Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af rädda frågor dels om avslag till fortsättande af Statens järnvägsbyggnader, dels om lätt. till enskilda jernväg sanläggningar.

1867-04-03 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:61, Utlåtande, i anledning af rädda frågor dels om avslag till fortsättande af Statens järnvägsbyggnader, dels om lätt. till enskilda jernväg sanläggningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 6t.

1

Öl.

Ank. till Riksd. Kansli d. 5 April 186 7, kl. 5 e. ro.

Utlåtande, i anledning af rädda frågor dels om avslag till fortsättande

af Statens järnvägsbyggnader, dels om lätt. till

enskilda jernväg sanläggningar.

(B- A.)

l ■•<>. Nordvestra Stambanan.

Under erinran, att Kongl. Maj:t, vid aflåtande! till Rikets sednast församlade

Ständer af nådig Proposition om Statens jernvägsbyggnader, yttrat den

åsigt, att de finansiela förhållandena i allmänhet icke gjorde tillrådligt att för

den närmaste framtiden upplåna alltför betydliga summor, hvadan Konst], Maj:t

da fann sig böra föreslå Rikets Ständer att uteslutande för Nordvestra stambanans

fortsättning anvisa medel, har Kongl. Majtt, uti sin i fråga om anslag

till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader den 18 sistlidne Januari till Riksdagen

aflåtna och till Stats-Utskottet remitterad-e nådiga Proposition (införd under

N:o 11 i lista Samlingen af Bihanget till Riksdagens protokoll) i nåder förklarat

Sig äfven nu anse det vara angeläget, att icke bedrifva jernvägsbvgcnaderna

i alltför stor skala eller splittra arbetskrafterna och anslagen på flera särskilda

banor, utan använda alla de medel, som till sådana arbeten kunna anvisas,

uteslutande å Nordvestra stambanan. Men icke blott af ekonomiska, utan

ännu mer ai politiska och militära skäl funne Ivongl. Maj:t, att arbetena å denna

bana borde fortgå med sådan utsträckning, att den tidpunkt, då de båda Rikena

och deras hufvudstäder varda med en sammanhängande jernväg förenade, icke

längre aflägsnades, än nödigt afseende å de finansiela förhållandena ovilkorligen

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Samt. i Afd. 28 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

2

bjuder. Med det vid sednnste riksdag för luden mellan Arvika och Norska

gränsen anvisade anslag af 1,200,000 R:dr för år 1866 och 1,700,000 R:dr

för år 1867 borde denna sträckning kunna fullbordas, så att densamma för

allmän trafik kan upplåtas under innevarande års höst; och beträffande den

återstående delen, eller från Arvika öfver Carlstad till Christinehamn, utgörande

en längd af 10 mil 13,7 24 fot, för hvilka kostnaden beräknats till 11,7 70,000

R:dr, så återstode för denna vägsträcka, efter anvisandet af de 500,000 R:dr,

som vid sistlidne riksdag dertill beviljades, ett belopp af 1 1,270,000 R:dr, med

afdrag likväl för ett mindre betydande, till siffran ännu icke kändt belopp, motsvarande

värdet af de bidrag till expropriation af jord, som inom eu del kommuner

blifvit beslutade.

För bedömande af frågan, huru stora anslagsbelopp, som för de särskilda

arbetsåren alternativt skulle erfordras, med antagande af denna handels fullbordan

antingen år 1869 eller år 1870, hade Chefen för Styrelsen öfver Statens

jernvägsbyggnader meddelat den upplysning att, om hela jernvägslinien skulle

blifva färdig år 1869, erfordrades, utöfver redan beviljade 500,000 R:dr,

ytterligare:

för år 1867

„ * 1868

. „ 1869

.....Ruin

3,076,000: —

5,765,000: —

2,429,000: —

Summa R:dr

11,270,000: —

Skulle åter fullbordandet af sträckningen mellan Christinehamn och

Arvika till hela dess längd anstå intill år 1870 och först, under samma år

kunna för trafik öppnas, erfordrades:

för år 1868

„ „ 1869

* „ 1870

.... R:dr

4,000,000: —■

6,000,000: —

1,270,000: —

Summa R:dr

11,270,000: —

Sedan Kong]. Maj:t den 1 Juni nästlidna år, med afseende å den af

Rikets Ständer gjorda nedsättning i det af Kong]. Maj:t för arbetenas företagande

å linien mellan Christinehamn och Arvika äskade belopp, funnit lämpligast,

att den tillgängliga mindre summan icke blefve använd för arbeten å hela

bansträckningen, utan förordnat, det Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader

skulle, vid uppgörandet af arbetsplanen för år 1867, afse de beviljade medlens

användande på förberedande arbeten å linien mellan Christinehamn och Carlstad,

så att derigenom ett hastigare fullbordande af denna handel måtte kunna vinnas,

hade slutligen, under förutsättning att denna del af jernvägen skulle fullbordas

under år 1869 och den återstående jernvägslinien mellan Carlstad och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

3

Arvika först under ar 1870, förbemälde chef ansett anslagens fördelning på de

särskilda åren böra ske sålunda, att

för år 1867 erhölles ett tillskott af............R:dr 7 20,000: —

» 1868 » . .............. 4,533,000: —

» 1869 » * ............ „ 4,665,000: —

» 1870 » » ......... • ■ ■ „_1,352,000: —

Summa R:dr 1 1,270,000: —

Jemte det Kong!. Maj:t vidare förklarat sig anse den i afseende å jernvägsarbetena

inom landet följda, och i Kong]. Maj:ts till sednaste riksdag i detta

ämne aflåtna, nådiga Proposition godkända grundsats, att bördan af dessa kostsamma

företag, af hvilka gagnet tillfaller den kommande tiden åtminstone lika

mycket, som den närvarande, borde i skälig mån dem emellan fördelas, äfven

nu böra vinna tillämpning, helst i motsatt fall en till ytterlighet gående inskränkning

i dessa arbeten skulle blifva nödig, och menliga inverkningar deraf i mera

än ett hänseende uppkomma, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen:

l:o att de till fortsättning af byggnadsarbetena å Nordvestra stambanan

emellan Christinehamn och Arvika nödiga medel anskaffas genom lån; och

2:o att för ett ändamålsenligt bedrifvande af arbetena, så att linien mellan

Christinehamn och Carlstad redan år 1869 och den öfriga delen år 187 0

må kunna fullbordas, af dessa medel må utgå under år 1867 720,000 R:dr,

och år 1868 4,533,000 R:dr.

I sammanhang härmed har Stats-Utskotret förehaft en af Herr A. M.

Myrtin inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o 96),

deruti han anhållit:

l:o att det tillägg till Rikets Ständers vid förra riksdagen i ämnet fattade

beslut måtte göras, att de för påbörjandet af Nordvestra stambanans byggande

på denna sidan Arvika anslagna medel måtte blifva använda endast på

den delen af bansträckningen, som är gemensam för båda de omtvistade linierna,

eller emellan Arvika och Frykerud;

2:o att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla

om förordnande för ojäfvige och med näringsförhållandena förtrogne personer att

förrätta ekonomiska undersökningar rörande den trafik, som å hvardera af de

båda alternativa linierna kan blifva att påräkna;

3:o att de medel, som vid denna riksdag möjligtvis kunna varda anslagna

för Nordvestra stambanans byggande, äfvenledes måtte användas på nämnda, icke

omtvistade bansträokning, intilldess ofvanberörda undersökningar blifvit hållna

och en blifvande Riksdag fått tillfälle att i anledning deraf fatta sitt beslut; och

4:o att nödiga medel till sådana undersökningar måtte af Riksdagen

beviljas;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

hvarförutom Herr Myrtin, uti eu till Stats-Utskottet ingifven, af planer

och kostnadsförslag samt åtskilliga andra handlingar åtföljd skrift, närmare utvecklat

skälen för sina uti motionen gjorda framställningar.

Uti ofvanberörda nådiga Proposition har Kongl. Magt derjemte tillkännagifvit,

att, efter sednaste riksdag, från särskilda orter inom landet tid efter annan

till Kongl. Maja inkommit framställningar, dels angående fortsättande af

redan påbörjade stambanor, dels om utförande på Statens bekostnad, af nya jernväo-sanläggningar.

Berörda framställningar hade afsett följande järnvägslinjer, i afseende

på hvilka Utskottet jemväl förehaft nedannämnda, inom Karararne väckta

och till Utskottet remitterade motioner om statsbidrag till banornas utförande.

2:o. Norra Stambanan

I afseende på denna bana hade Gefleborgs läns landsting samt stadsfullmägtige

i Sala, Östersund och Luleå hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,

att nådig Proposition måtte till innevarande Riksdag aflåtas om Norra stambanans

fortsättande från Upsala öfver Sala till Storviks station på Gefle-Daia jernväg,

hvarjemte landstinget i "W ester-Norrlands län i särskild underdånig skrifvelse

hemställt att, när Kongl. Maj:t funne för godt äska den Norra stambanans fullföljd,

nyss omförmälda rigtning måtte blifva föreslagen. Likaså hade, efter erhållet

uppdrag, vid sammanträde i Westerås af ett betydligt antal bland Westmanlands

läns innevånare, såsom komiterade för dessa, Landshöfdingen Grefve

Cronstedt, Öfverstelöjtnanten Edman m. fl., uti underdånig framställning, dels

uttalat den åsigt, att provinserna norr om Mälaren hade behof af två stambanor,

den ena i fortsättningen af Stockholm-Upsala-banan i nordlig rigtning till lämplig

punkt å Gefle-Dala-jeruvägen, och den andra, utgående från förstnämnda bana

öfver Almareståk och trakten af Sevalla samt vidare åt Sala och Hedemoru till

Insjön i D alarm, dels anhållit, att framställning till Riksdagen måtte göras om

anslag till en stambana i sist omförmälda rigtning.

c O O

Vidare hafva i detta ämne följande motioner inom Kammaren blifvit

framställda, nemligen:

7 C?

af Herr J. A. Bovin, som (i motion N:o 29) yrkat, att Riksdagen för

norra stambanans fortsättande från Upsala till Sala och vidare i nordlig rigtning

måtte bevilja ett anslag af 1,000,000 R:dr;

af Herr L. E. Westblad, som (i motion N:o 263) föreslagit, att Riksdagen

måtte bevilja en summa af 500,000 R:dr för fortsättning, så fort sig

göra låter, af Norra stambanan från Upsala den kortaste vägen till någon anslutningspunkt

på GeJle-Falu-banan, i enlighet med de af Jernvägsstyrelsen upprättade

förslag;

af Herr Jan Andersson, sotn (i motion N:o 253) föreslagit, att sträckningen

af norra stambanan från Sala må tagas öfver Avesta i stället för rakt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

5

på Storvik och att, i sammanhang härmed, nödiga medel må anslås till bestridande

af kostnaderna för denna omväg;

af Grefve Cronstedt, Fr., som (i motion N:o 65) föreslagit att, i den

händelse sådana omständigheter förekomma, att det kunde anses lämpligt vid

denna riksdag besluta om upptagande af län till andra jernvägsföretag, än fortsättningen

af Nordvestra stambanan, Riksdagen då måtte anslå 500,000 R:dr af

de upplånade medlen för påbörjande af en stambana, utgrenande sig från

Stockholm— Upsala-banan öfver Almareståk, Sevalla och Sala i rigtning åt Insjön

i Dalarné; samt

af Herr I). Olausson, som (i motion N:o 247) framställt den åsigt, att

trafiken ej borde ledas öfver Storvik och Sala till Upsala, utan fordrade möjligast

korta jern vägs förbin delse från Norbergs och Bispbergs malmfält till Siljans kolskogar

och Målare-hamn samt i förening dermed från Stockholm öfver Staket,

Enköping och Wester ås till Köping, der den genom Köping —Hult-banan komme

i beröring med det nedra Sveriges jernvägssystem.

