Sök i Ratio Lex

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 91

1867-05-07 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:91, Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 91

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 91.

1

No 91.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 Maj 1867, kl. 1 e. fn.

Utlåtande, i anledning aj väckt motion angående anbringandet aj förändrad

uppvärmnings- och ventilations-apparat för Första Kams

maren.

(Il A.)

Uti en inom Första Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 80) har Herr Carl Ekman, under anförande att, oaktadt många

försök med användande af den för Första Kammaren anbringade uppvärntningsoch

ventilations-apparat, en jemn och lagom temperatur uti hela Kammaren

icke skall erhållits, hemställt, att Riksdagen måtte besluta “åt Fullmägtige i

“Riksgälds-kontoret lemna uppdrag att låta anbringa, före nästa riksdag, sådan

“uppvärmnings- och ventilations-apparat för Första Kammaren, hvarigenom en

“lagom varm och jemn temperatur der kan underhållas, samt om sådana för”ändringar

i rummet och platsernas omflyttning, hvarigenom ledamöterne ej

“blifva utsatta för ett för helsan menligt luftdraga.

Efter det Stats-Utskottet anmodat Fullmägtige i Riksgälds-kontoret att i

ämnet inhemta sakkunnige personers yttrande, hafva bemälde Fullmägtige ej

mindre af ingeniören E. A. Wiman, enligt hvars förslag och under hvars tillsyn

den nuvarande uppvärmnings- och ventilations-apparaten inom Riksdagens

hus blifvit utförd, än af professoren Er. Edlund infordrat de yttranden, hvilka

finnas detta Utlåtande bifogade; Och får Utskottet, i öfverensstämmelse med

hvad Fullmägtige jemväl föreslagit och tillstyrkt, hemställa,

att Riksdagen måtte uppdraga åt Fullmägtige i Riksgäldskontoret

att, efter det murarne i Riksdagens hus under instundande

sommar hunnit genomtorka, låta under nästa höst

anställa ytterligare undersökningar i afseende på ofvannämnda

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 43 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 91.

apparats fortsatta begagnande i Kamrarne och sedermera

vidtaga sådana förändringar uti densamma, som kunna finnas

erforderliga och ändamålsenliga för afhjelpande af nu

förevarande olägenheter.

Under förutsättning af Riksdagens bifall härtill hemställer Utskottet,

att härmed öfverensstämmande föreskrifter må i det nya

reglementet för Riksgälds-kontoret inflyta.

Stockholm den 7 Maj 1807.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Om Uppvärmnings- och Luflvexiings-apparaten inom Riksdagshuset.

Inom Första Kammaren framställdes den 6:te dennes motion derom, att

åt Fullmägtige i Riksgäldskontor^ måtte uppdragas att före nästa riksdag låta

anbringa en ändamålsenlig uppvärmnings- och luftvexlings-apparat för Första

Kammarens sessionssal. Motionen motiverades genom anförande af följande

brister hos den nu inom Kammaren verksamma.

En jemn och lagom temperatur har uti hela kammaren icke erhållits.

Temperaturen i nordvestra hörnet har varit ända till 6 grader lägre

än i närheten af talmansplatsen.

Temperaturen vid golfvet har varit 3 å 4 grader lägre än 1^ aln

högre upp.

Somligstädes, der termometern väl ej visat något synnerligen lågt gradtal,

har känts så starkt luftdrag, att Kammarens ledamöter deraf tvingats att

lemna sina platser.

Då de båda Kamrarne hafva enahanda uppvärmnings- och luftvexlingsanordning,

kan hvad som säges om den ena i allmänhet hafva sin tillämpning

på båda, ehuru inom den Andra mig veterligen endast uttalats det sista af de

anförda klagomålen, nemligen det om draget. Deremot har i synnerhet inom denna

Kammare klagats öfver för stor temperaturhöjning genom gasbelysningen under

aftonplena.

Anmodad att, såsom konstruktör af ifrågavarande apparat, besvara dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 91.

