Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade vilkor för lyftande af det statsbidrag, som bli/vit anvisadt för åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening mellan sjöarne Vestra och Ostra Silen.

1867-05-08 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:93, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade vilkor för lyftande af det statsbidrag, som bli/vit anvisadt för åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening mellan sjöarne Vestra och Ostra Silen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcotlets Utlåtande N:o !K3.

I

M:o 93.

Ank. till Riksd. Kansli d. 8 Maj 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade vilkor

för lyftande af det statsbidrag, som bli/vit anvisadt för

åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening

mellan sjöarne Vestra och Ostra Silen. (R. A.)

Uti sin vid sistiidne riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof allåtna

nådiga Proposition föreslog Kong!. Maj:t att, för sjöarne Vestra och Östra Silens

förening medelst kanal och slussar, i sammanhang med de pågående arbetena vid

Dalslands kanal, ett statsbidrag af 63,950 R:dr måtte beviljas, deraf 12,750 R:dr

såsom anslag och 51,200 R:dr såsom lån. Med bifall härtill anvisade Rikets

Ständer, att under år 1867 från Riksgälds-kontoret utgå, utaf anslagssumman

7,000 R:dr och af lånet 28,000 R:dr, eller tillsammans 55,000 R:dr; och har

nuvarande Riksdag, i enlighet med Stats-Utskottets hemställan i 12:te punkten af

Utlåtandet N:o 46, i ytterligare afräkning å detta statsbidrag anvisat 18,000 R:dr,

att under år 1868 utgå med 3,000 R:dr af anslaget och 15,000 R:dr af lånesumman.

Sedan Kong!. Maj:t, genom nådigt Bref den 7 sistiidne December, i

nåder lörklarat Direktionen för Dalslands kanal-aktiebolag berättigad, att, af de

till utgående under år 1867 anvisade delar af förberörda statsbidrag, lyfta hela

lånebeloppet 28,000 R:dr, så snart Bolagsdirektionen, med företeende af vederbörligen

afiattad skuldförbindelse, sig derom efter 1867 års ingång hos Fullmägtige

i Riksgälds-kontoret anmälde, hade, enligt hvad Herr 6 F. Wccm uti en inom

Första Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 81) anfört,

Direktionen, för uppfyllande af sistnämnda vilkor, i Riksgälds-kontoret anhållit

om formulär till skuldförbindelse; men å denna anhållan hade det svar den ISf

sistiidne April meddelats, att »jemte skuldförbindelsen borde, innan någon del ai''

den beviljade lånesumman finge utbekommas, till nämnda Kontor ingifvas sådan

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 93.

borgen eller säkerhetshandling för ifrågavarande förbindelses uppfyllande, som af

Herrar Fullmägtige godkännas.» I anledning af denna fordran af en säkerhetshandling,

som det icke vore för Direktionen möjligt att anskaffa, hade, bland

annat, den upplysning meddelats, att Rikets Ständer, som vid 1862—1863 års

riksdag utförligen bestämt de vilkor, på hvilka det då beviljade större statsbidraget

till utförande af Dalslands kanal finge åtnjutas, icke till sitt bifall af det

statsbidrag, som vid sistlidne riksdag beviljades för utsträckningen af nämnde kanal,

fogat någon bestämmelse derom, huruvida det sednare statsbidraget finge åtnjutas

mot samma vilkor som det förra, i följd hvaraf Fullmägtige nu måste tillämpa

de allmänna vilkor och föreskrifter, som, der icke särskilda bestämmelser eller

stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna meddelade, böra i

afseende på dessa anslag och lån iakttagas.

Efter att hafva närmare utredt de omständigheter, som, enligt motionärens

förmenande, varit orsaken dertill, att Rikets sednast församlade Ständer icke meddelat

några sådana särskilda bestämmelser i afseende på statsbidraget till ofvanberörda

sjöars förening, har motionären föreslagit, att vilkoren för det härtill beviljade

och till en del vid denna riksdag anvisade statsbidrag måtte blifva af Riksdagen

särskildt stadgade, samt att dessa vilkor måtte bestämmas lika med dem,

som vid 1862—1863 års riksdag föreskrefvos, för åtnjutande af det då lör segelleds

öppnande från Hattelura till Stora Lee beviljade större statsbidrag.

