Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande A■o 13

1868-04-22 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1868:13, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande A■o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande A■o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli d. ?3 April 1868, kl. 10 1. in.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3,

med förslag till Ordningsstadga för Riksdagens Första

Kammare.

Utskottet, som det enligt utdrag af Första Kammarens protokoll för

den 18 sistlidne Januari ålegat att uppgöra förslag till den särskilda arbetsordning

för Första Kammaren, hvilken Kammaren, jemlikt 78 § Riksdags-ordningen,

eger att för sig fastställa, har derjemte fått emottaga utdrag

af Kammarens protokoll den 18 innevarande månad, hvarigenom till

Utskottet blifvit hänvisade tvänne motioner, nemligen:

af Herr Faxe, som föreslår, »att Första Kammaren må besluta, att,

i likhet med hvad den för Riksdagens Andra Kammare antagna enskilda

arbetsordning innehåller, uti den arbetsordning, som, enligt 78 § Riksdagsordningen,

lärer komma att af Första Kammaren särskildt fastställas, ett stadgande

skall intagas derom, att, då ledamot åstundar att interpellera Konungens

rådgifvare i något ämne, som icke, enligt föredragningslistan, är föremål

för Kammarens handläggning, skriftlig uppgift om frågan med bestämd och

fullständig formulering af innehållet skall först aflemnas till Kammaren,

som derefter, utan föregående öfverläggning, beslutar, huruvida frågan må

framställas eller icke, samt att, i förra fallet, Talmannen låter vederbörande

rådgifvare ofördröjligen af framställningen undfå del»; samt

af Herr Wcern, som hemställer, att i Kammarens blifvande arbetsordning

måtte intagas följande stadgande: »Då ledamot af Kammaren vill

i något ämne, som icke enligt föredragningslistan är föremål för Kammarens

handläggning, af någon bland Stats-Rådets medlemmar hafva ett inför

Kammaren afgifvet svar på någon fråga eller upplysning i något hänBih.

till flilesd. Prof. 1868. 8 .Sand. 2 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 13.

seende, bör lian i ett föregående plenum tillkännagifva sin afsigt att i ett

följande sammanträde framställa en sådan fråga.»

Då Utskottet först går att yttra sig öfver omförmälda tvänne motioner,

kan Utskottet icke dölja sin tvekan om lämpligheten af att i Kammarens

enskilda Ordnings-stadga, som i sjelfva verket endast diar till ändamål

att fullständiga Riksdags-ordningens föreskrifter och närmare bestämma

sättet för deras tillämpning, införa ett stadgande rörande sättet

för framställande af s. k. interpellationer, hvilka, för våra grundlagar

främmande, likväl i konstitutionel hänseende äro af den vigt, att,

så vidt de skola hafva sin fullständiga betydelse, åtminstone rättigheten

till och vilkoren för deras framställande måste vara genom grundlag bestämda.

1 de flesta andra länder med fri statsförfattning har man också

ansett nödigt att i grundlagen uttala Representationens rätt att till Kronans

ministrar, — hvilkas ställning icke är fullt jemförlig med den Sveriges Regeringsform

åt Konungens rådgifvare anvisat, — framställa frågor och af

dem begära upplysningar. Rättigheten tillkommer likväl der icke egentligen

den enskilde representanten, emedan han väl kan framställa frågan,

men "det af den Kammare han tillhör beror att afgöra, om ett svar derå

måjaf vederbörande minister begäras. Frågan blir •härigenom i sjelfva

verket Kammarens, och denna kan också följdrigtigt, genom ett vid öfvergången

till dagordningen afgifvet yttrande, gifva till känna, huruvida frågan

blifvit, enligt dess åsigt, på ett tillfredsställande sätt besvarad eller icke.

