Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de sista af delning ur ne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

1867-05-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1867:96, Memorial, med förslag till de sista af delning ur ne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

1

Xio 96.

Ank. till Riksd. Kansli d. 9 Maj 1867, kl. 3 e. m.

Memorial, med förslag till de sista af delning ur ne af det nya

reglementet för Riksgälds-kontoret.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härjemte till Riksdagens fastställelse öfverlemna förslag

till de sista afdelningarne af det reglemente för Riksgälds-kontoret, som vid

iunevaiande liksdag kommer att utfärdas, innefattande stadgandena angående

betjeningen vid Riksgälds-kontoret; angående lediga tjensters bestridande och

tillsättande; angående behandlingen af frågor röjande tjensteförsummelser m. m.;

samt slutligen angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 101, angående Fullmägtige medgifven rättighet att besluta i afseende på

tjenstegöromålens besörjande;

§ 102, angående Fullmägtiges kansli;

§ 103, angående Kommissarierne samt dem underlydande tjenstemän;

§ 104, angående Ombudsmannen;

§ 105, angående Vaktbetjeningen; och

§ 106 ,angående instruktioner för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personal

och vaktbetjening; äro lika lydande med §§ 240—245 i nu gällan

de reglemente.

§ 107, angående kostnader för tjensters bestridande vid inträffad ledighet

eller laga förfall samt Enke- och Pupill-kassans rätt till lönebesparingar,

är hufvudsakligen öfverensstämmande med § 246 i nämnda

reglemente; dock har Stats-Utskottet ansett, att Fullmägtige må

kunna tillerkänna den ordinarie tjensteman, som, efter förordnande,

förrättat annan ordinarie tjenst, arfvode derför, äfven om förordnandet

ej fortfarit i tre månader; äfvensom att extra-ordinarie tjen
Bih.

till Rilcsd. Frot. 1867. å Sami. 1 Afd. 47 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Memorial N:o 96.

steman, som förrättat ordinarie tjenstebefattning, bör åtnjuta ersättning

derför, äfven om förordnandet icke fortfarit minst fjorton

dagar;

§ 108, angående kostnader för tjensternas bestridande, då innehafvarne erhållit

tjenstledighet för besörjandet af enskilda angelägenheter;

§ 109, angående anslags utfärdande för återbesättande af lediga tjenstår;

och

§ 110, angående upprättande af förslag i sådant afseende; hafva lika lydelse

med §§ 247—249 i 1866 års reglemente.

§ 111, angående hvad som fordras för att till tjensteman vid Riksgäldskontoret

varda antagen, öfverensstäminer med § 250 i nyss anförda

reglemente, med uteslutande af orden “vid ettdera af Rikets Universiteten.

§ 112, angående befordringsgrunderna vid Riksgälds kontoret;

§ 113, angående varning och suspension för tjensteförsummelse;

§§ 114 och 115, angående tjenstemans afsättande eller skiljande från

verket;

§ 116, angående vaktbetjents entledigande;

§ 117, angående behandlingen af mål rörande tjenstemans eller vaktbetjents

suspension eller afsättande;

§ 118, angående upphörandet af extra ordinarie tjenstemans eller extra vaktbetjents

tjenstgöringsrätt;

§ 119, angående grunden för de vid Riksgälds-kontoret anställde tjenste.

mäns och vaktbetjentes pensionering;

§ 120, angående vilkoren för hela lönens åtnjutande såsom pension;

§ 121, angående beräkningsgrunden för pensioner, som icke uppgå till fulla

lönen;

§ 122, angående pensionsberättigad tjenstemans eller vaktbetjents öfverflyttande

på pensionsstat. utan derom gjord anhållan, och om

vaktbetjeningen tillerkänd särskild pensionsrätt;

§ 123, angående hvad som förstås med benämningen Riksdaler; och

§ 124, angående upphörande af tillförene meddelade stadganden i afseende

på Riksgälds-kontorets förvaltning;

äro lika lydande med §,§ 251—263 i det vid slutet af sistförflutna

riksdag utfärdade reglemente.

Stockholm den 9 Maj 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr-.son Posse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Mernor al N:o 96.

3

Förslag

till

Reglemente

*

för

RiUsgälds-kontoret.

(Fortsättning )

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§ 101.

'' . i \

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning

meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöro

målens besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra

sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga

kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas

behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande

Fullmägtige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut

utgående löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt

disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som,

* för verkställigheten af Fullmägtiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut,

komma att detta verks tjensteman åläggas.