S-.o. Östra stauibauuu.

Enligt hvad Kong!. Maj:t i ofvanberörda nådiga Proposition vidare tillkännagifvit,

hade Östergötlands landsting, uti underderdånigt memorial, på anföida

skäl, anhallit, att nådig Proposition skulle till Riksdagen aflåtas om beviljande

af nödiga medel för denna banas fortsättning från Norrköping; hvarförutom

uti afgift]a motioner inom Andra Kammaren blifvit yrkadt:

af Herr Anders August Andersson (motion N:o 106) att, för den händelse

något lån till jernvägsbyggnader af Riksdagen beslutas, Fyra millioner Riksdaler

måtte upplånas till fortsättning af Östra stambanan öfver Linköping och Mjölby

till Nässjö, samt att, om någon upplåning till andra jernvägar icke ifrågakoinmer,

Femhundra tusen R:dr måtte anslås till förberedande arbeten på Östra stambanan ;

M Heri Johan Lrikzon (motion Nio 15ö) att, ifall något lån för jernvägsbyggnader

kommer att upptagas, 10,609,487 R:dr måtte upplånas för färdigbyggande

af Östra stambanan från Norrköping öfver Linköping till Nässjö, och

att, i händelse något sådant lån ej kominer att upptagas, 500,000 R:dr måtte

anvisas till företagande af förberedande arbeten på ofta nämnda bana; samt

af Herr Jöran Snäf (motion N:o 170), att, för sträckningen mellan städerna

Norrköping och Linköping måtte anvisas erforderligt anslag, beräknadt för

en vägsträcka af 4 mil 7,7 20 fot till 3,173,242 R:dr; samt att, till påbörjande

af nämnda arbeten och intilldess nödiga låneoperationer hinna fullbordas, måtte

anvisas ett belopp af 500,000 R:dr att, i mån af behof, utgå under nästa statsregleringsperiod.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

4:o. Stambana mellan Nässjö och Oscarshamn.

Vidare hade, i enlighet med uppdrag af personer från Calmar och Jönköpings

län, Ryttmästaren Hultenheim samt Handlanden Deurell och Rektoren

Dahlström i underdånighet anhållit, att förslag till Riksdagen måtte framställas

derom, att Statens stambana från Göteborg till Nässjö må på Statens bekostnad

utsträckas till Östersjön vid Oscarshamn, och att Riksdagen till förberedande arbeten

å denna bana måtte anslå 500,000 R:dr; och har Herr C. J. Svensén

(uti motion N:o 148) hos Riksdagen gjort enahanda framställning.

5:o. Stambana mellan Wexiö, Carlskrona och Calmar.

I afseende på denna jernvägsanläggning hafva stadsfullmägtige i Carlskrona,

under åberopande af underdånig framställning redan före sednaste riksdag angående

byggandet genom Statens försorg och hufvudsakligen på dess bekostnad af

jernväg mellan förenämnda städer, anhållit om nådig Proposition till Riksdagen

angående nödiga medel, på det denna jernväg måtte kunna såsom stambana på

Statens bekostnad påbegynnas och efter hand i mån af möjlighet fullbordas;

hvilken underdåniga framställning jemväl blifvit af stadsfullmägtige i Calmar till

nådigt bifall förordad; hvarförutom Herr G. C. Witt (uti motion N:o 27) föreslagit,

att Riksdagen måtte för sin del besluta anläggandet af en stambana mellan

Carlskrona, Calmar och Wexiö, i öfverensstämmelse med uppgjorda förslag

och ritningar, samt till denna stambanas påbegynnande nu anslå så stor summa,

som Rikets tillgångar kunna medgifva.

6:o. Jernväg mellan Suudsval! och Hemgrafven.

Herr H. M. Alilgren har i afseende på denna jernvägsanläggning uti motion

(N:o 134) föreslagit, att Staten på sin bekostnad måtte bygga densamma enligt

af Majoren Adelsköld uppgjord plan, dock med de förändringar i fråga om

spårvidden, som föranledas deraf att denna jernväg kan komma att utgöra eu

del af Norra stambanan.

7 :o. enskilda jernvägsanläggniiigar.

Förutom ofvannämnda framställningar, hvilka afse fortsättningen af redan

påbörjade eller anläggning af nya stambanor, hafva inom Andra Kammaren

blifvit väckta och till Utskottet remitterade följande motioner, hvilka innehålla

framställningar om beviljande af lån till anläggande af enskilda bibanor, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

af Herr W. Nilsson, som (i motion N:o 94) föreslagit, att Riksdagen till

anläggande af en bibana mellan Lidköping och Ilålcantorp af lika spårvidd, eller

fyra fots, som Uddevalla — Herrljunga-jernvägen eger, måtte bevilja ett låneunderstöd

af 598,800 R:dr på enahanda vilkor, hvarunder sistnämnda bana

vunnit Statens understöd;

af Herr H. Ericsson, som (i motion N:o 94) hemställt, att Riksdagen för

anläggande af en föreslagen bredspårig jernväg från Frövi station å Köping—

Hult-banan till Falun måtte såsom lån på de vilkor, som för andra enskilda

banor inom landet blifvit bestämda, anslå en tredjedel af anläggningskostnaden

med 5,472,432 R:dr 70 öre, eller i rundt tal 5 i/2 millioner R:dr, uti hvilken

motion Herrar F. V. Aman, Sven Ersson och Eric Dofsén förklarat sig instämma.

af Herr Alfr. Grenander, som (i motion N:o 132) föreslagit, att Riksdagen

för åstadkommande af en jernväg mellan Mariestad och Moholm, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det deröfver af Kapitenen G. Nerman upprättade

förslag, sådant det, i anledning af Kongl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens

gjorda anmärkning, blifvit genom särskildt åtagande af det för arbetets utförande

bildade bolag i afseende på skenornas tyngd ändradt, måtte bevilja ett låneunderstöd

af 452,000 R:dr R:mt, att till nämnda bolag utbetalas med 226,000

R:dr år 1868 och ett lika belopp år 1869, samt det med lika vilkor med dem,

hvilka vid 1862 och 1863 årens riksdag bestämdes för det då till jernväo-sanläggningen

mellan Wexiö och Alfvestad beviljade låneunderstöd.

Efter att sålunda hafva redogjort för de vid innevarande riksdag, dels af

Kongl Maj:t, dels af enskilde motionärer gjorda framställningar, som afse beviljandet

af statsbidrag för jernvägsanläggningar, får Utskottet nu till Riksdagen

afgifva sitt utlåtande i dessa ämnen.

Vidkommande först de af Herr Myrtin uti dess ofvanberörda motion gjorda

yrkanden, dels att de för påbörjande af Nordvestra stambanans byggande mellan

Arvika och Christinehamn anslagna medel äfvensom de, hvilka vid denna riksdag

dertill kunna varda anvisade, måtte användas endast på den delen af bansträekningen,

som är gemensam för båda de omtvistade linierna, äfvensom att Riksdagen,

jemte anvisande af dertill nödiga medel, måtte hos Kong]. Maj:t anhålla,

att ojäfvige och med näringsförhållandena förtrogne personer varda förordnade

att förrätta ekonomiska undersökningar rörande den trafik, som å båda de alternativa

banorna kan blifva att påräkna; så, enär syftemålet med dessa framställningar

tydligen är att möjligen åstadkomma ändring af det beslut, som efter en

långvarig och mångsidig pröfning af sednaste Rikets Ständer blifvit, i öfverens
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

stämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, fattadt om den Nordvestra

stambanans sträckning från Christinehamn öfver Carlstad till Arvika, och en

sådan förändring så mycket mindre synes böra komma i fråga, sedan jemväl

Kongl. Maj:t redan fastställt arbetsplanen för stambanans byggande i den, enligt

Kongl. Maj:ts förslag, af Rikets Ständer bestämda rigtning, hemställer Utskottet,

att hvad Herr Myrtin, så i ena som andra afseendet, föreslagit,

icke må till någon åtgärd föranleda.

Hvad derefter angår den af Kongl. Maj:t yttrade åsigt om angelägenheten

deraf att icke bedrifva jernvägsbyggnaderna i alltför stor skala eller splittra

arbetskrafterna och anslagen på flera särskilda banor, utan använda alla de

medel, som till jernvägsbyggnader vid innevarande riksdag kunna anvisas, uteslutande

å Nordvestra stambanan; så anser sig Utskottet desto heldre böra till

alla delar understödja denna åsigt, som det under närvarande förhållanden ur

flera synpunkter torde vara angeläget, att, genom inskränkningar af behofven,

återställa jemnvigt mellan Statens inkomster och utgifter. Vid sådant förhållande,

och då de tillgångar, som vid innevarande riksdag må kunna afses för jernvägsbyggnader,

äro alltför obetydliga att fördelas på flera arbetsföretag, anser sig

Utskottet, som uti särskildt memorial skall afgifva yttrande i fråga om sättet

för anskaffande af de för utgifternas bestridande nödiga tillgångar, böra hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att alla de medel, Indika vid

innevarande riksdag kunna för jernvägsbyggnader afses, uteslutande

skola anvisas till fortsättande af arbetena å Nordvestra

stambanan.

