Sök i Ratio Lex

Memorial, med beräkningar öfver Statsregler ingen för år 1868, samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets behof- '' ''

1867-03-23 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:60, Memorial, med beräkningar öfver Statsregler ingen för år 1868, samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets behof- '' ''

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o BO.

I

ft>o 60

Ank. till Kiksd. Kansli d. 23 Mars 1867, kl. 2 0. in.

Memorial, med beräkningar öfver Statsregler ingen för år 1868,

samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets

behof- '' '' (R. A.)

För att sätta Riksdagen i tillfälle att, vid pröfningen af de utaf Statsutskottet

afgifna förslag till reglering af såväl de ordinarie, som de extra ordinarie

statsutgifterna, kunna bedöma Stats- och Riksgäldsverkens ställning och

behof, har Utskottet ansett sig böra framlägga dels ett sammandrag öfver berörda

utgifter samt beräkning af Statsverkets ordinarie och extra inkomster, dels

en utredning öfver Riksgälds-kontorets kända eller beräkneliga inkomster och

utgifter under innevarande och nästkommande år.

Beträffande först den ordinarie statsregleringen för åt- 1868, så skulle

densamma, enligt Bil. Litt. A, ifall de extra ordinarie inkomsterna upptagas till

Bill. till Riksd. Prof. i867. 4 Sami. / Afd. 27 Håft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

samma belopp, hvartill de i Kong]. Maj:ts Proposition blifvit beräknade, lemna

följande resultat:

Inkomster:

Ordinarie, i enlighet med Stats-Utskottets af Riksdagen gillade Utlåtande

N-.o 20 till.......................... E:mt 8,861,270.

Extra ordinarie, beräknade enligt Kong!. Maj:ts Proposition

N:o 1:

Tullmedel........Prat 14,600,000.

Postmedel........ » 2,000,000.

Stämpelpappersmedel . . „ 1,500,000.

Bränvinstillverkningsafgift „ 10^500,000. ^ 28,600,000.

tillhopa R:mt 37,461,270-

Utgifter:

De, till utgående från Statskontoret, af Utskottet föreslagna

utgifterna uppgå deremot till följande belopp, nemligen:

å Första Hufvudtiteln, enligt Stats-Utsk. Uti. R:o 33 R:mt 1,424,000.

'' . , '' xr.„ ha o asa inn

Andra

„ Tredje

„ Fjerde

„ Femte

„ Sjette

„ Sjunde

„ Åttonde

„ Nionde

N:o 34 „ 2,353,100.

N:o 35 „ 479,200.

N:o 36 „ 9,503,400.

N:o 37 „ 3,951,900.

N:o 38 „ 3,928,000.

N:o 39 „ 5,997,800.

N:o 40 „ 4,602,600.

N:o41 „ 1,318,800. 33.558<800.

hvadan alltså å ordinarie statsregleringen skulle uppkomma ett

öfverskott af.......................Runt 3,902,470.

hvilket, derest ofvanstående reglering vinner Riksdagens bifall, kan användas såsom

bidrag till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter.

Enligt den af Utskottet uppgjorda förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets

inkomster och utgifter, som under Bil. Litt. C åtföljer detta Memorial,

och hvilken grundar sig dels på de af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret till

Chefen för Finans-departementet i sistlidne December månad lemnade uppgifter,

dels på ett af bemälde Fullmägtige Utskottet meddeladt sammandrag öfver Kontorets

under Mars1—December månader innevarande år förväntade inkomster och

förestående utgifter, skulle dessa utgifter, oberoende af nu skeende statsreglering,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

komma att uppgå, för tiden från den 1 innevarande Mars till detta års slut,

till.............................Kant 23,102,751: 93.

hvaremot inkomsterna under samma tid upptagits till

endast......................... „ 15,187,558: 20.

så att vid 1867 års slut skulle förefinnas en brist af R:mt 7,915,193: 73-

För år 1868 hafva Riksgälds-kontorets utgifter, oberäknade

dem, som vid innevarande riksdag komma att på

Kontoret anvisas, upptagits till ett sainmanlagdt belopp

af.................R:mt 8,834,903:59.

men inkomsterna till blott...... „ 5,841,028: —

hvadan bristen för 1868 beräknats till „ 2,993,875: 59.

För hela tiden till 1868 års slut skulle alltså, oberoende

af 1868 års statsreglering, för Riksgälds-kontoret

uppkomma en brist af.............. Runt 10,909,069. 32.

Uti ofvanberörda till Chefen för Finans-departementet af Fullmägtige aflemnade

uppgifter äro Riksgälds-kontorets disponibla tillgångar från den 30

November 1867 till 1868 års slut, på sätt uti Bil. N:o 6 vid Kongl. Maj:ts

Proposition N:o 1 (sid. 33) finnes upplyst, beräknade till R:mt 24,198,801: 10.

men utgifterna till..................... « 32,02''l,o78: 2/

så att vid 1867 års slut för Riksgälds-kontotet skulle

förefinnas en brist af....................R:mt 7,822,777: 17.

hvarjemte, enligt samma uppgift, för år 1868^ likaledes

uppkomme en brist i inkomst af............. „ 2,211,178: 48.

eller tillhopa R:mt 10,033,955: 65.

