Sök i Ratio Lex

Memorial, angående lista, 2:dra och 3:dje Artiklarne i Bankoreglementet.

1868-04-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1868:18, Memorial, angående lista, 2:dra och 3:dje Artiklarne i Bankoreglementet.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

att återbetalningstiden utsträckes till 8 år, under Indika 1,500 R:dr årligen inbetalas,

med det medgifvande för öfrigt, som redan i Utlåtandet N:o 9 blifvit

föreslaget, att ränta å det oguldna beloppet icke skall beräknas; och tillstyrker

Utskottet alltså,

att Jacobsson må medgifvas verkställa inbetalningen af sin

skuld till Lånekontoret i Göteborg å 12,000 R:dr under

åtta på hvarandra följande år, sålunda att 1,500 R:dr betalas

före slutet af år 1868 och derefter före hvarje följande

års slut ett lika belopp, intilldess omförm Elda 12,000 R:dr

blifvit till fullo inbetalade; allt med befrielse för Jacobsson

från erläggande af upplupen och upplöpande ränta å det

oguldna beloppet, men under förbehåll att Jacobsson för

betalningarnes fullgörande ställer säkerhet, som af Styrelsen

öfver Lånekontoret varder godkänd.

Stockholm den 20 April 1868.

W. F. Ter sm eden

I¥:o IS.

Ank. till Riksd. Kansli d. 20 April 1868, kl. 4 e. ni.

Memorial, angående lista, 2:dra och 3:dje Artiklarne i Bankoreglementet.

Vid granskning af de föreskrifter, som innefattas i ofvannämnda delar

af Bankoi''eglementet, har Utskottet funnit desamma icke vara föremål för vid

Riksdagen väckta förslag eller eljest erfordra ändringar, med undantag af hvad

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

bär nedan omförmäles; hvadan i det blifvande Bankoreglemente! alla hithörande

föreskrifter, som icke i detta Memorial äro upptagna, komma att oförändrade

bibehållas.

Beträffande första artikeln, om Riksbankens verksamhet, dess grundfond

och reservfond, krafvel’ endast § 4, om reservfonden, någon ändring, dels med

anledning deraf, att numera den förutvarande skiftes och odlings-laneräkningen

är afslutad, dels i hvad paragrafen innehåller angående utbetalning till Riksgälds-kontoret

af vinstmedel, i hvilket sistnämnda afseende paragrafen bör ändras

till enlighet med det af Riksdagen rörande bankovinsten fattade beslut.

Utskottet hemställer,

1:0

att § 4 i Bankoreglementet må få följande, allenast i

ofvan omförmälda delar ändrade lydelse:

Skilnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning

och beloppet af beräknad sedelstock utgöL Riksbankens

reservfond.

Till denna fond skola öfverföras:

l:o) inbetalningarne i '' utestående lån mot inteckning

uti hus och jord i städerna samt på äldre lånebanko-obligationer;
2:o)

återbetalda filialbauks-försträckningar;

3:o) inbetalningar å obligationer;

4:o) inbetalningar å Allmänna hypoteksbankens skuld

för öfvertagna fordringar mot inteckning i fast egendom på

landet;

5:o) inflytande vinstmedel.

Och berättigas Fullmägtige derjemte att, om och när

någon del af handels- och näringsdiskontfonden eller allmänna

diskontfonden beflnnes obegagnad, öfverflytta de icke

använda medlen till reservfonden, med förbindelse för Fullmägtige

att, derest Riksbankens ställning det medgifvei, dessa

medel återställa, då de varda för det ursprungliga ändamålet

erforderliga.

Från reservfonden skola afföras:

Bo) det belopp, 1,500,000 Riksdaler af Riksbankens under

år 1866 upplupna vinst, som under detta ai skall till

Riksgälds-kontoret aflemna»;

2:o) den förstärkning af handels och näringsdiskont
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

fonden vid Diskont- och Lånekontoren, som erfordras då uttagningarne

på upp- och afskrifningsräkning öfverstiga i

kassa eller på räkning innestående belopp;

3:o) de för Riksbankens ränteutgifter, förvaltningskostnader

in. in. erforderliga medel;

äfvensom, då Riksbankens säkerhet det medgifver och

allmänna rörelsen, sådant påkallar, förstärkningar af handels-

och näringsdiskontfonden samt medel för liqvid af

obligationer, som Riksbanken, på grund af uppgjordt kontrakt

eller eljest, öfvertager eller inköper; allt under vilkor

att det stadgade maximum för sedelstock ej öfverskrides.

