Banko-Utskottets Utlåtande N:o 6
1868-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1868:6, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 6
Dokumentets text
10
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 6.
H:0 6.
Ank. till Rik sd. Kansli d. 6 Mars 1868, kl. 12 midd.
Utlåtande, i fråga om afskrifning af tvänne från Riksbanken utgifva
s. k. odlingslån.
Hos Utskottet hafva Banko-fullmägtige hemställt om afskrifning af återstående
beloppen utaf tvänne från Banken utgifna skiftes- och odlingslån, under åberopande
åt {oljande af Bankens advokatfiskal rörande dessa lån lemnade upplysningar:
Från
Banken hade Hemmansegaren Tobias Hansson i Höstena under N:is
1,430 och 1,454 erhållit tvänne s. k. odlingslån, det ena å R:dr 900, emot borgen af
Carl Petter Christiansson i Folkared och Bengt Hansson i Herrmanstorp, samt det
andra å R:dr 700, emot borgen af Nils Jacob Hansson i Kärreberg och nyssbemälde
Bengt Hansson. — Då Tobias Hansson underlät att erlägga stadgad
kapital-afbetalning, blef lagsökning för utbekommande af återstoden å förenämnda
tvänne lån, utgörande ett sammanräknadt belopp af 1,433 R:dr 86 öre riksmynt,
emot samtlige gäldenärerne anställd hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands
län, som, genom utslag den 28 April 1863, ålade låntagaren Tobias Hansson
och löftesmannen Carl Petter Christiansson betalningsskyldighet, men enär löftes - mannen Bengt Hansson blifvit i konkurstillstånd försatt, förklarade Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande det emot honom framställda påstående icke kunna till vidare
åtgärd upptagas och hänvisade, med afseende å löftesmannen Nils Jacob Hanssons
törnekande att hafva undertecknat den såsom grund för krafvet åberopade borgensförbindelsen,
Advokatfiskals-embetet att fordrings-anspråket emot Nils Jacob
Hansson, efter stämning vid vederbörlig domstol fullfölja. — Efter föregången bevakning
uti Bengt Hanssons konkursmål samt efter stämning å Nils Jacob Hansson
till Faurås Häradsrätt blefvo begge lånen icke allenast af konkursdomstolen till
betalning fastställda, utan äfven Nils Jacob Hansson af Häradsrätten, genom utslag
den 22 April 1865 ådömd å honom för lånet N:o 1,454 yrkad betalningsskyl
-
Banko- Utskottets Utlåtande N:o 6.
11
dighet, men vid anställda utmätningsförsök saknades tillgång hos såväl Tobias
Hansson som Carl Petter Christiansson och Nils Jacob Hansson, hvarjemte af utmätningsförrättaren
meddelades det intyg, att alla dessa tre personer befunnos uti
utblottadt tillstånd. Efter det Tobias Hansson aflidit, blefvo lånen bevakade uti
det efter honom anhängiggjorda urarfvamål, utvisande kallelsen i samma mål att
någon tillgång i boet icke funnes. Af den uti Bengt Hanssons konkursmål afgifna
redogörelse ådagalades, att den afträdda egendomen icke varit tillräcklig till betäckande
af sådana fordringar, som enligt konkursdomen bort med förmånsrätt
utgå, hvarförutan Riksbankens i sistnämnda konkursmål begagnade ombud lemnat
det besked, att Bengt Hansson befunne sig i ytterst fattiga omständigheter.
Efter det Bankens advokatfiskal, på grund af de angående ifrågavarande
tvänne lån meddelade upplysningar, anmält att anledning icke förefunnes att för
desamma erhålla den ringaste godtgörelse från den ena eller andra af de personer,
som för lånen äro ansvarige, och då, vid det af advokatfiskalen upplysta
förhållande, det ville synas, som skulle en fortsatt bevakning af dessa lån endast
leda till utgifter för Banken, hafva Fullmägtige ansett Bankens fördel närmast befrämjas
genom lånens afskrifning från Bankens räkenskaper.
Utskottet, som delar denna Fullmägtiges åsigt, får på grund deraf vördsamt
tillstyrka:
att skiftes- och odlingslånen N:o 1,430 till åter
-
stående belopp af..........R:dr 733: 86.
och N:o 1,454 d:o af..........„ 700; —
må med sammanräknade ........R:dr 1,433: 86
från Bankens räkenskaper få afskrifvas.
Stockholm den 5 Mars 1868.
W. F. Tersmeden.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.