3

klagomål och angifva möjligheten af deras undanrödjande, har jag äran anföra

det här nedan följande:

De förhållanden, som genom gasbelysningen inträda, skola längre fram

skärskådas, och här talas uteslutande om de företeelser, som utan dennes inverkan

sägas skola visa sig.

Hvad då först beträlfar ojemnheterna i temperaturen inom rummet, hvilka

öfverklagas, men icke närmare specificeras, sä måste jag mot denna anmärkning

sätta resultaterna af bestämda och ofta upprepade observationer, verkställda

dels vid särskild! gjorda försök med apparaten, dels under sjelfva plena,

dels före och efter desamma (dä nemligen icke alla punkter af rummet lämpligen

kunnat under pågående plenum besökas). Det har visat sig, att de på vidt

skiljda punkter af salen uppsatta terinometrarne gifvit i det aldra närmaste precist

på graden samma utslag. Till och med på läktarne har detta varit händelsen

i jemförelse med nedra delen af salen. Om något undantag härifrån

möjligen någon gång observerats, har detta varit ett af tillfälliga omständigheter

föranledt undantagsförhållande. Jag har aldrig iakttagit ett sådant af den

vigt, att det förtjenar omnämnas, men anser i hvarje händelse, att apparatens

ändamålsenlighet icke rimligtvis kan bedömas efter en för den fullkomligt främmande

och oberäknelig tillfällighet, utan efter hvad den reguliert och ulan svårighet

visat sig kunna -prestera. Att någon gång vid stark trängsel å Andra

Kammarens läktare temperaturen derstädes kunnat stiga till 1 å 2 grader högre

än neduti salen är icke att klandra; lika litet som det förhållande, att å Första

Kammarens läktare stundom temperaturen varit 1 grad lägre än i salens nedre

del. Icke heller kan man förundra sig öfver, att strax intill en kall yttervägg

termometern visat en med årstidens stränghet varierande lägre temperatur, ty

detta beror af en naturlag, den ingen uppvärmningsapparat mägtar upphäfva.

Hvad särskildt beträffar den öfverklagade låga temperaturen i Första

Kammarens nordvestra hörn, finnes påtagligen dess orsak äfven uteslutande hos

denna af uppvärmningssättet oberoende naturlag. Att denna temperatur

nedgått ända till 6 grader under den vid talmansplatsen, måtte dock hafva utgjort

ett temligen enstaka undantagsfall, så framt icke uppmätningen skett nära

inpå sjelfva väggytan. Intet uppvärmningssätt skall emellertid kunna för en

längre vistelse på desamma göra fullt angenäma dessa platser, som äro belägna

omedelbart intill en endast halfannan fot tjock yttermur, utan skydd ens af tapeter,

liggande mot norr och utsatt för alla derifrån kommande kalla vindar,

ännu, åtminstone till en god del, endast några månader gammal och sålunda

icke fullständigt uttorkad, och allt detta under eu vinter af den förflutnas

stränghet. — Att under dessa förhållanden murens inneryta måste hålla sig

relativt kall, och sålunda den längs densamma nedsjunkande luften bör i mån

deraf afkylas, beror tydligtvis icke på sättet för uppvärmningen, utan uteslu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 91.

tande på värmelednings/örhållandena hos murens byggnadsmaterial, och om uppvärmningssättet

på något vis här inverkat, har det val snarare varit till förbättring

af förhållandena, ithy att den genom apparaten åvägabragta starka inpressningen

af varm luft dels förorsakat varmlufts utpressande genom murmassan

och uppvärmande af densamma (enl. Pettenkofers försök), dels verkat en

lifligafe luftcirkulation inom lokalen och särdeles utefter de kallare väggytorna,

hvilka derigenom uppvärmts, dels slutligen åstadkommit en fullständigare torkning

af muren, än på något annat sätt under så kort tid varit möjligt.