Då den af Utskottet nu framlagda beräkning öfver Riksgälds-kontorets

inkomster och utgifter slutar med en bristsumma af 10,909,069 R:dr

32 öre, eller omkring 865,000 R:dr mera, än hvad som till Chefen för

Finans-departementet blifvit uppgifvet, anser sig Utskottet böra upplysa, att

denna skiljaktighet förnämligast uppkommit deraf, att, uti de till bemälde

Departements-chef'' lemnade uppgifter, Riksgälds-kontorets inkomst under år

1867 af trafiköfverskottet å stambanorna upptagits till 2,000,000 R:dr, eller

samma belopp, hvartill denna inkomst af sednaste Riksdags Stats-Utskott, i enlighet

med en af Chefen för Trafikstyrelsen den 1 Mars 1866 afgifven promemoria,

blifvit beräknad, hvaremot, enligt hvad Fullmägtige i Riksgälds-kontoret

uti sin den 20 innevarande månad till Stats-Utskottet ankomna skrifvelse upplyst,

denna inkomst, med afseende å de underrättelser, som under hand af sistbemälde

Chef blifvit meddelade, ansetts för närvarande icke kunna med säkerhet

beräknas till högre belopp än 1,400,000 R:dr, hvaraf i slutet af Februari månad

till Riksgälds-kontoret blifvit levererade 200,000 R:dr. Dessutom har, uti

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 60.

de till Chefen för Finans-departementet lernnade uppgifterna salpeterfonden

upptagits till det under förra riksdagen beräknade beloppet af 600,000 R:dr;

men, enligt hvad h ullmägtige jemväl upplyst, kan det belopp Riksgälds-kontoret

utaf nämnde fond dels redan mottagit, dels ytterligare har att erhålla, icke beräknas

till mera, än 550,000 R:dr. Och har slutligen äfven någon minskning

egt

rum i den summa, som i föregående uppgifter antagits komma att inflyta

för 1866 års jernvägslån, för hvilket samtliga obligationerna, efter hvad Fullmägtige

uppgifvit, numera äro af Riksgälds-kontoret föryttrade. Enligt hvad Utskottet

inhemtat af den skrifvelse Fullmägtige, vid öfverlemnandet af de ofvannämnda

uppgifterna, den 15 sistlidne December till Chefen för Finans-departementet

aflat o, hade Fullmägtige redan då fästat särskild uppmärksamhet på beskaffenheten

af dessa inkomstposter, såsom till sitt belopp varande af mera vilkorlig

beskaffenhet, hvadan den nu anmärkta skiljaktigheten icke kan föranleda

till någon anmärkning om felaktighet i de förut lernnade uppgifterna.

Efter att sålunda hafva utredt Riksgälds-kontorets behof, oberoende af den

nu blifvande extra statsregleringen, får Utskottet, beträffande denna sednare,

hänvisa till den deröfver uppgjorda, under Ditt. B härvid fogade förslagsberäkning.

Uti denna beräkning upptagas:

Do. Bristen i Riksgälds-kontorets inkomster vid 1868

års slut.......................R;mt 10,909,069: 32

2:o. De till utgående under år 1868 af Utskottet föreslagna

extra statsanslag, hänförliga under Riks
statens

Hufvudtitlar.....Runt 4,454,832: 25.

3:o. Det af Kongl. Maj:t äskade

anslaget till ombyggnad och

reparation af tvänne Kongl.

hofstall, hvaröfver Statsutskottet

ännu icke afgifvit

utlåtande......... „ 151,500: —

4:o. Af Kongl. Maj:t äskad ersättning

till Kongl. Statskontoret

för åtskilliga under

förskottstitel bestridda utgifter

(Stats-Utskottets Utlåtande

N:o 56)........ 287,335: 02.

5:o. De af Utskottet tillstyrkta

lån, hänförliga under Sjette

och Åttonde Hufvudtitlarne „ 275,000: —

6:o. För fortsättning af arbetena

å Nordvestra stambanan under

år 1868, förslagsvis beräknade

.......... 2,000,000 —

_ » 7,168,667: 27.

Summa R:mt 18,077,736: 59.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

5

De tillgångar, som kunna anses blifva disponibla för bestridande af dessa

utgifter, äro, då den bevillning för år 1868, som under nuvarande riksdag kan

blifva fastställd, icke inflyter förrän år 1869 och således icke upptagits bland

1868 års inkomster, samt enär Riksgälds-kontorets kreditiv på Riksbanken endast

är afsedt för tillfälliga behof, endast följande:

Bidrag af Statsverkets inkomster enligt ordinarie statsregle
-

ringen för år 1868 ...................R:mt 3,902,470: —

Öfverskott å Statsverkets inkomster och besparingar å

dess utgifter för år 1866, enligt Kongl. Maj:ts Proposition

N:o 1 ....................... „ 600,000: —

Andel i Riksbankens vinst för år 1865, dito...... „ 1,800,000: —

Sgr 6,302,470: —

hvadan alltså den brist, som måste fyllas, uppgår till R:dr 11,775,266: 59.

Summa 18,077,736: 59.

Innan Utskottet öfvergår till frågan angående sättet att anskaffa nödiga

medel för betäckande af denna brist, anser sig Utskottet först böra erinra, att

af densamma belöper på år 1867 .............R:mt 7,915,193: 73.

och på år 1868 ...................... „ 3,860,072: 86.

hvarjemte Utskottet får upplysa att, enligt de af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret

meddelade uppgifter, 1867 års brist antagligen kommer att under året fördela sig

sålunda, att för Mars—Juni månader utgifterna komma att öfverstiga de disponibla

tillgångarne med...................Pant 1,687,949: 53.

att för Juli—November månader de beräknade utgifterna

öfverstiga inkomsterna under samma tid med..... „ 2,898,079: 68.

eller tillhopa intill November månads slut R:mt 4,586,029: 21.

samt att under December månad, då, bland andra utgifter

förekomma rånte- och kapital-inbetalningar å lånen af

åren 1863, 1865 och 1866 till ett sammanräknadt

belopp af icke mindre än 4,508,500 R:dr, utgifterna

antagits komma att öfverstiga inkomsterna med .... „ 3,329,164: 52.

Summa R:mt 7,915,193: 73.

Vidare anser sig Utskottet böra upplysa att, enligt hvad Stats-Utskottet s

vid sistlidne riksdag under N:o 137 afgifna Memorial gifver vid handen, Riksgälds-kontorets

utgifter till 1867 års slut, oberäknad statsregleringen för sistnämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

år, af Rikets Ständer antogos komma att öfverstiga dess

inkomster med.......................

samt att de extra statsutgifterna för år 1867 beräknades

R:mt 1,231,506: 19.

uppgå till

Runt 12,745,168: 38.

men de dertill anvisade inkomster

till endast...........