I andra artikeln, om metalliska kassan, invexlingen af sedlar, utmyntningen

och Riksbankens sedelstock, finnas uti § 13 lemnade bestämmelser angående

profning vid Myntverket af silfver och guld, som till Riksbanken eller för dess

räkning levereras. Den nuvarande bestämmelsen i afseende på guld, att allt

sådant, som till Riksbanken eller för dess räkning levereras, skall undergå

prof af vederbörande vid Myntverket, bör, sedan det vid förra riksdagen blifva

beslutadt att i Riksbanken finge omedelbart in- och utvexlas utländska

guldmyntsorter, undergå en sådan förändring, att utländskt guldmynt, likasom

redan är förhållandet med äldre Svenska silfvermyntsorter och utländskt silfvermynt,

som erbjudes till omedelbar invexling, varder undantaget från föreskriften

om probering vid Myntverket. Derjemte och under förutsättning att det

af Kongl. Maj:t framställda samt af Sammansatt Banko- och Lag-Utskott tillstyrkta

förslaget att i stället för dukater skola utmyntas guldmynt å francsvalör

vinner Riksdagens bifall, bör nuvarande bestämmelsen, att de attester

Myntverket afgifver öfver proberadt guld och silfver skola utvisa ej mindre beloppet

i fint än äfven värdet i riksdaler eller dukater, förändras.

Utskottet föreslår derföre,

2:o

att § 13 i nuvarande

förändrade lydelse:

Med undantag af kontrolleradt

verksilfver, äldre Svenska

silfvermyntsorter, sådant

utländskt silfver eller guldmynt,

som erbjudes till ome
-

Bankoreglemente må få följande

(Jfr § 13.) Allt silfver, som till

Banken eller för dess räkning

levereras, med undantag af kontrolleradt,

verksilfver, äldre

Svenska silfvermyntsqrter och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

5

delbar invexling efter de af

Fullmägtige fastställda pris,

samt kontrolleradt dukat- och

arbetsguld, skall allt silfver

och guld, som till Riksbanken

eller för dess räkning levereras,

hädanefter, i likhet med

hvad hittills vanligt varit, undergå

prof af vederbörande vid

Myntverket, hvilkas deröfver

utfärdande attester skola utvisa

ej mindre verkliga beloppet

i fint, än äfven värdet i

Svenskt mynt.

I § 15 föreslår Utskottet allenast

skatt", hvilket sednare Utskottet anser a

hålla följande lydelse:

sådant utländskt mynt, som

erbjudes till omedelbar invexling

efter de af Fullmägtige

fastställda pris, äfvensom allt

guld, hvilket likaledes varder

levereradt, med undantag af

kontrolleradt dukat- och arbetsguld,

kommer hädanefter

att, i likhet med hvad hittills

vanligt varit, undergå prof af

vederbörande vid Myntverket,

hvilkas deröfver utfärdande attester

skola utvisa ej mindre verkliga

beloppet i fint, än äfven

värdet i Riksdaler eller dukater.

utbyte af ordet “slagskatt" till “myntara

rigtigare; hvadan § 15 skulle er
-

3:o.

Fullmägtige berättigas att, efter särskild pröfning för hvarje

fall. kunna, om de finna sådant lämpligt och för Riksbanken

fördelaktigt, befria den eller dem, som till Riksbanken

aflemna silfver eller guld i plants, från erläggande af

myntskatt.

Den närvarande § 16 i Bankoreglementet lyder sålunda: “Enligt § 1 i

Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, jemförd med §§ 1 och 2

i Lagen angående myntbestämningen af samma dag, är Banken ovilkorligen

skyldig att, när så påfordras, sina sedlar med Svenskt silfvermynt inlösa efter

den grund, att 128 skillingar banko eller 4 Riksdaler Riksmynt gälla lika med en Riksdaler

i silfver, efter den, med afseende å slagskattens beräkning i myntet, af

Kongl. Maj:t och Rikets Ständer förändrade 1664 års myntfot; börande Fullmägtige

tillse att, såvidt ske kan, prägladt silfvermynt af alla fastställda sorter

städse finnes i förråd.

Denna § innehåller således i dess förra del allenast ett upprepande af

hvad som stadgas i § 1 af Lagen angående myntbestämningen.

