Memorial, med svar å dterremisser samt förslag till sammanjemknmg eller voteringspropositioner, i anledning af Kami arnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.
1867-04-08 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1867:67, Memorial, med svar å dterremisser samt förslag till sammanjemknmg eller voteringspropositioner, i anledning af Kami arnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Memorial N:o 67.
1
Ant. till Biksd, Kansli d. 8 April 1867, kl. 8 e. m.
Memorial, med svar å dterremisser samt förslag till sammanjemknmg
eller voteringspropositioner, i anledning af Kami
arnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande
anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut, i anledning af Utskottets
Utlåtanden N:ris 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40 och 41, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet här afgifva
svar å erhållna återremisser samt framställa de förslag till sammanjemkning af
skiljaktiga beslut eller propositioner för votering, hvartill berörda beslut funnits
föranleda ; börande Utskottet härvid tillkännagifva, att i afseende å de af Kärnrarne
med olika beslut afgjorda frågor, vid hvilka Utskottet icke meddelat
yttrande om beslutens sammanjemkning, sådan sammanjemkning funnits icke vara
Tredje liufviidtitelu.
(Utlåtande N:o 35.)
l:o. I afseende å utgifterna under denna Hufvudtitel hade Utskottet
hemställt:
1) att de på Riks-staten uppförda särskilda anslag till Tredje Hufvudtiteln
måtte varda, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat, af Riksdagen anviBih.
till Riksd. Prof. -1867. 4 Sami. i Afd. 31 Håft. ° p
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
sade att jemväl under nu instundande statsregleringsperiod, med oförminskade
belopp, mot nu gällande redovisningsskyldighet och i öfrigt på samma vilkor som
hittills, till Utrikes-departementet utgå; och
2) att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen måtte i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar
å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för
näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda
Hufvudtitel.
Dessa Utskottets yttranden äro af Första Kammaren godkända; hvaremot
Andra Kammaren, med bifall till l:a punkten, beslutat, att den i 2:a
punkten föreslagna skrifvelsen skulle sålunda förändras, att, vid anmälan af beslutet
i l:a punkten, Riksdagen borde hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
“att då Sveriges diplomatiska intressen i flera länder torde kunna utan men
besörjas af sändebud med mindre rang än de för närvarande der anställda, eller
af ett sändebud gemensamt för flera af dessa länder, Kongl. Maj:t täcktes låta
tillse och utreda, huruvida icke, med hänsyn till de under sednare åren förändrade
politiska förhållanden samt landets finansiela ställning, betydliga inskränkningar
å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för
näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda
Hufvud titel
Utskottet, som sökt sammanjemka de af Kamrarne, i afseende å Utskottets
tillstyrkande i 2:a punkten, sålunda fattade olika beslut, får nu i sådant hänseende
hemställa,
att, vid anmälan af beslutet vid l:a punkten, Riksdagen
måtte hos Kong]. Maj:t anhålla, att, då Sveriges diplomatiska
intressen i flera länder torde kunna utan men besörjas på
ett mindre kostsamt sätt, än hittills ansetts vara erforderligt,
Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke
inskränkningar å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle
kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande Riksdag framlägga
förslå^ till nedsatt utgiftsstat för nämnda Hufvudtitel.
Fjerde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 36.)
2:o. Sedan Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att ett från den till indragning
bestämda 6:te Fördelnings-generalslönen anvisadt årligt pensionsbelopp
af 1,200 R:dr, som till följd af förre innehafvarens död numera upphört att
utgå, måtte fortfarande under anslaget för Generalitetet upptagas, för att utgå
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
3
med 1,000 R:dr, såsom arfvode till en Adjutant hos Inspektören för militärläroverken,
och med återstående 200 R:dr till skrifmaterialier och expenser vid
Inspektörens expedition, hvarigenom anslaget till Generalitetet skulle komma att
bibehållas vid det i nu gällande Riks-stat upptagna belopp, 77,300 R:dr, hade
Utskottet i 3:dje punkten tillstyrkt att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t uti
förevarande hänseende föreslagit, anslaget till Generalitetet måtte i Riks-staten
upptagas till oförändradt belopp, 77,300 R:dr.
Utskottets tillstyrkande är bifallet af Första Kammaren ; hvaremot Andra
Kammaren beslutat att från det af Utskottet för Generalitetet tillstyrkta anslag,
77,300 R:dr, skola afgå de, dels såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören
för militärläroverken och dels till skrifmaterialier och expenser vid Inspektörens
expedition, i punkten särskilt omförmälda 1,200 R:dr; och beviljades
alltså det ifrågavarande anslaget till ett belopp af 76,100 R:dr.
