Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåta®!!*; $:<>■ it -

1868-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1868:4, Banko-Utskottets Utlåta®!!*; $:<>■ it -

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåta®!!*; $:<>■ it
-

7

fy-O 4.

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 Mars 1868, kl. 12 nödd.

Utlåtande, i fråga om afskrifning af ett vid Lånekontor i Wisby

balanseradt lån, tillhörande Statslånefonden.

Hos Utskottet hafva sistlidet år församlade revisorer öfver Wisby lånekontor,

uti deras berättelse, bland annat, hemställt om afskrifning af ett vid lånekontoret

utgifvet lån å 1,500 R:dr, tillhörande den s. k. Statslånefonden.

Angående ifrågavarande lån har Utskottet inhemtat, att detsamma den 2 April

1860 beviljats hemmansegaren Mårten Jacobsson Sigers i Hofdbem, mot hypothek

af skuldsedel å enahanda belopp, utgifven af gårdfarihandlanden J. Blomberg och

försedd med borgen af Henrik Mattsson Sigers, Petter Pettersson Burge i Eista, J.

Cederlund Sigers och Jacob Welin Stjup i Habblingbo, bvilka samtlige gäldenärer

vid lånets förfallotid blifvit, med undantag af Blomberg, som under tiden lemnat

Gotland och om hvars vistelseort kännedom saknades, lagsökte hos Kongl. Maj;ts

Befallningshafvande å Gotland, som, af anledning att gäldenärerne förnekat sina

namn, förklarade målet vara af tvistig beskaffenhet.

Welin hade emellertid aflidit, innan målet hann anhängiggöras vid vederbörlig

domstol, eller Gotlands Södra Häradsrätt, dit ombudsmannen vid lånekontoret

instämde Mårten Jacobsson, Henrik Mattsson, Petter Pettersson och J. Cederlund,

med påstående om utbekommande af deras ifrågavarande skuld samt om ansvar för

namnförnekelsen; men förklarade Häradsrätten Mårten Jacobsson, Henrik Mattsson,

Petter Pettersson och J. Cederlund, efter aflagd edgång, icke allenast från all betalningsskyldighet

på grund af ofvanberörda förbindelse frikallade, utan befriade dem

jemväl från ansvar för namnförnekelsen.

Gårdfarihandlanden J. Blomberg, om hvilken underrättelse ingjltt att han

skulle vistas inom Elfsborgs län och som emellertid blifvit hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i nämnda län lagsökt på grund af sin ofvanberörda skuldsedel

samt tredskovis ålagd betalningsskyldighet, hade vid bos honom anstäldt utmätningsförsöfe

bpfupnits sakna tillgång till gäldande af hvad honom sålunda blifvit ådömdt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

Härefter och sedan dels samtlige förstnämnde gäldenärer, på sätt ofvan är

omförmäldt, frikallats från betalning af det ifrågavarande lånet, samt detta icke heller

kunnat hos Blomberg uttagas, instämde ombudsmannen till Rådstufvu-rätten i

Wisby vaktmästaren J. Andersson, som åtecknat sin ansvarighet för de inlemnade

handlingarnes rigtighet, med påstående det han, såsom ansvarig inlemnare, måtte

förpligtas att till lånekontoret utgifva ersättning för omförmälda kapitalbelopp jemte

ränta och kostnader; men emedan hvarken af de ingifna hos Härads-rätten i saken

förda protokoller, eller eljest, kunde anses ådagalagdt att, på sätt ombudsmannen

uppgifva, ifrågavarande tvänne skuldebref af den 28 Mars 1860, för hvilkas rigtighet

Andersson tecknat sig ansvarig, falskeligen tillkommit och den omständighet att utgifvaren

af skuldförbindelsen till lånekontoret, Mårten Jacobsson, jemte en del af

löftesmännen å den derstädes hypothiserade skuldsedeln, med ed friat sig från krafvel

så mycket mindre kunde medföra betalningsskyldighet för Andersson, som han

genom sin tecknade ansvarighet för rigtigheten af handlingarne, hvilka till form och

vederbörliga påskrifter för honom varit att anse såsom fullt tillförlitliga, icke, mot

sitt bestridande, finge antagas hafva förbundit sig, att, vid af gäldenären eller löftesmännen

uteblifven liqvid, deras betalningsskyldighet fullgöra, fann Rådstufvu-rätten,

uti utslag den 12 Mars 1866, ombudsmannens instämda påstående ej kunna

bifallas.

Emot detta utslag fullföljde ombudsmannen erlagdt vad till Kongl. Svea Hofrätt,

som, i dom den 13 December 1866, pröfvade rättvist Rådstufvu-rättens domslut

att gilla.

Utskottet bör anmäla, det Banko-fullmägtige, på förekomna anledningar, från

Wisby lånekontor infordrat de detta mål rörande handlingar samt åt målet egnat

särskild uppmärksamhet, men slutligen funnit någon åtgärd derutinnan icke kunna

vidtagas.

Utskottet har äfven för sin del tagit kännedom af berörda handlingar; och

då det deraf visar sig, att någon godtgörelse för ifrågavarande lån icke kan lånekontoret

beredas samt det vid sådant förhållande till ingenting tjenar att fortfarande

i räkenskaperna balansera fordringen, finner sig Utskottet, oaktadt slutlig redogörelse

ännu icke lärer kunna lemnas för den s. k. Statslånefonden, eller de medel, hvilka,

anskaffade genom det år 1858 upptagna tillfälliga statslån å 12 millioner R:dr, öfverlemnades

till utlåning genom Riksbanken, böra hos Riksdagen tillstyrka,

att lånekontorets i Wisby ifrågavarande fordran å 1,500 R:dr

må lå ur räkenskaperna afskrifvas.

Stockholm den 5 Mars 1868.

W. F. Tersmeden.

\:o £.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.