Sök i Ratio Lex

Memorial, med svar å dterremisser samt förslag till sammanjemknmg eller voteringspropositioner, i anledning af Kami arnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

1867-04-08 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:67, Memorial, med svar å dterremisser samt förslag till sammanjemknmg eller voteringspropositioner, i anledning af Kami arnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

1

Ant. till Biksd, Kansli d. 8 April 1867, kl. 8 e. m.

Memorial, med svar å dterremisser samt förslag till sammanjemknmg

eller voteringspropositioner, i anledning af Kami

arnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande

anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

(U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut, i anledning af Utskottets

Utlåtanden N:ris 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40 och 41, angående

regleringen af utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet här afgifva

svar å erhållna återremisser samt framställa de förslag till sammanjemkning af

skiljaktiga beslut eller propositioner för votering, hvartill berörda beslut funnits

föranleda ; börande Utskottet härvid tillkännagifva, att i afseende å de af Kärnrarne

med olika beslut afgjorda frågor, vid hvilka Utskottet icke meddelat

yttrande om beslutens sammanjemkning, sådan sammanjemkning funnits icke vara

Tredje liufviidtitelu.

(Utlåtande N:o 35.)

l:o. I afseende å utgifterna under denna Hufvudtitel hade Utskottet

hemställt:

1) att de på Riks-staten uppförda särskilda anslag till Tredje Hufvudtiteln

måtte varda, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat, af Riksdagen anviBih.

till Riksd. Prof. -1867. 4 Sami. i Afd. 31 Håft. ° p

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

sade att jemväl under nu instundande statsregleringsperiod, med oförminskade

belopp, mot nu gällande redovisningsskyldighet och i öfrigt på samma vilkor som

hittills, till Utrikes-departementet utgå; och

2) att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen måtte i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar

å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för

näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda

Hufvudtitel.

Dessa Utskottets yttranden äro af Första Kammaren godkända; hvaremot

Andra Kammaren, med bifall till l:a punkten, beslutat, att den i 2:a

punkten föreslagna skrifvelsen skulle sålunda förändras, att, vid anmälan af beslutet

i l:a punkten, Riksdagen borde hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

“att då Sveriges diplomatiska intressen i flera länder torde kunna utan men

besörjas af sändebud med mindre rang än de för närvarande der anställda, eller

af ett sändebud gemensamt för flera af dessa länder, Kongl. Maj:t täcktes låta

tillse och utreda, huruvida icke, med hänsyn till de under sednare åren förändrade

politiska förhållanden samt landets finansiela ställning, betydliga inskränkningar

å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för

näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda

Hufvud titel

Utskottet, som sökt sammanjemka de af Kamrarne, i afseende å Utskottets

tillstyrkande i 2:a punkten, sålunda fattade olika beslut, får nu i sådant hänseende

hemställa,

att, vid anmälan af beslutet vid l:a punkten, Riksdagen

måtte hos Kong]. Maj:t anhålla, att, då Sveriges diplomatiska

intressen i flera länder torde kunna utan men besörjas på

ett mindre kostsamt sätt, än hittills ansetts vara erforderligt,

Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke

inskränkningar å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle

kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande Riksdag framlägga

förslå^ till nedsatt utgiftsstat för nämnda Hufvudtitel.

Fjerde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 36.)

2:o. Sedan Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att ett från den till indragning

bestämda 6:te Fördelnings-generalslönen anvisadt årligt pensionsbelopp

af 1,200 R:dr, som till följd af förre innehafvarens död numera upphört att

utgå, måtte fortfarande under anslaget för Generalitetet upptagas, för att utgå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

3

med 1,000 R:dr, såsom arfvode till en Adjutant hos Inspektören för militärläroverken,

och med återstående 200 R:dr till skrifmaterialier och expenser vid

Inspektörens expedition, hvarigenom anslaget till Generalitetet skulle komma att

bibehållas vid det i nu gällande Riks-stat upptagna belopp, 77,300 R:dr, hade

Utskottet i 3:dje punkten tillstyrkt att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t uti

förevarande hänseende föreslagit, anslaget till Generalitetet måtte i Riks-staten

upptagas till oförändradt belopp, 77,300 R:dr.

Utskottets tillstyrkande är bifallet af Första Kammaren ; hvaremot Andra

Kammaren beslutat att från det af Utskottet för Generalitetet tillstyrkta anslag,

77,300 R:dr, skola afgå de, dels såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören

för militärläroverken och dels till skrifmaterialier och expenser vid Inspektörens

expedition, i punkten särskilt omförmälda 1,200 R:dr; och beviljades

alltså det ifrågavarande anslaget till ett belopp af 76,100 R:dr.

I följd häraf får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning inom

Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:

“Den som vill, att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget

till Generalitetet må i Riks-staten upptagas till oförändradt belopp, 77,300 R:dr,

löstalja

;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att från berörda anslag, 77,300 R:dr,

skola afgå de, dels såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören för militärläroverken

och dels till skrifmaterialier och expenser vid Inspektörens expedition,

begärda 1,200 R:dr, och således beviljat det ifrågavarande anslaget till ett belopp

af 76,100 R:dr. “

3:o. Utskottets uti 4:de punkten, mom. a) och b) afgifna yttranden, hvaruti

Utskottet afstyrkt beviljande af ej mindre den ordinarie anslagsförhöjning, 22,355

R:dr, än äfven det till utgående under innevarande år afsedda extra anslag,

7,451 R:dr 67 öre, som af Kongl. Maj:t blifvit äskade för högre Artilleriläroverkets