I händelse af bifall härtill, lärer

något särskildt yttrande öfver de af enskilde motionärer

gjorda, bär ofvan upptagna framställningar icke erfordras.

Då Utskottet nu öfvergår till Kongl. Maj:ts förslag, att Riksdagen, för ett

ändamålsenligt bedrifvande af arbetena å Nordvestra stambanan, så att linien

mellan Christinehamn och Carlstad redan år 1869, och den öfriga delen år

1870 må kunna fullbordas, måtte anvisa 720,000 R:dr att utgå under innevarande

år, anser sig Utskottet böra erinra att Rikets sednast församlade Ständer

bestämt den summa, som för bestridande af innevarande års jern vägsarbeten bör

utgå samt att, då riksdag hädanefter årligen inträffar, det torde vara mindre

lämpligt att för behof af ifrågavarande beskaffenhet anvisa någon tillökning i

det för året beviljade anslag. Det har nemligen synts Utskottet vara af vigt,

att arbetena för hvarje år så anordnas, att de inskränkas inom det anslag, som

af Riksdagen blifvit dertill anvisadt; och får, på sådan grund Utskottet hemställa,

att Riksdagen icke må till Kongl. Mnj:ts framställning i

denna del lemna bifall.

Beträffande vidare den af Kongl. Maj:t för bedrifvande af arbetena å

Nordvestra stambanan under år 1868 äskade anslagssumman af 4,533,000 Ridt-,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

9

så och under förutsättning att Riksdagen delar Utskottets åsigt derom, att beslut

rörande upptagande af lån i utländskt mynt icke bör vid innevarande riksdag

ifrågakomma, finner Utskottet, för sin de], att det anslag, som till ifrågavarande

arbeten under nämnda år nu må anvisas, bör inskränkas till ungefärliga beloppet

af den nettobehållning, stambanorna samma år komma att lemna, och

hvilken behållning torde kunna beräknas till omkring två millioner Riksdaler.

Då det likväl torde vara nödigt, att den summa, som härtill beviljas, varder bestämd

så, att den icke understiger ett visst belopp, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte till fortsättande af arbetena å Nordvestra

stambanan för år 1868 till utgående från Riksgäldskontoret

anvisa en summa af Två millioner Ridt, samt att,

derest det skulle visa sig, att den del af trafikmedlen, som

under samma år blifvit till Riksgälds-kontoret levererad, öfverstiga

2,000,000 R:dr, Kong]. Majtt må af berörda, till

Riksgälds-kontoret levererade trafikmedel för arbetena å Nordvestra

stambanan disponera ett mot detta öfverskott svarande

belopp.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vid sednaste riksdagar blifvit

i afseende på Statens jernvägsbyggnader bestämdt och Kong]. Maj:t nu jemväl

äskat, hemställer Utskottet, att Riksdagen måtte besluta,

att öfverlemna till Kong!. Maj:t att vid jernvägsarbetenas

utförande närmare bestämma de orter, som statsbana eller

handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå, och

de ställen, den bör anlöpa; äfvensom att Kongl. Majtt må

till ändamål, gemensamma för olika bandelar, anordna

medel utan omedelbart skeende fördelning dem emellan ; samt

att hinder icke möta för användande vid jernvägsarbetena

af arbetskommenderingar ur arméen under de i Rikets Ständers

skrifvelse den 16 September 1857 upptagna vilkor.

Hvad åter beträffar Kongl. Majtts i dess ofvanberörda nådiga Proposition

gjorda framställning, dels att af byggnads-anslaget må användas hvad som erfordras

till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande

al stambanorna i de trakter, der yrkande om banornas utläggning i olika riktningar

blifvit framstäldt eller Kongl. Maj:t eljest kunde firma skäligt att låta

dylika undersökningar anställa; dels att Riksdagen måtte medgifva, de^ kontrollundersökningar

i afseende å tillämnade bibaneanläggningar, som äro afsedda att

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 28 ffåft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6''l.

sluta sig till stambanorna, må, der Ivongl. Maj:t funne dem böra ega mm, af

byggnadsanslaget bekostas; anser Utskottet att, då de medel, som till jernvägsbyggnader

för närvarande äro disponibla, synas alltför otillräckliga för att kunna

tillåta deras användande till dylika ändamål,

Riksdagen måtte förklara sig icke finna skäl att i ill hvad

Kongl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit lemna bifall.

Stockholm den 3 April 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fris©!! Posse.

Ileservatioucr:

1 anledning af Utskottets hemställan rörande Herr Myrtins motion:

af Herr C. F. Wcern: “Ehuru jag ur formel synpunkt måste erkänna

obehaget af att rubba Rikets sednast församlade Ständers beslut om den Nordvestra

stambanans rigtning genom Wermland, sedan Kongl, Maj:t i enlighet med

detta beslut fastställt en arbetsplan för denna stambanas utförande, har jag dock

icke kunnat biträda Utskottets afstyrkande af allt afseende å Herr Myitins

motion.

Då det bestämmande skälet lör Kongl. Maj:ts af Rikets Ständer bifallna

förslag om Nordvestra stambanans dragning öfver Carlstad, var att det icke

kan med någon grad af säkerhet antagas, att trafikinkomsterna å den dyrare och

ofördelaktigare linien öfver Nilsby skola så mycket öfveistiga inkomsterna å

den södra linien öfver Carlstad, att Statens uppoffringar för åstadkommande af

den förra i förening med erforderliga bibanor kunna dermed betäckas , och jag

icke anser den i detta skäl antydda ovisshet hafva på ett för allmänna rättsmedvetandet

tillfredsställande sätt blifvit häfd genom den långvariga och mångsidiga

pröfning, som Utskottet säger föregått Rikets Ständers beslut, men väl

kunna genom de af Herr Myrtin föreslagna ekonomiska undersökningar undanrödjas,

så anser jag frågan, om den mer eller mindre ändamålsenliga användningen

af 12 å 13 millioner R:dr, och om det mer eller mindre gagnande infly
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

11

tande den Nordvestra stambanan kan komma att utöfva på utvecklingen af fosterlandets

och särskilt provinsen Wermlands industri, vara af den vigt och omfattning

att formela skäl icke böra hindra Riksdagen från att hos Kongl. Maj:t

i underdånighet anhålla om förnyad pröfning deraf.

Jag tillstyrker derföre, att Riksdagen måtte med anledning af Herr Myrtin

s motion besluta,

att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes

i nåder uppdraga åt en komité af ojäfvige och med näringsförhållanden

förtrogne personer att förrätta ekonomiska undersökningar

rörande den trafik, som å hvardera af de alternativt

föreslagna linierna för den Nordvestra stambanans

sträckning genom Wermland kan blifva att påräkna, samt

derom till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt betänkande.

Beslutar Riksdagen denna underdåniga skrifvelse, så följer deraf naturligen,

att de medel, som vid denna riksdag beviljas till Nordvestra stambanans

fortsättning, böra användas på den del deraf, som för de alternativa linierna är

gemensam. “

Häruti hafva Herrar O. Geijer, C. Petré och C. J. Svensén instämt.

1 anledning af Utskottets hemställan, angående anslag för fortsättande af arbetena

å Nordvestra stambanan under år 1867:

af Herr C. F. Wcern: “Sedan af 1864 års lån blott en fjerdedel kunnat

afyttras, och det fordrat öfver ett års tid samt användning af trenne olika sätt,

för att till fulla beloppet utbringa 1866 års lån, förbjuder, enligt min åsigt,

omtanken för landets kredit Riksdagen att detta år fatta något beslut, i följd

hvaraf Sverige åter skulle uppträda såsom lånesökande på den utländska penningemarknaden.

Då jag ej heller anser det klokt att anlita den inhemska

marknaden om ett alltför stort lånebelopp, har jag, lika med Utskottets öfriga

ledamöter, ansett beslut af Riksdagen om den summa, som för år 1868 skall för

jernvägsbyggnader anvisas, nu icke böra föreslås till högre belopp än 2 millioner

R:dr; och har jag derföre inom Utskottet icke ens ifrågasatt ökning deraf. Då

likväl olägenheterna af en så ringa summas användning äro synnerligen stora,

icke blott deruti att Nordvestra stambanans fullbordande uppskjutes och, genom

den större andel administrationskostnader och andra faux frais komma att utgöra,

af den anvisade summan fördyras, utan ock i det tvungna afskedandet af

ingeniörer och arbetsfolk samt svårigheten att på ändamålsenligt sätt använda små

tillgångar till fyllande af stora behofver, så anser jag mig i en reservation kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

och höra påpeka möjligheten af att nämnda belopp kan, innan det blir för sent,

genom framtida beslut höjas.

På grund af det bemyndigande Fullmägtige i Riksgälds-kontoret vid 1862

—1863 årens riksdag erhöllo att upptaga 35,000,000 R:dr mot Riksgälds-kontorets

obligationer, hafva Fullmägtige hittills upplånat 32,468,526 R:dr. Något

öfver 2,500,000 R:dr återstå således derpå ännu. Å andra sidan hafva Fullmägtige

öfvertagit obligationer å 250,000 £ Sterling af den till 1864 års lån

hörande optionsandel, och emot obligationer å 300,000 Thaler af 1858 års lån

tillbytt sig obligationer å 45,000 £ Sterling af 1864 års fixa låneandel.

Riksgälds-kontoret är således egare af obligationer tillhörande 1864 års

lån, uppgående till ett nominelt värde af omkring 5 millioner R:dr, och Fullmägtige

äro fullt bemyndigade att intill ett verkligt värde af något öfver

2.500.000 R:dr afyttra sådane.

Att för detta belopp emot dylika obligationer uppträda såsom lånesökande

skulle jag på det bestämdaste afstyrka; men kan antagligt pris, hvarmed jag

menar ett pris, som med hänsyn till olika ränta och annuitet icke väsendtligt

skiljer sig från det, hvartill sednast obligationer från Riksgälds-kontoret blifvit

försålda, för dessa obligationer genom försäljning under hand erhållas, så anser

jag icke blott att eu sådan försäljning är fullt befogad, utan ock att den kan

ske utan ringaste men för Statens kredit.