Men nu kommer härtill, att dessa sålunda ofördelaktigt belägna platser

ytterligare förvärrats genom en förändring med desamma, framkallad af klagomål

öfver drag. På grund häraf måste nemligen de öppningar, som från denna plats

ur rummet bortledde ventilationsluften, tillstoppas — draget tillskrefs nemligen

dessa öppningar—-, och dessutom den bredvid belägna afskrankningen från den

öfriga delen af salen beklädas med förhydningspapp; och nu fanns föga anledning

för den i salen inträdande, varma luften att förbreda sig i och uppvärma

detta kyliga hörn; det står till viss grad isoleradt frän det öfriga rummet och

de välgörande inflytelser, som genom luftcirkulationen komma detta till del, det

åverkas deremot fortfarande lika kraftigt af den kalla, norra ytterväggen.

Uti dessa omständigheter måste orsakerna till och hjelpen för detta klagomål

sökas, och upphäfvas orsakerna, så är felet i och med detsamma hjelpt

utan någon ändring vid apparaten. Hvad härför bör göras, synes mig vara

dels väggens beklädande med täta och dåligt värmeledande ämnen, dels återställandet

af den regelbundna luftevakueringen från platsen, dels slutligen platsernas

flyttning till åtminstone några tum frän väggen.

Vidare säges i motionen, att temperaturen vid golfvet har varit ”3 till

4 grader lägre än 1^ aln högre upp,;, eller — om man så vill — 3 å 4

grader lägre, än 10 alnar högre tipp, ty temperaturen är der densamma. De observerade

3 å 4 graderna äro likväl långt ifrån att utgöra den normala differensen,

ty jag har ock uppmätt den och kan på grund deraf garantera, att

apparaten ingalunda förtjenar klander i afseende å golftemperaturen. Tvärtom

visar den i detta afseende en alldeles öfverraskande förmåga, i det denna temperatur

under den k; llaste vintern endast med 1 å 2 grader visade sig understiga

den öfriga rum-temperaturen, sedan nemligen uppvärmningen några timmar

fortgått. Undersökes deremot denna temperatur efter endast en kortare stunds

eldning eller under andra omständigheter, som icke böra ega rum vid början

af ett plenum, så medgifves naturligtvis möjligheten af en ännu betydligt större

differens. Men äfven om en så stor differens, som den öfvcrklagade, verkligen

vore normal, så utgjorde detta ingalunda något skäl till klagomål för den, som

känner till den inom menskliga bostäder i allmänhet rådande temperaturfördelningen.

Inom våra bäst ombonade och med tjocka mattor försedda, af goda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 91.

5

kakelugnar värmda enskilda boningsrum skulle en så liten temperaturskilnad .som

den här öfverklagade, vara tecken till ett synnerligen godt förhållande, nemligen

under den strängare vintern, och en skilnad under denna tid af 8 å lOgrader

mellan golfvet. och rummets högre regioner utvisar visst icke ett ovanligt missförhållande.

Först genom särskilda cirkulationskanaler för rummets luft genom

kakelugnsmassan eller genom rummets synnerligen noggranna ombonande och

tätande medelst träbeklädnad och förhydningspapp har man der ernått något bättre

resultater. Inom ett sådant rum har enligt uppgift temperatur-differensen nedgått

till 6 å 7 grader under sträng yttre kyla. En i dessa dagar utkommen Norsk

brochyr framhåller såsom en fördel hos de Svenska kakelugnarne, då de tillika

införa varm luft och den kalla luften ur rummet borlsuges från golfvet, att mellan

golf och tak temperatur-differensen derigenom skall kunna nedsättas ända till

5 n K (== 0 C.). — Inom samlingssalar utan konstig luftvexling kan eu tempe
raturskilnad

mellan golf och tak af 20 grader och derutöfver mångenstädes uppvisas.

