Sök i Ratio Lex

Memorial, angående åtskilliga, i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade skuld.- och fordringsposters afskrifning eller bokföring inom linien.

1867-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:87, Memorial, angående åtskilliga, i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade skuld.- och fordringsposters afskrifning eller bokföring inom linien.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stata- Utskottet# Memorial N:o 87.

1

N:o 87.

Ank. till Riksd. Kansli d. 8 Maj 18C7, k), ä e. iu.

Memorial, angående åtskilliga, i Riksgälds-kontorets räkenskaper

balanserade skuld.- och fordringsposters afskrifning eller

bokföring inom linien.

(R. A.)

Sedan fråga uppstått, huruvida icke några uti Riksgälds-kontorets räkenskaper

balanserade skulder och fordringar vore af den beskaffenhet att de kunde

och borde ur räkenskaperna afskrifvas, hafva Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,

uppå anmodan, uti aflåten skrifvelse meddelat nedanstående upplysningar rörande

följande bland dessa skuld- och fordringsposter, hvilka Fullmägtige ansett numera

kunna antingen helt och hållet afskrifvas eller föras inom linien, nemligen:

l:o Riksgälds-kontorets räntebärande fordran af förre Glasmästaren S. P.

Dafgård för det belopp, 281 R:dr 9 sk. 10 rst. Banko, som utaf ett, efter den

staden Wenersborg år 1834 öfvergångna eldsvåda, Dafgård meddeladt byggnadslån

icke blef betaldt genom den år 1850 skedda försäljning af den för detta lån

intecknade egendom. Då, enligt hvad vid sedermera och sednast den 6 November

sistlidet år för denna fordrans utbekommande anställda utmätningsförsök

visat sig, gäldenären och hans hustru sakna all utmätningsbar tillgång, synes

det vara utan ändamål att fortfarande, med årliga tillägg af den å sagda kapitalbelopp

upplupna ränta, balansera ifrågavarande fordran, hvars afskrifning, så

länge Dafgård lefver, dock ej torde böra medgifvas. Fullmägtige hafva derföre

föreslagit, att densamma måtte med det sammanlagda kapital- och räntebelopp

af 674 R:dr 92 öre R:mt, hvartill den, enligt Riksgälds-kontorets sednast afslutade

hufvudbok, uppgick, få föras inom linien; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen härtill behagade lemna bifall.

Bih till Rikid. Prot. 1867, 4 Sami 1 Afd, 40 Hä/t,

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N;o 87.

2;o Lyftade medel utaf det vid 1862 och 1868 årens riksdag anvisade kreditivet

till Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna, ändamål,

äfvensom af det vid samma riksdag beviljade kreditivet till försvarsverkets ftdlständigare

ordnande, hvilka medel, i likhet med hvad tillförene vid enahanda

kreditivutbetalningar skett, upptagits och balanserats bland Riksgälds-kontorets

fordringar; utgörande det å förstnämnda kreditiv i November 1865 utbetalda och

till ersättande af kostnader för truppers sammandragning samt utgifter för ör.

logsfartygs hållande i sjön lyftade belopp.......Ridt'' 879,950: »6

Utaf det, sednare eller det särskilda kreditivet för ordnande af

försvarsverket, utbetaldes från Riksgälds-kontoret under

år 1864......... . ... R:dr 2,510,000

och under år 1865 det derefter återstående

beloppet...........__ 490,000 3,000,000: —

Ehuru Hägra återbetalningar af dessa kreditivmedel sannolikt, icke äro att

för Riksgälds-kontoret förvänta, torde desammas belopp för närvarande och innan

de för dem afgifna redovisningar undergått, föreskrifven granskning icke höra ur

Riksgälds-kontorets räkenskaper helt och hållet a Ilo ras. utan, intilldess sådan

granskning egt rum, såsom i afseende på förut verkställda utbetalningar af dylika

medel iakttagits,

varda förda inom linien.