Och skulle äfven, i strid med min åsigt, men i likhet med den Herr

Wallenberg i sin reservation till Stats-Utskottets Betänkande N:o 60 uttryckt,

Riksdagen icke anse flera till 1864 års lån hörande obligationer böra på den

utländska penningemarknaden utsläppas, så skulle det icke vara alldeles otänkbart

att Riksgälds-kontoret kunde genom frivillig öfverenskommelse med inhemsk

innehafvare af storm poster till andra Svenska statslån hörande obligationer,

få på antagliga vilkor utbyta de förra emot de sednare.

Jag har icke nu något förslag att till Riksdagen framställa, men har

velat antyda möjligheten och gagnet af att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret

genom slutligt fullgörande af det uppdrag, de vid 1862—1863 års riksdag

erhöllo, satte Riksdagen i stånd att genast vid sitt sammanträde nästa år höja

det för jernvägsbyggnader under samma år anvisade belopp från 2,000,000 till

4.500.000 R:dr.“

Af Herr C. Petré: “Ehuru jag lika med Utskottet icke ansett lämpligt

att Riksdagen för närvarande definitivt beslutar upptagande af ett nytt utländskt

lån och jag derföre deltagit i beslutet att endast tillstyrka ett anslag

af 2,000,000 R:dr till Nordvestra stambanans fortsättning under år 1868,

har jag likväl trott det vara af vigt, att Riksdagen måtte fästa sin uppmärk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande NioSU

13

samhet vid svårigheterna att med ett så ringa årligt belopp med fördel bedrifva

fortsättande af Statens jernvägsbyggnader.

Pa grund häraf och da de af Cheferne för Statens jernvägsbyggnadsoch

trafik-styrelser afgifna och för Stats-Utskottet tillgängliga promemorior enligt

min tanke gifva stöd åt deruti uttalade åsigter om fördelarne af ett skyndsammare

fullbordande af återstående stambanor än som endast genom användande

dertill af blifvande årliga behållningar å trafikinkomsterna vore möjligt,

får jag, på det att innehållet af dessa promemorior måtte komma till Kamrarnes

kännedom och öfvervägande, desamma härjemte bifoga. “

P. M.

rörande fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader.

Sedan de år 1855 påbörjade arbeten å Statens jernvägsbyggnader så

framskridit, att under förlidet år 96,9 mil jernväg blifvit fullbordade och för

allmän trafik upplatna, och då bandelen emellan Arvika och riksgränsen mot

Norge, hvilken handel under nästinstundande höst blifver till hela sin längd

fullbordad, tages med i beräkning, uppgår hela längden fullbordad och trafikerad

jernbana under detta år till 100,4 mil.

Under den tid af något mer än 12 år, detta året inberäknadt, som dessa

jernvägsbyggnader fortgått, äro således per medium årligen 8,35 mil stambanor

utförda, och om alla de dertill beviljade statsanslag, belöpande sig samrnanräknadt

till 84,266,000 R:dr, jemnt fördelas på dessa 12 år, hafva 7,022,166

R:dr årligen blifvit för Statens jernvägsbyggnader använda. Men förutom stambanorna

har under samma tid af enskilda bolag en sammanräknad längd af

46,75 mil jern vägar för lokomotiv blifvit verkställd, och således, om dessa tagas

med i beräkning, hafva årligen per medium 12,6 mil jernbanor utförts, hvaraf

under tidrymden från och med år 1855 till 1862 års slut 9,73 mil samt från

och med 1863 till och med detta år 14,06 mil per medium årligen blifvit för

trafik upplåtna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6 •/.

Hela den Vestra stambanan emellan Stockholm och Göteborg, med utgrening

till Örebro, äfvensom den Södra stambanan balköping—Jönköping -Malmö hafva

visserligen blifvit fullbordade, men af de ar 1863 pabörjade Nordvestra, Norra

och Östra stambanorna återstå ännu ofullbordade delar; af den förstnämnda,

eller Nordvestra stambanan emellan Christinehamn och Arvika, 10 mil 13,7 24

fot med beräknad anläggningskostnad af 11,7 70,000 R:dr, af Norra stambanan

emellan Upsala och Storviks station på Gefle— Dala-banan 9 mil 30,200 fot

med beräknad anläggningskostnad af 7,662,000 R:dr, samt af Östra stambanan

från Norrköping öfver Linköping till Nässjö station på Södra stambanan 14 mil

32,220 fot, hvarför anläggningskostnaden, enligt de äldre förslagen, men med

tilläo-o- derå af 50,000 Rd:r för mil för ökad rörelsem ateriel, uppgår till

11,359,500 R:dr.

Af alla de af 1858 års jernvägsundersökningskomité föreslagna stambanor

återstår således i jemnt tal 35 mil att fullborda, och den derför beräknade anläggningskostnaden

uppgår till 30,791,500 Rtdr, hvarifrån bör afräknas de redan vid

förlidna riksdag för Nordvestra stambanan beviljade 500,000 Rtdr, sa att hela den

återstående anläggningskostnaden kan i jemnt tal uppskattas till 30,000,000 R:dr.

Härvid bör anmärkas dels att rörelse-materielen för hvarje af dessa återstående

35 mil blifvit beräknad till 100,000 R:dr i stället för till endast 50,000

R:dr, som de äldre förslagen upptaga, och hvilka visat sig vara otillräckliga,

och dels att för Norra stambanans fortsättning emellan Upsala och Gefle—Dalabanan

den riktning, som de nu afslutade undersökningarne om denna stambanas

fortsättning visat sig vara den kortaste och billigaste, nemligen den öfver

Gysinge, blifvit tagen i beräkning.

De resultat, som de för trafik öppnade stambanorna hittills lemnat med

afseende på inkomster och utgifter, hafva varit i hög grad tillfredsställande,

enär inkomsterna oaktadt de under de sednare åren betydligt nedsatta fraktafgifterna

för gods varit, till följd af den vetande rörelsen, i stigande och

utgifterna i förhållande till inkomsterna deremot årligen minskats så, att de

år 1865, enligt hvad af Kongl. Styrelsens för Statens jernvägstrafik underdåniga

berättelse för nämnda år kan inhemtas, utgjorde omkring 60 procent

af bruttoinkomsterna: och då trafikinkomsterna för den förlidet år pei medium

trafikerade banlängden af 85,1 mil uppgingo till 4,994,520 R:dr, hvartill böra

läggas diverse inkomster till ett belopp af 69,849 R:dr 91 öre, synes man

vara fullt berättigad till det antagande, att de 100 mil stambanor, som under

år 1868 komma att trafikeras, då böra lemna eu bruttoinkomst af minst

6,000,000 R:dr.

Då erfarenheten derjemte visat, att rörelsen å stambanorna under den föregående

tiden årligen tillvext, och da ett stillastående lika sa litet som ett till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

15

bakagående af den framtida rörelsen å våra stambanor kan antagas, emedan sådant

skulle strida emot den mångåriga erfarenhet, dessa kommunikationsanstalter

öfverallt i andra länder lemnat, och aldra minst är att förmoda skola inträffa i

vårt land, der våra förutvarande kostsamma, och af årstiderna beroende varutransporter

hämmande inverkat på åkerbrukets, handelns och industriens utveckling,

är man äfvenledes fullt berättigad att antaga, det rörelsen å våra stambanor

för framtiden årligen måste tilltaga, helst densamma icke är beroende af någon

särskild industrigrens tillfälliga föränderlighet, utan till följd deraf, att stambanorna

under sin betydliga utsträckning genomskära provinser med helt olika

näringsfång, omfattar alla landets väsendtligaste näringsgrenar, hvilka, i allmänhet

taget, under eu lång följd af år visat sig vara i stigande utveckling.

Under dessa antaganden, nemligen att trafikinkomsterna skulle år 1868

å de då trafikerade 100 mil stambanor komma att uppgå till 6,000,000 R:dr,

och att inkomsterna sedermera skulle komma att årligen ökas, äfvensom att de

årliga drift- och underhållskostnaderna skulle uppgå till 2/3, eller 662/3 procent,

af bruttoinkomsterna, hvilket sednare, ehuru för högt beräknadt och mer än erfarenheten

hittills visat vara erforderligt, likväl blifvit bibehållet, för att lemna

tillgång till möjligen inträffande behof af ökadt rälsutbyte eller af utvidgningar

vid stationerna, äro de beräkningar uppgjorda, som å Tab. Lit. A. utvisa det

förhållande, som under de närmaste 15 åren skulle uppstå emellan inkomster

och behållningar eller öfverskott, så väl för det fall att rörelsen tillväxte årligen

med endast fem procent, som om tillväxten skulle komma att uppgå till 10

procent årligen.

Beräkningarne afse, såsom förut är nämndt, endast trafiken å de 100 mil

färdiga stambanorna, utan hänsyn till den inkomst de nya stambandelarne, hvilka

efter år 1868 komma att för trafik upplåtas, kunna direkt lemna eller medverka

till rörelsens ökande på de äldre'' stambanorna.

Den på förutnämnda grunder uppgjorda tabellen utvisar en behållning af

2,000,000 R:dr år 1868, och att, med en årlig tillökning derefter i trafikinkomsterna

af endast 5 procent, behållningen årligen skulle ökas så, att den efter

10 års förlopp, eller år 1877, uppginge till 3,102,600 R:dr, och efter 15 års

förlopp, eller år 1882, till 3,959,700 R:dr.

Skulle trafikinkomsterna deremot årligen stiga med 10 procent, skulle redan

efter 10 års förlopp, eller år 1877, behållningen uppgå till 4,715,800 R:dr,

och år 1882 till 7,594,800 R:dr.

Det är ofvanföre anfördt, att de med detta år redan fullbordade stambanorna

och delarne deraf utgöra en sammanräknad längd af 100,4 mil och att

hvad som af de påbörjade stambanorna ännu återstår att fullborda utgör tillsammans

35 mil, för hvilka kostnaden är beräknad till 30,000,000 R:dr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

Tre fjerdedelar af landets stambanesystem äro således redan fullbordade,

och det skulle derföre i många hänseenden vara menligt, om en tillfällig mindre

gynnsam penningekonjunktur skulle förorsaka afbrott i eller till en obestämd

framtid fördröja fullföljandet af den återstående fjerdedelen, och landet således

under tiden gå i mistning af de stora och vigtiga fördelar, hvilka obestridligen

skulle detsamma tillskyndas genom en oafbruten jernvägsförbindelse med Norge

och med Gefle-—Dala-banan, och en nära 1 1 mil genare jernvägsförbindelse mellan

Stockholm och det södra Sverige, hvarigenom äfven Östergötland skulle

blifva genomskuret af stambanan och få en kortare och snabbare förbindelse med

Göteborg och Malmö äfvensom med bergslagerna, samt genom den högst betydliga

tillökning i rörelsen å de redan trafikerade stambanorna, som dessa nya

stambanedelars fullbordan skulle medföra.