å Marieberg förändring till en Krigshögskola, äro godkända af

Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan,

bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning om beviljande af medel

för det högre Artilleri-läroverkets å Marieberg organiserande till en Krigshögskola,

dock med den förändring, att den för ändamålet äskade ordinarie anslagsförhöjningen

nedsattes till 14,155 R:dr och det begärda extra anslaget till 4,718

Ridt- 34 öre; hvadan Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning, föreslår

följande voteringspropositioner:

a) “Den som vill, att Riksdagen bifaller Kong!. Maj:ts framställning om

beviljande af ordinarie anslagsförhöjning för det högre Artilleri-läroverkets å Marie
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

berg organiserande till en Krigshögskola, dock med den förändring, att det

äskade beloppet nedsättes till 14,155 R:dr, röstar

Ja ;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit den i berörda hänseende gjorda nådiga

framställning. “

Frågan om beviljande af det uti omförmälda hänseende ifrågasatta extra

anslagsbelopp torde anses hafva förfallit, i den händelse att Riksdagens beslut

utfaller i enlighet med den ofvan föreslagna Nej-propositionen; men, om deremot

Ja-propositionen af Riksdagen antages, bör särskild omröstning ega rum, rörande

det af Första Kammaren beviljade extra anslaget; och får Utskottet för denna

omröstning föreslå följande voterings-proposition:

b) “Den som vill, att Riksdagen för Artilleri-läroverkets å Marieberg

organiserande till en Krigshögskola anvisar till utgående under innevarande år,

ett extra anslag å 4,718 Ridt- 34 öre, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej ;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bevilja det i berörda hänseende

ifrågasatta anslag."

4:o. Utskottets i 5:e punkten, mom. a) gjorda hemställan, att Krigsakademiens

nuvarande anslag, 79,888 R:dr 25 öre, måtte till 84,100 R:dr förhöjas

och under rubrik Krigsskolan i Riks-staten upptagas, är bifallen af Första

Kammaren, hvaremot Andra Kammaren, med afslag härå, beslutat, att Krigsakademiens

hittills varande anslag skall, utan någon sådan förhöjning, som Utskottet

föreslagit, under förenämnda rubrik i Riks-staten upptagas; och bör således

jemväl denna fråga afgöras genom votering, för hvilket ändamål Utskottet

föreslår följande proposition:

“Den som vill, att Krigs-akademiens anslag, 79,888 R:dr 25 öre, må till

84,100 R:dr förhöjas och under rubrik Krigsskolan i Riks-staten upptagas,

röstar

J a;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat Krigs-akademiens hittills varande anslag,

79,888 R:dr 25 öre, skall, utan någon sådan förhöjning, under rubrik

“Krigsskolan" i Riks-staten upptagas".

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

5

5:o. 9:de punkten, deruti Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,

tillstyrkt, att det för löneförbättringar vid indelta arméen nu utgående årliga

anslag af 100,000 R:dr, hvilket blifvit beviljadt endast för innevarande år, måtte

äfven framgent få tills vidare utgå med oförändradt belopp och enligt förut

meddelade föreskrifter, är godkänd af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren,

med afslag å Utskottets hemställan, beviljat ifrågavarande anslag endast

för år 1868. I denna fråga torde derföre omröstning få anställas enligt följande

voterings-proposition:

“Den, som bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att det för löneförbättringar

vid indelta arméen nu utgående årliga anslag, 100,000 Riksdaler, må

äfven framgent få tills vidare utgå med oförändradt belopp och enligt förut

meddelade föreskrifter, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej ;

Vinner Nej, har Riksdagen beviljat ifrågavarande anslag endast för år

1868.“

6:o. Efter granskning af Kong]. Majtts nådiga förslag, åt t, för tillvägabringande

af en förbättrad utspisning åt indelta arméens manskap, måtte i det å

Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag för indelta arméens vapenöfningar beviljas

förhöjning med 86,324 R:dr 60 öre, hade Utskottet under 12:te punkten hemställt

att berörda förslag måtte endast i den mån af Riksdagen bifallas, att för

tillämpning af värfvade arméens provianteringsstat vid indelta arméens garnisonsförstärknings-

och gränseposteringskommenderingar, anslaget för indelta arméens

vapenöfningar ökades med 4,500 R:dr. Denna Utskottets hemställan är af Första

Kammaren bifallen, hvaremot frågan blifvit af Andra Kammaren till Utskottet

återförvisad i syftning, som det vill synas, att Utskottet måtte uppgöra förslag

till den förhöjning i förevarande anslag, som vore af nöden för beredande åt

soldaten af ett nu saknadt frukostmål.

De vid den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof

fogade, af Arméförvaltningens Intendents-departement upprättade förslag till

provianteringsstater (Bil. Ditt. H. och I. till Statsråds-protokollet N:o 3 a) äro

upprättade med särskild! afseende på beredandet af något mot soldatens vana

och behof svarande qvantum föda till utspisning såsom frukostmål. Berörda

förslag innefatta derutöfver icke någon egentlig tillökning, utan endast de förändringar,

som funnits nödiga, till vinnande af ett lämpligare förhållande emellan

vegetabilisk och aniraalisk samt färsk och salt föda i soldatportionen. Den af

Intendents-departementet för beredande af ett frukostmål föreslagna tillökning,

hvilken icke synes vara för högt, tilltagen, utgör 12 ort sill, 12 ort ost, 2 ort

brändt malet kaffe och 3 ort socker jemte 0,0004 famn ved till kaffets kokning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

med den förändring vid bevaknings- och fälttjenstgöring, att nyssnämnda qvantiteter

sill och ost då skulle utbytas mot 10 ort rökt fläsk. Den tillökade kostnaden

för en dagportion skulle utgöra 10 öre, eller vid de tillfällen, då s. k.

