Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om förnyade stadganden rörande Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjö farts för hållanden.

1868-04-09 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1868:16, Betänkande, i anledning af väckt motion om förnyade stadganden rörande Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjö farts för hållanden.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

-Bevillnings-Utskottets Betänkande N.-o 16.

i

\:o 16.

Ank. till Riksd. Kansli d. 9 April 18G8, kl. 7 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om förnyade stadganden

rörande Sveriges och Norges ömsesidiga handels-

och sjö farts för hållanden.

Uti motion N:o 80 inom Första Kammaren liar Herr G. F. Wcern, efter

eu historisk framställning af det sätt, på hvilket Sveriges och Norges ömsesidiga

handels- och sjöfartsförhållanden blifvit ordnade dels genom den s. k.

Mellan rikslagen den 24 Maj 1825, dels genom de tillägg och förändringar i

densamma, som genom Kongl. Bref och Förordningar den 21 December 1840,

den 25 Februari 1843, den 4 Maj 1852, den 6 Juni 1854, den 12 Februari

1858, den 12 Juli 1860, den 15 November 1861 samt den 6 Juni och 3 Sep
tember

1867 åstadkommits, samt af de försök, som vid olika tider blifvit gjorda

att genom särskilda komitéer få undanröjd en eller annan af de olägenheter,

som voro mest i ögonen fallande, hemställt, att Riksdagen ville uttala sig om

vissa grundsatser för ordnandet af ifrågavarande förbindelser samt hos Kongl.

Maj t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville om dem höra såväl Kongl.

Norska Regeringen som det Svenska Stats-Rådet, och derefter till nästkommande

Riksdag och Storthing i nåder framlägga förslag till nya stadgande!) om

Sveriges och Norges ömsesidiga handel och sjöfart.

Såsom sådana grundsatser har motionären föreslagit:

“att. all åtskilnad i afseende på tropligtighet för samma varor, ehvad

de landvägen eller sjöledes införas från det ena riket till det andra, upphäfves,

att utförselstull eller transitoafgift ej må uppbäras och utförselspremie

ej beviljas vid utförsel af eu vara från det ena riket till det andra, samt drawback

endast i det fall medgifvas, att varan icke i det andra riket åtnjuter

någon tull-lindring;

Bih. till Riksd. Prat. 1868. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevil In in g s- Utskottets Betänkande N:o 16.

att utförselstull ej heller må affordras en i det ena riket alstrad eller

tillverkad vara vid utförsel till utlandet från det andra rikets hamnar;

att tull enligt den taxa, hvart land för sig antager, bör erläggas af alla

utländska varor, samt äfven af i det ena riket alstrade eller tillverkade: socker

och sockertillverkningar, tobak och tobakstillverkningar samt bränvin och sprit

vid införsel i det andra riket;

att utom nyssnämnda alla i det ena landet alstrade eller tillverkade

varor skola i det andra vara tullfria;

att tullfrihet vid resor öfver gränsen för medhafda mindre qvantiteter

af tullpligtiga varor fortfarande medgifves;

att likaledes transitorätt fortfarande bibehålies;

att det ena rikets fartyg, ehvad de äro i det riket byggda eller naturaliserade,

i det andra riket behandlas såsom inhemska ; samt

att det ena rikets fartyg må inom det andra rikets område idka fraktfart1''4

;

hvarjemte vid motionen fogats ett förslag till ny Mellan-rikslag, i afseende

å hvilket motionären dock förklarat, att han icke ansåge detsamma eller

något annat förslag nu lämpligen böra af Riksdagen i detalj pröfvas.

Under den öfverläggning, som inom Första Kammaren föregick motionens

remiss till Bevillnings utskottet, och af hvilken Utskottet, tagit kännedom,

synas samtlige talare hafva varit ense derom, att handelsförhållandena Sverige

och Norge emellan borde ordnas på andra grunder än de nu tillämpade, hvar

emot man skiljt sig såväl i afseende å lämpligaste formen för ett sådant ordnande,

som i afseende å sättet för dess tillvägabringaude. I allmänhet tyckes

man dock hafva varit ense derom, att den enda väg, som med hopp om fram

gång kunde beträdas, vore underhandlingarnes, samt att, för att icke dessa

skulle försvåras eller omöjliggöras, Riksdagen icke borde fatta några positiva

beslut, utan endast i mera allmänhet yttra sig rörande hufvudgrunderna för

blifvande öfverenskommelse.

