Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets nya reglemente, angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående bevillningsm. fl. medel.

1867-05-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:95, Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets nya reglemente, angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående bevillningsm. fl. medel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Ståts-Utskottets Memorial N:o 95.

”huruvida Ullkontoret i Norrköping bör vidare ega bestånd och med allmänna

”medel understödjas eller kunna utan olägenhet indragas, varder, så fort ske kan,

”behörigen utredd.”

Då, efter hvad revisionsberättelsen sålunda innehåller, frågan om Ullkontorets

indragning redan hos vederbörande embetsverk kommit under behandling

samt, enligt hvad Stats-Utskottet inhemtat, slutliga afgörandet af denna fråga hos

Kommers-kollegium fortfarande är beroende på utredning af åtskilliga dermed sammanhängande

omständigheter, har Utskottet, under förutsättning att nästkommande

Statsrevision, vid granskning af Kommers-kollegii åtgöranden i denna sak, bäst

blifver i tillfälle att bedöma och föreslå de åtgärder, som af härvid förekommande

omständigheter och förhållanden må finnas påkallade, ansett sig böra hemställa,

att Andra Kammaren måtte, i enlighet med hvad Utskottet

redan föreslagit, besluta, det ifrågavarande revisionsberättelse

icke påkallar vidare åtgärd.

Stockholm den 9 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fmon Posse.

N:o 95.

Ank. till Riksd. Kansli d. 9 Maj 1867, kl 8 e. in.

Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets nya

reglemente, angående uppbörden och redovisningen af de

till Riksgälds-kontoret ingående bevillnings- m. fl. medel.

(R. A.)

Såsom fortsättning af det vid Utskottets Memorial N:o 92 fogade förslag

till en del af Riksgälds-kontorets reglemente, får Utskottet härmed underställa

Riksdagens pröfning och godkännande de stadgande!!, som i nämnda reglemente

skola införas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

3

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående

bevillnings- m. jk medel

§ 64, angående uppbörden och redovisningen af allmänna bevillningen;

§ 65, angående uppbörden af kort- och tidningsstämpel-afgifterna;

§ 66, angående summariska räkningarne öfver Riksgälds-kontorets medel;

§ 67, angående landtränteriernas månadsförslag:

§ 68, angående levereringen af Riksgälds-kontorets medel; och

§ 69, angående observations- och indrifningsarfvoden;

äro lika lydande med §§ 2(X1—-205 i nu gällande reglemente.

1 afseende på § 70, som innefattar föreskrifterna rörande Riksgälds kontorets

hufvudbok och den särskilda redovisningen för jernvägsmedlen, och hvilken

§ motsvarar § 206 i nu gällande reglemente, anser sig Utskottet böra göra följande

framställning.

År 1855 upplades uti Riksgälds-kontoret en särskild och från Kontorets hufvudbok

fristående räkenskap öfver de till jernvägsanläggningarne anvisade eller

upplånta samt utgifna medel. Uti denna räkenskap ingick under åren 1855,

1856 och 1857 redovisning icke blott för de till Statens stambanor upplånta

och använda medel utan äfven för de till enskilda jemvägsanläggningar beviljade

län. Men sedan Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag, på sätt

238 § af det för Riksgälds-kontoret då utfärdade reglemente innehåller, förordna!

att „hufvudboken skulle upptaga och redovisa alla af Riksgälds-kontoret verkställda

utbetalningar och egande fordringar för beviljade statsbidrag till jernvägsanläggningar“,

blefvo från den särskilda räkenskapen till hufvudboken för år 1858

öfverförda de i förstnämnda räkenskap dittills balanserade fordringarne för de

till enskilda jemvägsanläggningar meddelade lån. Den särskilda redovisningen

upptog alltså efter nämnda tid. endast och uteslutande de till Statens jernvägsbyggnader

upplånta medel samt huru dessa medel blifvit använda. Fordringarne

för lånen till de enskilda jernvägsanläggningarne öfvertogos deremot af Riksgäldskontoret,

som för desamma i liqvid godtgjorde jern vägsfonden. På sådant sätt

hafva räkenskaperna ända till närvarande tid blifvit förda, och Riksgälds-kontoret har

följaktligen af egna medel bestridt alla utgifter för lånen till de enskilda jernvägsanläggningarne,

hvilka lån alltså i hufvudböckerna upptagas bland Kontorets

fordringar. Men vid 1862 och 1863 års riksdag beslutade Rikets Ständer “att

“åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga att för utbetalning af ej mindre

“de till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under 1862-—1863 års riksdag