8,209,740: —

så att dervid uppkom en brist af R:mt 4,535,428: 38.

eller tillhopa R:mt 5,766,934: 57.

Uti ofvanberörda summa af 1,231,506 R:dr 19

öre, hvarmed Rikgälds-kontorets utgifter öfversköto inkomsterna,

ingick dock icke sista fjerdedelen af 1865 års

temporära lån å 8,100,000 Mark Hamb. Banco, hvilken

fjerdedel jemte derå ogulden ränta till betalning förfaller

först den 15 Januari 1868. Då emellertid de för denna

låneandels liqviderande erforderliga vexlar eller invisningar

redan den 2:dre i nämnde månad skola vederbörande

långifvare tillhandahållas och fördenskull böra före början

af år 1868 anskaffas, har liqviden för dessa vexlar i

Fullmägtiges sednare beräkningar upptagits under år 1867.

Och om denna utgift tillägges ofvenstående med..... „ 2,781,000: —

skulle hela bristen vid 1867 års slut hafva utgjort R:dr 8,547,934: 57.

eller något mera än det belopp, hvartill bristen nu blifvit beräknad, hvilket åter

härrörer deraf, att åtskilliga inkomst- och utgiftsposter numera kunnat noggrannare

bestämmas såväl till sitt verkliga belopp, som till tiden då de böra i beräkningarne

upptagas.

Beträffande sättet att fylla de nu uppgifna behofven anser Utskottet, lika

med hvad Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uti ofvanberörda till Utskottet aflåta

skrifvelse yttrat, tillgång dertill icke kunna, utan ytterligare upplåning,

beredas. I afseende på det lämpligaste och ändamålsenligaste sättet för en sådan

upplånings verkställande hafva Fullmägtige, uti ofvannämnda skrifvelse, erinrat,

hurusom bestämmandet deraf måste bero af beloppet utaf de medel, som genom

upplåningen skola anskaffas. I händelse Riksgälds-kontorets lånebehof under

innevarande år skulle komma att inskränkas till hvad som oundgängligen erfordras

för att sätta Riksgälds-kontoret i tillfälle fullgöra sina derunder genom föregående

riksdagars beslut föranledda utbetalningar, skulle, enligt Fullmägtiges

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

7

åsigt och under förutsättning att den nyligen inträffade förbättringen i allmänna

penningeställningen komme att fortfara, den erforderliga ökade tillgången möjligen

kunna i låneväg anskaffas genom obligationer, ställda i Svenskt mynt, utan

att den utländska penningemarknaden, åtminstone under detta år, behöfde i sådant

afseende anlitas. Skulle åter de utgifter, som vid nu pågående statsreglering

varda å Riksgälds-kontoret anvisade, komma att föranleda ökad skuldsättning,

vore det, enligt Fullmägtiges åsigt, med hänsyn till Svenska Statens möjligen

framdeles förefallande låneoperationer, önskvärd! och fördelaktigt, om upptagningen

för Sveriges räkning af ett nytt utländskt lån ändock kunde under närvarande

förhållande undvikas. Efter den under sednaste tiden förändrade penningeställningen

och med afseende å de ökade lårietillgångar, som derigenom uppkommit,

hade visserligen fråga hos Fullmägtige redan uppstått om en ytterligare

upplånings ofördröjliga företagande, men så länge försäljningen för Riksgäldskontorets

räkning af de för sistlidet års statslån utfärdade obligationer fortgick,

hade ett samtidigt utlemnande af andra Svenska statsobligationer otvifvelaktigt

motverkat afsättningen och nedtryckt priset å de obligationer, hvilkas snara föryttrande

ur flera synpunkter ansågs företrädesvis angeläget och fördelaktigt.

Dessa obligationer voro dock numera till hela sitt belopp af Riksgälds-kontoret

försålda. Emot upptagningen genast derefter af ett nytt lån förekomme dock,

att ett sådant låns belopp för närvarande icke kunde bestämmas, enär detsamma

måste bero af förhållandet mellan de inkomster eller tillgångar, som vid denna

riksdag varda åt Riksgälds-kontoret anvisade, och de utbetalningar, som komma

att Riksgälds-kontoret åläggas. Att nu upptaga ett, efter föregående riksdagars

beslut rörande Riksgälds-kontorets utgifter, lämpadt lån och sedermera möjligen

under samma års lopp anskaffa ett ytterligare lån för bestridande af Kontoret

ålagda nya utbetalningar, skulle, enligt Fullmägtiges åsigt, obestridligen komma

att medföra en synnerligen menlig inverkan på Svenska Statens utländska kredit.

Nuvarande Fullmägtige hade dessutom funnit sig ega eu särskild anledning,

att icke påbörja nya underhandlingar och transaktioner i afseende på ett

nytt låns afslutande, i det förhållande, att verkställigheten af de i grundlagarne

föreskrifva nya val till och förändring i Riksgälds-kontorets Styrelse inom kort

vore att förutse.