Det är ock ganska naturligt, att inom ett af kakelugn på vanligt sätt

värmdt rum, äfven om golfvet vore betäckt af 10-dubbla mattor, en synnerligt

stor temperaturskilnad'' måste herrska, ty det kontinuerliga, ganska stora luftombytet

inom detsamma, den s. k. naturliga ventilationen, kan icke på annat sätt försiggå,

än att på en eller annan väg atmosferens kalla luft inkommer och, såsom

specifikt tyngre, lägger sig öfver golfvet, under det den varmare luften

höjer sig mot taket. Att dervid esomoftast större differenser än 10° skola enligt

regeln kunna visa sig, är ingalunda underligt. Vid Riksdagshuset försiggår

deremot sjelfva uppvärmandet genom inpressande af varm luft, hvilken, i den

mån den sjunker mot golfvet för att genom detsamma utgå, uppvärmer detta;

och endast genom ett sådant anordnande af uppvärmningen kan det vara möjligt

att, oberoende af årstidens stränghet, ständigt förmå åstadkomma ett så lyckligt förhållande

i afseende å golfvärmen, som här eger rum.

Vid ett särskildt i dessa dagar anstäldt försök fann jag t. ex. följande.

Före varmluftens inpressande var rum-temperaturen mellan 13 och 14 grader.

Varm luft af stigande temperatur inpressades, hvarigenom inom två timmar rummets

temperatur höjdes till mellan 19 och 20 och golftemperaturen till 16J å

17 grader. Härefter sänktes luftens inströmningstemperatur kontinuerligt till 20°,

då det befanns att termometrarne i rummets begge ändar och å läktaren visade

17| å 17^ grad, en termometer i närheten af norra ytterväggen (nordvestra hörnet)

16| grad, termometrarne å golfvet 16| å 16|, samt en tätt intill takytan sittande

termometer 17 grader. Mellan golf- och takytorna var alltså en temperaturskilnad

af \ å | grad, och detta uti ett 28 fot högt, af nästan uteslutande

ytterväggar begränsad! rum!

De utmärkta resultater i afseende ä temperaturens jemnhet, som den

nu verkande apparaten mägtat inom Kamrarne åstadkomma — då den icke,

såsom i Andra Kammaren ofta varit fallet, nekats att verka, i hvilket fall den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 91.

fiikallar sig från både temperatur- och drag-anklagelser, — kunna icke (detta

låter sig bevisas) genom någon med denna till principen olika anordning åvägabringas.

Den har i detta afseende vida öfverträffat hvarje fordran, som på

densamma kunnat på förhand uppställas, och — jag måste tillägga det — den

har visat sig öfverträffa hvarje den djerfvaste förväntan. Desto mera öfverraskande

har det varit att finna den offentligen anklagad för oförmåga i just

detta hänseende.

Rummets temperatur kan för öfrigt hålla sig omkring hvarje gradtal, som

af Kammaren önskas, om man nemligen får veta denna önskan på förhand. Under

ett plenum är deremot, isynnerhet under blidare årstid, svårt att utan olägenheten

af kall lufts inpressande sänka temperaturen, men detta är tydligen

eu ungefärligen lika stor svårighet vid hvarje anordning. Det är dock naturligt,

att vid hvarje temperatur somliga skola finna det för varmt, andra för

kallt, och det är derföre något svårt att afgöra, hvilken temperatur bör betecknas

såsom »lagom». Man har under riksdagens lopp försökt med åtskilliga

temperaturer, men det nyss sagda har visat sig i hvarje fall blifva händelsen.

Vid starkt luftombyte har utlandets erfarenhet gif\it vid handen, att de aldra

flesta menniskor önska sig en betydligt högre temperatur, än den eljest normala,

för att icke känna sig frysa, hvilket förhållande lätt förklaras af den ökade

kroppsliga utdunstningen i den friska, icke af fuktighet öfvermättade luften.

Här bär man sett termometern ganska hög och ändock känt sig frysa. Det

förefaller icke otroligt, att man oftast hänfört denna känsla till ett supponeradt.

luftdrag, i stället för till den ökade utdunstningen i den renare luften, emedan

kroppen på ungefärligen samma sätt måste uppfatta begge dessa inverkningar.