torrföda utspisas, 9 öre. Hela den tillökning i anslaget för indelta arméens

vapenöfningar, som med nu föreskrifven öfningstid erfordras för tillämpning af

omförmälda förslag till provianteringsstater utgör, förutom den summa af 4,500

R:dr, hvars anvisande Utskottet, på sätt ofvan är nämndt, tillstyrkt och Första

Kammaren bifallit, ett belopp af 69,000 R:dr; och får, med anmälan om hvad

sålunda förekommit, Utskottet hemställa,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

7:o. Utskottets i i8:de punkten mom. b. gjorda hemställan, att den af

Kong!. Maj:t, för tillämpning af förbättrad provianteringsstat vid Wermlands

Fältjägare-regemente, äskade anslagsförhöjning icke måtte af Riksdagen beviljas,

är af Första Kammaren bifallen, men äfven denna fråga är af Andra Kammaren

till Utskottet återremitterad; och får, under åberopande af hvad i nästföregående

punkt är anfördt, samt med upplysning att för tillämpning af de deri omförmälde

förbättrade provianteringsstater erfordras i anslaget för Wermlands Fältjägare-regemente

en förhöjning af 2000 R:dr, Utskottet hemställa,

att Andra Kammaren måtte i frågan fatta beslut.

8:o. Likaledes har Andra Kammaren till Utskottet återremitterat 23:tc

punkten, deri Utskottet hemställt, att den af Kong!. Maj:t till förbättrad provianteringsstat

för beväringsmanskapet äskade förhöjning i anslaget för nämnda

manskaps vapenöfningar icke måtte af Riksdagen beviljas; hvilken Utskottets

hemställan blifvit af Första Kammaren godkänd.

Då särskildt frukostmål, derest sådant anses böra beväringsynglingarne

beredas, icke torde kunna tilltagas knappare än som uti ofvanomförmälda förslag

till provianteringsstater är ifrågasatt, och således ej heller kostnaderna beräknas

lägre än den af Kongl. Maj:t äskade summa, eller 60,000 R:dr, får Utskottet

nu endast hemställa,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

9:o. För anskaffning af tidsenliga gevär hade Utskottet uti 35:te punkten

mom. a) tillstyrkt, att Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj:ts nådiga disposition

ett extra anslag af 1,000,000 R:dr, att under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå.

Denna Utskottets hemställan är icke af någondera Kammaren bifallen;

utan har Första Kammaren för ifrågavarande ändamål beviljat ett extra anslag å

1,500,000 R:dr, att med 500,000 R:dr utgå under år 1867 och med 1,000,000

R:dr år 1868.

Andra Kammaren åter har i berörda hänseende till Kongl. Maj:ts nådiga

disposition ställt ett extra anslag af 1,000,000 R:dr, att med ena hälften under

innevarande år samt med andra hälften under år 1868 från Riksgälds-kontoret

utgå, hvilket beslut skulle åtföljas af en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

7

uttryckande den åsigt, att gevärsfabrikationen företrädesvis borde inom landet

verkställas och inhemska fabrikanter för sådant ändamål inbjudas till täflan om

densamma.

För denna frågas afgörande genom omröstning, får Utskottet föreslå följande

voteringsproposition:

“Den som vill, att Riksdagen för anskaffning af tidsenliga gevär beviljar

ett extra anslag å 1,500,000 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå med 500,000

R:dr under år 1867 och med 1,000,000 under år 1868, röstar

Ja ;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat ett extra

anslag af 1,000,000 R:dr, att med ena hälften under innevarande år samt med

andra hälften under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå; skolande beslutet

härom åtföljas af en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, uttryckande den

åsigt, att gevärsfabrikationen företrädesvis bör inom landet verkställas och inhemska

fabrikanter för sådant ändamål inbjudas till täflan om densamma.1''

10:o. Utskottet hade uti 39:de punkten mom. a) tillstyrkt anvisande för

år 1868 af ett extra anslag å 50,000 R:dr till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad

; och som detta yttrande blifvit godkändt af Andra Kammaren,

men Första Kammaren ansett summan böra höjas till 66,000 R:dr, får, för frågans

afgörande genom votering, Utskottet föreslå följande proposition:

“Den som vill, att Riksdagen till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad

anvisar för år 1868 ett extra anslag af 66,000 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, är berörda anslag bestämdt till 50,000 R:dr.“

ll:o. Utskottets uti 40:de punkten mom. a) afgifna yttrande, hvaruti

Utskottet afstyrkt beviljande af det extra anslag å 90,000 R:dr, hvilket Kongl.

Maj:t för år 1868 äskat till Waxholms fästnings försättande i tidsenligt skick,

är godkändt af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren med afslag å Utskottets

hemställan, beviljat ifrågavarande anslagssumma; i anledning hvaraf

Utskottet för frågans afgörande genom omröstning, föreslår följande voteringsproposition:
“Den

som vill, att Riksdagen beviljar det af Kongl. Maj:t äskade extra

anslag, 90,000 R:dr, till Waxholms fästnings försättande i tidsenligt skick, röstar

Ja;

Det det ej vill, röstar

Nej;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra den i berörda hänseende

gjorda nådiga framställningen bifalla.“

12:o. Uti 40:de punkten mom. b) hade Utskottet vidare hemställt, att

Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t, innan det vid

förra riksdagen beviljade anslag för förstärkande af Waxholms fästning komme

till användning, måtte genom sakkunnige och opartiske män låta anställa undersökning

af fästningens beskaffenhet och förordna om arbetenas utförande endast

i den mån en plan kunde vinna nådig fastställelse, som i verkligheten medförde,

att fästningen lemnade ett betryggande försvar, samt att Kongl. Maj:t i sistnämnda

fall måtte till nästa Riksdag göra sådan framställning, att de arbeten,

som under nästa år borde utföras, icke blefve uppehållna. Detta moment är af

Andra Kammaren godkändt, men af Första Kammaren till Utskottet återförvisadt.