De i nämnda lag begagnade uttrycken: “efter den, med afseende å slagskattens

beräkning i myntet, af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer förändrade

1664 års myntfot", äro emellertid så obestämda, att de kunna föranleda och

verkligen föranledt missförstånd, ithy att man föreställt sig, det silfvermyntet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N-.o 18.

skulle innehålla mindre qvantitet silfver, än gällande förordning om myntet

bestämmer, nemligen så mycket mindre som slagskatten utgör, eller % procent.

Detta är dock icke. förhållandet, såsom Utskottet torde få med ett

exempel upplysa.

Om två skålpund myntsilfver eller 20,000 korn, af den bestämda halten,

som är tolflödig, inlemnas till Myntverket för myntning, så utmyntas deraf

verkligen det, i myntordningen bestämda antal af 25 hela Riksdaler silfverspecie,

hvilka innehålla den bestämda vigten i silfver, eller 800 korn = 8 ort på

hvarje (deraf 6 ort silfver och 2 ort koppar). Men Myntverket behåller för

sin egen räkning, såsom slagskatt, % procent af de myntade 25 specierna,

eller silfver till ett belopp som motsvarar 0,1877 specie, och återställer till

silfrets inlemnare endast återstoden; hvilket med andra ord vill säga, att man,

för erhållande från myntverket af 25 hela Riksdaler specie eller motsvarande

antal smärre mynt, måste till Myntverket inlemna tre fjerdedels procent silfver

utöfver de 20,000 korn, som åtgå till nämnda 25 speciel-, eller 20.150 korn.

Utskottet bär ansett den omförmäla tvetydigheten kunna och böra luden

nämnda §:n i Bankoreglementet undanrödjas derigenom, att de ifrågavarande

orden utbytas mot ett enkelt åberopande af gällande förordning om

rikets mynt; och föreslår fördenskull,

4:o

att 16 § i Bankoreglementet må få följande förändrade

lydelse:

“Enligt § 1 i Lagen för Rikets Ständers Bank af den

1 Mars 1830, jcmförd med §§ 1 och 2 i Lagen angående

myntbestämningen af samma dag, är Riksbanken ovilkorligen

skyldig att, när så påfordras, sina sedlar med Svenskt

silfvermynt inlösa efter den grund, att 128 skillingar banko

eller 4 Riksdaler Riksmynt gälla lika med en Riksdaler i

silfver i enlighet med gällande Förordning om rikets mynt;

börande Fullmägtige tillse att, såvidt ske kan, prägladt

silfvermynt af alla fastställda sorter städse tinnes i förråd/4

I motion N:o 81, Första Kammaren, har Herr A. O. Wallenberg hemställt.

att Riksdagen måtte besluta, att 20 § i Bankoreglemente! må ändras derhän,

att en hvar, som åtnöjes med silfverplants till den qvantitet, som motsvarande

silfvermynt skall innehålla, bör emot Riksbankens sedlar erhålla denna

valuta, så vida han vill emottaga hel plants och ej delning deraf ifrågasattes.

Enligt nuvarande 20 § i reglementet är det åt Fullmägtige öfverlemnadt

att kunna, i stället för Svenskt silfvermynt, utgifva icke allenast utländska silfver

in v n t s o r t e i- mot det af Fullmägtige fastställande utvexlingspris, utan äfven

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N.-o 18.

silfver- och guldplantsar mot del pris, som Fullmägtige, med afseende å Bankens

fördel och med ledning af priset å silfver och guld på utrikes orter, bestämma.

Det skulle innebära en origtig uppfattning af Riksbankens uppgift och

skyldighet, om eu fordringsegares begäran att erhålla sin fordran gulden i landets

mynt, på sätt som lag bestämmer, från Riksbankens sida möttes med obevågenhet

eller försvårande omvägar; men å andra sidan sträcker sig Riksbankens

skyldighet, enligt hittills gällande bestämmelser, icke derhän, att fordringsegaren

må efter sin önskan bestämma, huruvida hans fordran skall gäldas med

mynt eller omyntadt silfver, utan beror det på öfverenskommelse mellan Riksbanken

och fordringsegaren både huruvida och efter hvilken beräkning af priset,

uttryckt i det lagliga myntet, omyntadt silfver må i stället för det myntade

lemnas.