§ 102.

De hos Fullmägtige förefallande kansli-g öromål bestridas af

en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt

en Kanslist.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial No 96.

§ 103.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och

åligganden besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet

inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-g öromålen biträdas Kommissarierne af

en Notarie och

en Kanslist.

Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster

och verkställigheten af dess utbetalningar, är hos Kommissariatet anställd

en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).

Riksgälds kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet

underlydande Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen

förrättas; bestående detta kontor af

en Kamererare,

två Bokhållare,

en Kammarskrifvare och

två Kontorsskrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene

äfven skall biträda i nedannämnda kontor, och den andre dessutom

tjenstgöra der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.

Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande

revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande

granskningsskyldighet, besörjes i Bevisions-kontoret af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde

Kontorsskrifvare.

§ 104.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning särenden,

som röra detta verk, bevakas och utföras af

en Ombudsman. ''

§ 105.

Vaktbetjeningen utgöres af

en Vaktmästare,

tre Kammardrängar och

två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning

tillhörande göromål vid Riksdagens hus.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

5

§ 106.

I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt

vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under

den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera

beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige

likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret

anställda tjenstemanna-personals oeh vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela

de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga

handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret

fått sig ålagda, kunna anses erforderliga.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 107.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad

ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta

annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 101 och

113 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafVaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst,

han blifvit förordnad att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid,

denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt

kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den

förättade sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad

ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Eupillkassan

vid Riksgälds-kontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

§ 108.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 109.

Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant, jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets

utfärdande; dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest,

inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och

lämplig sökande sig icke anmält.

§ no.

Före återbesättande af de fenster och beställningar, hvilkas innehafvare

lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af

de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras

inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i

hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom

utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, ifall flere sökande sig

anmält, uppskjutas, intilldess denna besvärstid tilländagått.

§ in.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så

vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått

sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens kansli eller i allmänna

rättegångs eller räken skaps verken; dock böra de tjensteman, som anställas

vid Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt

den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konun''

gens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan,

ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva

i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.

§ H2.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

7

som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och

passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjcusteförsummelser m. m.

§ H3.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre

förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och

varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,

eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande,

bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till

framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållanden i afseende på någon

af verkets öfrige embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan,

förekallas inför Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse

den, som på detta sätt, antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått

första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmägtige att, med

afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva

lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ H4.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida

Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit

bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin kommissarie-beställning.

§ U5.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan

förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Stats- Utskottets Memorial N:o 96.

het eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig

sin innehafvande tjenst.

§ H6.

Om någon af vaMbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller under

tjenstgöring befunnits af starka drycker öfverlastad eller eljest på ett tadelvärdt

sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför

Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till

suspension eller entledigande.

§ H7.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom

skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får,

derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma

beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet

eller Revisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande,

att de med densamma förenade lönemåner åtnjuta.

§ H8.

Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i

Riksgälds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra

vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt

föx-hållit och, efter att, på sätt i § 113 stadgas, blifvit varnad, sig icke

rättat, bör förklaras vara från Riksgälds kontoret skiljd. För öfrigt anses den

extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller

annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående

I

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96. 9

Angående pensioneringen af Riksgivlds-kontorets betjening.

§ H9.

Pensionerna för embets och tjenstemännen samt valetbetjeningen vid Riksgälds-kontoret

bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflönigsstaten

innehafvande löner.

§ 120.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla

eu hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillei kännas den

tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller

försvagadt tillstånd.

§ 121-

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva hunnit en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar

utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent

uppnått sextio lefnads och omkring fyratio tjeusteår, kan endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring pension vid afskedstagandet honom

tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt

att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för

den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår,

eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt

finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 122.

Skulle, enligt § 120, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent,

i anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och

arbetsförmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden,

må, derest göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige,

äfven utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller

Bill. till Biksd. Prot. 1861. i Samt. 1 Afd. 17 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

vaktbetjent afsked från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till

samma belopp som den med tjensten förenade lön bör honom tilläggas.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan

orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter

och förhållanden, vid hans förafskedande tilldela honom en årlig pension,

uppgående till högst tvåtredjedelar af lönen.

§ 123.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller

Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 124.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadgande«, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap

egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1867.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.