Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 6

1868-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1868:6, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 6.

H:0 6.

Ank. till Rik sd. Kansli d. 6 Mars 1868, kl. 12 midd.

Utlåtande, i fråga om afskrifning af tvänne från Riksbanken utgifva

s. k. odlingslån.

Hos Utskottet hafva Banko-fullmägtige hemställt om afskrifning af återstående

beloppen utaf tvänne från Banken utgifna skiftes- och odlingslån, under åberopande

åt {oljande af Bankens advokatfiskal rörande dessa lån lemnade upplysningar:
Från

Banken hade Hemmansegaren Tobias Hansson i Höstena under N:is

1,430 och 1,454 erhållit tvänne s. k. odlingslån, det ena å R:dr 900, emot borgen af

Carl Petter Christiansson i Folkared och Bengt Hansson i Herrmanstorp, samt det

andra å R:dr 700, emot borgen af Nils Jacob Hansson i Kärreberg och nyssbemälde

Bengt Hansson. — Då Tobias Hansson underlät att erlägga stadgad

kapital-afbetalning, blef lagsökning för utbekommande af återstoden å förenämnda

tvänne lån, utgörande ett sammanräknadt belopp af 1,433 R:dr 86 öre riksmynt,

emot samtlige gäldenärerne anställd hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands

län, som, genom utslag den 28 April 1863, ålade låntagaren Tobias Hansson

och löftesmannen Carl Petter Christiansson betalningsskyldighet, men enär löftes - mannen Bengt Hansson blifvit i konkurstillstånd försatt, förklarade Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande det emot honom framställda påstående icke kunna till vidare

åtgärd upptagas och hänvisade, med afseende å löftesmannen Nils Jacob Hanssons

törnekande att hafva undertecknat den såsom grund för krafvet åberopade borgensförbindelsen,

Advokatfiskals-embetet att fordrings-anspråket emot Nils Jacob

Hansson, efter stämning vid vederbörlig domstol fullfölja. — Efter föregången bevakning

uti Bengt Hanssons konkursmål samt efter stämning å Nils Jacob Hansson

till Faurås Häradsrätt blefvo begge lånen icke allenast af konkursdomstolen till

betalning fastställda, utan äfven Nils Jacob Hansson af Häradsrätten, genom utslag

den 22 April 1865 ådömd å honom för lånet N:o 1,454 yrkad betalningsskyl
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 6.

11

dighet, men vid anställda utmätningsförsök saknades tillgång hos såväl Tobias

Hansson som Carl Petter Christiansson och Nils Jacob Hansson, hvarjemte af utmätningsförrättaren

meddelades det intyg, att alla dessa tre personer befunnos uti

utblottadt tillstånd. Efter det Tobias Hansson aflidit, blefvo lånen bevakade uti

det efter honom anhängiggjorda urarfvamål, utvisande kallelsen i samma mål att

någon tillgång i boet icke funnes. Af den uti Bengt Hanssons konkursmål afgifna

redogörelse ådagalades, att den afträdda egendomen icke varit tillräcklig till betäckande

af sådana fordringar, som enligt konkursdomen bort med förmånsrätt

utgå, hvarförutan Riksbankens i sistnämnda konkursmål begagnade ombud lemnat

det besked, att Bengt Hansson befunne sig i ytterst fattiga omständigheter.

Efter det Bankens advokatfiskal, på grund af de angående ifrågavarande

tvänne lån meddelade upplysningar, anmält att anledning icke förefunnes att för

desamma erhålla den ringaste godtgörelse från den ena eller andra af de personer,

som för lånen äro ansvarige, och då, vid det af advokatfiskalen upplysta

förhållande, det ville synas, som skulle en fortsatt bevakning af dessa lån endast

leda till utgifter för Banken, hafva Fullmägtige ansett Bankens fördel närmast befrämjas

genom lånens afskrifning från Bankens räkenskaper.

Utskottet, som delar denna Fullmägtiges åsigt, får på grund deraf vördsamt

tillstyrka:

att skiftes- och odlingslånen N:o 1,430 till åter
-

stående belopp af..........R:dr 733: 86.

och N:o 1,454 d:o af..........„ 700; —

må med sammanräknade ........R:dr 1,433: 86

från Bankens räkenskaper få afskrifvas.

Stockholm den 5 Mars 1868.

W. F. Tersmeden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.