Såvidt Utskottet af diskussions-protokollen inhemtat, är denna återremiss

endast föranledd af Första Kammarens vid mom. a) fattade beslut, att redan nu

anvisa 90,000 R:dr för fästningsarbetets fortsättande under år 1868; och då

Utskottet föreställer sig att, derest vid omröstning inom Kamrarne berörda anslagsbelopp

skulle blifva af Riksdagen beviljadt, Andra Kammarens beslut, i hvad

det angår sista delen af skrifvelsen, eller anhållan att Kongl. Maj:t måtte till

nästa Riksdag göra sådan framställning, att de arbeten, som under nästa år borde

utföras, icke blefve uppehållna, bör anses hafva förfallit, anser Utskottet deraf

följa, att skrifvelsen i sådan händelse endast kan innefatta underdånig anhållan,

att Kongl. Maj:t måtte genom sakkunnige och opartiske män låta anställa

en sådan undersökning, som af Utskottet blifvit ifrågasatt; och hemställer

Utskottet,

att Första Kammaren måtte i saken fatta beslut.

13:o. Utskottet hade i 43:dje punkten mom. c) hemställt, att Riksdagen måtte

i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta uppgöra och för

Riksdagen framlägga förslag till det minst kostsamma sätt att afsluta de befästningsarbeten,

som nu vid Carlskrona äro under utförande, med iakttagande att

de redan använda kostnaderna kunde i möjligaste måtto för försvaret tillgodogöras.

Detta moment är af Första Kammaren återremitteradt, och Andra Kammaren har,

med ogillande af den underdåniga skrifvelse Utskottet tillstyrkt, godkänt det

förslag till underdånig skrifvelse, som blifvit af Grefve af Ugglas i hans vid

Utskottets Utlåtande fogade reservation framstäldt, eller att Riksdagen måtte hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta uppgöra

och för Riksdagen framlägga förslag huru, på minst kostsamma sätt, ett

fullgodt försvar af Carlskrona måtte kunna ordnas; börande härvid äfven tagas i

betrak
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N.’o 67. 9

betraktande, huruvida förändring eller förstärkning af redan anlagda verk erfordras.

Då de olika meningar, som vid diskussionen angående detta moment blifvit

inom Första Kammaren framställda, synas ganska nära sammanstämma med det

förslag som redan blifvit af Andra Kammaren antaget, och hvilket jemväl inom

Första Kammaren till antagande förordats, saknar Utskottet anledning till uppgörande

af något derifrån afvikande förslag och hemställer,

att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

14:o. Utskottets uti 50:de punkten gjorda hemställan, att det af Kongl.

Maj:t äskade extra anslag af 80,000 R:dr, till anskaffande af 2,500 skyddstält,

hvartdera beräknadt för 4 man, hvilken hemställan af Andra Kammaren bifallits,

är af törsta Kammaren återförvisad; men då nation vidare utredning i

detta ämne icke kan af Utskottet åstadkommas, får Utskottet hemställa,

att Första Kammaren ville i frågan besluta.

Femte iiiilVudtiteSn.

(Utlåtande N:o 37.)

15:o. Efter granskning af eft utaf Kong], Maj:t gilladt förslag till ombildning

af Flottans Konstruktionskorps, enligt hvilket förslag utaf nämnda korps

och Flottans maskinist-officerare skulle, med de för dem hittills anvisade aflöningstillgångar

å tillhopa 41,950 R:dr, bildas en ny korps eller stat, benämnd Kongl.

Marin-ingeniörstaten, hade Utskottet, som mot det uppgjorda förslaget funnit anledning

till vissa anmärkningar, i följd hvaraf detsamma, enligt Utskottets åsigt,

borde i åtskilliga delar undergå förändring, uti 4:de. punkten, mom. a) tillstyrkt, att

Riksdagen, med biträdande af de asigter, Utskottet i afseende å organisationen

af Marin-ingeniörkorpsen uttalat, måtte besluta, att, jemte det de af Kongl. Maj:t

för nämnda korps beräknade tillgångar, tillhopa 41,950 R:dr, från anslaget till

aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer uteslutas, i stället uppföres en summa

af 31,000 R:dr, att, enligt den af Utskottet föreslagna stat, för nämnda korps’

aflöning användas.

Detta yttrande är af Kamrarne bifallet med den förändring, att det af

Utskottet för Ofver-direktören föreslagna arfvode, 6,000 R:dr, höjdes till 7,000

R:dr, eller till det belopp, som Kong]. Maj:t föreslagit, hvarförutan Första Kammaren,

i strid mot Utskottets uttalade och af Andra Kammaren biträdda åsigt,

funnit tiden för afskedstagande böra bestämmas till 55 år.

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sand. I Afä. 31 Häft.

•2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Frågan om organisation af Marin-ingeniörstaten är således i öfrigt genom

sammanstämmande beslut af Riksdagen afgjord; och då någon sammanjemkning

af Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å tiden för medlemmarnes af nämnda

korps afskedstagande icke lärer kunna ega rum,

torde frågan derom böra anses hafva förfallit.

16:o. Sedan Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, till anskaffande af 12

stycken gjutna jernkanoner om 12,83 Svenska decimaltums kaliber, ett anslag,

efter beräkning af 12,000 R:dr per kanon, af tillsammans 144,000 R:dr, så

hade Utskottet uti 16:de punkten tillstyrkt, att Kong!. Maj:ts förevarande nådiga

framställning måtte på det sätt bifallas, att ett extra anslag af 144,000 R:dr för

år 1868 anvisades till anskaffande af 12 stycken gjutna jernkanoner af den modell

Kongl. Maj:t efter frågans utredning pröfvade lämplig.