“beviljade anslag, än de af Rikets Ständer vid samma riksdag anvisade lån för

“enskilda jernvägsanläggningars utförande, anskaffa genom upplåning en summa

“af högst 35,000,000 R;dr“. T följd af denna förändring i hvad förut varit iakttaget,

eller att Riksgälds-kontoret, som förut af egna medel förskjutit hvad som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 95,

anvisats till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar, nu deremot skulle

genom upplåning, likasom för anslagen till stambanorna, bereda tillgång till

lånebidragen för de enskilda jernvägarne, borde naturligtvis dessa sednare lån

derefter redovisas i den särskilda räkenskapen för de till jernvägsbyggnader upplåga

medel. Som likväl uti 206 § af 1863 års reglemente inflöt det stadgande,

att de för jernvägsbyggnaderna upplånta och utgifna medel (såsom ända från och

med år 1855 iakttagits) redovisas uti en särskild räkenskap, men att hufvudboken

skulle upptaga och redovisa Riksgälds-kontorets alla fordringar för de till

enskilda jernvägsanläggningar utbetalda lån, hafva dessa sednare fortfarande upptagits

i sjelfva hufvudboken. Denna bokföring har till och med år 1865 kun

nät, utan att någon ovigtighet i afseende på bokföringens resultat derigenom

uppkommit, ega rum, enär upplåningen mot fonderade obligationer då ännu icke

omfattat större belopp, än att Riksgälds-kontoret måst af andra tillgångar förskjuta

hvad som till de enskilda jernvägsbyggnaderna dittills utlånats. Men sedan

1866 års jernvägslån blifvit upptaget, skulle, enär detta lån, såsom fonderadt,

icke till sitt kapitalbelopp i hufvudboken bland Kontorets skulder balanseras,

den Olåtighet af det hittills följda bokfö ringssättet uppstå, att hufvudboken väl

komme att bland Kontorets tillgångar upptaga dess fordran hos de enskilda jernvägsbolagen,

men deremot icke bland skulderna balansera den deremot svarande

andelen i skulden för fonderade jernvägslånen. Det har i följd häraf synts Utskottet

nödigt att förändring häruti eger ruin, så att till den särskilda räkenskapen

öfverföras Riksgälds-kontorets fordringar för de till enskilda jernvägsanläggningar

meddelade lån, som utgått af de mot fonderade obligationer upplånta

medel, hvaremot Riksgälds-kontorets förskott till jernvägsbyggnaderna med ett

motsvarande belopp ökas. På det eu sådan förändrad bokföring må kunna till

vägabringas, är dock nödigt, att de uti 206 § af Riksgälds-kontorets nu gällande

reglemente meddelade föreskrifter angående bokföringssättet af jernvägsraedlen

erhålla en härefter lämpad lydelse: och Utskottet hemställer på grund af hvad

sålunda blifvit anfördt,

att § 70, som motsvarar § 206 i nu gällande reglemente,

må erhålla den förändrade lydelse, som förslaget utvisar.

§ 71, angående utgifning från trycket af utdrag ur Riksgälds kontorets räkenska

per: och

§ 72, angående upprättandet af årliga liqvider mellan Stats- och Riksgäldsverken,

äro lika lydande med §§ 207 och 208 i nu gällande reglemente.

Stockholm den 9 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frsson Posse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-- Utskottets Memorial N:o 95.

5

Förslag

till

för

Reglemente

Riksgälds-kontoret.

(Fortsättning.)

Angående uppbörden och redovisningen af de til! Riksgälds-kontoret

ingående bevillning*- m. fl. medel,

§ 64.

Allmänna bevillningen uppbärets och redovisas på sätt i gällande författ

ningar är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som

med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillningsstadgan

dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen

af arfs- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,

som uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 65.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpela fgifter,

som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande

författningar att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgäldskontoret

skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må

vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter

utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes böra de stampar,

som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

Riksgälds-koutorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denna

stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelm,

edlen godtgöras.

§ 66.

Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets

ofnga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren

summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom

den tid författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser

från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska

räkningar aflemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskildt är

bestämd.

,..''i § 67.

I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontoret

förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors

räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren

till rigtigheten bestyrkta.

§ 68.

De till Riksgälds kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbörds

och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen

till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och

förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra

dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till

Riksgälds-kontoret expedieras.

§ 69.

För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-departements

anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för

Riksgälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga

reqvisitioner. de i författningarne stadgade observations- och indrifnings irfvoden.

§ 70.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, med undantag af de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

7

som anslag, dels såsom lån, utgifna medel, hvilka uti en särskild räkenskap

redovisas, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok. Allt

hvad som i ränta och kapitalafbetalning inflyter för de till enskilda jernvägsauläggningar

utbetalda och i den särskilda räkenskapen bokförda lånen skall i

främsta rummet användas till bestridande af ränta och amortering af de för

jernvägsbyggnaderna upptagna fonderade lån, så att Riksgälds-kontoret endast

tillskjuter hvad som derutöfver erfordras för de bestämda annuiteternas utgörande.

Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för jernvägs-lånemedlen

skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September

behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning

af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 71.

Under loppet af Juli månad hvarje år, böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 72.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret en ordentlig liqvid

med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl.

Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt

godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt

med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret

återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.