Utlåtande, i anledning af Herr C. A. Mannerskantz’ motion rörande omorganisation af landets penningeväsende.
1868-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1868:20, Utlåtande, i anledning af Herr C. A. Mannerskantz’ motion rörande omorganisation af landets penningeväsende.
Dokumentets text
Banko-Utskottets Utlåtande N:ö 20.
1
N.o SO.
Ank. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1868, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr C. A. Mannerskantz’ motion rörande
omorganisation af landets penningeväsende.
Uti eu inom Ändra Kammaren Täckt motion, N:o 311, kar Herr C. A.
Mannershantz, med'' föranledande af do vid riksdagen väckta motioner rörande förändring-
af landets myntsystem, och i afsigt att landets hela penningeväsende måtto
kunna på en gång med varaktigt bestånd för framtiden ordnas, föreslagit, att åt
Banko-Utskottet måtte uppdragas att taga under pröfning de förslag till reorganisation
af såväl Riksbanken, som landets bankväsende i allmänhet, ''livilka afgåfvos
af den utaf Kongl. Maj:t år 185b tillsatta Binans-komité, samt att på grund och
med ledning af nämnda förslag, men med den förändring deri, hvartill do sedan
förslagens afgifvande inträffade förhållanden i afseende på Representationens sammansättning
samt inom banklagstiftningen kunde föranleda, för Riksdagen föreslå
de åtgärder och beslut, som för åstadkommande af en dylik, på rigtiga grunder
byggd, fullständig reorganisation af landets penningeväsende kunde finnas erforderliga.
Vid innevarande riksdag hafva väl icke i följd af de motioner, som föranledt
nyssnämnda framställning, några så beskaffade beslut blifvit vidtagna beträffande
landets penninge- eller bankväsende, att de hittills bestående grunderna derför
i ett eller annat afseende berörts och att af sådan anledning behof kan anses
hafva inträdt att göra de till nämnda vigtiga ämnen hörande förhållanden till föremål
för en allmän undersökning eller mera genomgripande förändring.
Likväl hafva under do sednare tiderna åtskilliga , frågor i dessa ämnen
uppstått och tilldragit sig en så allmän uppmärksamhet, samt äfven inom Representationen
framkallat så många yttranden och förslag i olika rigtningar, att en
grundlig utredning af desammas betydelse i allmänhet och för vårt lands förhållanden
särskild! icke kan vara annat än gagnelig.
Så hafva ej mindre de olägenheter och förluster vid beröringen med ''utlandet,
som med vårt nuvarande myntsystem ansetts vara förenade, än ock den fördel
Bill. till ltiksd. Frot. 1868. 6 Sapil. 1 Afd. 12 Höft. 1
2 Banko-Utskottets Utlåtande N:o 20.
man åsyftat rinna genom ett med andra länder gemensamt mynt framkallat tanken
på en förändring af sjelfva myntsystemet, hvilken förändring, med afseende på dess
väsendtliga inflytande på många bestående förhållanden, synes behöfva väl förberedas,
innan densamma kan komma till utförande.
Det förhållandet, att Riksbankens sedlar genom sjelfva grundlagen äro förklarade
för lika laggildt betalningsmedel, som det klingande myntet^ utan något
förbehåll för den händelse att dessa banksedlar icke skulle med mynt inlösas, bär
länge varit föremål för uppmärksamhet och föranlcdt ofta, fast hittills utan framgång,
förnyade förslag till ändring, af hvilka förslag det sednast vid denna riksdag
framställda synes, hufvudsakligen genom bristen på cn föregående utredning af
den vigtiga frågans alla delar, hafva misslyckats i att föra denna till sin lösning.
Den äfven annorstädes mycket omtvistade frågan, huruvida rörelsens förseende
med myntrepresentativ, eller banksedelutgifningen, må böra vara förbehållen
ensamt åt eu enda statsanslag eller fritt öfvcrlemnad åt flera, äfven enskilda hankanstalter,
har här i landet länge och fortfarande utgjort föremål för olika, alltför
ofta vexlande meningar och förslag, hvilka ådagalägga, att rörande denna fråga
den allmänna insigt och stadga i tänkesätt ännu icke vunnits, som likväl äro nödvändiga
för fasthet i penningeförhållandena och dermed sammanhang egando vigtiga
intressen.