I följd häraf får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning inom
Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:
“Den som vill, att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget
till Generalitetet må i Riks-staten upptagas till oförändradt belopp, 77,300 R:dr,
löstalja
;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att från berörda anslag, 77,300 R:dr,
skola afgå de, dels såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören för militärläroverken
och dels till skrifmaterialier och expenser vid Inspektörens expedition,
begärda 1,200 R:dr, och således beviljat det ifrågavarande anslaget till ett belopp
af 76,100 R:dr. “
3:o. Utskottets uti 4:de punkten, mom. a) och b) afgifna yttranden, hvaruti
Utskottet afstyrkt beviljande af ej mindre den ordinarie anslagsförhöjning, 22,355
R:dr, än äfven det till utgående under innevarande år afsedda extra anslag,
7,451 R:dr 67 öre, som af Kongl. Maj:t blifvit äskade för högre Artilleriläroverkets
å Marieberg förändring till en Krigshögskola, äro godkända af
Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan,
bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning om beviljande af medel
för det högre Artilleri-läroverkets å Marieberg organiserande till en Krigshögskola,
dock med den förändring, att den för ändamålet äskade ordinarie anslagsförhöjningen
nedsattes till 14,155 R:dr och det begärda extra anslaget till 4,718
Ridt- 34 öre; hvadan Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning, föreslår
följande voteringspropositioner:
a) “Den som vill, att Riksdagen bifaller Kong!. Maj:ts framställning om
beviljande af ordinarie anslagsförhöjning för det högre Artilleri-läroverkets å Marie
-
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
berg organiserande till en Krigshögskola, dock med den förändring, att det
äskade beloppet nedsättes till 14,155 R:dr, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit den i berörda hänseende gjorda nådiga
framställning. “
Frågan om beviljande af det uti omförmälda hänseende ifrågasatta extra
anslagsbelopp torde anses hafva förfallit, i den händelse att Riksdagens beslut
utfaller i enlighet med den ofvan föreslagna Nej-propositionen; men, om deremot
Ja-propositionen af Riksdagen antages, bör särskild omröstning ega rum, rörande
det af Första Kammaren beviljade extra anslaget; och får Utskottet för denna
omröstning föreslå följande voterings-proposition:
b) “Den som vill, att Riksdagen för Artilleri-läroverkets å Marieberg
organiserande till en Krigshögskola anvisar till utgående under innevarande år,
ett extra anslag å 4,718 Ridt- 34 öre, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej ;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bevilja det i berörda hänseende
ifrågasatta anslag."
4:o. Utskottets i 5:e punkten, mom. a) gjorda hemställan, att Krigsakademiens
nuvarande anslag, 79,888 R:dr 25 öre, måtte till 84,100 R:dr förhöjas
och under rubrik Krigsskolan i Riks-staten upptagas, är bifallen af Första
Kammaren, hvaremot Andra Kammaren, med afslag härå, beslutat, att Krigsakademiens
hittills varande anslag skall, utan någon sådan förhöjning, som Utskottet
föreslagit, under förenämnda rubrik i Riks-staten upptagas; och bör således
jemväl denna fråga afgöras genom votering, för hvilket ändamål Utskottet
föreslår följande proposition:
“Den som vill, att Krigs-akademiens anslag, 79,888 R:dr 25 öre, må till
84,100 R:dr förhöjas och under rubrik Krigsskolan i Riks-staten upptagas,
röstar
J a;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutat Krigs-akademiens hittills varande anslag,
79,888 R:dr 25 öre, skall, utan någon sådan förhöjning, under rubrik
“Krigsskolan" i Riks-staten upptagas".
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
5
5:o. 9:de punkten, deruti Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,
tillstyrkt, att det för löneförbättringar vid indelta arméen nu utgående årliga
anslag af 100,000 R:dr, hvilket blifvit beviljadt endast för innevarande år, måtte
äfven framgent få tills vidare utgå med oförändradt belopp och enligt förut
meddelade föreskrifter, är godkänd af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren,
med afslag å Utskottets hemställan, beviljat ifrågavarande anslag endast
för år 1868. I denna fråga torde derföre omröstning få anställas enligt följande
voterings-proposition:
“Den, som bifaller Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att det för löneförbättringar
vid indelta arméen nu utgående årliga anslag, 100,000 Riksdaler, må
äfven framgent få tills vidare utgå med oförändradt belopp och enligt förut
meddelade föreskrifter, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej ;
Vinner Nej, har Riksdagen beviljat ifrågavarande anslag endast för år
1868.“
6:o. Efter granskning af Kong]. Majtts nådiga förslag, åt t, för tillvägabringande
af en förbättrad utspisning åt indelta arméens manskap, måtte i det å
Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag för indelta arméens vapenöfningar beviljas
förhöjning med 86,324 R:dr 60 öre, hade Utskottet under 12:te punkten hemställt
att berörda förslag måtte endast i den mån af Riksdagen bifallas, att för
tillämpning af värfvade arméens provianteringsstat vid indelta arméens garnisonsförstärknings-
och gränseposteringskommenderingar, anslaget för indelta arméens
vapenöfningar ökades med 4,500 R:dr. Denna Utskottets hemställan är af Första
Kammaren bifallen, hvaremot frågan blifvit af Andra Kammaren till Utskottet
återförvisad i syftning, som det vill synas, att Utskottet måtte uppgöra förslag
till den förhöjning i förevarande anslag, som vore af nöden för beredande åt
soldaten af ett nu saknadt frukostmål.
De vid den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof
fogade, af Arméförvaltningens Intendents-departement upprättade förslag till
provianteringsstater (Bil. Ditt. H. och I. till Statsråds-protokollet N:o 3 a) äro
upprättade med särskild! afseende på beredandet af något mot soldatens vana
och behof svarande qvantum föda till utspisning såsom frukostmål. Berörda
förslag innefatta derutöfver icke någon egentlig tillökning, utan endast de förändringar,
som funnits nödiga, till vinnande af ett lämpligare förhållande emellan
vegetabilisk och aniraalisk samt färsk och salt föda i soldatportionen. Den af
Intendents-departementet för beredande af ett frukostmål föreslagna tillökning,
hvilken icke synes vara för högt, tilltagen, utgör 12 ort sill, 12 ort ost, 2 ort
brändt malet kaffe och 3 ort socker jemte 0,0004 famn ved till kaffets kokning,
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
med den förändring vid bevaknings- och fälttjenstgöring, att nyssnämnda qvantiteter
sill och ost då skulle utbytas mot 10 ort rökt fläsk. Den tillökade kostnaden
för en dagportion skulle utgöra 10 öre, eller vid de tillfällen, då s. k.