Utskottet torde i sammanhang härmed böra erinra, hurusom Kongl. Maj:t

i sin nådiga Proposition om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader

(intagen under N:o 11 i lista samlingen af Bihanget till Riksdagens protokoll)

i fråga om anskaffandet af de till fortsättande af arbetena å Nordvestra

stambanan af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, nemligen 720,000 R:dr under år

1867 och 4,533,000 R:dr under år 1868, eller tillhopa 5,253,000 R:dr, yttrat,

det Kongl. Maj:t ansåge hinder icke möta att på skäliga vilkor erhålla desamma

utan anlitande af den utländska penningemarknaden, mot utfärdande från Riksgälds-kontoret

af räntebärande obligationer, ställda i Svenskt mynt och på inlö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

sen efter vissa år, eller på viss uppsägning från Kontorets sida, för att framdeles,

om ett större fonderadt lån blefve upptaget, dermed sammanläggas ; hvaremot,

om Riksdagen, af en eller annan anledning, redan nu beslutade upptagandet

af ett nytt fonderadt lån, Kong!. Maj:t funne giltiga skäl vara för handen

att i detta lån intaga förberörda belopp, i hvilket fall jemväl borde komma

under öfvervägande, huruvida icke fördelaktigast skulle vara att samtidigt upplåna

de för alla återstående byggnadsarbetena å Nordvestra stambanan erforderliga

medel, utgörande 11,270,000 R:dr; och borde, i hvilketdera fallet som helst,

den ränteliqvid eller annuitet, som under loppet af år 1868 skulle utgå för de

medel, som under åren 1867 och 1868 erfordrades, icke blifva större, än att

densamma betäcktes med de i Kong]. Maj:ts Proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof för detta ändamål afsedda 300,000 R:dr.

Stats-Utskottet delar den af såväl Kong]. Maj:f, som Fullmägtige sålunda

yttrade åsigt om angelägenheten deraf, att, utan anlitande af den utländska penningemarknaden,

söka anskaffa de för Riksgälds-kontorets behof för den närmaste

framtiden erforderliga medel. Då, såsom ofvan är visadt, behofvet af upplåning

för åren 1867 och 1868 inskränker sig till omkring 12,000,000 R:dr, och af

denna summa endast omkring 4,586,000 R:dr kan behöfva anskaffas före den

1 nästkommande December, torde de erforderliga medlen kunna genom upplåning

mot obligationer i Svenskt mynt erhållas. Den omständigheten att nya

val till Fullmägtige i nämnda verk förestå, torde icke heller utgöra giltigt skäl

att uppskjuta vidtagandet af de åtgärder, som för den förestående upplåningen

erfordras, och det synes, som skulle denna upplåning kunna ske under den form,

hvilken vid fyrfaldiga tillfällen ända till år 1858 varit i Riksgälds-kontoret bruklig,

eller att Kontoret verkställer upplåningen af de erforderliga medlen, utan att

med nåcron viss lån öfvertaga re afsluta lån å en viss summa. För en önskvärd

och väl ordnad inhemsk upplåning mot obligationer är det af vigt, att Riksoäldskontoret

träder i omedelbar beröring med allmänheten, och att således obligationsförsäljningen

till större eller mindre belopp besörjes af Riksgälds-kontoret,

dels genom dess Kommissariat, dels genom antagna ombud, till det pris Fullmägtige

finna lämpligt att, efter omständigheterna, tid efter annan bestämma.

Utskottet hemställer alltså, att Riksdagen måtte besluta,

att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga, att för

Riksgälds-kontorets räkning upptaga lån mot obligationer i

Svenskt mynt, ställda till innehafvaren, att återbetalas å bestämda

förfallotider, hvilka uti obligationerna böra angifvas,

och löpande med fem procent ränta samt försedda med halfårsräntekuponer;
att

återbetalningen af dessa o bligationer skall ske till hela

beloppet under de tre åren 1870, 1871 och 1872, med

ungefär lika andelar under hvardera året; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

9

att Fullmägtige må ega bestämma de valörer, som för

obligationernas gångbarhet finnas mest lämpliga, dock icke

under 100 R:dr, och bevilja kapitalrabatt, då sådan af omständigheterna

påkallas.

I händelse af bifall härtill torde Utskottet få sig uppdraget

att derom lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret nödig underrättelse.

Genom hvad sålunda blifvit anfördt anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat

en af Herr Olof Nilsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155)

att vid denna riksdag någon upplåning för Statens jern vägsbyggnader icke måtte

ega rum.

Då Utskottet kommer i tillfälle att, sedan statsregleringen blifvit slutligen

afgjord, afgifva yttrande i fråga om de beslut och åtgärder, som för ståtsregleringens

genomförande kunna vara behöfliga, anser sig Utskottet för närvarande

icke böra framställa några vidare förslag i dessa ämnen.

Stockholm den 23 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arvid Frtson Posse.

Reservationer:

af Friherre Silfverschöld, N. A.: “Emot Utskottets beslut att, utan föregången

pröfning af anslagen till jernvägsbyggnader, upptaga i beräkningen öfver

Riksgälds-kontoret för 1868, en förslagsvis kalkylerad summa af 2,000,000 R:dr,

får jag mig reservera, emedan jag anser, att Utskottet, då det ej slutligen pröfva4

detta anslag, bort antingen ej utföra något visst belopp eller ock det i

Kongl. Maj:ts Proposition upptagna, i likhet med hvad som skett beträffande

ombyggnad af hofstallen. Derjemte och då fråga inom Första Kammaren väckts,

angående aflemnande inom 1868 års utgång till Riksgälds-kontoret af 1866 års''

bankovinst, samt, i händelse detta förslag af Kamrarne bifalles, behofvet af upplåning

för Riksgälds-kontoret med ett motsvarande belopp minskas, synes särskild

häntydan derå bort i Stats-Utskottets Memorial intagits“.

Häruti har Friherre Funck, F., instämt.

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 27 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Af Herr A. O. Wallenberg: “Då Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uti sin

till Utskottet aflåtna skrifvelse hemställt, “huruvida det icke må öfverlemnas åt

Fullmägtige att företrädesvis, derest tillfälle dertill skulle erbjuda sig, söka för —

yttra eller realisera Riksgälds-kontorets ännu innehafvande obligationer för redan

afslutade utländska lån“, hvaraf synes framgå, att Fullmägtige ännu icke öfvergifvit

hoppet att kunna afyttra någon del af Riksgälds-kontorets s. k. Engelska

obligationer; och då Utskottets majoritet ansett ingenting härom böra uti Betänkandet

inflyta, men jag förmenat, i likhet med Riksgälds-afdelningen, att dels

hvarje Fullmägtiges framställning är förtjent af något svar, och dels att obligationer,

tillhörande ett misslyckadt statslån ej vidare borde uti marknaden utsläppas,

så får jag härmed mot Stats-Utskottets underlåtenhet i denna del mig

reservera.