3:o Bland Riksgälds-kontorets skulder balanseras fortfarande 9 st. för till

skott till Trollhätte slussverksbygnad den 1 Mars 1750 utfärdade, ännu icke till

inlösen hos Riksgälds-kontoret företedde k. lottsedlar, nemligen 6 å 1,000 och 3

å 500 Daler S:mt, eller & tillsammans 7,500 Daler, motsvarande R:dr R:mt 1,875: —

jemte å sistnämnda stimma upplupen ränta intill 1865 års slut ,, 3,267: is.

För dessa lottsedlar skulle, enligt deras lydelse, årligen åtnjutas 6 procent

under de första 3 åren och sedermera under 100 år 12 procent af det erlagda tillskottet.

Efter sistnämnda tiderymds förlopp anställdes af de flesta dåvarande

innehafvare af sådanft lottsedlar rättegång, med yrkande att, det, tillskjutna ka

pitalet, jemväl måtte till dem utbetalas; hvilken rättegång slutligen afgjordes

medelst. Kong!, Ma.jrts dorn den 11 Januari 1859, hvarigenom Kongl. Maj:t och

Kronan förpligtades att, till samtlige innehafvarne af de lottsedlar, hvilkas inlösen

sagda rättegång afsåg, betala den i lottsedlarne förskrifna summa jemte 6 procent

ärlig ränta frän deri 1 Mars 1853, till dess betalningen verkställdes Sedan med

anledning af denna dom blifvit1 förklarad t, att, den deruti stadgade betalningsrätt

finge tillämpas & alla s. k, Trollhätte slussverks lottsedlar, ehvad deras innehafvare

deltagit i deri om inlösningen deraf anställda rättegång eller ej. blefvn

vederbörande lottsedelinnehafvare genom tillkännagifvanden i allmänna tidningarne

härom underrättade, med uppmaning att ofördröjligen för liqvids erhållande till

Riksgälds-kontoret inlemna sina lottsedlar. Efter den under åren 1859 och 1861

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

3

verkställda inlösen af samtliga de ifrågavarande lottsedlarne, med undantag af

ofvan uppgifna 9 stycken har någon ytterligare sådan inlösning hos Riksgälds-kon

toret icke ifrågakommit; vid hvilket förhållande synes sannolikt, att dessa 9

lottsedlar under tidens längd förstörts eller förlorats. Vid sådant förhållande

och då det torde vara ändamålslöst att, genom tilläggande af den derå årligen

upplöpande räntan, öka Riksgälds-kontorets för dem bokförda skuld, har Stats

Utskottet, som, med afseende å innehållet af 33 § i Riksgälds-kontorets nu gäl

lande reglemente, ansett dessa obligationer icke böra helt och hållet ur räkenskaperna

afskrifvas, funnit sig höra,* hemställa,

att meranämnde 9 lottsedlars i Riksgälds-kontorets hufvudbok

för år 1865 utbalanserade sammanlagda kapital- och rånte

belopp 5,142 R:dr 18 öre må i Kontorets räkenskaper föras

inom liriien.

ko Den vid 1856—1858 års riksdag beviljade, men ännu icke verkställda

vilkorligt!, resitiition till förre ländskamereraren i Wermlands län, Kammar
-

rättsrådet S. Lindberg af.............Rulr 1,500.

På sätt 105 § af det för Riksgälds-kontoret nu gällande reglemente innehåller,

medgåfvo Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag, att — derest förre

landshöfdingen i samma län Statsrådet af Wingårds sterbhus eller rättsinnehafvare

skulle af Kammarrättsrådet, Lindberg uttaga det belopp, 1,500 Rulr, som

bemälde Statsråd i lifstid eu betalt utaf Lindberg ålagd ersättning till honom för

uppkomna förluster å 2:ne boställsarrenden — Lindberg skulle i sådant fall ega

att utaf Statsverket återbekomma detta belopp, hvilket då borde för Lindbergs

eller hans rättsinnehafvares räkning af Riksgälds-kontoret utbetalas.