Meningarne tyckas derföre egentligen endast vara delade om lämpligaste

sättet för fullföljandet af de återstående stambanorna, eller derom, huruvida det

skulle vara ändamålsenligare att under nuvarande förhållanden upptaga ett nytt,

större lån för att påskynda dessa arbeten, eller endast bedrifva dem i den mån

behållningarne af trafikinkomsterna från de redan färdiga stambanorna dertill

kunna lemna tillgångar. *

Båda dessa sätt att gå tillväga hafva naturligtvis sina fördelar och olägenheter,

och det återstår att öfverväga hvilketdera för landet kan blifva det

mest gagnande, allt under förutsättning att ett nytt lån kan åvägabringas på antagliga

vilkor.

tr> e»

De beräkningar, som i bifogade tabell Ditt. A finnas upptagna, gifva vid

handen, att, om alla de behållningar, som trafikinkomsterna framdeles kunna

lemna, uteslutande finge användas till jernvägsbyggnadernas fortsättning, skulle,

under förutsättning att trafikinkomsterna årligen tillvexte med fem procent, den

för stambanesystemets fullbordan erforderliga summan af 60,000,000 K:dr icke

kunna erhållas förr, än på tolfte året härefter; och om äfven trafikinkomsterna

skulle tillvexa med 10 procent årligen, skulle ändå 10 år erfordras, innan behållningarne

derifrån uppginge till den ofvannämnda summan af 30,000,000 R:dr,

och således skulle i båda fallen en motsvarande tid erfordras för jernvägssystemets

fullbordan. Men om deremot för jernvägsbyggnadernas fortsättning och

kraftigare bedrifvande ett nytt lån å 30,000,000 E:dr upptoges, hvilket med

6,000,000 årligen indroges under loppet af fem år, räknadt från och med 1868,

och hvarigenom alla stambanorna skulle kunna fullbordas under samma tid, eller

vid 1872 års utgång, hvilket endast erfordrar en banbyggnad årligen af per

medium 7 mil, eller hälften af den väglängd, som under de föregående åren

blifvit utförd, så visar samma tabell, att en behållen inkomst, sedan årliga räntor

och amortering å skulden blifvit fråndragna, skulle vid sistnämnda år vara

att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o Si
-

ll

att tillgå af icke mindre än 5,651,200 R:dr, i fall trafikinkomsterna årligen tillvexte

med endast fem procent, och af 6,810,200 R:dr, om den årliga tillvexten

uppginge till 10 procent.

Staten skulle visserligen genom detta sednare tillvägagående ådraga sig en

skuldsättning, som vid 1872 års slut skulle uppgå till 30,000,000 R:dr, eller

egentligen endast till 25,000,000 R:dr. om de till samma år uppkomna behållningarne,

som tablån utvisar uppgå till 5,651,200 R:dr, med 5,000,000 R:dr

derifrån afräknas; men skulle deremot vinna den stora och för sin induetriela

utveckling afsevärda fördelen af stambanornas tidigare fullbordan, eller sju år

förr, än som skulle blifva möjligt, i fall anläggningskostnaderna endast skulle

bestridas med behållningarne af de med fem procent årligen tillväxande trafikinkomsterna

; hvarvid icke heller må förbises den ingalunda ringa minskning i

“faux frais“, som genom ett hastigare bedrifvande af ifrågavarande arbeten

skulle uppstå.

För att derföre visa huru denna skuldsättning skulle, efter stambanornas

fullbordan, kunna afbetalas med de årliga behållningarne af trafikinkomsterna, och

inom hvilken tid densamma skulle kunna ske, är bifogade tablå Litt. B uppgjord,

under den förutsättning att de nya stambanedelarnc af 35 mils sammanräknad

längd inbringade under tiden efter sin fullbordan såväl i direkt som i

å de äldre stambanorna ökad inkomst endast per medium 12,000 R:dr årligen

utöfver drift- och underhållskostnaderna, eller i jemnt tal för hela längden

400,000 R:dr årligen, hvilket är ganska lågt beräknadt med hänsyn till dessa

stambanedelars läge, äfvensom att denna inkomst eller behållning användes till

minskning af ränteafbetalningarne, som derigenom från och med år 1873 minskades

till 1,100,000 R:dr. Det synes deraf att den år 1873 varande skulden

af 25 millioner R:dr på detta sätt kunde vara till fullo afbetald redan år 1884,

eller på tolfte året efter stambanornas fullbordan, utan att vid beräkningarne afseende

blifvit fästadt hvarken på den minskning i skulden, som den till 6 procent

upptagna årliga räntan sannolikt kunde medgifva, eller å den tillökning i

de årliga behållningarne, som genom beräknad ränta derå skulle uppkomma.

Fästes deremot afseende derå, kan skulden ännu tidigare vara återgäldad.

Det framgår äfven häraf att, om vid Norra stambanans fortsättning det

med omkring 3,000,000 R:dr större anläggningskostnad förenade alternativet

öfver Sala till Storvik skulle finnas vara för rörelsen fördelaktigare, denna större

kostnad icke särdeles inverkar på afbetalningen af den större skuld, som deraf

skulle blifva en följd.

Men förutom den stora och obestridliga vinst, landet skulle erhålla genom

en hastigare fullbordan af stambanesystemet, skulle derigenom en stor fördel,

Bill. till Biksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft,

?

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

eom ingalunda bör förbises, på samma gång tillskyndas den inom landet uppkomna

tillverkningen af jernvägsmateriel, hvilken under de sednare åren vunnit

en icke obetydlig utveckling, hvarvid det visat sig att sådan materiel kan åstadkommas

inom landet för samma pris och af samma godhet, som den utländska.

Det lider ej något tvifvel att ju icke denna industri, då den hunnit förvärfva

sig en ännu större erfarenhet och arbetsskicklighet, äfven bör kunna täfla med

den utländska och vinna afsättning för sina produkter i utlandet, isynnerhet

för alla sådana delar af jernvägsmaterielen som fordra bättre och renare rudimaterier.

Det är derföre af stor vigt för denna nybildade industris bestånd och utveckling

att erhålla någon visshet om utsträckningen af våra stambane-anläggningar,

och framför allt kännedom om tiden, inom hvilken de höra vara fullbordade,

för att derefter bedöma hvilka uppoffringar, som derpå kunna nedläggas

för att sätta den i tillfälle att inom behörig tid åstadkomma de erforderliga

tillverkningarne. Denna industri, stadd i utveckling och för öfrigt utan

något skydd, skulle lida ett betydligt afbrott, i fall Statens jernvägsbyggnader

endast skulle komma att fortgå i den mån behållningarne från trafikinkomsterna

det kunde medgifva, emedan dessa årligen blefve så obetydliga, att de icke, utan

järnvägsbyggnadens ytterligare fördröjande, samtidigt kunde delas på det egentliga

jernvägsarbetet och på tillverkningen af jernvägsmaterielen, af hvilken sednare

man icke har behof förr, än det förra framskridit närmare sin fullbordan.

Men om deremot stambanorna finge fullbordas på den föreslagna tiden af fem

år, skulle den inhemska industrien utan afbrott kunna fortgå, och skulle under

tiden vinna en sådan förkofran, att den, sedan stambanorna blifvit fullbordade,

kunde täflande uppträda på den utländska marknaden.

Man har vid de redan utförda stambanorna icke fästat nog vigt vid denna

o O

för den inhemska tillverkningen högst vigtiga omständighet, och detta har sannolikt

utgjort det största hindret för dess utveckling

För att derföre visa hvad som för de återstående stambanorna erfordras af

sådan rörelse- och öfrig materiel, som egentligen utgör föremål för jerntillverkning,

och som åstadkommes vid våra maskin- och öfrige särskild t dertill inrättade

verkstäder, är en förteckning, Litt. C, deröfver uppgjord och härjemte bifogad.

Det synes deraf att värdet af dessa effekter, hvilka alla, med undantag

af räler, under de sednare åren, i den mån de kunnat erhållas inom landet, der

blifvit tillverkade, uppgår till icke mindre än 9,218,338 K:dr, och att, om man

derifrån drager värdet af de erforderliga 703,613 centner räler, hvilkas tillverkning

inom landet kanske icke är att påräkna, värdet för allt det öfriga ändå

uppgår till 5,278,106 R:dr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

19

Häruti är icke inbegripen den mängd effekter och redskap samt öfriga

materialier af flerahanda slag, som erfordras för sjelfva jernvägsarbetet med alla

dervid förefallande husbyggnader.

De för stambanornas fullbordan erforderliga medel skulle således komma

att inom landet användas och spridas, med undantag af den mindre del deraf,

som åtgår för inköp af räler från utlandet.

Stockholm den 27 Mars 1867.

Carl G. Beijer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6 i.

Bil.

1

i. ;

2.

3.

1

4.

5.

6.

7.

|

8.

1

Antal år.

Årtal

Brutto-inkomst

under förutsätt- ning af ö pro- cents årlig

till vext.

Behållning

efter afdrag af

2/3 till drift

och underhåll.

Summa

behållning för

hvarje år med

tillägg af

förutvarande

behållning.

1

Ränta å 6 %

å ett lån å

30.000. 000

R:dr, uppta- get med

6.000. 000

R:dr årligen

under 5 år.

Öfverblifven

behållning

efter afdrag

från N:o 4 af

i N:o 6 upp- tagna ränte- belopp.

Summa

öfverblifven

behållning

efter hvarje j

år med tillägg i

af förutva- rande öfver- blifna

behållning.

|

i

1868

6,000,000

2,000,000

2,000,000

360,000

1,640,000

1,640,000

1 2

1869

6,300,000

2,100,000

4,100,000

720,000

1,380,000

3,020,000

3

1870

6,615,000

2,205,000

6,305,000

1,080.000

1,125,000

4,145,000

1 4

1871

6,945,700

2,315,200

8,620,200

1,440,000

875,200

5,020,200

5

1872

7,293,000

2,431,000

11,051,200

1,800,000

631,000

5,651,2001

6

1873

7,657,600

2,552,500

13,603,700

1,800,000

752,500

6,403,700!