Den fullmagt, att upptaga 35,000,000 R:dr mot Riksgälds-kontorets obligationer,

hvilken Fullmägtige erhöllo af 1862—1863 årens riksdag, har blifvit

i flera repriser begagnad för upplåning af ett sammanlagdt belopp af närmast

32,500,000 R:dr. Mig synes att densamma ej vidare kan tilläggas någon

gällande kraft, fastheldre som Fullmägtige förklarat sig vara i behof af nya

föreskrifter af Riksdagen för vidare låneoperationer. Det torde böra i minnet

återkallas, att det lån, som år 1864 afslutades med en i London etablerad

Tysk bankirfirma J. H. Schröder tf Comp., omfattade ett kontraheradt lånebelopp

af 2,000,000 3 Sterling, hvarför utfärdades på 54 års återbetalning

ställda obligationer å tillhopa 2,223,000 3 Sterling, af hvilka blott en fjerdedel,

eller 555,700 3 Sterling, blefvo fixt öfvertagna och återstoden aldrig blifvit

från Riksgälds-kontoret afyttrade. Dessutom har Riksgälds-kontoret af de

till Schröder & Comp. försålda obligationerna återköpt för omkring 46,000 3,

så att, med beräkning af skedda amorteringar, nu endast obligationer för omkring

% million 3 finnas utelöpande, af hvilka blott en högst ringa del är

placerad i England. Försäljningen å Londons stockbörs gick uselt och torde

hela det försålda beloppet ej hafva öfverstigit 35,000 35. Sedermera upphörde

all notering och namnet på detta Svenska statslån utströks från listan på de

statspapper, hvilka noteras på Londons stockbörs. Da detta lån totalt misslyckats

i England, begärde lånöfvertngarne, att obligationerna uti 3 Sterling

skulle förses med Thaler-kuponer, hvilken framställning lyckligtvis af Fullmägtige

afslogs. Men denna framställning bevisar, att lånöfvertagarne ansågo lånet

omöjligt i England.

Bland skälen till det ifrågavarande lånets upptagande i 3 Sterling ingick

likväl företrädesvis att få Svenska statspapper väl accrediterade och noterade på

den Engelska penningemarknaden, men detta misslyckades tyvärr helt och hållet,

så att all notering af dessa obligationer å Londons fondbörs längesedan upphört

samt alla försök att numera sätta lif i detta lån måste misslyckas och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Memorial N:o 60.

11

endast hafva till följd förökade svårigheter för Svenska Staten att på billiga vilkor

framdeles afsluta ett nytt lån uti X Sterling.

Är det under sådana förhållanden välbetänkt att afyttra flera obligationer

af det sämst accrediterode af alla Svenska statslån? Blir penningemarknaden i

utlandet gynnsam, så kan denna fördel väl begagnas till landets fromma, om

Allmänna Hypotheksbanken förunnas tillfälle att ordna sina angelägenheter i en

tid, då Staten kan och bör undvika att i någon form öka sina uti utlandet

cirkulerande obligationer.

På dessa skäl får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen, med anledning

af Fullmågtiges här ofvan citerade framställning, må förklara,

att de för 18(54 års lån uti £ Sterling ännu oförsålda

obligationer icke böra afyttras.“

I denna reservation hafva Friherre Funck, F., och Herr Per Nilsson i Espö

instämt.

Till upplysning rörande de i detta Memorial behandlade frågor och hvad

dermed eger gemenskap bifogas härjemte följande förslagsbe räkningar och

tabeller:

A) Förslagsberäkning öfver ordinarie statsregleringen tillhörande inkomster och

utgifter under år 1868.

B) Förslagsberäkning öfver extra statsregleringen tillhörande inkomster och

utgifter under år 1868.

C) Förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter från

början af Mars månad 1867 till 1868 års slut.

D) Sammandrag öfver beloppet af de utaf Rikets Ständer från och med 1847

—1848 till och med 1865—1866 års riksdagar beviljade anslag för

Statens jernvägsbyggnader samt anslag och lån för enskilda jernvägsanläggningar.

E) Sammandrag öfver dels de anslag till bestridande af undersöknings- och

anläggningskostnader jemte ökad materiel för Statens jernvägar, dels de

anslag och lån för enskilda jern vägsanläggningar, som under åren 1849 1867

blifvit från Riksgälds-kontoret utbetalda.

F) Uppgift på de från Riksgälds-kontoret utbetalda lån till enskilda jernvägsanläggningar,

utvisande derjemte de inbetalningar, som för dessa lån årligen

höra till Riksgälds-kontoret inflyta under åren 1867—1869.

G) Sammandrag, utvisande ursprungliga beloppet af de utaf Riksgälds-kontoret

upptagna fonderade statslån, äfvensom huru mycket genom dessa

lån Riksgälds-kontoret tillgodokommit samt hvad deraf återstår obetaldt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil.

Förslagsberäkning öfver Ordinarie Statsregleringen

Till Statskontoret ingående:

Ordinarie inkomster, enligt Inkomstbetänkandet (No 20)

Lxtrci ordinarie inkomster, enligt Kongl. Maj:ts Proposition No 1.....

5ullmcd1el............................... 14,600,000

J°stme?el.............................. 2,000,000

otämpelpappcrsmedel...................... 1 500 000

Brän vinstill verkuiugsafgift.................... 10,500,000

Riksmynt.

8,861,270

28,600,000

Summa |37,461,270|—i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

A.

tillhörande inkomster och utgifter under år 1868.

Riksmynt.

