Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 3

1868-03-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1868:3, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:0 3.

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 Mars 1868, kl. 12 midd.

Utlåtande och förslag i fråga om användandet af den sedan

1866 års början upplupna bankovinst.

Det åligger Utskottet, jemlikt 1 § i dess instruktion, att, så fort sig göra

låter, meddela Riksdagen yttrande och förslag om användande af den sedan 1866

års början upplupna bankovinst.

Vid fullgörande häraf får Utskottet först erinra, att, enligt den tryckta öfversigt.

en af Riksbankens hela ställning efter 1866 års bokslut, öfverskottet af tillgångar

och fordringar utöfver skulder då uppgick till.......R,:dr 29,007,797 : 64.

deraf grundfond................... 25,000,000: —

Behållningen derutöfver...............R:dr 4,007,797: 64.

utgjordes af:

återstående, ej disponerad vinst från år 186 4 .... 34,8 33 : 84.

vinst år 1865 ............... 1,860,359: 52.

dito år 1866 ................ 2,112,604: 28. 4,007,797: 64.

Af de 3,500,000 R:dr, som enligt 4 § i Banko-reglementet af

den 8 Maj 1867 borde under nämnda år till Riksgälds-kontoret utaf

Riksbanken utbetalas, äro uti ofvan uppgifna behållning inbegripna

allenast de...................R:dr 1,800,000: —

som tillhöra 1865 års vinstmedel, enär öfriga 1,700,000 R:dr i öfversigten

redan äro från behållningen vid 1866 års slut afräknade;

och utgjorde alltså vid nämnda tidpunkt det odisponerade kapital
öfverskottet

utöfver grundfonden, 25,000,000 .......R:dr 2,207,797 : 64.

deraf behållningen från föregående år.........„ 95,193: 36.

samt 1866 års vinst................R:dr 2,112,604: 28.

Bih. till Biksd. Prot. 1868. 6 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 3.

Vinsten för år 1867 och den deraf uppkomna tillökningen i öfverskottet är

ännu icke till siffran känd.

I fråga om bankovinstens användning hafva åtskilliga förslag vid innevarande

riksdag blifvit uti afgifna motioner framställda. Sålunda har Herr Friherre

C. A. Raab i Första Kammaren (motion N:o 46) föreslagit, att en million Riksdaler

årligen skulle i sex år öfverlemnas till allmänna Hypotheksbanken mot dess obligationer.

I Andra Kammaren har föreslagits:

af Herr Jöns Pehrsson ‘(motion N.o 126) bland åtskilligt annat, hvarom ej

nu är fråga, »att bankovinsten får qvarblifva hos Banken, för att såmedelst öka

dess utlåningsrörelse»;

af Herr A. Sandstedt (motion N:o 175) »att bankovinsten icke, såsom hittills

skett, måtte dragas ifrån Riksbanken, utan i stället användas till att förstärka

Bankens grundfond så länge, till dess den uppnått ett visst belopp, eller att af

vinsten bildas en reserv- eller grundfond, hvarigenom Riksbankens ställning blifver

fullt betryggad och beviljandet af lån mera kunde afse befrämjandet af sådana

näringar, som äro gagnande för fäderneslandet, än den enskilda vinsten»;

af Herr C. J. Kjellman (motion N:o 178) »att den årliga bankovinsten besparas

Riksbanken och bildar en fond för öfvertagande af privatbankernas penningerörelse»;
och

af Herr Eric Olsson (motion N:o 309), hvilken framställt enahanda förslag,

som det nyss anförda; ^

hvarförutan Herr Anders Gudmundsson i motion N:o 127, om afsättande af

en fond för fastighetsbelåning, såsom tillgång härför ifrågasatt bland annat Riksbankens

vinstmedel för åren 1866 och 1867.