torrföda utspisas, 9 öre. Hela den tillökning i anslaget för indelta arméens
vapenöfningar, som med nu föreskrifven öfningstid erfordras för tillämpning af
omförmälda förslag till provianteringsstater utgör, förutom den summa af 4,500
R:dr, hvars anvisande Utskottet, på sätt ofvan är nämndt, tillstyrkt och Första
Kammaren bifallit, ett belopp af 69,000 R:dr; och får, med anmälan om hvad
sålunda förekommit, Utskottet hemställa,
att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
7:o. Utskottets i i8:de punkten mom. b. gjorda hemställan, att den af
Kong!. Maj:t, för tillämpning af förbättrad provianteringsstat vid Wermlands
Fältjägare-regemente, äskade anslagsförhöjning icke måtte af Riksdagen beviljas,
är af Första Kammaren bifallen, men äfven denna fråga är af Andra Kammaren
till Utskottet återremitterad; och får, under åberopande af hvad i nästföregående
punkt är anfördt, samt med upplysning att för tillämpning af de deri omförmälde
förbättrade provianteringsstater erfordras i anslaget för Wermlands Fältjägare-regemente
en förhöjning af 2000 R:dr, Utskottet hemställa,
att Andra Kammaren måtte i frågan fatta beslut.
8:o. Likaledes har Andra Kammaren till Utskottet återremitterat 23:tc
punkten, deri Utskottet hemställt, att den af Kong!. Maj:t till förbättrad provianteringsstat
för beväringsmanskapet äskade förhöjning i anslaget för nämnda
manskaps vapenöfningar icke måtte af Riksdagen beviljas; hvilken Utskottets
hemställan blifvit af Första Kammaren godkänd.
Då särskildt frukostmål, derest sådant anses böra beväringsynglingarne
beredas, icke torde kunna tilltagas knappare än som uti ofvanomförmälda förslag
till provianteringsstater är ifrågasatt, och således ej heller kostnaderna beräknas
lägre än den af Kongl. Maj:t äskade summa, eller 60,000 R:dr, får Utskottet
nu endast hemställa,
att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
9:o. För anskaffning af tidsenliga gevär hade Utskottet uti 35:te punkten
mom. a) tillstyrkt, att Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj:ts nådiga disposition
ett extra anslag af 1,000,000 R:dr, att under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå.
Denna Utskottets hemställan är icke af någondera Kammaren bifallen;
utan har Första Kammaren för ifrågavarande ändamål beviljat ett extra anslag å
1,500,000 R:dr, att med 500,000 R:dr utgå under år 1867 och med 1,000,000
R:dr år 1868.
Andra Kammaren åter har i berörda hänseende till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition ställt ett extra anslag af 1,000,000 R:dr, att med ena hälften under
innevarande år samt med andra hälften under år 1868 från Riksgälds-kontoret
utgå, hvilket beslut skulle åtföljas af en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
7
uttryckande den åsigt, att gevärsfabrikationen företrädesvis borde inom landet
verkställas och inhemska fabrikanter för sådant ändamål inbjudas till täflan om
densamma.
För denna frågas afgörande genom omröstning, får Utskottet föreslå följande
voteringsproposition:
“Den som vill, att Riksdagen för anskaffning af tidsenliga gevär beviljar
ett extra anslag å 1,500,000 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå med 500,000
R:dr under år 1867 och med 1,000,000 under år 1868, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat ett extra
anslag af 1,000,000 R:dr, att med ena hälften under innevarande år samt med
andra hälften under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå; skolande beslutet
härom åtföljas af en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, uttryckande den
åsigt, att gevärsfabrikationen företrädesvis bör inom landet verkställas och inhemska
fabrikanter för sådant ändamål inbjudas till täflan om densamma.1''
10:o. Utskottet hade uti 39:de punkten mom. a) tillstyrkt anvisande för
år 1868 af ett extra anslag å 50,000 R:dr till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
; och som detta yttrande blifvit godkändt af Andra Kammaren,
men Första Kammaren ansett summan böra höjas till 66,000 R:dr, får, för frågans
afgörande genom votering, Utskottet föreslå följande proposition:
“Den som vill, att Riksdagen till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
anvisar för år 1868 ett extra anslag af 66,000 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, är berörda anslag bestämdt till 50,000 R:dr.“
ll:o. Utskottets uti 40:de punkten mom. a) afgifna yttrande, hvaruti
Utskottet afstyrkt beviljande af det extra anslag å 90,000 R:dr, hvilket Kongl.
Maj:t för år 1868 äskat till Waxholms fästnings försättande i tidsenligt skick,
är godkändt af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren med afslag å Utskottets
hemställan, beviljat ifrågavarande anslagssumma; i anledning hvaraf
Utskottet för frågans afgörande genom omröstning, föreslår följande voteringsproposition:
“Den
som vill, att Riksdagen beviljar det af Kongl. Maj:t äskade extra
anslag, 90,000 R:dr, till Waxholms fästnings försättande i tidsenligt skick, röstar
Ja;
Det det ej vill, röstar
Nej;
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra den i berörda hänseende
gjorda nådiga framställningen bifalla.“
12:o. Uti 40:de punkten mom. b) hade Utskottet vidare hemställt, att
Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t, innan det vid
förra riksdagen beviljade anslag för förstärkande af Waxholms fästning komme
till användning, måtte genom sakkunnige och opartiske män låta anställa undersökning
af fästningens beskaffenhet och förordna om arbetenas utförande endast
i den mån en plan kunde vinna nådig fastställelse, som i verkligheten medförde,
att fästningen lemnade ett betryggande försvar, samt att Kongl. Maj:t i sistnämnda
fall måtte till nästa Riksdag göra sådan framställning, att de arbeten,
som under nästa år borde utföras, icke blefve uppehållna. Detta moment är af
Andra Kammaren godkändt, men af Första Kammaren till Utskottet återförvisadt.
