Sök i Ratio Lex

Betänkande angående tullbevillningen. Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen, får Bevillnings-Utskottet härmed afgifva Betänkande angående de från Riksdagens Kamrar till Utskottet hänvisade motioner, som åsyfta förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande, samt i sammanhang dermed redogöra äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig höra föreslå.

1868-02-21 · 24 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1868:4, Betänkande angående tullbevillningen. Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen, får Bevillnings-Utskottet härmed afgifva Betänkande angående de från Riksdagens Kamrar till Utskottet hänvisade motioner, som åsyfta förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande, samt i sammanhang dermed redogöra äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig höra föreslå.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

!

■*

IV:o 4.

A tik. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1868, kl. 7 e. m.

Betänkande angående tullbevillningen.

Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdags-ordningen, får Bevillnings-Utskottet

härmed afgifva Betänkande angående de från Riksdagens Kamrar till

Utskottet hänvisade motioner, som åsyfta förändring i nu gällande föreskrifter

om tullbevillningens utgörande, samt i sammanhang dermed redogöra

äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende funnit sig

höra föreslå. Utskottet anhåller likväl härvid få främst anmäla, att, då

Utskottet dels funnit de grunder, på hvilka nu gällande tulltaxa hvilar, vara

af erfarenheten bekräftade såsom rigtiga, dels äfven ansett nödig stadga i

denna del af lagstiftningen vara för handelns och näringarnes ostörda utveckling

ett väsendtligt vilkor, så har Utskottet velat föreslå endast sådana

förändringar, som af rättvisa och billighet mot de olika näringsidkarne befunnits

särdeles påkallade, äfvensom sådana af mera formel beskaffenhet, som

ansetts nödvändiga, enär nu antagna rubriker gifvit anledning till tvetydighet

och svårigheter vid taxans tillämpning.

Då en del af de inom Kamrarne väckta motioner i detta ämne åsyfta

mera allmänna förändringar i nu gällande tarif för införselstullen, så anhåller

Utskottet att få angående dessa främst och i ett sammanhang afgifva

yttrande. De förslag åter, som afse ändring i speciela tullbestämmelser,

har Utskottet företagit till behandling i sammanhang med granskningen af

tulltaxans särskilda stadganden, och vill för dem redogöra vid de artiklar, de

angå och vid hvilka de blifvit tagna i ompröfning. Angående slutligen de

motioner, som yrka dels utförselsförbud, dels utförselsafgifter å vissa uppBih.

till Riksd. Prat. 1868. 5 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

gifna artiklar, skall Utskottet sig yttra efter afslutad behandling af införselstarifen.

Sådana motioner, som afse allmännare förändringar i tarifen för införselstnllen,

hafva blifvit väckta:

Inom Första Kammaren (motion N:o 2) af Friherre Sprengtporten,

J. W., som föreslagit “att, med undantag för oarbetadt silfver och guld,

apotheksvaror, reseförnödenheter och gångkläder till resandes och sjöfarandes

eget bruk, en fastställd och i taxan utförd inregistreringsafgift, beräknad

efter högst fem procent af medelvärdet, må vid införseln i riket åsättas alla

varor, som i tulltaxan äro antecknade såsom tullfria och icke åtnjuta denna

tullfrihet på grund af traktater med främmande magter eller konventioner

med NorgeHvarjemte motionären öfverlemnat åt Bevillnings-Utskottet

“att i hvarje sårskildt fall föreslå den nedsättning i den föreslagna af giften,

som af förekommande anledning anses böra ega rum; dock att alltid någon

afgift bibehålies“ :

samt inom Andra Kammaren (motion N:o 200) af Herr Magnus

Svensson, som bland annat föreslagit, “att alla nu vid införsel tullfria varor

beläggas med en bestämd och lika inregistreringsafgift"; eller ock “att alla

nu vid införsel tullfria varor, med undantag för spanmål, oarbetadt guld och

silfver, apotheksvaror samt rese-effekter och gångkläder, som sjöfarande eller

resande för eget bruk medföra, beläggas med en inregistreringsafgift, lika för

alla, eller ock lämpad efter olika klasser“.

Till stöd för de förslag, som afse att, med undantag endast för några

få specificerade artiklar, ålägga alla nu vid införseln tullfria varor en inregistreringsafgift,

bär Friherre Sprengtporten åberopat sin vid sistlidne riksdag

inom Första Kammaren väckta motion (N:o 11) rörande samma ämne,

af hvilken inhemtas, att motionären, som önskat på det för landet minst betungande

sätt bereda Statsverket nya tillgångar för fullkomnande af rikets

försvar, ansett sådana kunna säkrast vinnas genom eu lämplig tullbeskattning

å vid införseln nu tullfria varor, så mycket heldre, som denna tullfrihet dels

utgjorde ett verkligt premium för den priviligierade importören på bekostnad

af andra importörer och konsumenter, dels äfven ådrog Statsverket en gifven

förlust, enär dessa nu tullfria varor icke lemnade Statsverket någon ersättning

för dess många omkostnader till handelns och rörelsens lättande, af

Indika likväl äfven de drogo fördel; och har Herr Magnus Svensson till

stöd för sin ofvannämnda motion i det väsendtligaste anfört enahanda skäl.

Enligt båda motionärernes förslag skulle, med mycket få undantag, samtliga

nu tullfria varor vid införseln åläggas utgifter, hvilka således skulle komma

att drabba såväl födoämnen af egenskap att böra anses såsom nödvändighetsvaror,

som äfven råämnen, redskap och maskinerier för näringarnes be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

bof, hvilka likväl tull-lagsstiftningen redan länge och med alltmera konseqvens

sträfvat att frigöra från alla slags införselsafgifter. Att tullbeskattning å lifsförnödenheter

af omförmälda beskaffenhet, under hvad namn eller form som

helst, icke bör anses förenligt med det aktgifvande på konsumtionens behof,

som ingen sund tull-lagstiftning får förlora ur sigte, vågar Utskottet anse såsom

sjelfklart, utan att behöfva trötta med uppräknande af de skäl för tullfrihet

å dylika artiklar, som redan vid flera föregående riksdagar blifvit anförda.