7

1874

8,040,500

2,680,100

16,283,800

1,800,000

880,100

7,283,800:

8

1875

8,442,500

2,814,100

19,097,900

1,800,000

1,014,100

8,297,900

9

1876

8,864,600

2,954,800

22,052,700

1,800,000

1,154,800

9,452,700

10

1877

i 9,307,800

3,102,600

25,155,300

1,800,000

1,302,600

10,755,300

11

1878

! 9,773,200

3,257,700

28,413,000

1.800,000

1,457,700

12,213,000

'' 12

1879

10,261,800

3,420,600

31,833,600

1,800,000

1,620,600

13,833,600

1 13

1880

110,774,900

3,591,600

35.4-25,200

1,800,000

1,791,600

15,625,200

i 14

1881

111,313,600

3,771,200

39,196,400

1,800,000

1,971,200

17,596,400

15

1882

111,879,200

3,959,700

43,156,100

1,800,000

2,159,700|19,756,100

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

21

A.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

II

Antal år.

Årtal.

i

Brutto-inkomst

under förutsätt- ning af 10 pro- cents årlig

tillvext.

1 ''

Summa

Behållning behållning för

efter afdrag af hvarje år med

2/3 till drift j tillägg af

och underhåll, förutvarande

j behållning.

1

Ränta å 6 °/0

å ett lån å

30,000,000

R:dr, upptaget

med 6,(100,000

R:dr årligen

under 5 år.

Öfverblifven

behållning

efter afdrag

från N:o 4 af

i N:o 0 upp- tagna ränte- belopp.

Summa

öfverblifven

behållning

efter hvarje

år med tillägg

af förutvarande

öfverblifna

behållning.

i

1808

0,000,000

2,000,000

2,000,000

300,000

1,640,000

1,640,000

2

1809

0,000,000

2,200,000

4,200,000

720,000

1,480,000

3,120,000

3

1870

7,200,000

2,420,000

6,620,000

1,080,000

1,340,000

4,460,000

4

1871

7,980,000

2,662,000

9,282,000

1,440,000

1,222,000

5,082,000''

5

1872

8,784,600

2,928,200

12,210,200

1,800,000

1,128,200

0,810,200

6

1873

9,663,000

3,221,000

15,431,200

1,800,000

1,421,000

8,231,200

7

1874

10,029,300

3,543,100

18,974,300

1,800,000

1,743,100

9,974,300

8

1875

11,692,200

3,897,400 22,871,700

1,800,000

2,097,400

12,071.700

9

1870

12,861,400

4,287,10027,158,800

1,800,000

2,487,100

14,558,800

10

1877

14,147,500

4,715,800 31,874,600

1,800,000

2,915,800

17,474,600

11

1878

15,562,200

5,187,400 37,002,000

1,800,000

3,387,400

20,862,000

12

1879

17,118,400

5,706,100 42,768,100

1,800,000

3,900,100

24,768,100

1 13

1880

18,830,200

6,276,700

49,044,800

1,800,000

4,476,700

29,244,800

14

1881

20,713,200

6,904,400

55,949,200

1,800,000

5,104,400

34,349,200

!15

1882

22,784,500

7,594,800

63,544,000

1,800,000

5,794,800

40,144,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6 i.

Bil.

1.

2.

O.

4.

5.

6.

7.

Antal år.

Årtal.

Bruttoinkomst

under förut- sättning af

5 procents

årlig tillvext.

Behållning

efter afdrag af

2/3 till drift och

underhåll.

Ränta ä 6 °/0 å

ett lån af

25,000,000 R:dr

med afdrag af

behållen trafik- inkomst från

de nyanlagda

stambane- delarne 400,000

R:dr.

Öfverblifven

behållning efter

afdrag från

N:o 4 af i N:o

5 upptagna

räntebelopp.

Summa öfver- blifven behåll- ning efter,

hvarje år med

tillägg af förut- varande öfver- blifna behåll- ning.

6

1873

7,657,600

2,552,500

1,100,000

1,452,500

1,452,500

7

1874

8,040,500

2,680,100

1,100,000

1,580,100

3,032,600

8

1875

8,442,500

2,814,100

1,100,000

1,714,100

4,746,700

9

1876

8,864,600

2,954,800

1,100,000

1,854,800

6,601,500

! io

1877

9,307,800

3,102,600

1,100,000

2,002,600

8,604,100

n

1878

9,773,200

3,257,700

1,100,000

2,157,700

10,761,800

12

1879

10,261,800

3,420,600

1,100,000

2,320,600

13,082,400

13

1880

10,774,900

3,591,600

1,100,000

2,491,600

15,574,000

14

1881

11,313,600

3,771,200

1,100,000

2,671,200

18,245,200

15

1882

11,879,200

3,959,700

1,100,000

2,859,700

21,104,900

16

1883

12,473,100

4,157,700

1,100,000

3,057,700

24,162,600

17

1884

13,096,700

4,365,500

1,100,000

3,265,500

27,428,100

s. 23 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

23

B.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7-

Antal år.

Årtal.

Bruttoinkomst

under förut- sättning af

10 procents

årlig tillväxt.

Behållning

efter afdrag af

2/3 till drift och

underhåll.

Ränta å 6 °/0

å ett lån af

25,000,000 R:dr

med afdrag af

behållen trafik- inkomst från

de nyanlagda

stambane- delarne 400,000

R:dr.

Öfverblifven

behållning efter

afdrag från

N:o 4 af i N:o

5 upptagna

räntebelopp.

Summa öfver- blifven behåll- ning efter

hvarje år med

tillägg af förut- varande öfver- blifna be- hållning.

6

1873

9,663,000

3,221,000

1,100,000

2,121,000

2,121,000

7

1874

10,629,300

3,543,100

1,100,000

2,443,100

4,564,100

8

1873

11,692,200

3,897,400

1.100,000

2,797,400

7,361,500

»

1876

12,861,400

4,287,100

1,100,000

3,187,100

10,548,600

10

1877

14,147,500

4,715,800

1,100,000

3,615,800

14,164,400

11

1878

15,562,200

5,187,400

1,100,000

4,087,400

18 251,800

12

1879

17,118,400

5,706,100

1,100,000

4,606,100

22,857,900

13

1880

18,830,200

6,276,700

1,100,000

5,176,700

28,034,600

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

Bil. C.

Förteckning

öfver den rörelse- och öfriga materiel, som erfordras för fullbordande af

1858 års Stambane-system.

Vigt. .

Kostnad.

Centner.

Riksdaler.

Lokomotiv: 85 stycken å 45,000 R:dr..........

1,575,000

Vaqnar: 775 stycken å 1,700 Ridt-............

— —

1,317,500

Axlar och Hjul: 7 75 set å 800 R:dr..........

— —

620,000

Råler: (å 5 R:dr 60 öre per centner)..........

703,613

3,940,232

jRålspik: (11 R:dr per centner)..............

17,830

196,130

Skarf jern: (10 R:dr 80 öre per centner).........

17,926

193,600

Bottenplåtar: (10 R:dr 80 öre pr centner)........

10,954

118,303

Skrof bultar med muttrar: (17 R:dr 36 öre per centner) .

7,922

132,526

Vexlar och Korsningar: 240 stycken å 480 Rall- ....

— —

i 15,200

Vändslcifvor: 8 stycken å 5,500 R:dr...........

- -

44,000

Vattencisterner: 30 stycken å 2,000 R:dr.........

---

60,000

Dressiner: 7 stycken å 700 R:dr.............

— —

4,900

Diverse effekter, vågar m. m. å 3,000 R:dr per mil . . .

— _

105,390

Bryggor: öfverbyggnaden af jern.............

— —

757,610

Telegraf apparater: 30 stycken a 450 Ridt-........

- -

13,500

Telegraftråd: (14 Ridt- 50 öre pr centner)........

1,686

24,447

Summa

9,218,338

Obs. Om rälpriset tages till 7 R:dr 50 öre per centner uppgår kostnaden

för anskaffande af ofvanstående parti till 5,277,097 R:dr.

P. M.

\

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

P II.

25

Under innevarande riksdag har man uttalat den åaigten, att Staten i

framtiden icke borde fortsätta sina jernvägsbyggnader i vidsträcktare mån eller

hastigare än som medgåfves genom användande dertill af de öfverskotter af

trafikinkomster utöfver omkostnader, hvilka rörelsen på de redan färdiga stambanorna

årligen kunde komma att inbringa.

Innan ett beslut i denna riktning fattas, måste det dock vara nödvändigt

att på grund af vunnen erfarenhet och sakkännedom försöka utreda beloppet af

de tillgångar, som på sådant sätt kunna antagas blifva disponibla till jernvämäbyggnadernas

fortsättning, emedan man, utan en någorlunda klar öfversigt af

dithörande förhållanden, omöjligen kan bedöma hvarken om beslutet är utförbart,

eller om det öfverensstämmer med fosterlandets sanna fördelar.

Chefen i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader har redan företagit

och framlagt en sådan utredning, emot hvilken väl inga väsendtliga anmärkningar

kunna göras, men hvarbredvid, och till en närmare förklaring hvaraf, jacr

ansett mig böra uppställa en annan, grundad på den måhända noggrannare detaljkännedom

af förhållandena med inkomster och utgifter vid jernvägsrörelsen,

som i trafikstyrelsen bör vara att tillgå. De hufvudsakliga resultaterna afvika i

alla fall vida mindre från hvarandra, än som kunnat väntas, då olika grunder

för beräkningarne blifvit begagnade.

De tryckta trafikberättelserna för de år, hvarunder stambanor af nå^on

större sammanhängande utsträckning varit trafikerade, eller för åren 1863, 1864

och 1865, jemte det numera färdiga bokslutet för år 1866, ådagalägga följande

förhållanden i afseende på inkomster samt drift- och underhållskostnader per

trafikerad banmill

Inkomst, Utgift.

1863 ........ 45,283: 88. 31,050: 21.

1864 ........ 48,352: 22. 31,664: 37.

1865 ........ 55,581: 25. 33,216: 58.

1866 ........ 59,510: 82. 35,366: 14.

Utgifternas förhålland»

till inkomsterna.

68,57 procent.