Våra grundlagar sakna alldeles dylika föreskrifter, hvilka till och med i

viss mån skulle vara mot deras anda och ordalydelse stridande. Sålunda

har visserligen Riksdags-ordningens § 52 uttryckligen berättigat hvarje ledamot

endast att vid Kammares sammanträde »fritt tala och utlåta sig i

alla frågor, som under öfverläggning komma, och om lagligheten af

allt, som inom Kammaren sig tilldrager,» men häraf kan ej den slutsats

dragas, att yttrande i hvarje annat ämne skulle vara förbjudet, och

så har grundlagen icke heller blifvit tillämpad. Skulle således en Kammarens

ledamot vilja af någon Konungens rådgifvare begära en upplysning,

kan fråga uppstå huruvida sådant må kunna lagligen förhindras, åtminstone

så vida han dertill väljer eu tid, då icke annat ärende är under

öfverläggning, och ämnet för hans fråga är af den beskaffenhet, att gr lindlagarne

icke vägra dess upptagande. Icke heller har genom Hans Excellens

Justitie-statsministerns, af Herr Wsern i hans motion åberopade yttrande

vid Första Kammarens sammanträde den 23 Januari 1867, någon ny rättighet

kunnat Kammaren eller dess ledamöter tillerkännas eller några nya

pligter dem åläggas. Justitie-statsministern ville endast, såsom lian yttrade,

»uppgifva en utväg att, då man gör anspråk på att erhålla ett yt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

3

töande från en Statsrådsledamot, sätta honom i tillfälle att uppfylla detta

anspråk, i den mån han anser sådant böra ske.» Intet hindrar emellertid

Konungens nuvarande, än mindre i framtiden blifvande rådgifvare att för

samma ändamål uppgifva en annan utväg, som grannlagenheten då fordrar

att följa, och det torde således med skäl kunna sägas, att, huru gerna Kammaren

utan tvifvel fogar sig efter Hans Excellens Justitie-statsministerns

uttalade åsigt, densamma likväl icke kan utgöra en tillräckligt fast grund

för ett lagstadgande.

Hufvudsakligen af detta skäl har Utskottet dragit i tvifvel, huruvida

det vore Renligt att i Ordnings-stadgan meddela någon föreskrift om sättet

för s. k. interpellationers framställande, en fråga som, enligt Utskottets förmening,

i Riksdags-ordningen skulle hafva sin rätta plats. Särskilt förekommer

dessutom mot Herr Faxes förslag en anmärkning, som ej torde

vara utan vigt. Enligt detsamma skulle Kammaren utan föregående öfverläggning

besluta, huruvida fråga måtte framställas eller icke. Det skulle

likväl kunna hända, att en framställd fråga rörde ett ämne, som enligt 90

§ Regeringsformen endast i en annan ordning kunde komma under öfverläggning,

och i detta fall skulle en öfverläggning om sjelfva frågans laglighet,

till följd af stadgandet i 52 § Riksdags-ordningen, icke kunna lagligen

förvägras. Hvad åter angår Herr Wserns förslag, har det förefallit

Utskottet, som skulle genom dess godkännande föga vara vunnet, så vida

ej den, som önskar till Konungens rådgifvare framställa en fråga, vore förbunden

att, jemte tillkännagifvandet af denna sin afsigt, fullständigt bestämma

frågans innehåll. Då emellertid Kammaren genom de tvänne motionernas

hänvisande till Utskottet ådagalagt sin önskan att taga dem i

närmare öfvervägande, och antagandet af Herr Wserns förslag med ett

tillägg i den syftning Utskottet nyss antydt, icke synts Utskottet i och

för sig för närvarande innebära någon synnerlig olägenhet, har Utskottet i

nära öfverensstämmelse dermed uppställt Ordnings-stadgans § 21.

Vid utarbetandet af det förslag, som af Utskottet blifvit påkalladt,

har Utskottet i öfrigt hufvudsakligen tagit ledning af den ordning för ärendenas

behandling, som redan under tvänne riksdagar blifvit följd, utan att

densamma, så vidt Utskottet har sig bekant, gifvit anledning till anmärkning,

och har Utskottet i afseende på förslagets uppställning väsendtligen

närmat sig den arbetsordning, som Riksdagens Andra Kammare vid sistlidna

riksdag för sig gillade och antog. Utskottet har derföre icke trott

det vara nödigt, att vidare, än som i afseende på ofvanberörda tvänne motioner

redan skett, redogöra för de lätt insedda skälen till de föreskrifter,

som i förslagets särskilda §§ innehållas, utan får blott till Kammarens

pröfning vördsamt öfverlemna följande förslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

Ordnings-stadga

för

Riksdagens Första Kammare.

