Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition, angående arrendatorn C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro.

1867-02-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:7, Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition, angående arrendatorn C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Sedan derefter såväl innehafvaren af bostället som äfven Löningsdirektionen

och Chefsembetet vid Westgöta regemente blifvit i frågan hörde, hvarvid de alla

förordat ansökningen, under förutsättning att nöjaktig ersättning för afsöndringen

bereddes boställsinnehafvaren, hade Kongl. Arméförvaltningen samt Kongl. Kammarkollegium,

uti gemensamt utlåtande, jemväl för sin del tillstyrkt bifall till ifrågavarande

ansökning, med vilkor att omförmälda jordrymd å karta affattades och,

jemlikt åberopade nådiga Förordning, åsattes afgäld i spanmål att till boställsinnehafvaren

efter länets medelmarkegångspris årligen utgöras; och har, i betraktande

af hvad sålunda i ämnet förekommit, Kongl. Maj:t i nåder föreslagit Riksdagen

att medgifva den ifrågaställda afsöndringen af omkring''ett tunnland jord

från Sergeantsbostället Munkabo Anders Bussgården för den beslutade folkskolan

för Borgunda församling emot den afgäld i spanmål, som, jemlikt Kongl, Förordningen

den 6 Augusti 1864, kan varda bestämd att till boställets innehafvare af

församlingen efter medelmarkegångspris årligen utgöras, samt i öfrigt med skyldighet

för församlingen att öfver berörda jordrymd anskaffa vederbörligen upprättad

karta jemte beskrifning att bland boställets handlingar förvaras.

Efter å högstberörda nådiga Proposition erhållen remiss har Stats-Utskottet

förehaft detta ärende och dervid jemväl tagit kännedom af de till frågan hörande

handlingar, och får, med afseende å de i den Kongl. Propositionen anförda förhållanden,

Utskottet

tillstyrka Riksdagens bifall till förevarande nådiga framställning.

Stockholm den 12 Februari 1867.

ARVID FR:SON POSSE.

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli d. 12 Febr. 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition,

angående arrendatorn C. A. Molins befriande från

arrendet af Nyqvarns gamla bro.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 22 näst]. Januari aflåtna och under N:o 32

uti Bihanget till Riksdagens protokoll intagna nådiga Proposition inhemtas, hade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskollets Utlåtande N:o 7.

5

Kongl. Kammar-kollegium uti skrifvelse af den 6 Mars 1866 hos Kongl. Maj:t

i underdånighet anmält, att, sedan Rikets Ständer vid 1862—1865 årens riksdag

anslagit medel till uppförande af ny bro öfver Sagån nedanför Nyqvarns qvarn och

gamla bro i Tillinge socken och Åsunda härad, samt denna nya bro, efter behörig

afsyning, blifvit från och med den 26 Oktober 1865 upplåten till afgiftsfritt begagnande

af allmänheten, hade arrendator!! C. A. Molin, hvilken, enligt Kollegii

kontrakt af den 27 Augusti 1837. till midfastan 1875 innehade arrendet af Nyqvarns

gamla bro mot erläggande årligen af 343 R.dr R:mt, men med rättighet

att efter fastställd taxa af vägfarande uppbära broafgift hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Upsala län anhållit, att, då han genom den nya brons afgiftsfria

upplåtande förlorade all inkomst af bropenningar, varda från och med den 26

Oktober 1863 befriad från arrendets utgifvande, och kontraktet i följd deraf upphäldt;

och hade Kong! Kammar-kollegium vid berörda anmälan tillika underdånigst

anfört, att, ehuru i den nådiga Propositionen till Rikets Ständer af den 25

November 1862, hvilken föranledt ofvariberörda broanläggning, Kongl. Maj:t blott

yttrat, att med afseende på det hinder för trafiken, som genom den dåvarande

bropenninge-uppbörden uppstode, Kongl. Maj:t för sin del funne lämpligast vara,

att vid arrendetidens slut midfastan 1873 densamma i hvad fall som helst komme

att upphöra; likväl, och då i följd af den nya brons öppnande för trafiken denna

uppbörd redan nu upphört, samt vid sådant förhållande bropenninge-arrendatorn

egde rättvist och billigt anspråk att befrias från ett arrende, som icke längre

lemnade honom någon motsvarande inkomst, hemställde Kongl. Kollegium att sådan

befrielse måtte arrendatorn Molin, på sätt han begärt, i nåder meddelas; dock

att, enär ifrågavarande bropenninge-uppbörd tillhörde Statsverkets, enligt § 77 i

Regeringsformen, påräknade ordinarie inkomster, Riksdagens bifall dertill jemväl

erfordrades.