Detta yttrande är af Andra Kammaren oförändradt bifallet, men af Första

Kammaren godkändt med den ändring, att orden “12 stycken gjutna jernkanoner"

blifvit utbytte mot ordet “kanoner".

Då de olika meningar, som sålunda hos Kamrarne gjort sig gällande, icke

torde kunna sammanjemkas, får Utskottet, för frågans afgörande genom votering,

föreslå följande proposition:

“Den som vill, att Riksdagen beviljar ett extra anslag af 144,000 R:dr

för år 1868 till anskaffande af 12 stycken gjutna jernkanoner af den modell

Kongl. Maj:t efter frågans utredande pröfvar lämplig, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen anvisat för år 1868 ett extra anslag af 144,000

R:dr till anskaffande af kanoner af den modell, Kongl. Maj:t efter frågans utredande

pröfvar lämplig".

Sjette Hnfvudtiteln.

(Utlåtande N:o 38.)

17:o. Uti fjerde punkten hade Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, att såsom förhöjning i lönen för sekreteraren hos Ofverståthållare-embetet

för polisärenden måtte å ordinarie stat beviljas 1,100 R:dr. Utskottets framställning

är godkänd af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren väl beviljat

den äskade lönetillökningen, men endast för den tid nuvarande sekreteraren

i tjensten qvarstå!-. I följd häraf får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning

föreslå följande voteringsproposition:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

11

“Den som vill, att den af Kongl. Maj:t begärda förhöjningen, 1,100 R:dr,

i lönen för sekreteraren hos Öfverståthållare-embetet för polisärenden må af Riksdagen

beviljas, röstar

Ja ;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att berörda lönetillökning beviljas att

utgå endast för den tid nuvarande sekreteraren i tjensten qvarstår“.

I händelse af bifall till Nej-propositionen, kommer omförmälda belopp,

1.100 R:dr, att uppföras å Allmänna Indragningsstaten såsom lönetillökning åt

nuvarande sekreteraren hos Öfverståthållare-embetet för polisärenden O. B. Hult

så länge han berörde sekreteraretjenst fortfarande innehar.

18:o. Åttonde punktens mom. d, deruti Utskottet, i enlighet med hvad

Kongl. Maj:t föreslagit, hemställt att Riksdagen måtte bevilja ett löneanslag af

5.100 R:dr för anställande af ytterligare en kronofogde och en häradsskrifvare

inom Skaraborgs län, är godkändt af Första Kammaren, men af Andra Kammaren

afslaget. Då således omröstning äfven i denna fråga torde böra anställas,

föreslår Utskottet i detta afseende följande proposition :

“Den som vill, att för anställande af ytterligare en kronofogde och en

häradsskrifvare inom Skaraborgs län må beviljas ett löneanslag af 5,100 R:dr,

röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra det ifrågasatta löneanslaget

bevilja. “

19:o. Med anledning af en utaf Herr E. V. Almqvist i ämnet väckt

motion är uti ''I4:de punkten föreslaget, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse

anhålla, det täcktes Kong]. Maj:t låta tillse om och på hvad sätt en gräns

emellan den egentliga fjellbygden och den till odling tjenliga delen af Westerbottens

och Norrbottens läns lappmarker må kunna utan allt för stora kostnader

provisionelt bestämmas, intilldess genom afvittringen dessa förhållanden blifvit

slutligen ordnade. Detta förslag har blifvit godkändt af Andra Kammaren utan

förändring, men af Första Kammaren med följande förändrade lydelse: “att

Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det täcktes Kong], Maj:t låta

tillse om och på hvad sätt en gräns emellan den egentliga fjellbygden och den

till odling tjenliga delen af Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker må

kunna, intilldess genom afvittringen dessa förhållanden blifvit slutligen ordnade,

utan alltför stora kostnader i provisionelt bestämmas och i sådant fall derom

förordna. “

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

Skilnaden mellan de af Kamrarne beslutade skrivelser består sålunda

endast deruti, att Första Kammaren tillagt orden: “och i sådant fall derom förordna"

; och då detta tillägg synts Utskottet icke stå i sådant sammanhang med

den föreslagna skrifvelsens öfriga innehåll, att Första Kammarens bifall till Utskottets

skrifvelseförslag kan anses vara af bibehållandet af samma tillägg beroende,

har Utskottet

funnit frågan om införandet i skrifvelsen af förberörda tillägg

hafva förfallit.

20:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition att Riksdagen

måtte, — jemte godkännande deraf att de vid geologiska undersökningarne anställda

biträden, sedan de efter förut fastställd ordning uppnått 2,000 R:drs årsaflöning

och med denna aflöning tjenstgjort i fem år, sedermera, räknadt från

och med början af nästföljande kalenderår, uppflyttas till en aflöning af 2,500

R:dr och vidare, efter hvarje fem års förlopp samt för nit och skicklighet vitsordad

tjenstgöring, erhålla en ytterligare tillökning i aflöningen af 500 R:dr, till

dess densamma uppginge till högst 3,500 R:dr, — anvisa, för fortsättande af

de geologiska undersökningarne samt utgifvande af geologiska kartor enahanda

anslag som vid sednaste riksdag beviljades, hade Utskottet i 25:te punkten hemställt,

att Riksdagen, med godkännande af omförmälda grunder för aflöningen

åt de vid de geologiska undersökningarne anställda biträden, måtte till fortsättande

af berörda undersökningar anvisa för år 1868 ett extra anslag af 60,000

R:dr. Denna hemställan är bifallen af Första Kammaren utan förändring, men

af Andra Kammaren med det förbehåll att högsta lönegraden för de omförmälda

biträdena bestämdes till 3,000 R:dr. Omröstning torde derföre böra mellan

dessa särskilda beslut anställas; hvadan Utskottet i sådant afseende föreslår följande

voteringsproposition:

“Den som vill, att högsta lönegraden för de vid geologiska undersökningarne

anställda biträden bestämmes till 3,500 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, är högsta aflöningsbeloppet för omförmälda biträden af Riksdagen

faststäldt till 3,000 R:dr“.