Deremot har Kongl. Maj:t, uti dess nådiga Proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof, beträffande sättet för betäckande af en kassabrist hos Riksgäldskontoret,

hvilken beräknats komma att vid innevarande års slut utgöra något öfver

9.900.000 R:dr, fästat uppmärksamhet på den tillgång härtill, som funnes uti bankovinsten

för åren 1866 och 1867, samt, under förmälan hurusom det tillkomme Riksdagen

att sjelf bestämma huru stor del af berörda vinstmedel måtte kunna för ifrågavarande

ändamål användas, yttrat sig för sin del antaga, att åtminstone så mycket,

som motsvarar den för år 1866 upplupna, till siffran kända vinsten, eller i jemnt tal

2.100.000 R:dr, kunde för Riksbanken utan olägenhet undvaras och sålunda redan

under innevarande år blifva för Riksgälds-kontoret tillgängligt.

Då beloppet af 1867 års vinst ännu icke är genom upprättadt bokslut kändt,

har Utskottet så mycket heldre, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående riksdagar

iakttagits, inskränkt det förslag, Utskottet nu afgifver, till bankovinsten för

år 1866, som sist församlade Riksdag, hos hvilken fråga väcktes om bestämmande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 3.

3

redan då af användningen utaf det närmast föregående årets vinst, förkastade förslaget

härom och beslutade endast angående den vinst, som derförinnan upplupit.

Innan Utskottet framställer sitt förslag rörande bankovinsten för 1866, bör

Utskottet anmäla, att Utskottet, i likhet med hvad vid föregående riksdag egt rum,

funnit sig böra inhemta Fullmägtiges yttrande, huruvida de ansåge bibehållande, för

Riksbankens egna ändamål af 1866 års bankovinst eller någon del deraf vara af nödvändighet

påkalladt, samt, ifall hela vinsten eller någon del deraf funnes kunna till

Statsverket aflemnas, huruvida aflemnandet kunde utan olägenhet ske redan under

innevarande år.

Härå hafva Fullmägtige meddelat Utskottet följande svar, hvilket Utskottet

bör bringa till Riksdagens kännedom, så lydande:

”Under de, det sistförflutna föregående år, då det ålegat Banken, att till

Riksgälds-kontoret, i och för Statens allmänna behof, aflemna behållen vinst, har

beloppet deraf alltid inskränkt sig till vinsten för ett år; men vid sednaste riksdag förordnades,

att Banken skulle under nästlidet år till Riksgälds-kontoret aflemna icke

allenast, enligt förut fattadt beslut, 1,700,000 R:dr af vinsten för år 1864, utan äfven

1,800,000 R:dr af vinsten för år 1865. Om det måste medgifvas, att berörda anordning

icke föranledt indragning i lånerörelsen, så torde likväl böra erinras, att denna

rörelse uppehållits genom de ovanligt stora depositioner, som hos Banken under

nästlidet år varit innestående, äfvensom att utbetalningarne till Riksgälds-kontoret

lättats genom den omständighet, att från Filialbanker, som upphört, ingått icke

mindre än 1,594,700 R:dr R:mt. På metalliska kassans ställning har deremot nämnda

betydliga utbetalningar otvifvelaktigt haft ett afgjordt inflytande, emedan större delen

af Riksgälds-kontorets utgifter under förra året afsett liqvider af utländska skulder

eller ock anslag till jernvägar, hvilka anslag till väsendtlig del utgå ur landet,

mer eller mindre omedelbart. Af denna, äfvensom af andra nog bekanta anledningar

har metalliska kassan, som, då frågan om medels aflemnande till Riksgälds-kontoret

vid sista riksdagen behandlades, uppgick till 16,150,000 R:dr och

närmast derefter höjdes, sedermera, efter det den från och med Maj månad börjat

sjunka, men åter uppstigit till 16,700,000 R:dr, allt ifrån sistlidne Oktober varit

i nedgående; och befinnes den, efter fen sålunda jemnt fortgående minskning med

öfver 6 millioner, utgöra endast 10,200,000 R:dr, eller det lägsta belopp, hvartill den

uppgått, sedan silfverutvexlingen sednast vidtog.