Såvidt Utskottet af diskussions-protokollen inhemtat, är denna återremiss
endast föranledd af Första Kammarens vid mom. a) fattade beslut, att redan nu
anvisa 90,000 R:dr för fästningsarbetets fortsättande under år 1868; och då
Utskottet föreställer sig att, derest vid omröstning inom Kamrarne berörda anslagsbelopp
skulle blifva af Riksdagen beviljadt, Andra Kammarens beslut, i hvad
det angår sista delen af skrifvelsen, eller anhållan att Kongl. Maj:t måtte till
nästa Riksdag göra sådan framställning, att de arbeten, som under nästa år borde
utföras, icke blefve uppehållna, bör anses hafva förfallit, anser Utskottet deraf
följa, att skrifvelsen i sådan händelse endast kan innefatta underdånig anhållan,
att Kongl. Maj:t måtte genom sakkunnige och opartiske män låta anställa
en sådan undersökning, som af Utskottet blifvit ifrågasatt; och hemställer
Utskottet,
att Första Kammaren måtte i saken fatta beslut.
13:o. Utskottet hade i 43:dje punkten mom. c) hemställt, att Riksdagen måtte
i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta uppgöra och för
Riksdagen framlägga förslag till det minst kostsamma sätt att afsluta de befästningsarbeten,
som nu vid Carlskrona äro under utförande, med iakttagande att
de redan använda kostnaderna kunde i möjligaste måtto för försvaret tillgodogöras.
Detta moment är af Första Kammaren återremitteradt, och Andra Kammaren har,
med ogillande af den underdåniga skrifvelse Utskottet tillstyrkt, godkänt det
förslag till underdånig skrifvelse, som blifvit af Grefve af Ugglas i hans vid
Utskottets Utlåtande fogade reservation framstäldt, eller att Riksdagen måtte hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta uppgöra
och för Riksdagen framlägga förslag huru, på minst kostsamma sätt, ett
fullgodt försvar af Carlskrona måtte kunna ordnas; börande härvid äfven tagas i
betrak
-
Stats-Utskottets Memorial N.’o 67. 9
betraktande, huruvida förändring eller förstärkning af redan anlagda verk erfordras.
Då de olika meningar, som vid diskussionen angående detta moment blifvit
inom Första Kammaren framställda, synas ganska nära sammanstämma med det
förslag som redan blifvit af Andra Kammaren antaget, och hvilket jemväl inom
Första Kammaren till antagande förordats, saknar Utskottet anledning till uppgörande
af något derifrån afvikande förslag och hemställer,
att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
14:o. Utskottets uti 50:de punkten gjorda hemställan, att det af Kongl.
Maj:t äskade extra anslag af 80,000 R:dr, till anskaffande af 2,500 skyddstält,
hvartdera beräknadt för 4 man, hvilken hemställan af Andra Kammaren bifallits,
är af törsta Kammaren återförvisad; men då nation vidare utredning i
detta ämne icke kan af Utskottet åstadkommas, får Utskottet hemställa,
att Första Kammaren ville i frågan besluta.
Femte iiiilVudtiteSn.
(Utlåtande N:o 37.)
15:o. Efter granskning af eft utaf Kong], Maj:t gilladt förslag till ombildning
af Flottans Konstruktionskorps, enligt hvilket förslag utaf nämnda korps
och Flottans maskinist-officerare skulle, med de för dem hittills anvisade aflöningstillgångar
å tillhopa 41,950 R:dr, bildas en ny korps eller stat, benämnd Kongl.
Marin-ingeniörstaten, hade Utskottet, som mot det uppgjorda förslaget funnit anledning
till vissa anmärkningar, i följd hvaraf detsamma, enligt Utskottets åsigt,
borde i åtskilliga delar undergå förändring, uti 4:de. punkten, mom. a) tillstyrkt, att
Riksdagen, med biträdande af de asigter, Utskottet i afseende å organisationen
af Marin-ingeniörkorpsen uttalat, måtte besluta, att, jemte det de af Kongl. Maj:t
för nämnda korps beräknade tillgångar, tillhopa 41,950 R:dr, från anslaget till
aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer uteslutas, i stället uppföres en summa
af 31,000 R:dr, att, enligt den af Utskottet föreslagna stat, för nämnda korps’
aflöning användas.
Detta yttrande är af Kamrarne bifallet med den förändring, att det af
Utskottet för Ofver-direktören föreslagna arfvode, 6,000 R:dr, höjdes till 7,000
R:dr, eller till det belopp, som Kong]. Maj:t föreslagit, hvarförutan Första Kammaren,
i strid mot Utskottets uttalade och af Andra Kammaren biträdda åsigt,
funnit tiden för afskedstagande böra bestämmas till 55 år.
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sand. I Afä. 31 Häft.
•2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
Frågan om organisation af Marin-ingeniörstaten är således i öfrigt genom
sammanstämmande beslut af Riksdagen afgjord; och då någon sammanjemkning
af Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å tiden för medlemmarnes af nämnda
korps afskedstagande icke lärer kunna ega rum,
torde frågan derom böra anses hafva förfallit.
16:o. Sedan Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, till anskaffande af 12
stycken gjutna jernkanoner om 12,83 Svenska decimaltums kaliber, ett anslag,
efter beräkning af 12,000 R:dr per kanon, af tillsammans 144,000 R:dr, så
hade Utskottet uti 16:de punkten tillstyrkt, att Kong!. Maj:ts förevarande nådiga
framställning måtte på det sätt bifallas, att ett extra anslag af 144,000 R:dr för
år 1868 anvisades till anskaffande af 12 stycken gjutna jernkanoner af den modell
Kongl. Maj:t efter frågans utredning pröfvade lämplig.