21:o. Utskottets hemställan uti 32:dra punkten, att Riksdagen, med

anförande af de betänkligheter, som yppats mot bibehållande af skeppsbyggeri-institutet

i Carlskrona, måtte, för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen

för åt- 1868, anvisa ett extra anslag af 5,000 R:dr samt att,

vid anmälan af detta beslut, Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes låta undersöka och utreda, hvilken af de navigationsskolor i Riket,

der undervisning i ångmaskinlära eget- rum, skulle bäst egna sig för en sådan

utvidgning, att theoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats■ Utskottets Memorial N:o 67.

13

skeppsbyggeri (ler kunde meddelas samt, att Kong!. Maj:t måtte till nästsammanträdande

Riksdag göra den nådiga framställning i ämnet, som kan af omständigheterna

påkallas, — är af Första Kammaren bifallen. Andra Kammaren

åter har, med godkännande af hvad Utskottet föreslagit rörande en underdånig

skrifvelses aflåtande till Kongl. Maj:t, beslutat, att för skeppsbyggeri-institutet i

Carlskrona, på sätt Kongl. Maj:t äskat, anvisa ett extra anslag af 7,000 R:dr.

Då således Kamrarne stadnat uti olika beslut rörande nämnda anslagsbelopp,

får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande

proposition:

“Den som vill, att Riksdagen till skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona för

år 1868 anvisar ett extra anslag af 7,000 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, för uppehållande under år 1868 af skeppsbyggeri-afdelningen

vid berörda institut, anvisat ett extra anslag af 5,000 R:dr.“

22:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, har Utskottet

i 36:te punkten mom., c) hemställt, att Riksdagen måtte för år 1868 anvisa

3,000 Ridt'' till arfvode för civilingeniörs- och ingeniörs-elevers undervisning

vid Krigshögskolan. Detta förslag är bifallet af Första Kammaren, hvaremot

Andra Kammaren återremitterat detsamma i den syftning, att Utskottet måtte

utreda, huruvida icke berörda undervisning lämpligen kunde vid Teknologiska

institutet i stället för vid Krigshögskolan meddelas.

Fn sådan anordning af nämnda undervisning torde kunna och måhända

äfven böra tillvägabringas, men Utskottet vågar icke antaga, att Teknologiska

institutet kan omedelbart öfvertaga denna undervisning, utan föreställer sig fastheldre,

att förberedande åtgärder derför äro erforderliga; och som Kongl. Maj:t

tillkännagifvit, att undervisningen för civilingeniörer vid Krigshögskolan icke kan

fortgå med mindre än att det ifrågavarande anslaget finge utgå hädanefter som

hittills, torde undervisningen icke nu böra afbrytas genom afslag å anslaget.

Utskottet skulle emellertid hafva ansett sig ega anledning föreslå en underdånig

framställning om en förändrad anordning af denna undervisning, om icke Första

Kammarens beslut derför utgjorde hinder. I sakens så beskaffade skick, och då

den ifrågasatta regleringen af Krigshögskolan sannolikt inom kort åter blifver

föremål för Riksdagens pröfning, synes någon vidare utredning af frågan nu icke

kunna åstadkommas, hvarföre Utskottet vid dessa förhållanden hemställer,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

23:o. Mom. d) af 36:te punkten, uti hvilket Utskottet hemställt,

att Riksdagen måtte, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, för år 1868

anvisa ett belopp af o,000 R:dr till stipendier för ingeniörselever, som genomgå.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

den för väg- och vattenbyggnads-ingeniörerne bestämda kors, är bifallet af Första

Kammaren, men afslaget af Andra Kammaren; hvarföre Utskottet får, för

frågans afgörande genom votering, föreslå följande proposition:

“Den som vill, att Riksdagen för år 1868 anvisar ett extra anslag af

3.000 R:dr till stipendier för ingeniörselever, som genomgå den för väg- och

vattenbyggnadsingeniörerne bestämda kurs, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej ;

Vinner Nej, har Riksdagen förklarat sig icke finna skäl att till den i

omförmälda hänseende gjorda nådiga framställningen lemna bifall. “

24:o. Uti 37:de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen

icke måtte bevilja ett af Kongl. Maj:t för år 1868 äskadt belopp af 4,000 R:dr

till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnads-korpsens

medlemmar. Denna hemställan är af båda Kamrarne afslagen. Till berörda

ändamål har nemligen Första Kammaren beviljat 2,000 R:dr och Andra Kammaren

4,000 R:dr. Emellan dessa tvänne belopp torde sålunda omröstning

böra anställas, hvadan Utskottet föreslår följande proposition:

“Den som vill, att Riksdagen för år 1868 anvisar ett extra anslag af

4.000 R:dr till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnadskorpsens

medlemmar, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nei, har Riksdagen för berörda ändamål anvisat ett extra anslag af

2.000 R:dr.“

Sjunde Hufvudtitclu.

(Utlåtande N:o 39.)

25:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att det till Skogsinstitutet, lägre

skogsskolor samt öfrige till skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning under Sjunde

Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag å 75,000 R:dr måtte ur Riks-staten uteslutas,

men att de besparingar derå, hvilka vid 1867 års slut tilläfventyrs kunna

förefinnas, måtte få läggas till skogsplanteringskassan för dess förstärkande, hade

Utskottet uti 3:dje punkten af anförda skäl hemställt, att ifrågavarande reservationsanslag

måtte ur Riks-staten uteslutas, samt Riksdagen förklara, det de vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

15

innevarande års utgång å anslaget tilläfventyrs befintliga besparingar borde Riksgälds-kontoret

tillgodokomnia.