Kongl. Maj:t, som lika med Kammar-kollegium ansåge, såväl att, då ifrågavarande

arrende icke längre lemnade någon motsvarande inkomst, arrendatorn egde

billigt anspråk att varda derifrån befriad, som äfven att, då arrendemedlen inginge

bland Statsverkets enligt 77 § Regeringsformen påräknade ordinarie inkomster,

en sådan befrielse icke utan Riksdagens samtycke kunde ega rum, har fördenskull

i nåder föreslagit, det Riksdagen måtte för sin del medgifva, att arrendatorn Molin

befriades från ifrågavarande arrendes utgifvande från och med den 26 Oktober

1865, då den nya bron för trafiken upplåts samt att det om samma arrende

den 27 Oktober 1857 af Kongl. Kammar-kollegium med honom upprättade kontrakt

måtte varda upphäfdt; hvarjemte Kongl. Maj:t i sammanhang härmed meddelat,

att vid detta ärendes pröfning den 20 April 1866, Kongl Maj:t i nåder förordnat

att någon åtgärd icke borde vidtagas för utkräfvande af ifrågavarande arrendeafgift

för tiden från och med nyssnämnda den 26 Oktober 1865 och tills vidare, intilldess

frågan om arrendets eftergift blifvit i grundlagsenlig ordning afgjord.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Stats-Utskottet, till hvilket denna nådiga framställning blifvit af Riksdagens

båda Kamrar remitterad, har förehaft detta ärende samt dervid tagit kännedom af

de till frågan hörande handlingar, och får, med afseende å de i den Kongl. Propositionen

anförda förhållanden, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj.t i ofvanberörda

hänseende behagat föreslå.

Stockholm den 12 Februari 1867.

ARVID FR:SON POSSE.

N:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli d. 12 Febr. 1867, kl 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

angående upplåtande för all hd till Warola kyrka

i Skaraborgs lan af en kronotomt. ^ ^

Enligt hvad af ofvanberörda, den 22 nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna

och uti Bihanget till dess protokoll under N:o 51 intagna nådiga Proposition

inhemtas, hade Konsistorium i Skara stift, med tillstyrkande af nådigt bifall,

till Kongl. Maj:t öfverlemnat en af Kyrkoherden i Warola pastorat af Skaraborgs

län, J. Otterström samt Kyrkovärden Gustaf Andersson, å Warola socknemäns

vägnar, gjord underdånig ansökning, deruti sökanderne, med förmälan att församlingen,

som haft missödet se sin 19 år derförut nybyggda kyrka till följd af

grundens lösa beskaffenhet vid ån Ösan färdig att falla i ruin, af sådan anledning

nödgats år 1864 åt sig uppföra en ny kyrka, till plats hvarför, med afseende å

dess bestånd, valts en »åker» eller »kronotomt», hvilken under åborätt innehafts af

Warola Gallegården, men blifvit med enahanda rätt af Gallegårdens egare på Warola

kyrka öfverlåten för att till kyrkoplan användas, underdånigst anhållit, det

Kongl. Maja täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att samma

åker eller kronotomt, som efter laga skifte utgjorde 16,3 kappland med åsatt

jordeboksränta af 3 skillingar ,5/,6:dels runstycken specie, måtte blifva kyrkans

everldeliga egendom, samt att jordeboksräntan deraf måtte kyrkan för all framtid

efterskänkas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1867:12 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:t.s nädiga Proposition, angående Arrendatorn G. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro. a1 i texten