Under nyssberörda förhållanden förefaller den omständigheten, att temperaturen

under ett plenum småningom stiger, till och med önskvärd. Ett sådant

stigande kan ock i sjelfva verket svårligen hindras, emedan man icke kan

hindra de innevarande från en fortgående värmefrigörelse från sina egna kroppar.

Man eger att välja mellan denna olägenhet, ifall det bestämdt är eu sådan,

och den, som medföljer något kallare inströmningstemperatur hus luften; ett

tredje val är bär otänkbart.

Det nu angående temperaturförhållandena sagda rörer uttryckligen endast

den tid, då förhållandena icke modifieras genom gasbelysningen. Om dennas

inverkan skall längre ned talas.

Inom Andra Kammaren öfverklagas af några bland dess Herrar ledamöter,

som hafva sina platser i närheten af den luften tillförande trumman,

att de från densamma känna drag af kall luft. Den luft, som denna trumma

tillförer, har likväl alltid varit åtminstone en eller annan grad varmare, än

luften i rummet. Att någon gäng, såsom det t. ex. inträffade vid Kammarens

första sammanträde, verkligen kallare luft denna väg inkommit, var ett miss
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 91.

1

tag vid skötseln, som af mer än ett skäl synes förlåtligt. Men äfven den

varmare luften har här, till sin utströmningsrigtning modifierad genom trummans

och gallrets konstruktion samt genom beröringen med den kallare väggytan

, emot förmodan visat sig inverka på de närmaste luftlagren, så att eu

för i närheten sittande personer besvärande, stundom ganska häftig rörelse i

dessa luftlager försports. Detta fel är dock nu afhjelpt genom en framför

trumman uppsatt plåtskärm, som tvingar den framströmmande luften att antaga

en uppåt rigtad rörelse. Härigenom torde ock den fördel vinnas — åtminstone

visa gjorda experimenter detta —, att under varmare dagar en svalare

luft än den i rummet varande, utan märkbar olägenhet bör kunna inpressas. —

Det har i synnerhet varit närmast ytterväggen, som nu anförda drag känts,

hvarföre till eu del denna ytterväggs direkta inflytande torde kunna anklagas.

I allmänhet kan af alldeles naturliga skäl iakttagas en längs alla ytterväggar

nedsjunkande luftström. Dennas hastighet är likväl ungefärligen densamma,

antingen luftvexlingsapparaten är i gång eller icke. Den kan förminskas endast

genom de medel, som ofvan nämndes vid tal om den lägre temperaturen

intill ytterväggarne.

Med undantag af dessa luftrörelser, hafva de direkt gjorda experimenterna,

verkställda med ytterst1 känsliga och alldeles ojäfviga medel, icke kunnat

komma på spåren någon sådan rörelse hus luften å någon plats eller de

närmaste fottalen deröfver, som rimligtvis kunnat betecknas med namnet drag,

då nemligen de innevarande personerna iakttagit fullkomlig stillhet, och ehuru

apparaten varit i mycket kraftig verksamhet. Den luftens rörelse, som är en

nödvändig följd deraf, att en luftcirkulation och ett luftombyte eger rum, försiggår

öfverallt i salen till och med några fot öfver platserna icke i rigtning

från inströinningstruinman, utan i rigtning mot densamma, och den är sä försvinnande

liten, att flera gånger dess hastighet skulle fordras för att göra den fullt

förnimbar genom t. ex. en ljuslågas rörelse, och det är likväl en allmänt känd

sak, att man svårligen kan röra ett påtändt ljus så långsamt framåt, att ingen

rörelse å lågan förmärkes. Man kan heller icke på ett par fots afstånd gå

förbi en ljuslåga, utan att den börjar ganska häftigt fladdra och dermed en

stund fortfar, till dess luften återkommit i jemnvigt. Det drag en persons

gående på golfvet förorsakar, är derföre i jemförelse med den här verkligen

iakttagna luftrörelsen en ordentlig orkan. Denna lilla rörelse inom en luftmassa

af oupphörligen samma temperatur kan omöjligen af en menniska uppfattas;

deremot är det för hvar och en, äfven den friskaste, mycket möjligt

att uti absolut stillastående luft tycka sig känna drag. Detta är ett fysiologiskt

faktum; uppvärmningsanordningen skall derföre aldrig kunna upphäfva det.

