Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående kronobr ef bäring s-skyldighetens skiljande från jordbruket och öfvertagande af Staten.

1867-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:76, Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående kronobr ef bäring s-skyldighetens skiljande från jordbruket och öfvertagande af Staten.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtsTiottets Utlåtande N:o 76.

7

N:o 7(*.

Ank till Riksd. Kansli d. 23 April 1867, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående kronobr

ef bäring s-skyldighetens skiljande från jordbruket och

öfvertagande af Staten.

(I. A.)

I detta ämne äro tvänne motioner hos Riksdagens Andra Kammare väckta

och till Stats-Utskottets handläggning remitterade. Uti den ena (N:o 226) har

Herr B. Andersson, med hvilken Herrar O. F. Brunberg, Ola Månsson och J.

Sjögren sig förenat, föreslagit, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att kronobrefbärings-skyldigheten

skiljes från jordbruket och af Staten öfvertages samt

att den afgift, hvilken vore nödvändig för uppehållandet af brefbäringsbestyret

i sin helhet, skulle utgå efter samma grunder som kommunalutskylder.

Den andra motionen (N:o 66) är väckt af Herr C. I. Bengtsson och innefattar

det förslag, att kostnaden för kronobrefbäringen måtte af allmänna medel

godtgöras.

Till stöd för dessa framställningar har hufvudsakligen blifvit anfördt,

att kronobrefbäringen vore till nytta icke allenast för egaren af kronoskattejord,

utan lika mycket för kapitalisten, yrkesidkaren och kommunens öfriga invånare;

att af denna tunga, som i olika orter vore olika tryckande, jordegaren

i vissa trakter träffades särdeles hardt, så att, då exempelvis bevillningen enligt

andra artikeln för de hemman, den ene motionären Herr P. Andersson

egde inom Östra härad i Blekinge län, endast uppginge till 16 R:dr 65 öre,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.

brefbäringsarfvodet för samma hemman utgjorde 30 It:dr 74 öre; varande för

öfrigt af den sistnämnde motionären till Utskottet inlemnadt ett af vederbörande

kronofogde utfärdadt intyg, enligt hvilket kronobrefbäringen inom nämnda härad

sistlidet år utgjorts af 40 stationer, för hvilka kostnaden uppgått till 3,092 R:dr,

som utdebiterats å alla inom häradet varande kronoskattehemman, samt någon

betydligare minskning i detta belopp för kommande år ej vore att påräkna;

och hade brefbäringsbestyret genom vederbörligen utlysta auktioner öfverlåtits

åt entreprenör.

Frågan om brefbärings-skyldighetens reglerande, en jemnare fördelning

deraf, eller lindring i detta besvär har nästan vid hvarenda riksdag efter införandet

af 1809 års statsskick utgjort föremål för Rikets Ständers behandling.

De flesta af de många framställningar, som i ämnet blifvit gjorda, hafva dock

icke föranledt någon Rikets Ständers åtgärd. I anledning af Rikets Ständers

underdåniga anhållan blef likväl, genom Kongl. Brefvet den 4 December 1830,

någon lindring i detta onus beredd, i det de brefbäringsskyldiga hemmanens

åliggande att forsla kronobref med få undantag inskränktes till 2 dagar i veckan.

Den hufvudsakligaste förändringen i stadgandena rörande denna skyldighets

utgörande in. m., som efter berörda tid egt rum, föranleddes af Rikets

Ständers underdåniga skrifvelse den 22 April 1845, hvaruti, jemte uttalande af

den åsigt att det vore med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att alla de

hemman, hvilka kunde åläggas kronobrefbäring, borde deltaga uti utgörandet af

detta onus gemensamt och efter enahanda grunder, som följdes i afseende å

skjutsnings-skyldigheten, Rikets Ständer anhöllo det Kongl. Maj it täcktes utfärda

författning om förändrade grunder för kronobrefbärings-skyldighetens utgörande.

Efter det vederbörande embetsmvndigheter häröfver blifvit hörda, blef äfven, genom

Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulär till samtlige Dess Befallningshafvande af

den 30 November 1849, sådana i viss mån förändrade grunder fastställda, åsyftande

att bereda dels en jemnare fördelning af detta besvär, dels lindring uti

detsammas utgörande. De framställningar, som vid derpå följande riksdagar i

ämnet egt rum, innefattande hufvudsakligen förslag i likartad syftning, hvarpå

förevarande motioner utgå, hafva deremot blifvit lemnade utan afseende.

Oaktadt genom ofvanberörda nådiga Cirkulär af den 30 November 1849,

till hvars innehåll Utskottet allenast får hänvisa, (infördt under N:o 87 af nämnda

års författningssamling) ett icke ovigtigt steg blifvit taget för lindring i kronobrefbärings-skyldigheten

och en jemnare fördelning af denna tunga, torde likväl

ytterligare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stais-Utskottets Utlåtande N.-o 76.

9

ytterligare åtgärd i samma rigtning af förhållandena påkallas, hvarvid kronobrefbärings-skyldigheten

synes Utskottet lämpligast böra läns- eller distriktvis

regleras så, att sådana missförhållanden, som nu äro för handen i afseende å

denna skyldighet, icke vidare må ega rum. Som emellertid kronobrefbäringen

för närvarande är i olika län på olika sätt reglerad, och landstingen i hvarje

län torde bäst vara i tillfälle att uppgöra förslag, huruledes denna angelägenhet

må, på ett för de särskilda orterna tillfredsställande sätt, kunna för framtiden

ordnas, hemställer Utskottet,

att Eiksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maj:t, efter inhemtande af landstingens yttrandeangående

lämpligaste sättet för kronobrefbärings-skyldighetens

ordnande läns- eller distriktvis, täcktes till Eiksdagen aflåta

den nådiga framställning i ämnet, hvartill anledning må

förefinnas.

Stockholm den 23 April 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr-.son Posse.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1867. 4 Samt. 1 Afd. 35 Hd fl

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.