Då fråga nu är icke om en tillfällig förstärkning af lånefonden, hvilken vid

behof åter kan indragas, utan om aflemnande af sedlar, hvilka sannolikt skulle inom

kort komma att utbytas mot silfver, och således i sjelfva verket om en betydlig

minskning i den metalliska kassan, kan det icke vara erforderligt, att inför BankoUtskottet

omständligt ådagalägga vådan af den ifrågasätta anvisningen på nämnda

kassa under dess närvarande ställning. Såsom redovisning för vidtagna åtgärder

till förekommande af kassans nedsjunkande under f‘0 millioner, torde särskilt böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 3.

nämnas: att förhöjning i utlåningsräntan, samt minskning i utlåningstiden egt rum,

dock utan att i synnerlig mån hafva ledt till minskning af låneansökningarne; att

obligationer, tillhörande Banken, blifvit till försäljning utbjudna, men att försäljningen,

som i början lyckades temligen väl, numera afstadnat; och att inledda underhandlingar

om utländska krediter icke medfört något aftal, hvarpå kan byggas någon

förhoppning, att Banken skall kunna åtaga sig förpligtelse!’ utöfver dem, som

Banken redan åligga.

Med anledning! häraf och ehuru Banko-fullmägtige nogsamt inse svårigheten

att afvisa anspråket, att Banken, oaktadt den fördubblade utbetalningen sistlidet

år, äfven under det innevarande skall lemna bidrag till bestridande af Statsverkets

utgifter, anse Fullmägtige sig dock böra afstyrka en sådan åtgärd, för såvidt utbetalning

af medel skall ske under första hälften af året. Icke heller sedermera

torde en ytterligare sedelemission böra medgifvas, och endast på den grund, att inbetalningar

till belopp af omkring 1,500,000 R:dr kunna påräknas från Filialbankerna

i Calmar, Helsingborg och Carlshamn, af hvilka de begge förra skola under

sednare hälten af året upphöra och den sistnämnda lärer ämna att med årets slut

upplösa sig, finna Fullmägtige sig kunna tillstyrka, att af Bankens behållna vinst

för 1866 en summa af 1,500,000 R:dr må till Riksgälds-kontoret aflemnas under sednare

hälften af detta år å tider, som Fullmägtige torde få bestämma.»

I den fråga, som, vid hvarje riksdag återkommande, nu föreligger, huruvida

Riksbankens vinst må för denna inrättnings egna ändamål, till förstärkande af dess

ställning eller utvidgande af dess lånerörelse, bibehållas, eller ock aflemnas till

Statsverket för att i sin mån ersätta behofvet af medels anskaffande på annan väg,

har Utskottet icke underlåtit att taga i betraktande hvad som i allmänhet härutinnan

må anses rigtigt och ändamålsenligt; men då statsutgifterna för det närvarande

synas påkalla, att de tillgångar, som det allmänna redan eger, tagas för detta ändamål

i anspråk, har Utskottet funnit denna synpunkt så öfvervägande, att de skäl,

som för ett annat förfaringssätt kunna förebringas, måst vika.

Utskottet har likväl härvid, enär Riksbanken under sist förlidna år till Riksgäldskontor

utbetalt största delen af tvänne års bankovinster, och då varsamhet

synes vara af nöden, för att icke Riksbankens förmåga att upprätthålla silfverutvexlingen

må äfventyras, ansett något aflemnande af vinstmedel under innevarande år

icke höra ske, utan först under det nästkommande.

I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet:

l:o)

att Riksbankens, under år 1866 upplupna, vinst må i jemnad

summa af 2,100,000 R:dr anvisas till Riksgälds-kontoret för

Statens allmänna behof; men

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 3.

5

2:o)

att aflemnandet af berörda 2,100,000 R:dr till Riksgälds-kontoret

må ske först under år 1869.

Utskottet anser sig härmed hafva besvarat de i ofvan anförda motioner framställda

förslag, så vidt de afse användandet af bankovinsten, och vill för öfrigt på sina

ställen afgifva yttranden om de andra ämnen, dessa motioner innehålla.

Stockholm den 5 Mars 1868.

TF. F. Tersmeden.