Att i ett så lättrörligt ämne som luft åstadkomma absolut hvila är icke

inom ett rum möjligt, icke ens då intet luftombyte försiggår. Yäggarnes vär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 91.

meledning och de innevarandes värmeutveckling framkalla i hvarje fall en cirkulation.

Det är då icke att förundra sig öfver, att eu ringa luftrörelse skall uppstå

inom en saf, begränsad af tunna ytterväggar och en mängd fenster samt försedd

med ett luftombyte af omkring tre gånger salens volym i timmen. Det till

utseendet besynnerliga är, att den först genom eu noggrann observation, under

det i rummet vistande personer iakttaga stillhet, kan tydligt konstateras.

Jag måste här anmärka, att man bör se eu tydlig skilnad emellan

denna tvungna luftcirkulation inom ett rum och hvad gemenligen menas med

drag, eller inströmmande af kallare luft uti en lokal. Ett sådant drag är det

just, som endast genom inpressande af uppvärmd luft kan i möjligaste grad

upphäfvas. Hade här i stället för den nuvarande apparaten användts en sådan,

hvars verksamhet gått ut på att ur rummet utsuga den förskämda luften, skulle

deremot följden tydligen blifvit, att kall luft icke kunnat hindras att utifrån intränga

och förorsaka både verkligt drag och golfkyla.

Såsom en allmänt gällande regel, vid bedömande af såväl temperaturförhållanden

som luftdrag, anser jag mig slutligen böra framhålla den mångfaldiga

gånger äfven här bestyrkta sanningen, att menniskokroppen utgör ett det

aldra otillförlitligaste instrument, hvars utsago nödvändigt bör konstateras på

annan väg. innan någon förändring företages.

Klagomålen öfver den genom gasbelysningen uppkomna svåra temperaturhöjningen

har slutligen ock lagts luftvexlingsapparaten till last. Man har kriticerat.

denna, för det den ej förmått fullkomligt undanrödja denna olägenhet.

Att den likväl till en ganska väsendtlig del undanröjt densamma, hafva äfvenledes

direkta experimenter visat. Temperaturdifferensen mellan läktaren och

rummets lägre delar utgör, då apparaten är i verksamhet, icke mer än omkring

5 å 6 grader efter ett längre plenum, under det utan apparatens verksamhet

sagda differens på 1\ timme visat sig kunna uppgå till 17 grader. — Att emellertid

anspråken på luftvexlingens verksamhet i detta fall icke böra utsträckas

öfver en viss gräns, hvilken den genom åstadkommande af nyssnämnda ganska

goda resultat redan öfverskrida vill jag söka med några ord förklara.

Den varmare luft, som man sett sig nödsakad inpressa för att undvika

anmärkningar om drag, höjer sig, så snart den inträdt, naturligtvis mot rummets

tak, och om de på golfvet vistande personerna skola få njuta något af densamma,

måste den från sin höjd småningom uti hela lokalen sänka sig mot

golfytan för att der utgå. Den del af denna friska luft åter, som behöfves

för gasförbränningen, ingår uti och medföljer förbränningsprodukterna direkt

genom de då öppna kronhålen i taket. Det är tydligen det principielt och

ekonomiskt vigtiga att icke låta mera luft gå denna sednare väg, på hvilken

den icke blir ledamöterne såsom ventilationsluft direkt nyttig, än hvad som

nätt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stat*-Ut»kottets Utlåtande N:o 91.

9

nätt och jemnt behöfves till förbränningen af gasen, d. v. s. nätt och jemnt

så mycket, att icke någon med gasprodukter blandad luft tillsamman med ventilationsluften

sänker sig till rummets lägre delar. Belysningen borde vara

sådan, att luftvexlingsanordningen kunde få verka på detta sätt. Att den det

icke är, kan på visst sätt kallas ett fel hos undertecknad, som icke i luftvexlingens

intresse med bestämdhet motsatte sig detta belysningssätt. Fråga förevar

dock i sjelfva verket om ett annat, men det måste uppgifvas, emedan det

här i landet ännu var oförsökt och dessutom slötte mot konstruktionssvårigheter.