65,19

59,76

59,43

--1 v

Härvid erinras att Vestra stambanan fullbordades i November 1862 och

den Södra i December 1864, samt att icke mindre än trenne nya bandelar af

tillsammans 16,3 mils längd tillkommo under sednare hälften af år 1866, hvilka

svårligen kunde lemna någon behållning utöfver kostnaderna under den korta

tid de trafikerades, eller innan godstrafiken derå uppnått någon utveckling

Den betydliga tillökningen uti inkomsterna 1865, som öfverstiga det föregående

årets med nära 15 procent, är att tillskrifva den i slutet af* 18 64 fullbordade

föreningen mellan Vestra och Södra stambanorna och kan således icke

antagas som regel, men deremot torde förhållandet mellan 1864 och 1863, 6 7

procent, samt 1866 och 1865, 7,1 procent, mera närma sig de framtida resulBih.

till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Åfd. 28 HåfU 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande Nto Öl.

taterna. Det är derföre, helst när man tager utländska liknande förhållanden

till jemförelse, ingalunda oantagligt, att inkomsterna fortfarande skola stiga med

5 procent hvarje år utöfver det föregående; men otvifvelaktigt är en missräkning

mindre att befara, synnerligen under en längre följd af år, då inga nya inflytelserika

bansträckningar beräknas att tillkomma, om man antager en viss ätlig

tillökning uti inkomsterna per trafikerad mil af de äldre banorna. När man af

erfarenheten sett att inkomsterna i jemförelse med föregående år stigit i runda

tal 1864 med 3,000 R:dr, 1865 med 7,200 R:dr och 1866 med 4,000 Ridt-,

så synes man berättigad att antaga en årlig tillökning af 3,000 R:dr per bandit

såsom regelmessig för en lång följd af år, så mycket mera som de Svenska

stambanorna genom sitt läge mindre än de flesta andra jernvägar äro beroende

af vexlande handelskonjunkturer, men deremot af samma orsak måste till sin

egen fördel väsendtligt bidraga till en hastig utveckling af så väl jordbruket

som andra industrigrenar i de trakter, på Indika de kunna utöfva inflytande,

om förvaltningen af rörelsen behörigen uppmärksammar och underlättar en sådan

utveckling.

För innevarande år 1867 har trafikstyrelsen i sina beräkningar öfver inkomsterna

ej vågat antaga en sådan tillökning eller en till 63,000 R:dr förhöjd

inkomst för mera än de äldre banorna af 80,6 mils längd, och för de tillkomna

nya bandelurna af 16,3 mil blott beräknat 45,000 R:dr per mil eller, hvilket i

det närmaste dermed öfverensstämmer, för den sammanlagda till 97 mil

jemnade våglängden 60,000 Rtdr milen, motsvarande en total inkomst af

5.820.000 R:dr.°

För år 1868 lider det dock intet tvifvel att inkomsterna skola stiga till

63.000 R:dr milen för hela våglängden, sedan godsrörelsen på de nya bandelarne

under innevarande år hunnit utveckla sig till de dimensionet, som densamma

redan denna vinter gifver anledning att förmoda.

För kalkylen öfver de framtida inkomsterna af nu i ett sammanhang trafikerade

97 mil stambanor anser jag således att det angifna förhållandet innevarande

år af 60,000 R:dr milen med en årlig tillökning af 3,000 R:dr, eller

inalles, för jemn räkning, af 290,000 R:dr årligen kan läggas till grund, utan

för hög beräkning, så vida ej alltför oväntade, rörelsen förlamande händelser

under någon period skulle valla ett afbrott i landets och dess nänngais och

således äfven jernvägstrafikens utveckling.

Reräkningen för de följande aren bör ej uppställas för mera än ofvannämnda

97 mil, oaktadt ytterligare 3,4 mil emellan Arvika och riksgränsen mot

slutet af detta år tillkomma, af det skäl att inga säkra grunder finnas för beräknandet

af trafikens blifvande omfattning på denna, från de öfriga aflägsna

handel, som, redan med afseende pa sm ringa utsträckning och i förhållande

dertill proportionsvis större förvaltningskostnad, svårligen kan antagas skola

lemna afsevärda öfverskott, innan den återstående delen af Nordvestra stambanan

emellan Christinehamn och Arvika blifvit fullbordad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

27

Beträffande utgifterna för jernvägstraSkens förvaltning, banornas underhåll

och rörelsens drifvande, så har erfarenheten gifvit vid handen att dessa säkrast

beräknas i viss proportion af bruttoinkomsterna. Detta förhållande emellan inkomster

och utgifter fortfar vanligen att nedgå, ända till dess att de sednare

utgöra hälften af de förra och äfven derunder, synnerligen vid banor med betydande

persontrafik, eller der en större del af godsrörelsen, såsom på Gefle —

Dalabanan, kan utsträckas öfver en proportionsvis stor del af hela bansträckningen.

Såsom ofvanföre är visadt, har förhållandet emellan inkomster och utgifter

på de Svenska stambanorna under åren 1863 —1866 nedgått från 68,57

procent till 59,43 procent, eller med 9 procent på 4 år. Att hoppas ett lika

hastigt nedgående hädanefter vore visserligen förmätet, men likväl, och med

vilkor att transportmedlen ökas i mån af rörelsens tillvext, bör det ej vara

tvifvel underkastadt, att de Svenska banornas underhålls- och förvaltningskostnader

skola småningom sjunka åtminstone till den normala proportionen af

hälften emot inkomsterna, samt att, om man för år 1867 antager 59 procent,

denna sänkning med någon sannolikhet kommer att ske med 1 procent om

året, till dess att det normala förhållandet blifvit uppnådt. Om under tiden

Nordvestra, Norra och Ostra stambanorna tillkomma, så bör man äfven kunna

emotse en ännu lägre proportion, sedan dessa någon tid varit i verksamhet.

Utom omkostnader för förvaltning, underhåll och drift, är hvarje bana

med vexande rörelse underkastad mera eller mindre betydande årliga utgifter

för nya anläggningar, byggnader och utvidgningar af stationer och verkstäder,

för ökad rörelsemateriel, för ökade förlag af materialier samt för dels oförutsedda

händelser, dels tidtals återkommande större reparationsarbeten och förändringar.

Vid privata banor bildas vanligen för dessa ändamål särskilda fonder,

under benämning af reserv- och förnyelse-fonder. Vid statsbanor åter bestridas

dylika utgifter vanligen af årets behållningar eller, der dessa någon gång ej

förslå, genom tillfälliga bidrag ur statskassan till framtida återbetalning. Vid

uppgörandet af kostnadsförslagen för de Svenska stambanornas anläggning, antogs

rörelsen icke kunna blifva af särdeles betydenhet, hvarföre utgifterna för stationsanläggningar,

verkstäder och rörelsemateriel beräknades vida under de belopp,

som erfarenheten sedan visade vara erforderliga, så snart Vestra stambanan i

sin helhet blef fullbordad. Rörelsens betydande tillvext och anknytningen af

flera bibanor till stambanorna hafva derföre oafvisligen redan fordrat betydande

utgifter för nya anläggningar, utvidgningar och förstärkning af rörelsematerielen.

Inalles hafva under de förflutna åren af trafikmedel blifvit utgifne för maskiner,

verktyg och rörelsemateriel 2,472,851 R:dr 88 öre och för nya byggnader

381,921 R:dr 63 öre eller tillsammans R:dr 2,854,773: 51 öre samt funnos i förråderna

vid 1866 års slut bokförda materialier och påbörjade arbeten för R:dr

2,678,230: 19 öre, allt med trafikinkomster bekostade, hvarutöfver rörelsemateriel anskaffats

för 1,400,000 R:dr utaf ett dertill af sednaste Riksdag beviljadt anslag,

derå 600,000 R:dr ännu återstå odisponerade.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

För innevarande år har Trafikstyrelsen beräknat de oundvikliga utgifterna

för samtliga dessa behofs fyllande, eller för nya byggnader och anläggningar

samt ökad rörelsemateriel och förslag af materialier till 1,286,000 R:dr utöfver

den återstående delen af det särskilda anslaget.

En säker beräkning öfver de årliga behofven för framtiden af sådana

reservmedel kan naturligtvis icke uppgöras för någon längre period ; men om

man i rundt tal till alla med en reserv- och förnylsefond afsedda ändamål beräknar

1 million R:dr om året, så synes man kunna vara betryggad att hafva

tillgodosett dem alla så att, då dessa utgifter jemte omkostnaderna för drift och

underhåll fråndragas inkomsterna, återstoden kan med säkerhet antagas utföra

en för Statsverket disponibel tillgång.

På dessa grunder har nedanstående beräkning uti till jemna tusental afrundade

summor öfver inkomster och utgifter samt behållningar af de nu i ett

sammanhang trafikerade stambanorna om tillsammans 96,9 eller för jemnare räkning

97 mils längd blifvit upprättad för åren från och med 1867 till och

med 1880.

År

Brutto

U t g i f t e

r.

Behåll-

; Sammanlagda

behållningar

inkomst

Drift och Reserv- underhåll. i medel.

Summa.

ning.

o

i från och med

år 1868.

1

1.

o

3. j 4.

5.

6.

7.

1867

5,820,000

3,434,000 1,286,000

4,720,000

*)

1.100,000

__

1868

6,110.000

3,544,0004,000,000

4,544,000

1,566,000

1,566,000

1869

6,400,000

3,648,000,1,000,000

4,648,000

1,752,000

3,318,000

1870

6,690,000

3,746,000|1,000,000

4,746,000

1,944,000

5,262,000

1871

6,980,000

3,839,000 1,000,000

4,839,000

2,141,000

7,403,000

1872

7,270.000

3,926,0004,000,000

4,926,000

2,344,000

9,747,000

1873

7,560,000

4,007,0004,000,000

5,007,000

2,553,000

12,300,000

1874

7,850,000

4,082,000 1,000,000

5,082,000

2,768,000

15,068,000

1875

8,140,000

4,151,0001,000,000

5,151,000

2,989,000

18,057,000

1876

8,430,000

4,215,0004,000,000

5,215,000

3,215,000

21,272,000

1877

8,720,000

4,360,000 1,000,000

5,360,000

3,360,000

24,632,000

1878

9,010,000

4,505,000 1,000,000

5,505,000!

3,505,000

28,137,000

1879

9,300,000

4,650,000 1,000,000

5,650,000

3,650,000

31,787,000

1880

9,590,000

4,795,0001,000,000

5,795,000.!