Detta yttrande är af Andra Kammaren oförändradt bifallet, men af Första
Kammaren godkändt med den ändring, att orden “12 stycken gjutna jernkanoner"
blifvit utbytte mot ordet “kanoner".
Då de olika meningar, som sålunda hos Kamrarne gjort sig gällande, icke
torde kunna sammanjemkas, får Utskottet, för frågans afgörande genom votering,
föreslå följande proposition:
“Den som vill, att Riksdagen beviljar ett extra anslag af 144,000 R:dr
för år 1868 till anskaffande af 12 stycken gjutna jernkanoner af den modell
Kongl. Maj:t efter frågans utredande pröfvar lämplig, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen anvisat för år 1868 ett extra anslag af 144,000
R:dr till anskaffande af kanoner af den modell, Kongl. Maj:t efter frågans utredande
pröfvar lämplig".
Sjette Hnfvudtiteln.
(Utlåtande N:o 38.)
17:o. Uti fjerde punkten hade Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, att såsom förhöjning i lönen för sekreteraren hos Ofverståthållare-embetet
för polisärenden måtte å ordinarie stat beviljas 1,100 R:dr. Utskottets framställning
är godkänd af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren väl beviljat
den äskade lönetillökningen, men endast för den tid nuvarande sekreteraren
i tjensten qvarstå!-. I följd häraf får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning
föreslå följande voteringsproposition:
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
11
“Den som vill, att den af Kongl. Maj:t begärda förhöjningen, 1,100 R:dr,
i lönen för sekreteraren hos Öfverståthållare-embetet för polisärenden må af Riksdagen
beviljas, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att berörda lönetillökning beviljas att
utgå endast för den tid nuvarande sekreteraren i tjensten qvarstår“.
I händelse af bifall till Nej-propositionen, kommer omförmälda belopp,
1.100 R:dr, att uppföras å Allmänna Indragningsstaten såsom lönetillökning åt
nuvarande sekreteraren hos Öfverståthållare-embetet för polisärenden O. B. Hult
så länge han berörde sekreteraretjenst fortfarande innehar.
18:o. Åttonde punktens mom. d, deruti Utskottet, i enlighet med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, hemställt att Riksdagen måtte bevilja ett löneanslag af
5.100 R:dr för anställande af ytterligare en kronofogde och en häradsskrifvare
inom Skaraborgs län, är godkändt af Första Kammaren, men af Andra Kammaren
afslaget. Då således omröstning äfven i denna fråga torde böra anställas,
föreslår Utskottet i detta afseende följande proposition :
“Den som vill, att för anställande af ytterligare en kronofogde och en
häradsskrifvare inom Skaraborgs län må beviljas ett löneanslag af 5,100 R:dr,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra det ifrågasatta löneanslaget
bevilja. “
19:o. Med anledning af en utaf Herr E. V. Almqvist i ämnet väckt
motion är uti ''I4:de punkten föreslaget, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse
anhålla, det täcktes Kong]. Maj:t låta tillse om och på hvad sätt en gräns
emellan den egentliga fjellbygden och den till odling tjenliga delen af Westerbottens
och Norrbottens läns lappmarker må kunna utan allt för stora kostnader
provisionelt bestämmas, intilldess genom afvittringen dessa förhållanden blifvit
slutligen ordnade. Detta förslag har blifvit godkändt af Andra Kammaren utan
förändring, men af Första Kammaren med följande förändrade lydelse: “att
Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det täcktes Kong], Maj:t låta
tillse om och på hvad sätt en gräns emellan den egentliga fjellbygden och den
till odling tjenliga delen af Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker må
kunna, intilldess genom afvittringen dessa förhållanden blifvit slutligen ordnade,
utan alltför stora kostnader i provisionelt bestämmas och i sådant fall derom
förordna. “
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 67.
Skilnaden mellan de af Kamrarne beslutade skrivelser består sålunda
endast deruti, att Första Kammaren tillagt orden: “och i sådant fall derom förordna"
; och då detta tillägg synts Utskottet icke stå i sådant sammanhang med
den föreslagna skrifvelsens öfriga innehåll, att Första Kammarens bifall till Utskottets
skrifvelseförslag kan anses vara af bibehållandet af samma tillägg beroende,
har Utskottet
funnit frågan om införandet i skrifvelsen af förberörda tillägg
hafva förfallit.
20:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition att Riksdagen
måtte, — jemte godkännande deraf att de vid geologiska undersökningarne anställda
biträden, sedan de efter förut fastställd ordning uppnått 2,000 R:drs årsaflöning
och med denna aflöning tjenstgjort i fem år, sedermera, räknadt från
och med början af nästföljande kalenderår, uppflyttas till en aflöning af 2,500
R:dr och vidare, efter hvarje fem års förlopp samt för nit och skicklighet vitsordad
tjenstgöring, erhålla en ytterligare tillökning i aflöningen af 500 R:dr, till
dess densamma uppginge till högst 3,500 R:dr, — anvisa, för fortsättande af
de geologiska undersökningarne samt utgifvande af geologiska kartor enahanda
anslag som vid sednaste riksdag beviljades, hade Utskottet i 25:te punkten hemställt,
att Riksdagen, med godkännande af omförmälda grunder för aflöningen
åt de vid de geologiska undersökningarne anställda biträden, måtte till fortsättande
af berörda undersökningar anvisa för år 1868 ett extra anslag af 60,000
R:dr. Denna hemställan är bifallen af Första Kammaren utan förändring, men
af Andra Kammaren med det förbehåll att högsta lönegraden för de omförmälda
biträdena bestämdes till 3,000 R:dr. Omröstning torde derföre böra mellan
dessa särskilda beslut anställas; hvadan Utskottet i sådant afseende föreslår följande
voteringsproposition:
“Den som vill, att högsta lönegraden för de vid geologiska undersökningarne
anställda biträden bestämmes till 3,500 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, är högsta aflöningsbeloppet för omförmälda biträden af Riksdagen
faststäldt till 3,000 R:dr“.