Utskottet anser sig icke behöfva här återgifva den mångsidiga utredning,

som ifrågavarande motion innehåller, angående de flera under numera

förändrade förhållanden anmärkningsvärda brister, hvilka vidlåda gällande lagstiftning

rörande de förenade rikenas ömsesidiga handel och sjöfart. Dessa

brister, redan länge insedda och öfverklagade, måste blifva kännbarare och

menligare i samma män, som mångfaldigade och förbättrade land- och sjövägskommunikationsmedel

erbjuda rikligare och beqvämare tillfällen till en lifligare

samfärdsel emellan folken, samt behofven att tillgodogöra sig eu sådan samfärdsel

och begreppen om rättmätigheten af större frihet dertill allmännare

kännas och erkännas. Till hvad motionären i dessa hänseenden anfört, och

hvari Utskottet för sin del hufvudsakligen instämmer, vill Utskottet ytterligare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N.-o 16. 3

lägga erinran om det otillfredsställande sätt, hvarpå den för handeln vigtiga

transitorätten, ehuru först år 1860 medgifven, finnes ordnad. I sjelfva transitorättens

natur ingår friheten att öfver ett land till ett annat införa utland

ska oförtullade varor, utan att dessa varor i det land, hvaröfver införseln sker,

underkastas någon tullundersökning eller annan kontroll, än som erfordras för

att förekomma att en varupacka under transiteringen öppnas och att innehållet

qvarstadnar i det transiterade landet; men transitorätten emellan de förneade

rikena är deremot underkastad det vilkor, att godset skall undergå fullständig

undersökning, vågning, mätning eller räkning i det land, öfver hvilket

transiteringen eger rum. Det ligger dock för öppen dag, att ett sådant vilkor,

som föranleder uppehåll, kostnader af flera slag och stundom skada å sjelfva

varorna vid deras ompackning, måste i väsendtlig mån motverka de fördelar,

som med transitorätten afses och som eljest otvifvelaktigt kunde för de förenade

rikenas handelsgemenskap blifva af ökad betydelse, i den mån nya kommunikationsanstalter

tillkomma samt synnerligen sedan genom fullbordande af nordvestra

stambanan Svenska och Norska jernvägarne komma att bilda en oafbruten

och beqväm kommunikation emellan många vidt skiljda handels- och

hamnplatser, af hvilka flera under vintermånaderna äro utestängda från all

sjöväga tillförsel.

Jemväl på detta skäl instämmer Utskottet i det hyfvudsyfte motionen

angifver, eller att en af omständigheterna högeligen påkallad omarbetning af

Mellan-rikslagen måtte så skyndsamt som möjligt varda utförd och de förenade

rikenas national representationer till pröfning förelagd.

Deremot kan Utskottet icke dela motionärens mening derom, att Riksdagen

redan nu borde uppställa några vissa allmänna grunder för det förslag

rörande förnyadt ordnande af Sveriges och Norges handels- och sjöfartsförhållanden,

som man önskar få framlagdt. Sådana på förhand uppställda grunder

i en fråga, som endast på underhandlingens väg kan lösas, skulle nemligen,

enligt Utskottets tanke, snarare kunna motverka än främja en lycklig lösning

och skulle måhända till och med i viss mån lägga band på Riksdagens egen

fria pröfning, då frågan, fullständigt utredd, förekommer till slutligt afgörande.

Lika litet synes Riksdagen böra uttala någon bestämd mening om det

sätt, hvarpå ett sådant förslag lämpligast må kunna tillvägabringas, vare sig

genom omedelbara förhandlingar emellan Svenska och Norska Regeringarne eller

genom underhandlingar emellan särskilde fullmägtige eller komiterade, hvilket

allt Kong!. Maj:t är i tillfälle att bäst bedöma.

Utskottet anser sig följaktligen, med anledning af Herr Wserns omför

mälda motion, nu endast böra hemställa,

att Riksdagen måtte genom underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga i förnyadt öfvervägande frå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Inventarier

skepps, m. in,

4 Bevillnings- Utskottets Memorial, N.-o 17.

gan om ett sådant ordnande af Sveriges och Norges ömsesidiga

handels- och sjöfartsförhållanden, att samfärdseln

emellan brödrafolken mätte till ömsesidig fördel i möjligaste

måtto underlättas och främjas; samt att Kongl. Maj:t täcktes

för näst sammanträdande Riksdag och Storthing fram

lägga förslag i detta ämne.

Stockholm den 9 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Alb. Ehrensvärd.

W:o 17.

Ank. till Kiksd. Kansli d. It April 1868, kl. 11. f. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga, beslut angående

tullbevillningen.

, Uti sitt Betänkande N:o 4 angående tullbevillningen har Bevillnings
utskottet

föreslagit under punkten 9: att så väl inventarier, skepps, nya, ej specificerade,

icke hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, som de

under rubriken jern, smult eller valsadt upptagna artiklarne ankare, kettingar,

kettingsstoppare, krokar, armbultar, draggar, raderjern och skeppsknän jemte tågvirke,

nytt, må medgifvas tullfri införsel; samt att så väl de rubriker, under

hvilka dessa artiklar finnas i taxan upptagna, som äfven § 8 taxeunderrättelserna

må erhålla den lydelse, Betänkandet N:o 4 bifogadt transsumeradt taxeförslag

utvisar; och har detta förslag blifvit af Första Kammaren bifallet, men af

Andra Kammaren afslaget, hvarför Utskottet får hemställa, att Andra Kamma
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.