Utskottet finner sig äfven böra så mycket bestämdare afstyrka dylika

införselsafgifter, som det, i motsats till motionärerne, anser för gifvet,

att icke importören, men väl den förbrukande allmänheten, komme att drabbas

af denna beskattning på dess oumbärligaste förnödenhetsartiklar. Att

belägga för näringarne behöfliga råämnen, redskap och maskiner med tullafgifter

kan med skäl befaras inverka hämmande på industriens förmåga att

tillgodogöra sig nationens arbetskrafter och sålunda äfven på utvecklingen af

landets produktion. I likhet med sistlidne Riksdags Bevillnings-Utskott, anser

sig Utskottet äfven böra erinra, att hvarje tullafgift på såväl maskiner

och redskap som särdeles råämnen för näringarne ganska kännbart inverkar

på de vilkor, under hvilka flera industrigrenar, som af dylika redskap och råämnen

äro i behof, nu bedrifvas. Eu tullafgift af äfven endast fem procent

å råvarans värde måste nemligen i de flesta fall ej obetydligt höja tillverkningspriset

för industrien, och sålunda i samma man förringa det skydd, som

för hvarje särskild artikel blifvit beräknadt och i tulltaxan utfördt under förutsättning

af tullfrihet för råvaran.

Afräknar man sålunda från de i tulltaxan såsom fria nu upptagna artiklar

såväl alla de, som utgöra mera oumbärliga födoämnen samt råämnen,

redskap och maskinerier för näringarnes behof, hvilka Utskottet anser under

inga förhållanden böra vid införseln belastas med afgifter, antingen dessa

kallas tull- eller inregistreringsafgifter, som äfven sådana, hvilka i följd af

gällande traktater måste förblifva tullfria, och slutligen äfven de, som motionärerne

sjelfve ansett böra från afgifter befrias, så återstå endast följande

artiklar att med den föreslagna inregistreringsafgiften belastas, nemligen:

Bildhuggeriarbete!:!, som utgöra konstnärsarbeten; blommor, naturliga;

blomster, torkade; blomsterlökar; buskar; böcker, utom de på främmande

språk tryckta; flyttsaker; foglar, lefvande; grifflar; gräsmattor och gräsrep;

hummer; juveler; kartor; kopparstick; malmstufler; marmor; medaljer; mineralier;

musikalier; musslor, friska; målningar; naturalier; perlor, äkta; plantor;

rör, såsom underbäddning för fartyg; sand; skriftaflor; tidningar; träd, friska;

samt vagnar, synbart brukade, som af resande för eget behof medföras, och

som blifvit ur riket bevisligen utförda. Arliga införseln af samtliga dessa

artiklar, af hvilka likväl flera, såsom af stor betydelse för nationens andliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

odling, ej torde böra tullbeskattas, har, såvidt Utskottet kurmat beräkna, i

medeltal för åren 1864—66 utgjort ett värde af 195,380 R:dr (se Betänkandet

vidfogade tabell N:o 1), och den högsta inregistreringsafgift, som enligt

Friherre Sprengtportens förslag bör ifrågakomma, eller fem procent af

detta värde, skulle sålunda gifva* Statsverket eu årlig inkomst af endast

9,768 Rall, hvilken inkomst Utskottet vägar tro knappt förmå motsvara de

med dess upptagande förenade kostnader för Statsverket, samt ännu mindre

kunna uppväga alla de olägenheter och hinder för handeln, som af de nya

afgifterna måste blifva eu omedelbar följd. Utskottet erkänner nemligen fullkomligt

befogenheten af hvad sistlidne Riksdags Bevillnings-Utskott i denna

fråga yttrade, att först genom den nu medgifna tullfrihet å en mängd varor

har det. blifvit möjligt att ej obetydligt minska bevakningspersonalen vid tullstationerna,

att göra kontrollerna mindre tidsödande och besvärliga, att tillåta

lossning af införda varor i hamnar och på tider, som annars vant förbjudna,

samt att i allmänhet vidtaga flera åtgärder, som direkt tjenat att lätta omsättningen

och minska bördorna för deraf beroende industrigrenar. Fn återgång

i det förra afseendet skulle likväl oundvikligen medföra en återgång

äfven i det senare, och dessutom göra nödvändig en förstärkning af tullbevakningen

och af kontrollerna såväl för tullbehandlingen af de beskattade artikel

ne, som äfven för debiteringen och uppbörden af afgifterna, hvarigenom

maste uppstå nya kostnader för tullverket, likasom äfven nya hinder och

omgångar för trafikanterne. Utskottet får sålunda hemställa,

Bo.

att såväl Friherre Sprengtportens omförmälda motion

(N:o 2), som äfven Herr Magnus Svenssons motion (N:o

200), i de delar deraf, som här blifvit berörda, icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Slutligen har inom Första Kammaren (motion N:o 1) Friherre Fleetwood,

k., på i motionen anförda skäl, föreslagit: “att antingen, som nu är

fallet, tolagen anses inbegripen i tullsatserna, men Staten, i stället för att

lemna stapelstäderna det höga ersättningsbelopp, som nu till dem utgår,

sjelf öfvertager kostnaden för de byggnader och anstalter, som för tulluppbörden

fordras"; eller ock, “att åt städerna återlemnas rättigheten att uppbära

tolag i sammanhang med annan deras enskilda uppbörd för sjöledes

in- och utgående varor. Men i detta fall torde dock tolagsprocenten höra

bestämmas lika öfver allt, samt för ändamålet noga afpassas, äfvensom grunden

för beräkningen blifva icke det förut begagnade chimeriska tullvärdet,

utan varans tullsats". I afseende å dessa förslag, vill Utskottet till eu bör
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings utskottets Betänkande N:o 4. -1

i an erinra, att genom såväl särskilda privilegier, som dera Kongl. resolutioner,

både redan af ålder en del städer erhållit rätt att för bestridande af

vissa utgifter, förnämligast afseende handelns och sjöfartens beqvämlighet,

uppbära af in- och utgående varor vissa särskilda afgifter under namn åt

tolao- 1 allmänhet voro dessa till städerna ingående tolagsafgifter beraknade

efter de i tulltaxan upptagna tullvärden, men i afseende å den procent åt

tullvärdet, hvartill tolagen i de särskilda städerna utgick, voro skiljaktigheterna

högst betydliga. " Sålunda uppgick i början af 1850-talet tolagen i eu

stad till mera än 40 procent af stadens tulluppbörd, i andra åtel tran 20

ned til! 2 procent af samma uppbörd. Hvarje stads tolagsuppbord stod sålunda

ei i något egentligt beroende af omfånget af stadens handelsverksamhet,

och tol agsaf g if terna beskattade de tullpligtiga varorna ytterst oj emot, i

den ena staden orimligt högt, i den andra jemförelsevis lågt. Den gitna

följden deraf måste blifva, att dels handelns kraftiga utveckling hammades,

dels äfven att handeln rycktes från sina naturliga vägar och tvangs att söka

konstlade och för varuomsättningen dyrare. Handelns behof af frihet.att,

ohämmad af skiljaktiga ortafgifter, direkte söka de hamnar, som bast lämpade

sig för varuomsättningen; tullagsstiftningens behof åt större enkelhet

och enhet, och att utan hinder af enskilda privilegier kunna stadga och tillämpa

för hela landet gemensamma grundsatser; samt slutligen äfven konsumenternes

inom landets olika delar rätt att fä hemta sina förnödenheter

på ginastc väg och utan särskilda, tyngande afgifter; allt detta pakallade en

reglering af städernas på föråldrade privilegier filande och mångfaldigt skiftande