Såsom skäl härför har motionären hufvudsakligen anfört, att båda företagen

utgöra särskilda delar af det stora kanaliserings-arbete, som fått namn af Dalslands

kanal, eller rättare att det nu ifrågavarande vore en utsträckning af det

med statsbidrag först hugnade, samt att båda utföras af ett och samma bolag,

hvars bolagsordning i alla sina väsendtliga bestämmelser hvilar på de af Rikets

Ständer för det större statsbidraget lastade vilkor, hvaribland att bolagsmännen

äro förbundne att af egna medel tillskjuta hvad som utöfver statsbidraget erfordras

för kommunikationsledens fullbordande, och att aktieteckningen skall uppgå

till dubbla beloppet af hvad som enligt kostnadsförslaget erfordras för att jemte

statsbidraget fullborda kanalen, hvaraf hälften endast i visst fall får af Direktionen

uttagas, men aktie-egarne icke eljest äro skyldige vidkännas någon utgift, samt att

den årliga trafikinkomsten skall först användas till de årliga rånte- och amorterings-liqviderna

å af Staten meddelade lån m. m.

Då sålunda blifvit äskadt att vilkoren för lånet till kanal- och sluss-anläggningen

mellan sjöarne Vestra och Ostra Silen måtte bestämmas lika med dem,

som för lånet till segelledens öppnande mellan Hattefura och Stora Lee blifvit

stadgade, anser sig Utskottet höra erinra derom, att Rikets Ständer vid 1862—

1863 år- riksdag, genom bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 168, för sistnämnda

arbetsföretag beviljade ett statsbidrag af En million R:dr, deraf 200,000

R:dr såsom anslag utan återbetalriingsskyldighet och 800,000 R:dr''såsom lån, utaf

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats—Utskottets Utlåtande N:o 93.

5

hvilket statsbidrag halfva anslagssumman 100,000 R:dr och af lånet 450,000

R:dr finge under den derpå följande statsregleringsperioden (1864—1866) utbetalas

till det bolag, som genom kontrakt, hvilket sednast inom 1864 års utgång borde

vara vederbörligen afslutadt, förband sig att utföra och fullborda samt för all

framtid underhålla hela den ifrågavarande kommunikationsleden. Såsom vilkor

härför stadgades, bland annat, att, innan någon del af lånesumman finge lyftas,

bolaget genom sin direktion borde hafva till Riksgälds-kontoret aflemnat å bolagets

vägnar utfärdad skuldförbindelse, innefattande åtagande att årligen efter slutet

af det år, hvarunder hvarje för sig fristående del af företaget blifvit fullbordad,

och intill hvilket års slut motsvarande del af lånet finge räntefritt innehafvas, inbetala

fem procent å det i förhållande till hela kostnaden mot samma del svarande

lånebelopp, af hvilka först borde beräknas o procent årlig ränta å det efter

hvarje inbetalning återstående kapital samt det öfriga afgå å kapitalet. I öfrigt

skulle bolagsmännens aktieteckning medföra förbindelse för dem, att utaf egna

medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens

fullbordande; och skulle aktieteckningen uppgå till minst 400,000 R:dr.

Som likväl hälften af denna summa, eller 200,000 R:dr, vore afsedd att utgöra

säkerhet för lånesummans återbetalning, så skulle aktie-egarne icke behöfva, derest

kommunikationsleden genom deras försorg varder på föreskrilvet sätt och

inom stadgad tid fullbordad, erlägga denna hälft af teckningssumman i annan

händelse, än om trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga

rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, bolagets direktion

eger att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje

aktie obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den

del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas;

och bör i följd häraf den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan

någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma, användas till den inbetalning ä

lånet, som för året bör ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva

tillräckliga, aktie-egarne äro fri kallade från all skyldighet att i annan ordning,

än här blifvit stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift.

Skulle kommunikationsleden efter dess fullbordande icke behörigen underhållas

eller skulle betalningsskyldigheten för det erhållna lånet icke af bolaget

fullgöras, skall kommunikationsleden hemfalla till Staten, utan rättighet för aktieegarne

att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de

tillskott till detta företag, som derförinnan blifvit af dem gjorda. Slutligen stadgades,

att Fullmägtige i Hiksgälds-kontoret skulle ega att, så länge lånet ännu

icke blifvit till fullo betaldt, utse en revisor att deltaga i de årliga revisionerna

af bolagets styrelse och förvaltning.