Från Statskontoret utgående ordinarie

statsutgifter:

Under Första Hufvudtiteln, enligt Stats-Utskottet Utlåtande

N:o 33.....

1,424,000

_

„ Andra

»

N:o 34.....

2,353,100

—

„ Tredje

It M

N:o 35.....

479,200

—

„ Fjerde

V «

n

N:o 3G .....

9,503,400

—

„ Femte

» M

N:o 37 .....

3,951,900

—

„ Sjette

M /»

N:o 3S .....

3,928,000

—

„ Sjunde

it n

N:o 39.....

5,997,800

„ Åttonde

n n

N:o 40.....

4,602,600

_

„ Nionde

W H

n

y>

N:o 41.....

1,318,800

-

S:gr

33,55S,800

—

Saldo:

Bidrag till extra statsregleringens bestridande . . .

3,902,470

—

Summa

37,461,270

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil.

Förslagsberäluiing öfver Extra Statsrcgleringen

Till Riksgalds-kontorct ingående:

Bidrag af Statsverkets inkomster............................

| Öfverskott å Statsverkets inkomster och besparingar å dess utgifter för år

1866, enligt Kong! Maj:ts Proposition N:o 1.................

! Andel i Riksbankens vinst för år 1865, Dito .................

S:gr

Brist

Riksmynt.

3,902,470

600,000

1,800,000

6,302,470

866,197

Summa | 7,168,667

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

B.

tillhörande inkomster och utgifter under år 1868.

Från Riksgälds-kontoret utgåendes

Extra statsanslag:

Under Första Hulvudtiteln, enligt K. M:ts Prop. N:o 39

Andra

Fjerde

Femte

Sjette

Sjunde

Åttonde

Stats-Uisk. Uti. N:o 34 ....... 24,152

„ „ N:o 36.......2,412,G85

„ „ N:o 37 650,804

„ „ N:o 27 33,830: —

„ , N:o 38 430,600: -

. N:o 46 405,000: — R69.430

„ „ N:o 39 99,700

„ „ N:o 40 398,061

25.

Lån:

Under Sjette Hufvudtiteln, enligt Siats-Utsk. Uti. N:o 46 ...... 155,000: —

. Åttonde , „ N:o40 .... • ■ 120,000: -

Ersättning till Statskontoret för åtskilliga under förskottstitel bestridda utgifter,

enligt Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 56 ...............

För fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan lör år 1868, förslagsvis

beräknade .................................. .....

Riksmynt.

151,500

4,454,832

275,000

287,335

25

Summa | 7,168,667|27:

v

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster och

Inkomst:

Behållning i Riksbanken den 1 Mars 1867 ....

Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets

lånefordringar................

Allmän Bevillning för åren 1866 och 1867 . . . .

Kort- och tidnings-stämpelatgifter, observationsoch

skatterättsmedel samt ekeskogsmedel . . .

Återstoden af öfverskottet å 1865 års statsinkomster

...........................

Anvisadt bidrag för år 1867 af Statsverkets inkomster

........................

Bidrag åt Manufaktur-diskontens vinstmedel . . .

Utåt behållna trafik-inkomsten å Statens jernvägar.

.........................

Utaf Riksbankens behållna vinst för år 1864. .

Återstoden af salpeterfonden.............

Dito af 1866 års jernvägslån.........

Diverse tillfälliga inkomster.............

S:gr

Under Mars— Under år

December 1867.1 1868.

Summa.

893,284

743.000

2.114.000

140.000

1.500.000

2,209,740

21,000

1.200.000

1,700,000

550.000

4,098,492

18,042

20

1,060,028

2,600,000

160,000

21,000

2,000,000

15,187,558

Brist

Summa

20 5,841,028

7,915,193 73 2,993,875 59

23,102,751,93; 8,834,903,59

893,284

1,803,028

4.714.000

300.000

1.500.000

2,209,740

42,000

3.200.000

1.700.000

550.000

4,098,492

18,042 20

21,028,586120

10,909,069

31,937,655

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

C.

utgifter från början af Mars månad ar Mu till 1808 års slut.

Utgift:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen . . . .

Ränta och amortissement för de fonderade statslånen

.............. ..........

Slutbetalning af 1865 års temporära lån .....

. Ränta och kapital-nfbetalning å 1866 Ars tillfälliga

lån........................

Dito dito å Statsverkets skuld till Riksbanken .

I Liqvid för tvänne tillfälliga lån...........

I Dito för lyftade medel å den hos Nordtvska banken

upptagna kredit m. in.............

] Räntcr å 1854 års lån samt det s. k. gamla

5-procentslånet....................

: Dito å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, Göta och

Södertelje kanalers reparationsfond, Ekeskogsmedlen,

Lappmarks ecklesiastikfond, Borgerskapets

enkhus’ fordran samt skulden till

Hebbeska fideikommissinnehafvaren.......

Återstoden af de vid 1844—1845, 1847—1848 och

1850-—1851 års riksdagar beviljade extra statsutgifter

........................

j Dito af de vid 1853--1854 års riksdag dito,

(82,500 R:dr, hvaraf 7,500 R:dr utgå först 18701

Dito af de vid 1856—1858 års dito dito .....

Dito af de vid 1859—1860 års dito dito .....

Dito af de vid 1862—1863 års dito dito .....

Dito af de vid 1865—1866 års dito dito .....

Återstående anslag till Statens jernvägsbyggnader:

beviljade vid 1862 — 1863 års riksdag 500,462: —

„ „ 1865—1866 års riksdag 2,200,000: ......

Anslaget till komplettering af trafikmaterielen å

Statens jernvägar..................

Återstod af lånet till jernvägsanläggning mellan

Uddevalla och Herrljunga.............

J Dito af de vid 1865 — 1866 års riksdag beviljade

lån...........................

Riksdags- och revisions-kostnader, aflöning m. in.

för Justitie-ombudsmannen, löner och andra

förvaltningskostnader vid Riksgälds-kontoret,

pensioner, observationsarfvoden, kortstämpelomkostnader

in. m..................