Att denna omständighet var en ganska retsam nödvändighet, insågs redan

då. Deremot är det nu öfverklagade felet, att man icke kan göra sig

fullkomligt qvitt gasvärmen, icke något, som genom en annan luftvexlingsanordning

kan hjelpas, så framt icke denna andra luftvexlingsanordning ginge ut

på att införa den friska luften direkt genom golfvet, då åter klagomålen om

drag blefve synnerligen befogade, andra olägenheter att förtiga (se erfarenheten

inom Parlamentshuset i London).

Man har nu här fått i möjligaste mån afhjelpa den i fråga varande

olägenheten genom de enligt det nyss ofvan sagda principvidriga och oekonomiska

medel, som gå ut på att låta snart sagdt hela den stora massan inströmmande

luft direkt bortgå genom taket. Det blir då endast en liten procent, som

kommer de på golfvet vistande till godo; för dem var likväl luftvexlingen ämnad

och ej för att afsvalka de af gasförbränningen upphettade trakterna af

taket. De lägre delarne af rummet kunna på detta sätt icke undgå att genom

direkt värmestrålning erhålla eu allt högre stigande temperatur, som icke af

den derstädes lilla ventilationen kan nedsättas, och detta ehuru den genom

rummet strömmande luftqvantiteten i sjelfva verket är så högst betydlig. Man

ser häraf, att luftvexlingen icke principenligt bör öfver eu viss gräns sträfva

till verksamhet i denna rigtning, utan att denna tvungna verksamhet endast

kan betraktas såsom en nödfallshjelp.

Det är ock förhållandet, att genom gasvärmen sjelfva takytan, oaktadt

den starka luftströmningen, blir mycket upphettad. Från densamma äfvensom

direkt från de öfver 100 gaslågorna utstrålar tvärtigenom luften till alla fasta

föremål en stor qvantitet värme, och det enda sättet att afhjelpa den deraf

uppkommande temperaturstegringen är det, som man hittills, af fruktan för

ännu starkare klagomål öfver drag, icke vågat använda, nemligen ventilation med

något mindre varm luft. — Denna direkta värmestrålning torde dessutom, äfven

om temperaturstegringen icke vore så farlig, isynnerhet på en sjuklig menniska,

i längden inverka menligt.

Det enda fullt tillfredsställande medel att afskaffa denna olägliga gasvärme

synes mig vara införande af takbelysning enligt en i utlandet på åtskilBih.

till liiksd. Prof. 1867. 4 Sami 1 Afd. 43 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 91.

liga ställen bruklig method, hvilken här i staden tillämpas inom den stora

Föreläsningssalen å Yetenskaps-Akademien, ehuru den der ännu ej är fullt

färdig i dekorativt hänseende. Under den kommande sommaren torde anbringande

af en dylik af lämplig konstruktion inom kamrarnes sessionssalar icke

höra möta synnerliga svårigheter.

I förbigående vill jag påpeka, att det just varit då ventilationsapparaten

icke tillåtits vara i verksamhet, som den i tidningarne öfverklagade odrägliga

temperaturen inom Andra Kammaren visat sig; samt att upphörande af apparatens

verksamhet ytterligare, och då till odräglighet, lärer föröka obehagen i

Första Kammarens nordvestra hörn.

Dessa äro nu de olägenheter, för hvilka uppvärmnings- och luftvexiingsanordningen

klandrats. Jag har sökt visa, att de framställda klandren till en

del icke äro befogade och till den öfriga delen icke kunna undanrödjas genom

någon mera ändamålsenlig apparat, utan aldra väsendtligast genom åtgärder,

som icke röra apparaten.