Till de frågor, som hafva afseende på tnvntet och det laggilda betalningsmedlet
samt banksedelutgifningen, sluta sig åtskilliga andra vigtiga frågor rörande
bankväsendet.
Icke allenast sjelfva do konstitutionela bestämmelserna i afseende på lagstiftningsrätten
rörande do särskilda slagen af bankinrättningar, utan äfven dessa
inrättningars närvarande organisation samt grunderna och sättet för deras verksamhet
hafva sedan länge varit föremål för olika meningar och förslag; och det
torde vara af stor vigt att en pröfning och noggrann utredning må företagas ej
mindre angående det förhållandet, att Regeringen och Representationen hvar för sig
ega en uteslutande befogenhet att lagstifta, den förra för enskilda bankinrättningar
och den sednare för Riksbanken, än äfven af don bestående lagstiftningen för bankinrättningarne
och sättet för deras verksamhet.
Utskottet har, såsom redan blifvit yttradt, ansett nu antydda med flera
dithörande frågor böra blifva föremål för en grundlig undersökning; men då Utskottet
icke varit i tillfälle att, jemte de öfriga ärenden, som ålegat Utskottet, åt nämnda
ämnen egna den tid och uppmärksamhet, som erfordrats för deras fullständiga utredning
samt för uppgörande af de förslag, hvartill en sådan utredning kunde finnas
föranleda, bär Utskottet, synnerligen som dels do förslag, hvilka 1858 års Finanskomité
afgifvit, icke beröra alla de ämnen, Utskottet finner påkalla utredning,
dels ock nämnda förslag synts Utskottet, om de skulle läggas till grund för eu
omorganisation af bankväsendet, dessförinnan böra underkastas en förnyad pröfning,
ansett sig böra hemställa,
att Herr C. A. Mannerskantz’ förevarande motion icke för närvarande
måtte föranleda till annan åtgärd, än att Riksdagen ville hos Kong!.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes genom tillsättande
af en komité, eller på annat sätt, som Kongl. Maj:t kunde
finna lämpligt, dels låta verkställa undersökning och utredning rörande
landets hela mynt- och penningeväsende, hvad angår ej mindre det
nuvarande myntsystemet och dess inflytande på landets förhållanden till
utlandet, än äfven de grunder, hvarpå lagstiftningen för och organisa
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 21.
3
tionen af penningeanstalterna för närvarande hvila, med afseende såväl
på sjelfva lagstifningsrätten rörande de olika slagen af dylika anstalter,
som på de för dem nu gällande allmänna bestämmelser och det sätt
hvarpå dessa anstalters verksamhet hittills utöfvats; dels äfven, efter
hvad en sådan undersökning och utredning kan föranleda,., låta utarbeta
förslag till de förändringar och tillägg i nu gällande grundlags stadgandcn
samt andra lagar och författningar angående pcnninge- och bankväsendet,
som kunna finnas ändamålsenliga för att, så vidt sådant af lagstiftningen
och administrationen beror, de ifrågavarande vigtiga angelägenheterna
må blifva så ordnade, att en vigtig och jemn fortgång af
landets näringar samt ett varaktigt välstånd och förkofran må varda
befordrade.
Stockholm den 5 Maj 1868.
C. A. Mannerskantz.
vice Ordförande.
N:o 21
Ank. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1868, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till instruktion för nästkommande Riksdags
Banko- Utskott.
Till fullgörande af föreskriften i § 9 af den för Banko-Utskottet vid denna
riksdag gällande instruktion, får Utskottet härmed afgifva förslag till instruktion
för Banko-Utskottet vid nästkommande riksdag.
Annan ändring i den nu gällande instruktionen har icke funnits nödig, ån
att, då nästa Riksdag har att besluta om dispositionen af den bankovinst, som upplupit
från och med år 1867, § 1 i instruktionen i öfverensstämmelse härmed ändrats,
samt att i § 4, angående den Utskottet åliggande undersökning och granskning
af Riksbankens tillstånd och huru densamma blifvit styrd och förvaltad, orden
“efter nästförflutna riksdag11 uteslutits, enär nuvarande Banko-Utskott icke full
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.