21:o. Utskottets hemställan uti 32:dra punkten, att Riksdagen, med
anförande af de betänkligheter, som yppats mot bibehållande af skeppsbyggeri-institutet
i Carlskrona, måtte, för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen
för åt- 1868, anvisa ett extra anslag af 5,000 R:dr samt att,
vid anmälan af detta beslut, Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes låta undersöka och utreda, hvilken af de navigationsskolor i Riket,
der undervisning i ångmaskinlära eget- rum, skulle bäst egna sig för en sådan
utvidgning, att theoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i
Stats■ Utskottets Memorial N:o 67.
13
skeppsbyggeri (ler kunde meddelas samt, att Kong!. Maj:t måtte till nästsammanträdande
Riksdag göra den nådiga framställning i ämnet, som kan af omständigheterna
påkallas, — är af Första Kammaren bifallen. Andra Kammaren
åter har, med godkännande af hvad Utskottet föreslagit rörande en underdånig
skrifvelses aflåtande till Kongl. Maj:t, beslutat, att för skeppsbyggeri-institutet i
Carlskrona, på sätt Kongl. Maj:t äskat, anvisa ett extra anslag af 7,000 R:dr.
Då således Kamrarne stadnat uti olika beslut rörande nämnda anslagsbelopp,
får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande
proposition:
“Den som vill, att Riksdagen till skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona för
år 1868 anvisar ett extra anslag af 7,000 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, för uppehållande under år 1868 af skeppsbyggeri-afdelningen
vid berörda institut, anvisat ett extra anslag af 5,000 R:dr.“
22:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, har Utskottet
i 36:te punkten mom., c) hemställt, att Riksdagen måtte för år 1868 anvisa
3,000 Ridt'' till arfvode för civilingeniörs- och ingeniörs-elevers undervisning
vid Krigshögskolan. Detta förslag är bifallet af Första Kammaren, hvaremot
Andra Kammaren återremitterat detsamma i den syftning, att Utskottet måtte
utreda, huruvida icke berörda undervisning lämpligen kunde vid Teknologiska
institutet i stället för vid Krigshögskolan meddelas.
Fn sådan anordning af nämnda undervisning torde kunna och måhända
äfven böra tillvägabringas, men Utskottet vågar icke antaga, att Teknologiska
institutet kan omedelbart öfvertaga denna undervisning, utan föreställer sig fastheldre,
att förberedande åtgärder derför äro erforderliga; och som Kongl. Maj:t
tillkännagifvit, att undervisningen för civilingeniörer vid Krigshögskolan icke kan
fortgå med mindre än att det ifrågavarande anslaget finge utgå hädanefter som
hittills, torde undervisningen icke nu böra afbrytas genom afslag å anslaget.
Utskottet skulle emellertid hafva ansett sig ega anledning föreslå en underdånig
framställning om en förändrad anordning af denna undervisning, om icke Första
Kammarens beslut derför utgjorde hinder. I sakens så beskaffade skick, och då
den ifrågasatta regleringen af Krigshögskolan sannolikt inom kort åter blifver
föremål för Riksdagens pröfning, synes någon vidare utredning af frågan nu icke
kunna åstadkommas, hvarföre Utskottet vid dessa förhållanden hemställer,
att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
23:o. Mom. d) af 36:te punkten, uti hvilket Utskottet hemställt,
att Riksdagen måtte, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, för år 1868
anvisa ett belopp af o,000 R:dr till stipendier för ingeniörselever, som genomgå.
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
den för väg- och vattenbyggnads-ingeniörerne bestämda kors, är bifallet af Första
Kammaren, men afslaget af Andra Kammaren; hvarföre Utskottet får, för
frågans afgörande genom votering, föreslå följande proposition:
“Den som vill, att Riksdagen för år 1868 anvisar ett extra anslag af
3.000 R:dr till stipendier för ingeniörselever, som genomgå den för väg- och
vattenbyggnadsingeniörerne bestämda kurs, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej ;
Vinner Nej, har Riksdagen förklarat sig icke finna skäl att till den i
omförmälda hänseende gjorda nådiga framställningen lemna bifall. “
24:o. Uti 37:de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen
icke måtte bevilja ett af Kongl. Maj:t för år 1868 äskadt belopp af 4,000 R:dr
till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnads-korpsens
medlemmar. Denna hemställan är af båda Kamrarne afslagen. Till berörda
ändamål har nemligen Första Kammaren beviljat 2,000 R:dr och Andra Kammaren
4,000 R:dr. Emellan dessa tvänne belopp torde sålunda omröstning
böra anställas, hvadan Utskottet föreslår följande proposition:
“Den som vill, att Riksdagen för år 1868 anvisar ett extra anslag af
4.000 R:dr till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnadskorpsens
medlemmar, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nei, har Riksdagen för berörda ändamål anvisat ett extra anslag af
2.000 R:dr.“
Sjunde Hufvudtitclu.
(Utlåtande N:o 39.)
25:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att det till Skogsinstitutet, lägre
skogsskolor samt öfrige till skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning under Sjunde
Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag å 75,000 R:dr måtte ur Riks-staten uteslutas,
men att de besparingar derå, hvilka vid 1867 års slut tilläfventyrs kunna
förefinnas, måtte få läggas till skogsplanteringskassan för dess förstärkande, hade
Utskottet uti 3:dje punkten af anförda skäl hemställt, att ifrågavarande reservationsanslag
måtte ur Riks-staten uteslutas, samt Riksdagen förklara, det de vid
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
15
innevarande års utgång å anslaget tilläfventyrs befintliga besparingar borde Riksgälds-kontoret
tillgodokomnia.