Reservationer:

vid punkten l:o

af Herr Friherre G. O. Peyron;

af Herr G. A. Mannerskantz: »Då jag anser det vara en rigtig regel, att åtminstone

någon del af den behållna vinst af en anstalt, sådan som Riksbanken, tid

efter annan inbesparas, och då den mindre fördelaktiga ställning, hvari Bankens

metalliska kassa, vid sednast afgifna rapport endast uppgående till 10,364,000 R:dr,

för närvarande sig befinner, synes böra uppmana till mer än vanlig försigtighet

och omtanke i afseende på disposition af Bankens medel, kan jag ej tillstyrka, att

hela den upplupna vinsten för år 1866 från Banken aflemnas, utan föreslår:

l:o) att af Riksbankens, under år 1866 upplupna, vinst en

summa af 1,500,000 R:dr må anvisas till Riksgälds-kontoret, för

Statens allmänna behof, men

2:o) att aflemnandet af berörda 1,500,000 R:dr till Riksgäldskontoret

må ske först under år 1869.»

af Herr G. de Maré;

af Herr J. G. Agardh, som, under åberopande af de i föregående års BankoUtskotts

Utlåtande N:o 13 uttalade åsigter, ansett att endast En million R:dr af

1866 års bankovinst borde till Riksgälds-kontoret för Statsverkets behof öfverlemnas.

Uti denna reservation instämde Herrar G. G. Indebetou, J. Rundbäck och

A. G. Hedengren.

i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko- Utskottets Tftlätanäe täö 3.

vid punkten 2:o

af Herr A. Th. Wijkander: »Emot beslutet att tillstyrka utlemnande först

under 1869 af 1866 års bankovinst reserverar jag mig hufvudsakligen af den anledning,

att jag icke delar den i Betänkandet uttalade åsigt, det Riksbankens förmåga

att upprätthålla silfverutvexlingen genom ett tidigare aflemnande skulle äfventyra^.

Metalliska kassans ställning bestämmes af landets mer eller mindre förmåga att

med exporten betäcka importen. Om Riksgälds-kontoret inom landet upplånar ett

visst belopp för fullgörandet af utländska liqvider, så inverkar denna åtgärd lika

mycket eller lika litet på Riksbankens metalliska kassa, som derest samma belopp

aflemnas direkte från Riksbanken till Riksgälds-kontoret. I båda fallen uppköper

Riksgälds-kontoret vexlar för liqvidens fullgörande och det är uppköpet af dessa

vexlar, som kan komma att bidraga till kursens förhöjande och derigenom möjligen

föranleda silfveruttagningar. Skulle åter Riksbanken redan förut i sin utlåningsrörelse

hafva utsläppt så mycket sedlar, att Banlco-fullmägtige finna en ytterligare förökad

sedelemission betänklig, så föranleder en större utbetalning, sådan som den

ifrågavarande, deremot en nödvändighet att med ett motsvarande belopp inskränka

lånerörelsen. Det är sålunda med hänseende till utlåningen och icke med hänseende

till silfverutvexlingen, som öfverlemnandet till Riksgälds-kontoret af 1866 års bankovinst

kan hafva någon inverkan på penningeställningen inom landet. Men från denna

synpunkt utöfvar en upplåning inom landet ungefär samma inverkan på den allmänna

penningeställningen, som en indragning på utlåningen från Riksbankens handels-

och närings-diskont. Såsom de sednaste årens erfarenhet nogsamt ådagalagt,

är emellertid denna inverkan knappt märkbar, då summan icke är större än

omkring två millioner riksdaler riksmynt. På grund af hvad jag sålunda anfört,

får jag derföre vördsamt hemställa,

att aflemnandet åf berörda 2,100,000 R:dr till Riksgälds-kontoret

må ske redan under innevarande år 1868.»

Herrar J. Ekman och C. J. Malmsten instämde i den af Herr Wijkander

gjorda hemställan, att berörda 2,100,000 R:dr redan under innevarande år måtte till

Riksgälds-kontoret aflemnas.

af Herr J. Lindström.

O:/i

in jdiiiRHi ii

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.