Vid sistförfluten riksdag, då Rikets Ständer till utgående från Riksgäldskontoret

anvisade återstoden af det för Dalslands kanal beviljade statsbidraget,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stals-Utskotieis Utlutande N:o 93.

stadgades den förändring i vilkoren för lånets återbetalning, att bolaget skall å

hela lånesumman. 800,000 R:dr, från och med 1808 års början erlägga ränta

enligt de grunder och bestämmelser, som vid statsbidragets beviljande under

1862 —1865 års riksdag blifvit stadgade.

Beträffande åter det vid sistlidne riksdag beviljade lånet för Vestra och Ostra

Silens förening medelst kanal och slussar, så grundade sig Kongl Maj:ts derom

aflåtna nådiga framställning på en af det bolag, hvilket åtagit sig utföra segelledens

öppnande från Hattefura til! Stora Lee (eller det s. k. Dalslands kanalaktiebolag)

ingifven, af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen förordad underdånig

ansökan att erhålla statsbidrag för Östra Silens förening med Vestra Silen, hvilken

redan genom det pågående arbetet med Dalslands kanal sättes i förbindelse med

öfriga genom sistnämnda kanal förbundna vattendrag; och åberopades, bland andra

skäl för bifall härtill, angelägenheten deraf att kanaliseringen mellan sjöarne

Vestra och Ostra Silen utfördes samtidigt med Dalslands kanal.

Då emellertid några särskilda vilkor i afseende på statsbidraget för berörda

sjöars förening icke i Kongl. Maj:ts Proposition blefvo föreslagna eller af Rikets

Ständer töreskrifna, måste de i 144 § af Riksgälds-kontorets reglemente gifna

allmänna bestämmelser af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret tillämpas, hvadan bemälde

Fullmägtige, i öfverensstämmelse med sistberörda <§, måst fördra att före

lånets lyftning skulle aflemnas dels skuldförbindelse, deri vederbörande borde åtaga

sig att efter slutet al det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först

utbekommits, årligen erlägga 6 procent å hela den lvftade lånesumman, hvaraf

räntan skall godtgöras efter 4 procent af det obetalda kapitalet och det öfriga

utgöra afbetalning derå, dels ock godkänd borgen eller säkerhetshandling för skuldförbindelsens

uppfyllande.

Af Stats-Utskottets ofvanberörda, vid 1862—1865 års riksdag afgifna Memorial

N:o 168 inhemtas, att det bolag, som åtog sig anläggningen af Dalslands

kanal, befriades från skyldigheten att för lånesummans återbetalning ställa borgen

hufvudsakligen på grund af den föreslagna lånesummans storlek samt den långa

tid, som skulle åtgå för lånets återgäldande, hvilka båda omständigheter gjorde

det overkstälibart att derför af aktie-egarne erhålla annan säkerhet än den, som

innefattades i sjelfva det storartade arbetet, hvars utförande beräknats kosta i:del

mera än hela lånesumman Det anmärktes ock, att vid alla de tillfällen, då

anläggningen af betydligare kanaler och slussverk blifvit med statsbidrag understödd,

kanal- eller slussverket antagits innefatta tillräcklig säkerhet för uppfyllande

af kanalbolagets förbindelser mot Staten. För att emellertid i förevarande

fall betrygga Riksgälds-kontoret för all förlust, skulle Staten i främsta rummet

tillförsäkras att af den behållna trafikinkomsten få lyfta den bestämda räntan och

afbetalningen å de till företaget försträckta medlen, samt förbehålla sig kontrollen

deröfver, att den årliga behållningen blefve till rånte- och amorterings-liqvider

be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 93.

n

behörigen anviind, innan bolagsmännen finge tillgodonjuta någon utdelning å sina

tillskjutna medel. Derjemte ansågs det nödigt att, liksom i fråga om anslag till

enskilda jcrnvägsanläggningar är stadgadt, föreskrifva, dels alt aktieteckningen skulle

uppgå till ungefärligen dubbla beloppet af hvad som utöfver statsbidraget erfordrades

till arbetets utförande, dels alt det utförda arbetet skulle utgöra säkerhet

för lönesumman, samt att följaktligen, om aktie-egarne underläte att fullgöra lånevilkoren,

segelleden, med hvad dertill hörer, skulle hemfalla till Staten, utan rättighet

för aktie-egarne att, till större eller mindre del, utaf det allmänna erhålla

ersättning för de tillskott, som derfnrinnan af dem blifvit gjorda. På sådana vilkor

tillstyrkte dåvarande Stats-lJt''kött och bilöllo Rikets Ständer att intressenterne

finge befrias från solidarisk ansvarighet för lånets återbetalning samt från

skyldigheten att derför ställa borgen.