rättighet att uppbära tolagsafgifter. Svårigheterna att finna en antåg

Ilo- för samtliga de intresserade städerna gemensam grund för aflosningen

af deras särskilda rättigheter till tolagsuppbord voro likväl, såsom lätt inses,

mångahanda och tycktes''länge olösliga. Vid 1856-1858 ars riksdag biet

likväl slutligen en dylik allmän reglering genomförd, enligt hvilken den hittills

till städerna ingående tolag skulle såsom särskild afgift upphöra och i

stället i de allmänna tullsatserna inbegripas. Deremot skulle hvarje stad åt

tullmedlen erhålla årlig godtgörelse för tolagsafgiften, beräknad efter hvad

denna i verkligheten utgjort i medeltal under åren 1853—1855. Pa det denna

sålunda bestämda tolagsersättning likväl ej måtte för all framtid fort> i va

oberoende af handelns till- eller aftagande inom hvarje särskild, till godtgorelse

berättigad stad, stadgades derjemte “att hvarje stad skall för den tulluppbörd,

som öfverstiger medelbeloppet af samma städs lika beskattade uppbörd

under åren 1853—1855, undfå tillökning i sin tolagsersättning med 5

procent af öfverstigande tullbeloppet11, samt å andra sidan, “att vid en under

nämnda medelbelopp fallande tulluppbörd afdrag å stadens tolagsersättning

skall iakttagas och beräknas efter samma procentförhållande, som egt rum

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillnings-Utskotteti Betänkande N:o 4.

mellan stadens tull- och tolagsuppbörd under omförmälda åren 1858—1855“,

för Indika procentbestämmelser skall tjena till ledning af Kommers-kollegium

upprättade tabeller. Derjemte försäkrades städerna, att denna tolagsj.

rsättning icke skall “utan samtycke af Kong!. Maj:t och Rikets Ständer

föiändras , samt “att det förändrade sätt, hvarigenom städerna komma i åtnjutande'':

af den fordna slagen, icke skall medföra någon rubbning i den städerna

tillförsäkrade dispositionsrätt öfver deras tolagsmedel och icke heller

föranleda till förändring i hittills gällande stadganden, angående tolagens användande

och stapelstädernas pligt att hvart tredje år till Kommers-kollegium

msanda bestyrkta uppgifter öfver beloppet och användandet af de under

nästföregångna tre år influtna tolagsmedlen“.

. Det s.vnes Utskottet obestridligt att genom den sålunda åstadkomna

ösmngen af denna fråga hafva å ena sidan städerna vunnit jemförelsevis

stöne säkerhet för och stadga i inkomster, hvilka, ehuru med full rätt dem

tillhörande, likväl voro beroende såväl af Kong]. Maj:ts lagstiftningsrätt i

administrativ väg som af förändringar i tulltaxan, å andra sidan åter dels

tull-lagstiftningen erhållit större enkelhet och enhet, dels äfven handeln en

kraftigare utveckling och förbrukningen en ej obetydlig lättnad, hvarföre Utskottet^

icke anser sig kunna tillstyrka någon återgång till det gamla systemet

af tolag såsom särskilt utgående avgifter. Hvad beträffar det andra

åt motionären alternativt framställda förslag, torde Utskottet blott behöfva

erinra, att i tolagsersättningen äro inbegripna fyrfaldiga, förut till städerna

under namn af tolag ingående afgifter, såsom ordinarie stads- och allmän

tolag, mqvarteringstolag, fattigvårdstolag samt öfverfiödsafgifterna, hvilka, såsom

redan af afgifternas^ olika benämningar framgår, blifvit städerna tillerkända

för att underlätta fullgörandet af flera dem ålagda, särdeles tyngande

skyldigheter, hvarför det kunde befaras, att indragningen af tolagsersättningeu

skulle framkalla från de särskilda städernas sida eu mängd olika an - språk på Staten, Indika åter skulle föranleda både förvecklingar och kostnader

Utskottet vill derjemte erinra, att flera städer hafva till större eller

mindre del anvisat sina på tolagsersättningen beroende inkomster till amortering

och räntebetalning af med Kongl. Maj:ts tillstånd upptagna lan, hvarför

den föreslagna åtgärden måste medföra rubbningar i förhållanden, som

likväl ega sin grund i städernas af båda statsmagterna försäkrade rätt till

bestämd tolagsersättning. Utskottet får sålunda hemställa,

2:o

att Friherre V. Fleetwoods motion (N:o 1) icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning#- Utskottets Betänkande N:o 4. 7

Sedan sålunda blifvit redogjordt för de till Utskottet hänvisade fölslag

af allmännare omfattning, som afse införselstarifen, får Utskottet nu i den

ordning, nämndt blifvit, afgifva yttranden angående de motioner, som åsyfta

mera speciela förändringar i denna tarif, och derjemte redogöra för de förslag

till rättelser, som Utskottet funnit sig i detta afseende böra framställa.

Införselstarifen.

Aether spirituosus, eller så kallade Hoffmans droppar, skall enligt nu

gällande bestämmelser tullbehandlas efter hvad för artikeln Bränvin och sprit ««<>.■»«.

är stadgadt. Ren cether, som icke finnes i taxan särskildt upptagen, får af

apotekare tullfritt införas, men då den är försatt med något ämne, som

förändrar den för ren sether antagna specifika vigten, hänföres den till alkohol

och förtullas såsom sådan; och då, enligt hvad Utskottet varit i tillfälle inhemta,

aether endast obetydligt begagnas såsom egentligt läkemedel och i

tekniken hufvudsakligen finner användning endast för fotografien, men deremot

tillsatt med bränvin i vissa delar af landet ganska mycket begagnas

såsom rusgifvande medel, torde skål icke saknas att för denna vala bestämma

en särskild tull i lämplig öfverensstämmelse med den, som för bränvin och

sprit kommer att fastställas; hemställande alltså Utskottet,

3:o

att, sedan tullen å bränvin och sprit af Riksdagen blifvit

bestämd, Utskottet må få inkomma med förslag till den

tullsats, som bör åsättas aether och aether spirituosus.

1 nu gällande taxa finnes under gemensam rubrik sammanförda ar- Albu™™noch

tiklarne albumin och anilin. Men då dessa båda artiklar, såsom utgörande

olika slags varor, sakna all gemenskap med hvarandra, anser Utskottet

»

4:o

dem böra särskiljas och, med bibehållande af nuvarande

hänvisning, hvar för sig uppföras under egen rubrik, på

sätt bifogade transsumerade taxeförslag utvisar.