Summa

Under Mars— Under år : Q

December 1867.! 1868. Summa.

300,000

; i

70;

5,643,000

—

1.078,990

227.040

1,291,750

1.787.613

69

5,426

i

25

34,949

64

75,000

16,507

j 124,958

! 1.980,505

| 2,891,452

92

93

41

39

i 2,700,462

—

j 600,000

—■

'' 148,570

—

170,000

1

j 552,750|

_j

23,102,751 93

300,000

600.000

1_

4,680,821

67

8,154,597

37

----—

—

5.643,000

!_

525,000

__

1,603,990

_

221.760

—

448,800

-

—

1,291,750

———

—

1,787,613

69

5,426

25

10,852

50

36,616

21

71,565

85

9,750

—

9,750

—

______

75,000

_

141,500

—

158,007

92

19,000

—

143,958

93

542,687

29

2,523,192

70

1,665,564

2

4,557,016

41

•2 700 402

-----

—

600,000

—

148 570

—

170,000

—

686.778

15

1,239,528

15

8,834,903 59 31,937.655 52

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Samt. 1 Afä. 27 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil.

Sammandrag öfver beloppet af de utaf Rikets Ständer under uedannämnda

lan för enskilda jern
-

|

S t

atens

j

ernvä,

? s

-

1 Vestra stam- banan.

Södra stam

banan.

-

Linien

Hallsberg —

Örebro.

Östra

stambanan.

Sammanbind-

ningsbanan

genom

Stockholm.

Norra

stambanan.

Vid

1847—1848 års

riksdag

1

—

__

—

—

—

—

n

1850—1851 „

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-—

_

Vt

1853-1854 „

6,000,000

—

1,500,000

—

—

~

—

—

—

—|

Vt

1856-1858

Vt

14,075,000

~

5,525,000

*)

—

—

—

—

—|

»

1859—1860 „

15,796,889

___

7,440,632

—

1,762,479

—

—_

—

—

i

•n

1862—1863 „

>* **)

—

—

10,150,000

-

-—-

—

4,030,000

3,070,000

—

4,672,000

—

w

1865—1866 „

It

—

—

__

--

—

—

—

—

500,000

—

___

—;

.Summa

35,871,889

—

24.615,632!

—

1,762,479

—14,030,000|

3,570,000

—

4,672,000

—:

*) Anslaget för Södra stambanan utgjorde vid 1856—1858 års riksdag 5,925,000 R-dr, men som af hela det vid nämnda riksdag

nämnda anslag här blifvit bernknadt till endast 5,525,000 R:dr.

**) Desga 370,000 R dr utgöra den till Riksgälds-kontoret influtna och för arbetena å Nordvestra stambanan anvisade andel af

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

D.

riksdagar

vägsanläggningar.

kns järnvägsbyggnader samt anslag ocli

by

8

g n a d e r.

Enskilda jernvägsanlä

ggningar.

Nordvestra

stambanan.

Undersök-

ningskost-

nader.

Kostnad för

ökad materiel.

Summa

R:mt.

Anslag.

Lån.

Summa.

Summa Erm t.

;__

!

---

—

—

—

100,000

—

100,000-

100,000

—

—

—

i

,

—

~

—

—

112,500

—

150,000

—

262,500 —

262,500

—

—

—

90,000:—

____

7,590,000

___

—

2,750,000

—

2,750,000 —

10,340,000

—

—

—

:

169,425 95

—

19,769,425

95

*)--

—

1,745,000

—

1,745,000 —

21,514,425

95

—

—

--i—

—

25,000,000

—

—

—

1,436,000

—

1,436,000 —

26,436,000

—

5,974,000

370,000

_

2,86259

—

—

28,268,862

59

—

9,644,000

9,644,000 —

37,912,862

59

3,400,000

—

! 1

i i

2,000,000

—

5,900,000

—

160,000

—

—

—

160,000 —

6,060,000

—

9,744,000

—

262,288 542,000,000

—

86,528,288 54

272,500

15,825,000;—

16,097,500--

102,625,788:54

till stambane-byggnaderna beviljade anslag å 20,000,000 R:dr endast 19,000,000 R:dr blefvo af Kong!. Maj:t disponerade, tiar först
-

behållningen å statslånefonden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. E.

Sammandrag öfver beloppet af dels de anslag till bestridande af undersöknings- o It

anläggningskostnaderna jemte ökad materiel för Statens jernvägar, dels de anslag och lån för

enskilda jern vägsan läggningar, sos» under nedanstående år blifvit från Riksgälds-kontorct utbetalda.

Under år 1849 . .

n „ 1850. .

„ „ 1855 . .

* „ 1856. .

- „ 1857 . .

„ „ 1858 . .

ii * 1859 . .

„ „ 1860. .

, » 1861 . .

„ „ 1862. .

* „ 1863. .

, „ 1864. .

» * 1865 . .

„ „ 1866. .

„ „ 1867. .

Summa

Anslag till Statens

jernvägsbyggnader

Anslag och lån till

enskilda jernvägar

Beviljadt,, men ännu

ej lyftadt......

S;gr

Statens jernvägar.

Undersöknings-; Anläggnings- j Kostnad för

kostnader. • kostnader. ! ökad materiel.

60,000

30.000

19,425

100,000

50.000

2,862

95

59

1,800,000

4,125,000|

5,945,000;

7.810.000

6.620.000

7.550.000

6.750.000

6.750.000

9.315.000

9.112.000

8.812.000

6,576,538

400,000

1,400,000

262,288

54 81,565,538—1 1,400,000

2,700,462

600,000

Enskilda jernvägar.

Anslag.

L&n.

___l_

75,000;-

22,500;-

15,000

160,000,-

100,000

150.000 —

580.000

663,333133

546,666:67

1,556,666,67

981.666

166.666

718.000

718.000

2,880,666

4,225,902

2,388,860

Summa

Riksmynt.