Som någon fråga om sagda restitutionssummas utbetalning sedermera icke

uppstått och dä. sedan Kammarrättsrådet Lindberg för några år tillbaka med

döden åtgått- någon ersättning följaktligen numera icke kan hos honom uttagas

för Wingårdska sterbhusets eller dess rättsinnehafvares räkning, synes ingen anledning

förefinnas att fortfarande i Riksgälds-kontorets räkenskaper balansera omförmälda,

vilkorligen medgifna restitutionsbelopp, hvadan Stats-Utskottet hemställer,

att detsamma må ur dessa räkenskaper afföras.

5:o Från Riksgälds-kontorets räkning i Riks-banken för inlösen af Riksgäldssedlar

utassigneradt, men å samma räkning äter insatt och derefter bland

Riksgälds-kontorets skulder balanseradt belopp af......R:dr 7: 50.

Då egaren till dessa sedlar, hvilkas inlösande medgafs vid 1859 och 1860

års Riksdag, sedermera icke anmält sig till erhållande af det belopp, hvarmed

desamma skola inlösas, och då hans rättighet att vid derom skeende anmälan

utbekomma detta belopp icke minskas genom dess afförande ur räkenskaperna,

får Utskottet tillstyrka,

att Riksdagen till beloppets afskrifning lemnar bifall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

6:o. Af Kongl. Maj:t icke disponeradt belopp utaf de till Statsbidrag för

mur utdikning ar och vält enaftappning av inom, norra och nordvestra delarne

af Riket vid 1862 och 1863 årens riksdag anslagna medel......R:dr 1,500:

Enär de arbetsföretag, till hvilkas utförande anslag utaf dessa medel beviljades,

borde sednast påbörjas under år 1865, lärer det deraf för sådana företag

hittills icke anvisade beloppet hädanefter ej kunna anses dertill vidare disponibelt,

utan vara att betrakta såsom besparing å sagda anslag; och Utskottet hemställer

alltså,

é

, att berörda 1,500 R:dr i likhet med andra uppkomna besparingar

utaf de å Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag,

må ur Kontorets räkenskaper afföras.

7:o. Återstående behållning utaf den vid sistnämnda riksdag beviljade årliga

tillökning i anslaget för Kongl. Sundhetskollegium, nemligen utaf det tillökade

anslaget

för år 1864 ..................R:dr 79 1 67,

för år 1865 ..................„ 83 38,

och för år 1866 ................„ 108 62.

Tillsammans R:dr 983 62,

Äfven detta, icke reqvirerade och utbetalda belopp torde kunna anses såsom

uppkommen besparing och följaktligen

likaledes böra ur Riksgälds-kontorets räkenskaper aflöras.

8:o. Den i Riksgälds-kontoret ännu innestående behållningen R:dr 166 : 67,

utaf det vid samma riksdag för år 1865 anvisade arfvode

till Antiqvitetsintendenten, och hela 1865 års anslag.....„ 1500: —

till resekostnader och andra extra utgifter för samma, Intendent,.

Som nu uppgifva outtagna belopp utaf dessa tvänne anslag icke hafva blifva

för dermed afsedda ändamål använda och fördenskull jemväl kunna anses utgöra

besparingar,

torde desamma höra i sådan egenskap afföras ur räkenskaperna.

För öfrigt har Utskottet ansett sig böra hemställa,

att de beslut, som af nuvarande Riksdag varda fattade angående

afförandet ur räkenskaperna eller upptagandet inom

linien af en eller annan bland Riksgälds-kontorets i föregående

års räkenskaper balanserade tillgångar eller skulder måtte

få iakttagas uti detta verks ännu icke afslutade hufvudbok

för sednast förlidna år.

i händelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87. 5

I händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget,

torde Utskottet få sig uppdraget att derom lemna Fullmägtige

i Riksgälds-kontoret behörig underrättelse.

Stockholm den 3 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frtsou Posse.

Rättelse:

uti

Stats Utskottets Memorial N:o 85.

Sid. 3 rad. 1 uppifr. stdr: medelbara — läs: omedelbara.

„ 4 „ 15 „ „ inköpen, sedan — läs: inköpen, som liqvideras

af Riksgälds-kontoret, sed au

Bih. till Hiksd. Frat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 40 Uäft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.