3,795,000

35,582,000

*) Tillsammans med den disponibla behållningen från år 1866 komma enligt beräkning inalles

1,400,000 R:dr att inbetalas till Riksgälds-kontoret under loppet af år 1867.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61. 29

Enligt af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader upprättade kostnadsförslager

erfordras, utöfver redan anvisade medel, från och med 1868:

till Nordvestra stambanans fullbordan .............R:dr 11,270,000.

„ Norra stambanan, billigaste vägen.............. „ 7,662,000.

„ Östra stambanan....................... „ 11,359,000.

Tillsammans R:dr 30,291,000.

eller i rundt tal 30,000,000 R:dr.

Skulle den längre och dyrare linien öfver Sala anses fördelaktigare, så

ökas förenämnda summa med 2,963,000, eller till jemt 33,000,000 R:dr.

Skul le man nu besluta att fortsätta byggnaderna från och med 1868

endast med de disponibla öfverskotterna af trafikmedel för hvarje år, så följer

deraf:

att ingen del af de årliga trafiköfverskotterna på de äldre banorna kunna

användas såsom bidrag till betäckande af annuiteterna på Statens skuld för

samma banor ;

att, i fall arbetet under de nästföljande åren inskränkes endast till fullbordande

af Nordvestra stambanan, denna först kan blifva färdig i slutet af år 1873 ;

att sedermera, med antagande af den billigare sträckningen för Norra

stambanan och arbetets samtidiga utförande på denna och Östra stambanan, dessa

båda banor ej hinna fullbordas förr än under loppet af år 1879 ; eller

att, om den Norra banan ensam förut företagas, denna kan fullbordas

år 1876 och den Östra år 1879;

att således Staten måste i alla dessa fall under 12 år helt och hållet

genom beskattning betäcka annuiteterna för hitintills på stambanorna använda

lån utan bidrag af deras afkastning, förr än alla de nya banorna från och med

år 1880 kunna trafikeras; samt

att, intill dess Nordvestra stambanan år 1873 blifvit fullbordad, de förut

på linien Arvika— Riksgränsen nedlagda kostnader 3,875,000 R:dr sannolikt

icke lemna någon afsevärd behållen afkastning.

Skulle man deremot besluta att, i fall tillfälle till erhållande af lån på

förmånliga vilkor erbjudes, lemna Kong]. Maj:t rättighet att under detta eller

nästkommande år upptaga ett sådant till belopp af 30,000,000 R:dr för att,

med ungefär 6,000,000 R:dr om året under 5 år, eller åren 1868—1872 användas

till fullbordande af alla de trenne återstående stambanorna, och annuiteten

å detta lån beräknas till 6 %, så skall man finna:

att Nordvestra stambanan kan i sin helhet öppnas för trafik i slutet af

år 1870 i stället för 1873.

att de båda öfriga banorna kunna fullbordas år 1872 och begynna

trafikeras 1873 i stället för år 1880;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

att följaktligen en ej obetydlig behållen inkomst kan beräknas af den

Nordvestra stambanan från och med 1871 samt från och med 1873 af de Norra

och Ostra stambanorna;

att de äldre jernvägarne på samma tid, eller 12 år, böra hafva lemnat

ett bidrag till annuiteternas betäckande på de gamla lånen af tillsammans

13.787.000 R:dr, hvilket bidrag ökas med 4,400,000 R:dr, och således stiger

till 19,987,000 R:dr, om man antager att Nordvestra stambanan af 14 mils

längd från Christinehamn till riksgränsen under 9 år lemnar en behållning af

300.000 R:dr, och de båda andra banorna af 24 mils längd under de 7 första

åren endast 500,000 R:dr årligen; hvaremot med antagande af det andra alternativet

endast 3,587,000 R:dr blifva disponibla för samma ändamål.

Om man vidare, med anledning af den Stats-Utskottets memorial N:o 60

bifogade redogörelse rörande hitintills i och för jernvägsbyggnader upptagne lån

och derå utgående annuiteter, antager att den del af dessa annuiteter, som tillhöra

de på Statens egna jernvägsbyggnader använda summor, utgör jemnt

4,000,000 Riksdaler, så kan med iakttagande af här ofvan uppgifna förhållanden

en jemförelse emellan de båda alternativernas inflytande på Statens allmänna

ekonomi under åren 1868—1879 uppställas, på sätt nedanstående tabell visar,

som i kolumnen N:o 2 upptager de förut beräknade disponibla behållningarne

för hvarje år af rörelsen på de äldre banorna af 97 tnils längd; uti N:is 3 och

4 hvad som af dessa behållningar konsumeras till fortsatta jernvägsbyggnader,

och hvad som återstår disponibelt till betäckande af de äldre annuiteterna, då

man enligt alternativet a blott använder de disponibla öfverskotterna direkt till

nya anläggningar; uti N:is 5 och 6 hvad som åtgår till annuiteter på det nya

lånet och hvad som återstår såsom disponibelt bidrag till de äldre, om man

enligt alternativet b upptager ett nytt lån på 30,000,000 Riksdaler att successivt

användas till nya jernvägsbyggnader under åren 1868—1872; samt slutligen

uti N:is 7 och 8 hvad Staten har att betala i annuiteter på de äldre

lånen utöfver de bidrag somr under förutsättning af det ena eller andra alternativets

antagande, för jernvägsbyggnadernas fortsättning kunna påräknas af trafiköfverskotter.

Från de under N:is 7 och 8 stående slutsummor hafva sedermera

särskildt blifvit afdragna de öfverskotter af trafikinkomster, som böra vara att

påräkna från de under ifrågavarande 12 år, med användande af det ena eller

andra alternativet för nya byggnadsmedels anskaffande, fullbordade nya stambanorna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 61.

31

År

,4 ''

*

Årlig dispo- nibel behåll- ning af trafik- medel från

år 1867

Alternativ a.

Fortsättning af Statens

jernvägsbyggnader en- dast med sammanlagda

disponibla trafik- öfverskotter.

Alternativ b.

Fortsättning af Statens

jernvägsbyggnader me- delst upptagande af ett

nytt lån af 30,000,000 R:dr,

att användas under

åren 1868—1872.

Erforderliga tillskott j

af Statsmedel utöfver

disponibla behållningar

af trafikmedel, till be- täckande af annuiteterna

på de äldre jernvägs- lånen under antagande

af alternativet.

trafikerade

97 mil stam- banor.

Till de nya

banorna åt- gående be- hållningar.

Återstod af

behållnin- garne dispo- nibla till

äldre annui- teter.

Annuitet

ä 6 procent

å det nya

lånet, att be- täckas med

trafikbehåll- ningen.

Återstod af

behållnin- garne, dispo- nibla för

äldre annui- teter.

a.

i

b.

1

i

l

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

1 1868

1,566,000

1,566,000

360,000

1,206,000

4,000,000

i

2,794,000

1869

1,752,000

1,752,000

—

720,000

1,032,000

4,000,000

2,968,000

1870

1,994,000

1,994,000

—

1,080,000

864,000

4,000,000

3,136,000

1871

2,141,000

2,141,000

—.

1,440,000

701,000

4,000,000

3,299,000

1872

2,344,000

2,344,000

1,800,000

544,000

4,000,000

3,456,000

1873

2,553,000

2,553,000

—

1,800,000

753,000

4,000,000

3,247,000

I 1874

2,768,000

2,768,000

—

1,800,000

968,000

4,000,000

3,032,000

! 1875

i

2,989,000

2,989,000

—

1,800,000

1,189,000

4,000,000

2,811,000

1876

3,215,000

3,215,000

—

1,800,000

1,415,000

4,000,000

2,585,000

i 1877

3,360,000

3,360,000

—

1,800,000

1,560,000

4,000,000

2,440,000

; 1878

j

3,505,000

3,505,000

—

1,800,000

1,705,000

4,000,000

2,295,000

1879

3,650,000

1,863,000

1,787,000

1,800,000

1,850,000

2,213,000

2,150,000

12 år 31,787,000 30,000,000

Tillkommer för Nordvestra

stambanan under 6 år,. . .

samt för Norra och Ostra

stambanorna under 7 år . .

1.787.000 18,000,000

1.800.000 under 9 år

13,787,000

2.700.000

3.500.000

46,213,000

34,213,000

hvarföre afdrag bör göras med . . . .

1,800,000

6,200,000

då återstoden visar skilnaden emellan de båda alternativerna

med................................

44,413,000

28,013,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o64.

Af denna tabell visar sig, att Staten behöfver under denna tid använda

16,400,000 R:dr mera af genom beskattning eller andra inkomstkällor beredda

inkomster till betäckande af annuiteterna på de äldre jern vägslånen, i fall man

beslutar att endast fortsätta jernvägsbyggnaderna med sammanlagda trafiköfverskotter,

än om man beslutar sig för att under innevarande eller nästa år upptaga

ett nytt lån af 30,000,000 R:dr till och med till så hög annuitet som sex

procent.

Beslutar man sig åter för det sednare alternativet, så har man visserligen

efter år 1879 fortfarande att betala annuiteter af tillsammans 5,800,000 R:dr,

men på samma gång att draga fördel af 135,5 mil sammanhängande färdiga

stambanor, hvilka redan år 1880 böra gifva en disponibel nettobehållning af åtminstone

4,600,000 R:dr, som sedermera bör komma att ökas med minst 300,000

R:dr om året, och således redan år 1884 vara fullt tillräcklig att betacka annuiteterna

på alla i och för Statens jernvägsbyggnader upptagna statslån.

Om ej dessa kalkyler hvila på alltför oriktiga förutsättningar, så kan det

ej vara svårt att afgöra hvilketdera sättet för jernvägsbyggnadernas fortsättning

är minst betungande för nationen, och lägger man härtill de ekonomiska fördelarne

i afseende på arbetets utförande samt den nära förbindelsen emellan

stambanornas snara fullbordande och våra egna näringsgrenars utveckling i alla

rigtningar, hvilka Herr Öfverste Beijer i sin promemoria framhållit, så borde all

tvekan försvinna vid valet emellan de båda alternativerna så till vida, att man

icke bör låta ett möjligen före nästa riksdag sig yppande tillfälle till afslutande

af ett lånekontrakt på fördelaktiga vilkor obegagnadt gå landet ur händerna.

Stockholm den 2 April 1867.

€. 0. Troilius.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISA A C MARCUS, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.