Denna Utskottets hemställan är bifallen af Andra Kammaren, men återförvisad
af Första Kammaren, i syftning att berörda reservationsanslag fortfarande
borde å Riksstaten qvarstå. Såsom en följd häraf har Första Kammaren äfven
återförvisat 6:te punkten, angående Hufvudtitelns öfriga ordinarie anslag och dess
slutsumma, uti hvilken nyssberörda reservationsanslag icke ingår.
Vid förnyad behandling af denna fråga har Utskottet icke kunnat finna
anledning att i större eller mindre mån understödja det inom Första Kammaren
framställda yrkandet, hvilket afser ej blott dispositionen af de å ifrågavarande
anslag reserverade behållningar, utan äfven fortsatt anvisande af samma anslag,
oaktadt Skogsplanteringskassans tillgångar enligt sednaste bokslut utgöra 366,064
R:dr 92 öre, så att någon förlägenhet för denna kassa åtminstone i den närmaste
framtiden icke är att befara, samt Kongl. Maj:t, sedan stubböresmedlen nu mera
till nämnda kassa ingå, förklarat anslagets bibehållande icke vara af behof påkalladt;
och får, af sådan anledning och då Utskottets förut uttalade åsigt blifvit
af Andra Kammaren godkänd, Utskottet nu endast hemställa,
att Första Kammaren måtte angående förberörda tvänne
punkter fatta beslut.
26:o. Sjunde punkten, hvaruti, med anledning af i ämnet aflåten nådig
Proposition, Utskottet tillstyrkt, att Riksdagen måtte till ett nytt länsresidens i
Carlstad, att uppföras i enlighet med den ritning, som Kongl. Maj:t kunde finna
lämpligt fastställa, bevilja ett till högst 150,000 R:dr bestämdt belopp, och deraf
för år 1868 anvisa 50,000 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå, är bifallen af
Första Kammaren, men afslagen af Andra Kammaren, som för sin del beslutat,
att det af Kongl. Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag
för närvarande icke skulle af Riksdagen beviljas. Till följd häraf får Utskottet
för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande proposition:
“Den som vill, att Riksdagen till ett nytt länsresidens i Carlstad, att
uppföras i enlighet med den ritning, Kongl. Magt kan finna lämpligt fastställa,
beviljar ett till högst 150,000 R:dr bestämdt belopp, och deraf för år 1868
anvisar 50,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utgå, röstar
Ja;
D en det ej vill, röstar
Nej ;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att för närvarande icke bevilja det
af Kongl. Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag."
16
Stats- Utskottets Memorial N:o 61.
o
Åttonde Uufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 40.)
27:o. Uti fjerde ■punkten hade Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition att, vid ordnandet af presterskapets inkomster i enlighet
med Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, den uti nu gällande Riks-stat
under rubriken “kleresi-staten“ upptagna behagligtids förlänings-spanmål, som,
med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter skulle varda
till Kronan indragen, måtte af Kong]. Maj:t få användas till fyllande af den
brist, som inom en eller annan ort kunde uppkomma i tillgångarne för presterskapets
aflöning. Berörda framställning är bifallen af Första Kammaren, men af
Andra Kammaren afslagen.
Denna fråga bör således afgöras genom omröstning, dertill Utskottet föreslår
följande voterings-proposition:
“Den som vill, att, på sätt Kong]. Maj:t begärt, vid ordnandet af presterskapets
inkomster i enlighet med Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, den uti
nu gällande Riks-stat under rubriken “kleresi-staten“ upptagna behagligtids förlänings-spanmål,
som, med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter
skulle varda till Kronan indragen, må af Kongl. Maj:t få användas till
fyllande af den brist, som inom en eller annan ort kan uppkomma i tillgångarne
för presterskapets aflöning, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen förklarat sig icke finna skäl att till Kongl.
Maj:ts i omförmälda hänseende gjorda nådiga framställning lemna bifall1''.
28:o. Såsom lön för en professor i pedagogik vid universitetet i Upsala
har Kong]. Majtt äskat ett årligt anslag af 4,500 R:dr. Denna af Utskottet
uti sjunde punkten tillstyrkta nådiga framställning är bifallen af Första Kammaren,
men utslagen af Andra Kammaren. Vid sådant förhållande får Utskottet
för den omröstning, som i anledning häraf bör anställas, afgifva följande förslag
till voterings-proposition:
“Den som vill, att Riksdagen såsom lön åt en professor i pedagogik vid
Upsala universitet anvisar ett årligt belopp af 4,500 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att för berörda ändamål bevilja
något anslag1''.
29:o.
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
17
29:o. Enligt hvad uti tionde punkten omförmäles, har en af Herr G.
Ehrengranat väckt motion gifvit Utskottet anledning hemställa, dels att Riksdagen
måtte för sin del besluta att ordinarie lärare vid elementar-läroverken må
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från och
med det kalenderår, då läraren på ordinarie stat tjenstgjort tvänne fulla läseterminer,
ega att uppflyttas i högre lönegrad, dels att Riksdagen måtte lemna
utan afseende samme motionärs förslag, att Konsistorierna skulle anbefallas att
förse fullmagter med utnämningsdagens datum; hvilket förständigande skulle vara
obehöflig^ i händelse af bifall till den ifrågasatta förändrade beräkningsgrunden
för elementar-läroverkslärarnes uppflyttning i högre lönegrad. Berörda hemställan
är af båda Kamrarne återremitterad.