Denna Utskottets hemställan är bifallen af Andra Kammaren, men återförvisad

af Första Kammaren, i syftning att berörda reservationsanslag fortfarande

borde å Riksstaten qvarstå. Såsom en följd häraf har Första Kammaren äfven

återförvisat 6:te punkten, angående Hufvudtitelns öfriga ordinarie anslag och dess

slutsumma, uti hvilken nyssberörda reservationsanslag icke ingår.

Vid förnyad behandling af denna fråga har Utskottet icke kunnat finna

anledning att i större eller mindre mån understödja det inom Första Kammaren

framställda yrkandet, hvilket afser ej blott dispositionen af de å ifrågavarande

anslag reserverade behållningar, utan äfven fortsatt anvisande af samma anslag,

oaktadt Skogsplanteringskassans tillgångar enligt sednaste bokslut utgöra 366,064

R:dr 92 öre, så att någon förlägenhet för denna kassa åtminstone i den närmaste

framtiden icke är att befara, samt Kongl. Maj:t, sedan stubböresmedlen nu mera

till nämnda kassa ingå, förklarat anslagets bibehållande icke vara af behof påkalladt;

och får, af sådan anledning och då Utskottets förut uttalade åsigt blifvit

af Andra Kammaren godkänd, Utskottet nu endast hemställa,

att Första Kammaren måtte angående förberörda tvänne

punkter fatta beslut.

26:o. Sjunde punkten, hvaruti, med anledning af i ämnet aflåten nådig

Proposition, Utskottet tillstyrkt, att Riksdagen måtte till ett nytt länsresidens i

Carlstad, att uppföras i enlighet med den ritning, som Kongl. Maj:t kunde finna

lämpligt fastställa, bevilja ett till högst 150,000 R:dr bestämdt belopp, och deraf

för år 1868 anvisa 50,000 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå, är bifallen af

Första Kammaren, men afslagen af Andra Kammaren, som för sin del beslutat,

att det af Kongl. Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag

för närvarande icke skulle af Riksdagen beviljas. Till följd häraf får Utskottet

för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande proposition:

“Den som vill, att Riksdagen till ett nytt länsresidens i Carlstad, att

uppföras i enlighet med den ritning, Kongl. Magt kan finna lämpligt fastställa,

beviljar ett till högst 150,000 R:dr bestämdt belopp, och deraf för år 1868

anvisar 50,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utgå, röstar

Ja;

D en det ej vill, röstar

Nej ;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att för närvarande icke bevilja det

af Kongl. Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag."

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

o

Åttonde Uufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 40.)

27:o. Uti fjerde ■punkten hade Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition att, vid ordnandet af presterskapets inkomster i enlighet

med Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, den uti nu gällande Riks-stat

under rubriken “kleresi-staten“ upptagna behagligtids förlänings-spanmål, som,

med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter skulle varda

till Kronan indragen, måtte af Kong]. Maj:t få användas till fyllande af den

brist, som inom en eller annan ort kunde uppkomma i tillgångarne för presterskapets

aflöning. Berörda framställning är bifallen af Första Kammaren, men af

Andra Kammaren afslagen.

Denna fråga bör således afgöras genom omröstning, dertill Utskottet föreslår

följande voterings-proposition:

“Den som vill, att, på sätt Kong]. Maj:t begärt, vid ordnandet af presterskapets

inkomster i enlighet med Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, den uti

nu gällande Riks-stat under rubriken “kleresi-staten“ upptagna behagligtids förlänings-spanmål,

som, med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter

skulle varda till Kronan indragen, må af Kongl. Maj:t få användas till

fyllande af den brist, som inom en eller annan ort kan uppkomma i tillgångarne

för presterskapets aflöning, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen förklarat sig icke finna skäl att till Kongl.

Maj:ts i omförmälda hänseende gjorda nådiga framställning lemna bifall1''.

28:o. Såsom lön för en professor i pedagogik vid universitetet i Upsala

har Kong]. Majtt äskat ett årligt anslag af 4,500 R:dr. Denna af Utskottet

uti sjunde punkten tillstyrkta nådiga framställning är bifallen af Första Kammaren,

men utslagen af Andra Kammaren. Vid sådant förhållande får Utskottet

för den omröstning, som i anledning häraf bör anställas, afgifva följande förslag

till voterings-proposition:

“Den som vill, att Riksdagen såsom lön åt en professor i pedagogik vid

Upsala universitet anvisar ett årligt belopp af 4,500 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att för berörda ändamål bevilja

något anslag1''.

29:o.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

17

29:o. Enligt hvad uti tionde punkten omförmäles, har en af Herr G.

Ehrengranat väckt motion gifvit Utskottet anledning hemställa, dels att Riksdagen

måtte för sin del besluta att ordinarie lärare vid elementar-läroverken må

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från och

med det kalenderår, då läraren på ordinarie stat tjenstgjort tvänne fulla läseterminer,

ega att uppflyttas i högre lönegrad, dels att Riksdagen måtte lemna

utan afseende samme motionärs förslag, att Konsistorierna skulle anbefallas att

förse fullmagter med utnämningsdagens datum; hvilket förständigande skulle vara

obehöflig^ i händelse af bifall till den ifrågasatta förändrade beräkningsgrunden

för elementar-läroverkslärarnes uppflyttning i högre lönegrad. Berörda hemställan

är af båda Kamrarne återremitterad.