Visserligen kan det sägas, att, liksom de smärre, med Statens prägel

till bestyrkande af deras verkliga värde försedda metallstycken, hvaraf myntet

består, hafva erhållit denna form för att kunna vid smärre byten begagnas, så

äro större metallstycken i plantsforin, om hvilkas värde ett af sakkunnige meddeladt

intyg är lemnadt, ett liqvidationsmedel, som företrädesvis lämpar sig för

den större rörelsen, när denna icke kan för sitt behof betjena sig af de andra,

ännu beqvämare utvägarne genom vexla!'' och dylikt; och torde det vara ovedersägligt

att under vanliga och normala förhållanden det i allmänhet är fördelaktigare

både för affärsmannen att, när han nödgas remittera klingande valuta,

dertill använda plantsar, och för Riksbanken att lemna sådana i stället

för mynt, hvadan, då den synpunkten fasthålles, att rörelsens behof af liqvidationsmedel

bör så mycket möjligt lättas och icke försvåras eller fördyras, båda

parternas fördel i allmänhet öfverensstämmer. Men då begreppet af laggildt

betalningsmedel tillkommer endast det präglade myntet, torde Riksbankens oviikorliga

skyldighet icke böra utsträckas utöfver detta, och alltså såväl utlem

nandet af plantsar som prisbestämmelsen å dessa böra fortfarande, liksom hittills,

vara förbehållna åt Fullmägtiges bepröfvande.

På dessa skäl hemställer Utskottet,

5:o

att Herr Wallenbergs förevarande förslag icke må af Riksdagen

bifallas.

Uti den 21 § är det ålagdt Fullmägtige att låta efter hand och i mån

af rörelsens behof uppmynta Riksbankens silfverförråd, äfvensom att föranstalta,

att Riksbankens behållningar i guld varda, i mån af behof, till draketter utmyntade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Memorial N.-o 18.

Orden “till dukater“ kunna, utan att stadgandets mening deraf lider,

uteslutas, och torde äfven böra det, för den händelse Riksdagen bifaller Kongl.

Maj:ts förslag om dukatutmyntningens upphörande samt utgifvande i stället af

guldmynt å francs-valör, hvadan Utskottet hemställer,

6:o

att 21 § i reglementet må, allenast med uteslutande af ofvan

anförda ord, få denna lydelse:

“Fullmägtige ega att efter hand och i mån af behof

låta uppmynta Riksbankens silfverförråd, så att icke något

afbrott i utvexlingens jemna gång må inträffa eller hinder

möta att med Svenskt gångbart silfvermynt förskottsvis infria

Myntverkets attester, på sätt i § är stadgadt; egande

Fullnfägtige att, efter eget ompröfvande, vid myntningen låta

använda det Riksbankens silfver, myntadt eller omyntadt,

som dertill anses för Riksbanken förmånligast.

Fullmägtige låta jemväl föranstalta, att Riksbankens behållningar

i guld varda, i mån af behof, utmyntade."

Åt enahanda anledning, som nyss är anförd, torde det blifva nödigt att

åberopandet i reglementets § 22 af Kongl. Förordningen den 9 Maj 1835, hvilken

numera är gällande endast i hvad angår myntning af dukater, uteslutes;

med afseende hvarpå Utskottet hemställer,

7:o

att 22 § i reglementet må få denna förändrade lydelse:

“Silfver- och guldmynt präglas å de valörer, som i gällande

förordningar äro bestämda.“

Herr A. W. Björck har uti motion N:o 272, Andra Kammaren, med anledning

af det förslag han i en annan motion framställt om förändring af silfvermyntet,

hemställt, dels att ett nytt formulär för sedelmyntet måtte fastställas,

dels att emellertid sedlar i Rikets Ständers Banks namn må fortfarande utgifvas,

och dels att de Bankofullmägtige tillkommande åtgärder för tillvägabringande

af nytt sedelmynt i enlighet med det i 29 § af Bankoreglementet stadgade

formulär måtte tillsvidare inställas.

Antagande, att Riksdagen godkänner Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets

afstyrkande af Herr Björcks förslag om ändring af silfvermyntet, hemställer

Utskottet,

8:o

att Herr Björcks nu förevarande motion icke må till någon

åtgärd föranleda. I

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 18.

9

I reglementets tredje artikel, om depositions- och postvexel-rörelserna, har

ingen ändring ansetts nödig.

Stockholm den 20 April 1868.

W. F. Tersmeden.

Reservationer:

vid 4:de punkten af Herr C. A. Mannerskantz, och vid öde af Herr J.

Lindström.

Herrar J. Ekman och J. Rundbäck ville hafva anmäldt, att de icke deltagit

i behandlingen af hvad som rörer andra artikeln i reglementet.

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 6 Sami. 1 Afd. 10 Plätt.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.