Hvad nu beträffar det för föreningen af sjöarne Vestra och Östra Silen beviljade

lån, så lära de skäl och omständigheter, hvilka föranledde befrielse för

Dalslands kanalaktiebolag från skyldigheten alt för den vid 1802—18(>3 års riksdag

beviljade lånesumman ställa borgen, äfven inträffa på det förra, helst begge

arbetsföretagen kunna betraktas såsom ett gemensamt helt, och det torde vara

förenad t med oöfvervinnerliga svårigheter att, sedan inkomsterna af den egentliga

segelleden blifvit pantförskrifna till Statens säkerhet för det äldre lånet, kunna anskaffa

antaglig borgen Tor det sednare. Vid sådant förhållande och, under förutsättning,

alt kanalbolaget tillförbindes samma skyldigheter i afseende på aktieteckningen

m. in., som äro föreskrifua för lånet till Dalslands kanal, har Utskottet,

som dock icke finner sig kunna förorda någon förändring, hvarken i afseende

på det bestämda årliga inbetalningsbeloppet samt hvad deraf bör utgöra ränta, eller

i fråga om tiden då inbetalningarne skola taga sin början, ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen, i fråga om det lör åstadkommande me,

deist kanal och slussar al en förening mellan sjöarne Vestra

och östra Silen vid si s t för fl u t na riksdag beviljade statsbidrag

af sextiotretusen niohundrafemtio R:dr, deraf 12,750 R:dr

såsom anslag och 51,200 R:dr såsom lån, måtte medgifva

Dalslands kanal-aktiebolag, som, enligt afslutadt kontrakt, förbundit

sig utföra ifrågavarande arbete, befrielse från skyldigheten

att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild

säkerhet, mot vilkor:

att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning,

i fråga om bolagsmännens skyldighet att utaf egna

medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras

för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring;

att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet

af hvad som, utöfver statsbidraget, enligt kostnadsförsla
Bih.

till EiJcsd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 A/d. 45 Haft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utsloltets Utlåtande N:o 93.

get erfordras för arbetets fullbordande, af hvilken aktieteckning

dock hälften, som endast utgör säkerhet för lönesummans

återbetalning, icke behölver. derest arbetet blir genom bolagets

försorg på föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordad

t, af aktie-egarne erläggas i annan händelse, än derest

trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga

rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest,

Direktionen eger alt, i mån af behof, ula! bolagsmännen

uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp,

som i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del

af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke al trafikinkomsten

kunnat bestridas;

att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan

någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma. användes till

den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum, hvaremot,

om inkomsterna icke härtill blifva tillräckligt, aktie-egarne

frikallas från all skyldighet alt i annan ordning, än här blifvit

stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon

utgift;

att Fullmägtige i IUsgiilds-kontorct, så länge lånet ännu

icke blifvit till fullo betaldt, ega utse eu revisor att deltaga

i de årliga revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt

att, derest kanal och slussanläggningen efter dess fullbordande*

icke behörigen underliålles ellt r betalningsskyldigheten

för lånet icke af bolaget fullgöres kanal och slussanläggningen

kommer att hemfalla till Staten, ulan rättighet lör aktie-egarne

att till större eller mindre del lita! det allmänna erhålla ersättning

för de tillskott till detta företag, som derförinnan blifvit

af dem utgjorda.

I händelse af bifall härtill

torde Utskottet få sig uppdraget alt derom i det blifvande

reglementet för Riksgälds-kontoret på lämpligt ställe införa

härmed öfverensstämmande föreskrilter.

Stockholm den B Maj 1BB7.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr^son Posse.

Stockholm, tryckt hos Joll Beckman, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.