Under den diskussion, som angående denna fråga hos Kamrarne egt rum,

har bland annat framhållits vådan af att öfvergifva den grund för lönetursberäkningen,

som hittills varit tillämpad, enär erfarenheten redan förut hade

visat, att hvarje medgifvande af den beskaffanhet, som här varit ifrågasatt, haft

till följd städse återkommande anspråk på nya undantagsbestämmelser, och dertill

komme, att ett bifall till motionärens förslag i afseende på lönetursberäkningen

otvifvelaktigt skulle framkalla likartade anspråk från landtbruks-ingeniörer

och andra tjensteman, som åtnjuta successiv lönetillökning. Då motionärens af

Utskottet tillstyrkta förslag således icke i denna del vunnit Kamrarnes bifall;

men för den händelse den nuvarande lönetursberäkningen bibehålies, det torde

vara af vigt att, i afseende på fullmagternas datering, likartadt förfaringssätt af

Konsistorierna iakttages, föranlåtes Utskottet att, med frånträdande af sitt förut

afgifna yrkande, nu hemställa,

a) att Herr Ehrengranats förevarande motion, så vidt den afser

förändrad grund för beräknande af elementar-lärarnes Innetur,

icke må af Riksdagen bifallas; och

b) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t i nåder meddela sådant förordnande, att

i afseende å datering af elementar-lärarnes fullmagter likartadt

förfaringssätt må af samtliga Konsistorierna iakttagas.

30:o. Tjugoåttonde punkten, angående underhållande på Statens bekostnad

af Flöda kyrka i Södermanlands län är utan förändring bifallen af Första

Kammaren. Äfven Andra Kammaren har godkänt nämnda punkt, dock med

den ändring, att de uti inledningen förekommande orden “Runa qvarndam"

skulle utgå. Men då den mellanmening, hvaruti dessa ord förefinnas, icke lärer

böra inflyta i den underdåniga skrifvelse, som kommer att, rörande denna fråga

till Kongl. Maj:t aflåtas, torde omförmälda skiljaktighet mellan besluten i de särskilda

Kamrarne

icke böra till vidare åtgärd föranleda.

Bill. till Riksd. Prot. i 867. 4 Sami. 1 Afd. 31 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Monde Hufviidtiteln.

(Utlåtande N:o 41).

31:o. Nionde punkten, deruti Utskottet afstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts

nådiga framställning om pensioner åt Sekreteraren och Ombudsmannen hos

Salpeter-komitéen, Kongl. Käntmästaren Herman Schlytern, Kamereraren derstädes,

Kammarherren Carl Adil Westerstrand samt Vaktmästaren Lars Pettersson, är

af Andra Kammaren oförändrad godkänd; hvaremot Första Kammaren, med

gillande af Utskottets hemställan i öfrigt, beviljat den af Kongl. Maj:t äskade

pension för Kongl. Käntmästaren H. Schlytern med 7 50 R:dr årligen.

Frågan om pensioner åt Kamereraren, KammarheiTen Westerstrand och

Vaktmästaren Pettersson är således genom Kamrarnes sammanstämmande beslut

afgjord. I afseende å pensionen för Kongl. Räntmästaren Schlytern, torde omröstning

höra anställas enligt följande voteringsproposition:

“Den som vill, att den af Kongl. Maj:t äskade årliga pension af 750

R:dr åt Sekreteraren och Ombudsmannen hos Salpeter-komitéen, Kongl. Räntmästaren

Herman Schlytern, skall af Riksdagen beviljas, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

“Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts i detta

hänseende gjorda nådiga framställning."

32:o. Uti 20:de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen måtte på

Allmänna Indragningsstaten uppföra såsom årlig pension åt f. d. Landshöfdingen

Oldewägs enka, Maria Henrietta Amalia Oldewig, född von Berg, ett belopp af

600 R:dr, att utgå så länge hon i enkestånd sig befinner; och är''denna Utskottets

hemställan af Första Kammaren godkänd, men af Andra Kammaren

afslagen, i följd hvaraf, för frågans afgörande genom omröstning, Utskottet får

föreslå följande voteringsproposition:

“Den som vill, att Riksdagen på Allmänna Indragningsstaten uppför såsom

årlig pension åt f. d. Landshöfdingen Oldewigs enka, Maria Henrietta Amalia

Oldewig, född von Berg, ett belopp af 600 R:dr, att utgå så länge hon i

enkestånd sig befinner, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen funnit sig icke böra, omförmälda pensionsbelopp

bevilja".

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

19

33:o. Utskottets i 21:a punkten gjorda hemställan, att Riksdagen icke

måtte bifalla den af Kongl. Maj:t föreslagna pension af 300 R:dr årligen åt

f. d. Kommendanten och Direktören vid straffängelset i Warberg, Majoren

G. W. Gyllenhammars enka Sara Lovisa Gyllenliammar, född Hedberg, är bifallen

af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren, med afslag å berörda

hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning; hvadan och då frågan

måste genom omröstning afgöras, Utskottet för denna omröstning föreslår följande

voteringsproposition;

“Den som vill, att Riksdagen skall bevilja den af Kongl. Maj:t äskade

årliga pension af 300 R:dr åt f. d. Kommendanten och Direktören vid strafffängelset

i Warberg, Majoren G. W. Gyllenhammars enka, Sara Lovisa Gyllenhammar,

född Hedberg, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension för bemälda

enka af Riksdagen icke blifvit bifallen."

34:o. Ofriga af Utskottet under Riksstatens särskilda Hufvudtitlar behandlade

frågor åro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen

afgjorda, eller hafva, i anseende till skiljaktiga beslut mellan Kamrarne,

enligt 63 § Riksdags-ordningen, förfallit.

Stockholm den 8 April 1867.

På Utskottets vägnar;

Arv. Frsson Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:65 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel. s. 13 i texten