Under den diskussion, som angående denna fråga hos Kamrarne egt rum,
har bland annat framhållits vådan af att öfvergifva den grund för lönetursberäkningen,
som hittills varit tillämpad, enär erfarenheten redan förut hade
visat, att hvarje medgifvande af den beskaffanhet, som här varit ifrågasatt, haft
till följd städse återkommande anspråk på nya undantagsbestämmelser, och dertill
komme, att ett bifall till motionärens förslag i afseende på lönetursberäkningen
otvifvelaktigt skulle framkalla likartade anspråk från landtbruks-ingeniörer
och andra tjensteman, som åtnjuta successiv lönetillökning. Då motionärens af
Utskottet tillstyrkta förslag således icke i denna del vunnit Kamrarnes bifall;
men för den händelse den nuvarande lönetursberäkningen bibehålies, det torde
vara af vigt att, i afseende på fullmagternas datering, likartadt förfaringssätt af
Konsistorierna iakttages, föranlåtes Utskottet att, med frånträdande af sitt förut
afgifna yrkande, nu hemställa,
a) att Herr Ehrengranats förevarande motion, så vidt den afser
förändrad grund för beräknande af elementar-lärarnes Innetur,
icke må af Riksdagen bifallas; och
b) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t i nåder meddela sådant förordnande, att
i afseende å datering af elementar-lärarnes fullmagter likartadt
förfaringssätt må af samtliga Konsistorierna iakttagas.
30:o. Tjugoåttonde punkten, angående underhållande på Statens bekostnad
af Flöda kyrka i Södermanlands län är utan förändring bifallen af Första
Kammaren. Äfven Andra Kammaren har godkänt nämnda punkt, dock med
den ändring, att de uti inledningen förekommande orden “Runa qvarndam"
skulle utgå. Men då den mellanmening, hvaruti dessa ord förefinnas, icke lärer
böra inflyta i den underdåniga skrifvelse, som kommer att, rörande denna fråga
till Kongl. Maj:t aflåtas, torde omförmälda skiljaktighet mellan besluten i de särskilda
Kamrarne
icke böra till vidare åtgärd föranleda.
Bill. till Riksd. Prot. i 867. 4 Sami. 1 Afd. 31 Raft.
3
18
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
Monde Hufviidtiteln.
(Utlåtande N:o 41).
31:o. Nionde punkten, deruti Utskottet afstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts
nådiga framställning om pensioner åt Sekreteraren och Ombudsmannen hos
Salpeter-komitéen, Kongl. Käntmästaren Herman Schlytern, Kamereraren derstädes,
Kammarherren Carl Adil Westerstrand samt Vaktmästaren Lars Pettersson, är
af Andra Kammaren oförändrad godkänd; hvaremot Första Kammaren, med
gillande af Utskottets hemställan i öfrigt, beviljat den af Kongl. Maj:t äskade
pension för Kongl. Käntmästaren H. Schlytern med 7 50 R:dr årligen.
Frågan om pensioner åt Kamereraren, KammarheiTen Westerstrand och
Vaktmästaren Pettersson är således genom Kamrarnes sammanstämmande beslut
afgjord. I afseende å pensionen för Kongl. Räntmästaren Schlytern, torde omröstning
höra anställas enligt följande voteringsproposition:
“Den som vill, att den af Kongl. Maj:t äskade årliga pension af 750
R:dr åt Sekreteraren och Ombudsmannen hos Salpeter-komitéen, Kongl. Räntmästaren
Herman Schlytern, skall af Riksdagen beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
“Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts i detta
hänseende gjorda nådiga framställning."
32:o. Uti 20:de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen måtte på
Allmänna Indragningsstaten uppföra såsom årlig pension åt f. d. Landshöfdingen
Oldewägs enka, Maria Henrietta Amalia Oldewig, född von Berg, ett belopp af
600 R:dr, att utgå så länge hon i enkestånd sig befinner; och är''denna Utskottets
hemställan af Första Kammaren godkänd, men af Andra Kammaren
afslagen, i följd hvaraf, för frågans afgörande genom omröstning, Utskottet får
föreslå följande voteringsproposition:
“Den som vill, att Riksdagen på Allmänna Indragningsstaten uppför såsom
årlig pension åt f. d. Landshöfdingen Oldewigs enka, Maria Henrietta Amalia
Oldewig, född von Berg, ett belopp af 600 R:dr, att utgå så länge hon i
enkestånd sig befinner, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen funnit sig icke böra, omförmälda pensionsbelopp
bevilja".
Stats-Utskottets Memorial N:o 67.
19
33:o. Utskottets i 21:a punkten gjorda hemställan, att Riksdagen icke
måtte bifalla den af Kongl. Maj:t föreslagna pension af 300 R:dr årligen åt
f. d. Kommendanten och Direktören vid straffängelset i Warberg, Majoren
G. W. Gyllenhammars enka Sara Lovisa Gyllenliammar, född Hedberg, är bifallen
af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren, med afslag å berörda
hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning; hvadan och då frågan
måste genom omröstning afgöras, Utskottet för denna omröstning föreslår följande
voteringsproposition;
“Den som vill, att Riksdagen skall bevilja den af Kongl. Maj:t äskade
årliga pension af 300 R:dr åt f. d. Kommendanten och Direktören vid strafffängelset
i Warberg, Majoren G. W. Gyllenhammars enka, Sara Lovisa Gyllenhammar,
född Hedberg, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension för bemälda
enka af Riksdagen icke blifvit bifallen."
34:o. Ofriga af Utskottet under Riksstatens särskilda Hufvudtitlar behandlade
frågor åro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen
afgjorda, eller hafva, i anseende till skiljaktiga beslut mellan Kamrarne,
enligt 63 § Riksdags-ordningen, förfallit.
Stockholm den 8 April 1867.
På Utskottets vägnar;
Arv. Frsson Posse.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1867:65 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel. s. 13 i texten