1 afseende å apotheksvaror har inom Andra Kammaren (motion N:o Apotek,- 13) Herr C. J. Graf ström föreslagit, att antingen de nu förekommande inskränkningar

i rättigheten till införsel af ifrågavarande artiklar måtte bort
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bränvin oek

sprit.

8 Bevillnings- Uiskottets Betänkande N:o 4.

falla och införseln deraf således allmänt medgifvas, eller ock att dels vissa

af motionären uppräknade, nu till apotheksvaror i taxan hänvisade, dels också

åtskilliga andra, i nu gällande taxa ej specificerade, sådana artiklar måtte

särskildt der upptagas såsom vid införsel tullfria.

Till stöd för detta förslag har motionären hufvudsakligen anfört det

obilliga och orättvisa deruti, att genom stadgade inskränkningar i rättigheten

till införsel af de till rubriken apotheksvaror hänförliga artiklar denna

införsel göres nästan till monopol för en viss klass af yrkesidkare, nemligen

apothekarne, enäi densamma för öfriga näringsidkare besväras med så hinderliga

och omgångsfulla procedurer, att de ofta måste antingen afstå från

(.ihållande åt sadaua vaioi eller också, dyrt nog, betjena sig åt den priviligierade

importören såsom mellanhand. Då dessutom en ej ringa del af de

vai oi, som till denna rubrik hänföras, långt ifrån att uteslutande användas

till medicmalier, vida oftare och i vida större c^vantiteter ä.ro erforderliga för

eu mängd näringar, torde det äfven vara rättvist, att varor, som af frie näringsidkare

lika vål som af apothekare behöfvas, få lika tullbehandla,,? och

på samma vilkor af båda parterna införas.

Med fullkomligt erkännande af det befogade i dessa anmärkningar,

har Utskottet derjemte ej kunnat undgå att anmärka, hurusom de öfverklagade

inskränkningarne stå i alltför skarp strid mot nu antagna friare handels-

och näringsförfattningar; att de motverka uppkomsten af en väl ordnad

droguehandel inom landet, på samma gång de äfven inverka hinderligt

för industriens erhållande af sina behof, samt att slutligen de stadganden

och föreskrifter angående distributionen af och handeln med åtskilliga af de

till rubriken hänförliga varor, livilka kunna vara af nödig omtanke för allmänt

väl påkallade, icke lämpligen böra falla inom tull-lagstiftningens område,

hvilken endast har att bestämma om en afgift, och, i så fall till hvad

belopp, skall någon särskild vara åsättas; och får Utskottet, på grund häraf,

vördsamt hemställa,

5 ro

att rubriken apotheksvaror må erhålla följande lydelse:

“apotheksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla eller

sammansatta — — — Fria.11

Då till Bevillnings-Utskottet blifvit hänvisade motioner, yrkande förändring

i tillverkningsafgiften a bränvin, samt tullsatserna å Bränvin och

spi it åi o i väsendtlig män beroende af de beslut, som med anledning af

nämnda motioner komma att af Riksdagen fattas, har Utskottet funnit sig

böra hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 9

6:o.

att med pröfningen af tullbestämmelserna angående ifrågavarande

artiklar matte få anstå tilldess Riksdagen i

förstberörda hänseende fattat beslut.

Inom Andra Kammaren (motion N:o 280) har af Herr C. F. Svanberg

föreslagits, att tullafgiften å Chokolad måtte höjas från 30 till 35 öre

per skålpund, enär tullen å Kakao vid sistlidna riksdag bestämdes till 12

öre eller 2 öre högre än den förut utgjorde, utan att någon motsvarande

förhöjning i införselsafgiften å förstnämnda artikel samtidigt egde rum. Då

likväl, enligt den utredning, som af sednaste tullkomité blifvit lemnad, tullen

för det i I skålpund chokolad ingående råämne, kakao, efter nu gällande

tullsats af 12 öre, uppgår till 15 öre, samt derjemte tillverkningskostnaden

för 1 skålpund chokolad kan antagas till 15 öre, så åtnjuter den inhemska

tillverkningen med beräkning af nu gällande tullsats ett skydd, som fullt

motsvarar hela tillverkningskostnaden, hvadan Utskottet anser sig böra hemställa:
7:o.

att Herr C. F. Svanbergs ifrågavarande framställning icke

må till någon åtgärd föranleda.

Då till Utskottet blifvit hänvisad motion om särskild beskattning å

öl och porter, får Utskottet anhålla,

8:o.

att, sedan frågan härom blifvit af Riksdagen afgjord, få

med yttrande rörande tullsatserna å de under rubriken

Dricka i taxan upptagna olika slag inkomma.

Enär skeppsrederierna utgöra en för landet särdeles vigtig näring,

hvars utveckling på allt billigt sätt bör lättas och underhjelpas, anser Utskottet

sådana artiklar, som för fartygs utredning och utrustning äro oumbärliga,

vara föga lämpliga för tullbeskattning. Tull-lagstiftningen bär äfven

i viss mån godkänt denna åsigt, enär den medgifvit restitution af erlagda

införselsafgifter för de materialier, som bevisligen blifvit använda till reparering,

byggnad, tackling och utredning af vid Svenskt varf nybyggda ellei

reparerade fartyg. Då likväl icke nybyggda eller reparerade fartyg fortfaHih.

Ull Riksd. Prål. 1868. 5 Samt. 1 Afd. 3 Höft. ~

Chokolad.

Dricka.

Inventarier,

skeppa-.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

rande måste betala tull för de förnödenheter, hvarmed de i Svensk hamn

nodgas förse sig, kunna ej alla skeppsrederiernas olägenheter af nu stadgade

tullsatser å dessa varor anses undanröjda genom detta medgifvande, hvilket

essutom föranledt åtskilliga svårigheter. Taxeunderrättelsernas § 8 tillåter

nemligen restitution af erlagda införselsafgifter för alla de “materialier och

skeppsfornödenheter“, som till ofvannämnda ändamål blifvit använda, hvaraf

föranledts en mängd anspråk på restitution af erlagda afgifter för de mest

olika slags varor, hvilka anspråks rättmätighet ofta" befunnits särdeles svår

att kontrollera. Dä dertill kommer att i följd af den medgifna restitutionen

tullinkomsten åt dessa artiklar högst betydligt förminskas (so Betänkandet

vidfogade tabell N:o 2), eller så att säga uppbäres endast för att återbäras,

har Utskottet funnit sig. böra till tullfrihet vid införseln föreslå dels skeppslnventaner,