100,000 —

225.000 —

2,462,500i—

4,818,333 33

6,511,09262

9.466.666 67

7,651,666;66

7.716.666 67

6.750.000

7.483.000

10,035,862

11,992,666

13,037,902167

10,525,398 66

400.000

272,5001- 15,676,430— 99,176,756154

148,570''

83,227,826 54

15,948,930:- 99,176,756 j54

3,449,032-

262,288l54:84,266,000|—| 2,000,000-f

86,528,288: 54.

272,500;—115,825, OOOj—{102,625,788,54

16,097,500: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. F.

Uppgift på dels de från Riksgnids-kontoret för enskilda jernvägsanläggningar utgifna lån,

dels de inbetalningar, soin för dessa lån bära till nämnda Kontor inflyta under hvardera af åren

1867, 1868, 1869.

Jernvägs-anläggningen, för hvilken

blifvit beviljadt.

Lånets

lanet | ränte- j fot

Lånets

I tibet alnin gs-belopp

ursprungliga kapitalåterstod

belopp. jvid 1866 års slut.

år 1867.

år 1868.

år 1869.

Christinehamn—Sjoåndan, beviliadtår 1848

4%

100,000

i i

— 52,955 21

6,000

6,000

6,000

Nora—Ervalla

„ 1851

4%

150,000

— 104,896 63

9,000

—

9,000

_

9.000

—

Dito

„ 1858

5f%

75,000

—: 22,460

27

8,735

32

8,322

80

7,910

31

j Norbergs jernväg

„ 1854

4%

150,000

— 136.223

6

7,500

—

7,500

—

7,500

—

Wessman—Barken

»»

„ 1854

3%

200,000

— 164,435

29

10,000

—

10,000

—

10,000

—

Dito

15

„ 1858

4 %

200,000

—1 163,248

30

12,000

—

12,000 —

12,000

—

Gefle—Dala

„ 1854

2%

2,400,000

—! 2,221,364

16

72,000

—

72,000 —

72,000

—

Dito

„ 1858

51%

600,000

— 180,000

—

69,900

—

66,600

—

63,300

—

Hudiksvall—Dellen

„ 1858

4%

370,000

— 340,728

73

18,500

18,500

—

18,500

—

Söderhamn—Bergvik

„ 1858

4%

500,000

—! 466,831,84

25,000

25,000

—

25,000

Borås—Herrlj unga

55

„ 1860

4 %

1,436,000

— 1,406,705 60

—

—

71,800

—

71,800

—

Ystad—Eslöf

„ 1863

4%

2,450,000

—1 2,450,000

—

34,581

1

80,293 98

121,489

81

Helsingborg — Arup

1»

„ 1863

4%

1,100,000

—1 1,100,000

15,079

17

49,118

6

55,000

—

Landskrona—Eslöf

„ 1863

4 "/o

1,200,000

—1 1,200,000

—

14,361

11

51,123 61

59,888

89

Christianstad — Hessleholm

„ 1863

4 %

720,000

- 717,260

—

33,300

_

36,000

—

36,000

—

W exiö—Alfvestad

„ 1863

4%

434,000

— 432,233

87

21,700

—

21,700

—

21,700

—

Köping—Uttersberg

„ 1863

4 %

500,000

-! 493,802

8

34,562

50

35,000

—

35,000

—

Herrljunga—Uddevalla

55

„ 1863

4 %

3.240,000 *) j 3,091,430

—

—

—

46,034;85

122,553

66

Summa

15,825,000

—(14,744,575

4

392,21911

625,993;30

754,642 67

'') Af denna lånesumma innestå ännu i Riksgälds-kontoret outtagna 148,570 R:dr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil.

Sammandrag, utvisande ursprungliga beloppet åt de utaf lliksgälds
dessa

län Riksgälds-kontoret tiiigodokom
-

1855 års fonderade statslån........................................

1858 åra d:o d:o ........................................

1860 års d:o d:o ........................................

D:o d:o mot premieobligationer å tillhopa 2,400,000 Thaler, bokförda till endast 5/6 af

nominela beloppet .........................................

1861 års fonderade statslån........................................

1864 års d:o d:o ........................................

1866 års d:o d:o ........................................

Summa

Till bestridande af ränta och kapitalafbetalning för ofvanstående lån utgå årligen följjande

belopp:

för 1855 års lån ..................................E:mt 13,655: —

„ 1858 „ „ hvilket skall slutbetalas den 2 Januari 1898 ...... „ 1,166,666: 67.

„ 1860 „ „ „ „ „ den 1 November 1898 ..... „ 1,466,000: —

„ 1861 „ „ „ „ den 30 September 1899 .... „ 165,000: —

„ 1864 „ „ „ „ „ den 15 April 1918....... „ 489,500: —

1866 „ „ „ „ „ den 2 Januari 1931....... „ 1,380,000: —

Summa 4,680,821: 67-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

G.

kontoret upptagna, fonderade Statslån, äfvensom huru mycket genom

mit samt hvad deraf återstår obetaldt.

Obligatio
nernas
räntefot.

4 o. 3* %

! *i%

\ n

4J%

M°/0

5%

Obligationernas ursprungliga belopp i

R:dr K:mt. | Thaler Pr. C:t. ! £ St.

281,900 •

3,000,000

8,190,500—i

8.000. 000j —

2.000. 000—

9,932,300,-

3,281,900''—| 28,122,800,—I

555,700-

555,700-

Pör obligationerna Återstående kapitalerhållen

valuta, j skuld den 23

evalverad i Mars 1867.

R:mt. Klint.

267,688 94i

19,703,472; 60i

225,300—

19,659,200j—

25,615,074 70 24,267,64144

2,760,650

8,790,836

23,677,689

DO

29!

2,836,700''- 9,750,840 —

26,485,333''33

80,815,412; 8 83,225,017 77

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.