Då emellertid dessa klander skapat ett misstroende mot denna apparat,

är det rent af min pligt att gentemot dem framhålla apparatens stora fördelar,

hvilka icke genom någon, till principen med denna olika, anordning kunnat ernås.

Dessa äro:

Do. En jemn temperaturfördelning öfver rummens hela volym. (Se ofvan)

2:o. Eu ändamålsenlig och efter behag reglerbar luftvexling, genom hvilken

drag och golfkyla kunnat undvikas, och en sund och ren luft

ständigt bibehållas.

3:o. Frihet från värmestrålande ytor inom salarne. Derigenom har blifvit

möjligt, att salen på hela sin golfvta kan erbjuda platser, af hvilka

ingen är af värmestrålning besvärad. Vidare har härigenom förekommits

den eljest svåra olägenheten af de strålande ytornas skadliga

värmemeddelning och temperaturhöjning under sjelfva plenum.

Man må slutligen ock lägga på minnet, att apparatens fullkomliga färdigblifvande

inträffade först sedan Riksdagen öppnats, hvarföre något fullt tillfredsställande

experiment aldrig på förhand kunnat företagas; att den följaktligen

tillkommit i full förtröstan på beräkningen af resuitaterna, utan kopiering

af någon annan, från hvilken erfarenhet kunnat hemtas, och att, icke förthy,

något verkligt klander mot sjelfva apparaten icke kunnat bevisligen framställas.

Jag är ock öfvertygad, att hvarje bestämdt definieradt och experimentell bekräfladt

klagomål, om ett sådant uppstår, skall genom dess bibehållande, och endast derigenom,

kunna häfvas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 91.

11

Genom tidningspressen spridda rykten om supponerade olägenheter,

hvilka rykten aldrig besannat sig men dock aldrig återkallats, förargliga tillfälligheters

sammanstötande vid apparatens första användande etc. hafva skapat

en ganska djupt rotad föreställning, att här måste finnas åtskilliga fel. Det

är icke att begära, det denna föreställning med ens skall kunna borlbevisas;

det fordras i främsta rummet tid för hvarje förbättrings erkännande såsom sådan.

Jag gör här till sist denna reflexion, emedan detta speciela fall på det

intimaste sammanhänger med frågan i dess allmänhet om centraliserade uppvärmnings-

och luftvexlingsanordningar. Frågan om sådana anordningar, stödda

på erkiindt rigtiga fysikaliska lagar, är, synes det mig, för vårt klimat af så

påtaglig vinst både i sanitärt och ekonomiskt hänseende, att dess inträdande i

det allmänna medvetandet väl förtjenar att påskyndas genom offentligt framhållande

af de vunna, vackra resultaten.

Stockholm i April 1867.

E. A. Wiman.

Undertecknad, som uppmärksamt genomgått och granskat förestående,

af Herr Ingeniör Wiman gjorda framställning, rörande uppvärmningen och ventileringen

af Riksdagshuset, samt äfven på stället tagit någon kännedom om

den för detta ändamål uppstälda apparaten och dess verksamhet, får härmed

på begäran intyga, att jag fullkomligt delar de åsigter, som af Herr Wiman

blifvit framställda. Jag anser derföre, att det skulle vara ändamålslöst att ersätta

den nuvarande apparaten med en annan; emedan ingen annan apparat,

de välkända svenska kakelugnarne icke undantagne, skulle vara i stånd att

freda mot anmärkningar af det slag, som mot den nuvarande apparaten blifvit

gjorda. Enligt min öfvertygelse kan den nu begagnade apparaten bättre än

andra förekomma drag, förorsakadt af inkommande kall luft genom ytterväggar

och golf, hålla temperaturen jemn och lika på skilda ställen i salarne samt

på samma gång i tillräcklig mängd förse dessa med frisk luft. Att temperaturen

utmed ytterväggar och i hörn mellan dessa måste blifva lägre än på

något afstånd derifrån kan icke med någon värmeinrättning fullkomligt förekommas.

Stockholm den 26 April 1867.

Er. Edlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.