nya, ej specificerade, hvilka för närvarande förtullas efter 5 procem

af värdet, dels de under rubriken “jern, smidt eller valsadt,11 upptagna

till skeppsmatenalier och förnödenheter hänförliga varor, hvilka draga en tull

åt 75 öre per centner, dels slutligen tågvirke, nytt, som nu betalar en tull

åt 3 öre per skålpund. Denna sistnämnda artikel, eller tågvirke, är derjemte

inom såväl. näringarne, som hushållningen i allmänhet föremål för

vidsträckt förbrukning och då tullsats derå hvarken ur synpunkten af skydd

för inhemsk industri kan anses behöflig, enligt hvad sednaste tullkomité direkt

tran tillverkare af denna vara varit i tillfälle att inhemta, eller för statsinkomstens

befrämjande är af särdeles betydenhet, har Utskottet icke tvekat

att på slätt här skett föreslå artikeln till allmän tullfrihet. Om eu dylik

införselsfrihet å dessa materialier för skeppsrederierna beviljas, bör äfven

§ 8 taxeunderrättelserna erhålla eu ny redaktion, hvilken för de ofvan antydda

mangfaldiga restitutionsanspråken sätter en bestämd gräns, enär nemligen

den i denna paragraf stadgade restitution af införselsafgifter i sådant

tall kan. inskränkas till segel och segelduk, å hvilka artiklar Utskottet icke

ansett sig nu böja föreslå tullfrihet, då efter afdrag af beviljad restitution

tullinkomsten derå kan antagas hafva år 1866 utgjort omkring 20,000 R:dr.

På gi und af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,

9:o.

att såväl inventarier, skepps-, nya, ej specificerade, icke

hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar,

som de under rubriken jern, smidt eller valsadt, upptagna

artiklarne: ankare, Jcettingar, ketting sstoppar e, krokar, armbultar,

draggar, raderjern och skeppsknän, jemte tågvirke,

nytt, må medgifvas tullfri införsel; samt att såväl de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 1!

rubriker, under hvilka dessa artiklar finnas i taxan upptagna,

som äfven § 8 taxe-underrättelserna må erhålla den

lydelse bifogade transsumerade taxe-förslag utvisar.

Jern, smidt eller valsadt. Under denna rubrik äro upptagna artiklai- eller’valsadt

ne hammare och smedjestäd med en tullsats af 75 öre per centner. Då

dessa artiklar obestridligen äro redskap eller verktyg för industrien, hvilka

dels redan i allmänhet äro tullfria, dels nu blifvit till tullfrihet föreslagna,

har Utskottet funnit sig böra tillstyrka borttagandet af denna tullsats, hvilken,

utan att från synpunkten af skydd för inhemsk industri synas nödig,

gifvit en högst obetydlig, om ens någon tullinkomst. Utskottet får alltså

hemställa,

10:o.

0

att de under rubriken jern, smidt eller valsadt, upptagna

artiklarne hammare och smedjestäd må förklaras vid införseln

tullfria.

Kemiskt-tekniska preparater äro nu åsätta en tull af 5 procent utaf

värdet; sådana artiklar för medicinska behof betraktas såsom apotheksvaior rater_

och äro sålunda under vissa inskränkningar i rättigheten till införsel tullfria.

Af skål, som blifvit här ofvan vid artikeln apotheksvaror till hufvudsaklig

,lel anförda, har Herr Graf ström inom Andra Kammaren (motion N:o 13)

föreslagit, att den nu gällande skillnaden mellan dylika artiklar vid införsel

för olika behof måtte borttagas och införseln af kemiskt-tekniska preparater,

med bibehållande af nu stadgade tullsats, göras för alla medborgare beroende

af lika vilkor. Då .likväl kemiskt-tekniska preparater äro för en mängd näringar

oumbärliga och inom dessa finna användning i vida större omfattning

än såsom rena medicinalier, hvartill äfven kommer att apotheksvaroi nu blifvit

på anförda skäl föreslagna till ovilkorlig fri införsel, har Utskottet, med

Godkännande i öfrigt af hvad motionären anfört, ansett sig böra tillstyrka

tullfrihet för dessa artiklar. Tullinkomsten af kemiskt-tekniska preparater

har i medeltal för åren 1864—1866 visserligen uppgått till 6,808 Riksdaler,

men då för näringarne nödvändiga ämnen icke böra med införselsafgift belastas,

har Utskottet icke tvekat föreslå Riksdagen,

ll:o.

att ifrågavarande rubrik i taxan måtte erhålla följande

lydelse:

“Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade — fria11.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning#- Utskottets Betänkande N:o 4.

Klor 3 yradi

kali.

Da Utskottet, såsom längre ned skall omförmäla*, ansett salt

einskt, hora, i likhet med hvad för kemiskt-tekniska preparater blifvit

saget, gorå* tullfritt, sa torde äfven den vid rubriken klorsyradt kali

ömmande hänvisning till salt, medicinskt, höra bortfalla och rubriken

medi
före
före
-

12:o.

erhålla följande lydelse:

“Klorsyradt kali — fritt41.

Kärl och

omslag.

Vid tullbehandlingen af inkommande varor har i allmänhet

emballaget blifvit behandladt såsom tullfritt, der ej genom särskild

i tulltaxan vant annorlunda bestämdt. Något allmänt stadgande i

tinnes likväl ej i taxan upptaget, men då det för tullbehandlinaens

och säkerhet synes angeläget att få ett bestämdt stadgande i detta

intordt, iar Utskottet föreslå,

det s. k.

föreskrift

detta fall

enkelhet

afseende

13:o.

att näst under rubriken käppar må införas en nv rubrik

åt följande lydelse:

Kärl och omslag eller s. k. emballage, hvaruti varor inkomma,

och då dermed synbarligen afses endast varans

skydd, samt då ej enligt särskildt stadgande i taxan emballaget

skall inbegripas uti vigten för tullberäkningen,

Derest detta förslag blifver af Riksdagen antaget, torde äfven

14:o.

de i taxan härmed öfverensstämmande särskilda stadaanden

angående dels under rubriken glas artiklarne bunkar,

uikar, buteljer och flaskor, dels äfven under krukmakarearbeten

artiklarne burkar och krus, på Indika varor inkomma,

och som icke enligt särskildt stadgande i taxan

inbegripas uti vigten för tullberäkningen, dels slutligen

angående säckar, med varor fyllda, såsom emballage, få

såsom öfverflödiga ur taxan utgå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillning''S-Utskottets Betänkande N:o 4.

Under Läderarbeten, ej specificerade, finnes i gällande tulltaxa en Läderarbetm.

anmärkning, att “läderremmar, hopsydda eller med metallnaglar hopnitade

och synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas såsom

delar af maskinerierDå likväl erfarenheten visat, att denna redaktion gifvit

anledning dertill, att äfven sådana remmar, Indika väl synbarligen varit

ämnade att begagnas till maskinerier, men ej enligt anmärkningens ordalydelse

varit hopsydda eller med metallnaglar hopnitade, blifvit underkastade

tull, hvilket kan antagas ej hafva varit lagstiftarens mening, så hemställer

Utskottet

15:o.

att omförmälda anmärkning måtte gifvas följande förändrade

redaktion:

“Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade

eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till

maskinerier, tullbehandlas såsom delar af maskinerier

Mullbärssaft förekommer nu i taxan med hänvisning till apotheksva- Mullha’ ssuffror.

Då likväl denna vara för medicinska behof lärer ega ringa eller ingen

användning, torde den lämpligast böra tullbehandlas lika med hvad för bärsaft

finnes stadgadt, hvarför Utskottet hemställer,

16:o.

att rubriken må få lyda: “Mullbärssaft: hänföres till

bärsaft

För denna vara, hvilken i taxan är upptagen med hänvisning till apo-/wä™.

theksvaror, gäller hvad härofvan angående mullbärssaft blifvit yttradt. Då

derjemte denna vara tyckes närmast kunna hänföras till artikeln mandel, som

drager en tull af 12 öre per skålpund, får Utskottet hemställa,

L7:o.

att rubriken må få lyda: “Persikokärnor — 1 skålpund

— 12 öre“.

Rötter, ätbara, alla slag, åtnjuta väl tullfrihet, men sådana för apothekares

behof, ej specificerade, finnas hänförda till apotheksvaror och äro

således endast under vissa inskränkningar medgifna till tullfri införsel, linål

Rötter.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Salt.

Skeppsinventarier.

Tobak.

Bevillnings- U(skottets Betänkande N:o 4.

emellertid Utskottet redan föreslagit apotheksvaror till allmän tullfrihet, så

»ÄÄÄ? ** s,s“m,,da fsrslag aanler af Riksdage"

18:o.

att det. nyss anförda stadgandet angående förtullning af

ej specificerade rötter för apothekares behof'' får bortfalla

och rubriken sålunda erhålla följande förenklade lydelse:

“Rötter, ätbara, alla slag, ej specificerade — fria11.

Af de under rubriken salt upptagna varor åtnjuta redan oraffineradt

glauber- äfvensom kok- och bergsalt tullfrihet. Medicinskt salt, såsom kemiskt-tekniskt

preparat, torde, i enlighet med hvad redan för sådana preparatei

bhfvit i allmänhet föreslaget, äfven böra göras tullfritt. Då derjemte

enda under rubriken qvarstående underafdelningen, eller oraffineradt

rRSa tVimleltal UndZ åren 1864-1866 gifvit en tullinkomst af endast

67 Riksdaler 66 öre, sa tar Utskottet hemställa,

19:o.

att samtliga under rubriken salt nu upptagna artiklar befrias

från tullafgift, till följd hvaraf rubriken torde böra

erhålla följande lydelse:

“Salt, oraffineradt och raffineradt, alla slag, ej specificerade

— fritt11. ''

l händelse de under rubriken inventarier, skepps- (punkten N:o 9)

gjoida hemställanden vinna Riksdagens bifall, torde

20:o.

den vid artikeln skepp sinventarier nu förekommande hänvisning

till § 8 Taxe-underrättelserna få bortfalla.

.. artikeln cigarrer har inom Första Kammaren (motion N:o 74)

tlerr G. Khrengranat föreslagit sådan nedsättning i nu stadgade tull, att

frestelsen till smuggling af denna vara blefve betydligt förminskad. Enligt

den utredning, sednaste Tullkomité gifvit, utgör tullen å den i 1 skålpund

cigarrer ingående råvaran, beräknad efter nu gällande tullsats å sistnämnda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

15

artikel af 26 öre, högst 47 öre; och då tillverkningskostnaden för 1 skålpund

cigarrer beräknas till omkring 1 Riksdaler 50 öre, bereder den nuvarande

tullen å cigarrer fabrikanten ett skydd af mellan 50 å 60 procent af

tillverkningskostnaden. Denna tullsats torde sålunda visserligen kunna tåla

en nedsättning, hvilken, i betraktande af varans beskaffenhet att lätt kunna

smugglas, sannolikt komme att lända till Statsverkets fördel; men då motionären

sjelf gjort framställning om en dylik nedsättning i samband med

en föreslagen ny beskattning å artikeln cigarrer, hvilken Utskottet, såsom

i ett särskilt Betänkande skall anmälas, icke funnit sig kunna förorda,

och då derjemte Utskottet sjelft, utan anledning af väckta motioner, icke

velat nu föreslå någon nedsättning i dennna tullsats, får Utskottet endast

hemställa,

21:o.

att Herr Ehrengranats motion i omförmälda hänseende

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Verktyg för fabriker, handtverk och jordbruk, ej specificerade, betala

uu en tull af 5 procent utaf värdet. Utskottet har i detta afseende ansett

sig icke böra underlåta att anmärka den oegentlighet, som synes ligga deruti

att, då redskap och maskinerier, ej specificerade, till begagnande vid fabriker

eller handtverk eller för jordbruket m. m. äro från tull befriade, sådan frihet

icke äfven blifvit utsträckt till verktyg. Dessa sednare torde nemligen

lika väl som redskap och maskinerier vara att betrakta såsom direkta medel

för arbetets underlättnad och förkofran, samt följaktligen lika litet höra genom

beskattning fördyras, så mycket mindre som denna beskattning i främsta

rummet drabbar handtverkerierna, eller den s. k. lilla industrien, hvilken

med i allmänhet mindre kapitalstyrka har att med den stora eller maskinindustrien

uthärda en konkurrens, hvilken, i sig sjelf svår, ytterligare försvåras

genom denna sednares skattefrihet för sina förnämsta hjelpmedel. Ett särskildt

skäl af formel beskaffenhet för tillstyrkande af eu sådan afgiftsfrihet

förefinnes äfven i den ofta ganska stora svårigheten att skilja artikeln verktyg

från artikeln redskap, hvaraf måst blifva en följd, att samma slags vara

ena gången kunnat af giftsfritt införas, andra gången icke. Tullinkomsten

för verktyg har i medeltal under åren 1864—1866 visserligen utgjort

14,832 Riksdaler, men denna inkomst torde dock icke få anses så betydlig

eller för Statsverket så oumbärlig, att den bör fortfarande vinnas äfven med

uppoffrande af en hel klass näringsidkares rättmätiga anspråk att för de

Verktyg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ifi

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:ö 4.

redskap, hvilka för deras arbetes underlättande äro nödvändiga, undfå samma

skattefrihet, som redan blifvit öfrige näringsidkare förunnad. Utskottet hemställer

alltså,

22:o.

att artikeln verktyg för fabriker, handtverk och jordbruk,

oj specificerade, må få införas tullfritt.

itme-^och . E“är\ e",igt hvad Utskottet blifvit meddeladt, en ny artikel blifvit föhamp-.

remål för införsel, nemligen pressduk af linne, men något stadgande om

denna artikels tullbehandling ej i taxan förefinnes, hvarigenom svårigheter

och ^ tvekan uppstått i afseende på den rubrik, hvartill denna artikel borde

hänföras och följaktligen äfven å den tullafgift, densamma bort draga, så har

Utskottet ansett bestämd föreskrift derom böra i taxan intagas, samt att artikeln

bör tullbeskattas i likhet med hvad nu är stadgadt för pressduk af

ylleväfnad, enär båda artiklarne för samma industriela ändamål användas.

Utskottet hemställer alltså,

23:o.

att under rubriken “Väfnader, linne- och hamp-“ må införas

närmast efter artikeln mattväfnad en ny rubrik, så

lydande :

pressduk — 1 skålp. — 10 öre.

Då den tull, som bör utgå för ättika är beroende af den tullsats, som

kommer att bestämmas för bränvin, hemställes,

24:o.

att frågan om tullen på ättika må få uppskjutas, till dess

Utskottet kommer i tillfälle att afgifva förslag till införselstull

å bränvin och sprit.

Utskottet har slutligen att afgifva yttranden angående de särskilda motioner,

som inom Kamrarne blifvit väckta, om dels utförselsförbud, dels utförselsafgifter

för vissa slag af varor. 1 sådant afseende bär blifvit föreslaget:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 1"

Inom Andra Kammaren (motion N:o 200) af Herr Magnus Svensson

■‘att registreringsafgifter vid utförsel åsättas pitprops, telegrafstolpar och andra

dylika alster af ungskog, malmer, lumpor samt kreatursben, maka och

omalna“;

inom samma Kammare (motion N:o 195) af Herr G. Hceggström,

i hvilkens förslag flere ledamöter sig förenat, "att antingen en export-tull af

5 öre per kubikfot åsättes alla sparrar af 5 tums diameter å midten eller

derunder, hvilka från år 1869 från riket exporteras, eller att från och med

detta års början dylika sparrar tillsvidare förbjudas till export";

samt slutligen äfven inom Andra Kammaren (motion N:o 189) af

Herr Johannes Andersson, att Riksdagen måtte bestämma sådan lämplig

tull för export af sparrar och graf stött or, att skogarnes ödeläggelse derigenom

förhindras".

Såsom af motionerna kan inhemtas, har endast Herr Magnus Svensson

med sitt förslag åsyftat att bereda Statsverket ökade inkomster. 1 detta afseende

anser sig Tjtskottet endast behöfva erinra, huruledes redan 1862 6«»

årens Riksdag förklarade den inkomst, som af dylika exportafgifter vunnes,

vara alltför obetydlig att kunna anses uppväga den förlust för utvecklingen

af rikets ekonomiska välstånd, samt alla de hinder och olägenheter för handeln

och varuomsättningen, som af dessa afgifter voro omedelbara följder,

hvarföre äfven Riksdagen beslöt, att alla ännu qvarstående utförselsafgifter

skulle upphäfvas. Då dertill kommer, att den del af befolkningen, som sysselsätter

sig med samlande af ben och lumpor, måste anses utgöra landets

fattigaste, och sålunda icke bör af lagstiftningen genom skatt å sitt arbete

betungas, samt att derjemte hvarje utförselsafgift måste anses såsom en extra

beskattning på producenten, utöfver hvad han pa andra vägar och i likhet

med öfriga medborgare till Staten hör erlägga, så anser sig Utskottet hafva

fullt skäl att hemställa,

25:o

det Herr Svenssons motion (N:o 200) i här berörda delar

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

De af Herrar Hseggström och J. Andersson väckta motioner åsyfta

deremot att förekomma ett alltför starkt anlitande af ungskogen genom att

i viss mån förhindra den enskilde att medelst utförsel tillgodogöra sig en

del af sina skogsprodukter. Ehuruväl Utskottet icke vill bestrida, att landets

skonar kunna i ett eller annat afseende behöfva erhålla en bättre och med

Bih. till Hiksd. Prat. 1868. 5 Samt. 1 Afd. 3 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

skogens framtida bestånd mera förenlig vård, anser det likväl icke denna

vård kunna så att säga framtvingas genom de af motionärerne föreslagna

förbud för, eller afgifter å exporten af vissa slag af trävaror. I allmänhet

torde det nemligen få anses af erfarenheten bekräftadt, att hvarje dylikt ingripande

i den enskildes fria hushållningsverksamhet visat sig snarare motverka

än befrämja det dermed åsyftade ändamålet. Och hvad särskildt angår

skogsskötsel!! torde böra erinras, att samma farhågor, som af motionärerne

nu uttalas, redan under mycket lång tid påkallat Statens mellankomst för att

hindra misshushållningen och sörja för framtidens behof, samt att Staten,

lyssnande till dessa fordringar, lika länge genom en mängd olika inskränkningar

i. den enskilde egarens fria dispositionsrätt af skogen sökt vinna en

förståndigare hushållning, utan att dock kunna åstadkomma en förbättring,

som ens i någon män förmått skingra de städse lika högljudt uttalade farhågorna

för skogens bestånd. Den egentliga följden af dessa inskränkningar

toide hafva varit, att en af våra största naturliga rikedomar endast alltför

ringa tillgodogjordes, att skogarne, såsom nästan värdelösa, på allehanda

sätt vårdslösades och förstördes, så mycket snarare som deras afkomst icke

förmådde uppväga de från en ordnad skogshushållning oskiljaktiga kostnader.

F örst nyligen har man vågat medgifva hvarje skogsegare, att utan

några i tulltaxan stadgade hinder få fritt disponera sin skog, och att såväl

genom utförsel som annorlunda få deraf draga all den vinst och nytta han

finner med sin fördel förenligt. Om också derigenom till eu början blifvit

en följd, att en eller annan med kanske alltför stor äflan sökt tillgodogöra

sig den nya friheten, bör det likväl anses otvifvelaktigt, att det stegrade

värde landets skogsprodukter derigenom erhållit, snart skall framkalla en

allmänna! e insigt om nödvändigheten af skogens vård och om fördelarne af

en förståndigt ordnad skogshushållning, hvilken åter skall sjelfmant gifva

skogsskötsel!! all den omtanke och omsorg, som i allmänhet egnas hvarje

rik och jemnt flödande näringskälla. Enligt Utskottets åsigt, måste sålunda

hvarje i utförselstarifen stadgadt hinder mot fri utförsel af skogens produkter

snarare motverka än befrämja det allmänna införandet af eu ordnad skogshushållning,

hvarföre äfven den särskilda lagstiftning, som för detta ändamåls

vinnande möjligen kan vara af nöden, hvarken kan eller bör i tulltaxan finna

sm plats. Med stöd jemväl af hvad här ofvan blifvit yttradt angående utförselstullen

i allmänhet, samt med erinran att stadgandet i 4 § af Handelstraktaten

med Frankrike, ''‘att i afseende å utförseln af handelsvaror från

h rankrike till de förenade rikena samt från dessa sednare till Frankrike skall

icke kunna föreskrifvas eu mindre gynnsam behandling än den nu stadgade",

torde lägga hinder i vägen för bifall till de ifrågavarande förslagen, får Utskottet

hemställa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottetfi Betänkande N:o 4.

19

26:o

att Herrar Hseggströms och J. Anderssons ofvannämnda

motioner (N:ris 195 och 189) icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 Februari 1868.

På Utskottets vägnar:

ALB. EHRENSVÄRD.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Förslag*

till ändringar i gällande Tulltaxa.

Tarif för Införselstullen.

Införselstull.

i Qvantitet;

för

] tullberäkningen. I Riksm.vnt
-

Aether och Aether spirituosus eller s. k. Hoffmansj

droppar......................

i Albumin; hänföres under Kemiskt-tekniska

rater.

Anilin; hänföres under Kemiskt-tekniska

rater.

prepa-1

prepa-j

Apotheksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla''

eller sammansatta...........................

Inventarier,. skepps-, ej specificerade, och icke lianförliga

till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar,

äfvensom skeppsinventarier, alla

slag, tillhörande förolyckade eller sjöskadade

utländska fartyg

Jern:

»midt eller valsadt:

ankare, armbultar, draggar, kuttingar,!

kettingsstoppare, krokar, roderjern och

skeppsknän ..............................

hammare och smedjestäd

Kemiskt-tekniska pr ep av åter, ej specificerade

Klor syr adt Kali.................

It:dr | öre.

uppskjutes. |

Fria.!

Fria.

Fria.

Fria.

Fria.

Fritt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Beviilnings-UtshotteU Betänkande N:o 4.

21

Ovätte!. Införsel8tull.

! för

Kärl och Omslag, eller s. k. Emballage, hvari va-j tullberäkningen Riksmynt.

ror inkomma och då dermed synbarligen!-!-1—

afses endast varans skydd samt då ej, en-i i R:dr löK
ligt

särskilda stadgande!! i taxan, emballa- .

get skall inbegripas i vigten för tullberäkningen

.....................................................................: ——- ! Fria.;

Läderarbeten.

Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade|

eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till ma-!

skinerier, tullbehandlas såsom delar af maskinerier.

Mullbärssaft; hänföres till Bärsaft.

I Persikokärnor .........................................................................

Rötter, ätbara, alla slag, ej specificerade .................

Salt, oraffineradt och raffineradt, alla slag, ej specificerade.

................................................................!

1 skålp.

Fria.

1 Fritt.!

Skepp sinventarier; se Inventarier.

Säckar:

nya, tömma; tullbehandlas lika med den väf-|

nåd, hvaraf de bestå.

synbart brukade...........................................................|--

Tågvirke, nytt...................................................................... ——

Verktyg för fabriker, handtverk och jordbruk, ej

specificerade........................................................... ...

Väfnader:

linne- och hamp-:

pressduk........................................................i 1 skålp.

Fria.

Fritt.1;

Fria.!

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillning,-;-Utskottets Betänkande N:o 4.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 8.

Egare af fartyg, som vid Svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges,

äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fallfärdigt skick, och

sadant inför General-tullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution

af erlagda införselsafgifter för segel och segelduk, som egaren genom

behöriga intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda

och för sådant ändamål från utrikes ort införda.

De skeppsförnödenheter — — — — — — _ ____ _ _

— — fartygs bruk.

s. 23 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 4

23

Tabell N:o I,

utvisande den bruttoinkomst, som, genom åsättande af en registreringsafgift

å vissa artiklar, skulle Statsverket beredas:

O

Medelinförsel Registreringsåren

1864—1866. afgift å 5 proc.

Bildhuggeriarbete!!, som u

beten ..................................

Blomster, torkade................

Blommor, naturliga...............

Blomsterlökar...........................

Buskar ......................................

Böcker, med undantag af

språk tryckta .....................

Flyttsaker ................................

Foglar, lefvande....................

Grifflar.....................................

Gräsmattor och gräsrep.....

Juveler.....................................

Kartor ......................................

Kopparstick m. in. ..............

Marmor.....................................

Medaljer ..................................

Mineralier ..............................

Musikalier...............................

Musslor, friska.....................

Målningar ................................

Naturalier..............................

Plantor.....................................

Sand ........................................

Skriftaflor ..............................

Träd, friska...........................

| Vagnar, synbart brukade etc

o-öra konstnärsar- i R:dr
.

.........• 5,173

............! 651 i

............................I 127|

............. 12,076

91 !

på främmande j

........ 22,330

26,053 i

........................... 619:

5,654

.........| 630 j

............. 87

.............. 8,143

.............. 4,388

2,880

400*1

1,486

12,962

................. 6,856

. ..................! 10,367

......... 6,350

.......... 18,935

11,148

21,817

............ 13,847

2,310

R:dr.

259

33

6

604

1,116

1,303

31 i

283 |

32

4

407

219

144

20

74

648 !

343

518

317

947

557

1,091

692

115

Summa Rall’

195,380

9,768

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-UtskotteU Betänkande N:o 4.

Tabell N:o II,

utvisande den minskning i tullinkomst, som föranledes af Bevillning
O
Utskottets

förslag om tullfrihet för nedannämnda artiklar; beräknad

efter medelinförseln under åren 1864—1866:

: Inventarier, skepps-, nya, ej specificerade

.........................................................

| Jern, smidt eller valsadt:

Kemiskt-tekniska preparater, ej speci
-

Under åren j

1864—1866 införd i

Beräknad

minskning i

qvantitet.

tullinkomst.

R:dr

öre.

R:dr

10,717 —

536

— !

Cntr.

1,505: 66

1,129

33

Cntr.

6,911 —

5,183

- |

Cntr.

606: 33

455

— !

R:dr

136,151 —

6,807

66

Skålp.

1,246: 33

37

66 i

Skålp.

44,047: 33

1,322

33

Skålp.

263,643 —

7,909

33

R:dr

296,644: 33

14,832

33

t R:dr

—

38,212

64

Sammanlagda beloppet af beviljad restitution

för erlagda tullafgifter för artiklarne

ankare, kettingar, tågvirke samt andra j

skeppsinventarier, utom segel och segelduk, i

har år 1866 utgjort......... 15,580 R:dr 79 öre!

: och år 1867 uppgått till 17,511 » 04 »

eller i medeltal ..... ......16,545 R:dr 91 öre

STOCKHOLM, IWAE HiKGGSTKQMS BOKTBYCKEBI, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.