§ 1.

l:o Kammaren sammanträde klockan 10 förmiddagen den söcknedag,

som infaller näst efter den dag, då den i Riksdags-ordningens 32 §

omförmälda fullmagts-granskning blifvit fulländad.

2:o Den ledamot, som enligt Riksdags-ordningens 33 § eger att,

innan Talman och vice Talman blifvit förordnade eller valde, föra ordet i

Kammaren, anställe för tillfället protokollsförande och nödig betjening.

§ 2.

l:o Vid Kammarens första sammanträde anställes upprop af dess

samtlige ledamöter. Finnes någon eller några frånvarande, varde sådant i

protokollet antecknadt.

2:o Vice Talmannens plats i samlingssalen är till höger om talmansbordet.

Öfrige ledamöter intage plats i följande ordning:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Riksdagsmännen för Stockholms stad;

» » Stockholms

» » Upsala

» » Södermanlands

y> » Östergötlands

» » Jönköpings

» » Kronobergs

» » Calmar

län;

»

»

»

»

»

»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (AV o 1) Utlåtande N:a 13.

9. Riksdagsmännen för Gotlands län;

10.

»

»

Blekinge

))

11.

»

»

Christianstads

»

12.

»

»

Malmöhus

»

13.

))

»

Hallands

»

14.

»

»

Göteborgs och Bohus

))

15.

»

Elfsborgs

»

16.

»

))

Skaraborgs

))

17.

))

»

Wermlands

»)

18.

»

))

Örebro

))

19.

»

»

Westmanlands

»

20.

»

Kopparbergs

»

21.

»

))

Gefleborgs

»

22.

W

))

Wester-Norrlands

))

23.

»

»

Jemtlands

))

24.

»

»

Westerbottens

))

25.

»>

»

Norrbottens

»

Ledamot, vald af stadsfullmägtige i stad, som ej i landsting deltager,

intage, med undantag af riksdagsmännen för Stockholms stad, sin phas

näst efter riksdagsmännen för det län, inom hvilket staden är belägen.

För Stats-Rådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

3:o Förteckning öfver Kammarens ledamöter efter den ordning, hvari

de hafva plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt

till trycket befordras.

§ 3.

Vid första sammanträdet ege Ordföranden utse tolf ledamöter att utgöra

den deputation, medelst hvilken Kammaren, jemlikt Riksdags-ordningens

33 §, har att hos Konungen begära Talman och vice Talman.

§ 4.

I de fall, då Kammaren, enligt Riksdags-ordningens 33 §, eger att

välja Talman och vice Talman, skola dessa val förrättas å den söcknedag,

som infaller näst efter den, då Kammaren första gången sammanträda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Förslå Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

§ 5-

För alla andra val, än de i 4 § omnämnda, bestämme Kammaren dag.

§ 6.

De ledamöter, livilka, enligt Riksdags-ordningens 35 §, af Kammaren

utses, för att jemte Talmannen tillsätta Kammarens betjening, skola till

antalet vara fyra,

§ 7.

l:o Val af ledamöter i de ständiga Utskotten skola företagas i den

följd, hvari Utskotten i Riksdags-ordningens 37 § finnas uppräknade. I enahanda

ordning utses derefter suppleanter till ett antal, som, derest icke

Kammaren särskilt annorlunda beslutar, skall motsvara hälften af de ordinarie

ledamöternas, att, vid inträffadt förfall för desse, i deras ställe inträda.

Det röstetal suppleanterne vid valet undfått, bestämmer ordningen

för deras inkallande i vederbörande Utskott.

2:o Hvad i föregående moment sagdt är om val af suppleanter,

gälla äfven då Kammaren utser Nämnd eller Valmän, dock att dervid

suppleanternes antal skall motsvara endast fjerdedelen af de ordinarie ledamöternas.

3:o Då i Kammaren förrättadt val är af beskaffenhet, att motsvarande

val bör af Andra Kammaren företagas, skall underrättelse om valets

utgång sistnämnda Kammare ofördröjligen meddelas.

§ 8.

Mar Konungen, jemlikt Riksdags-ordningens 50 §, af Riksdagen äskat

särskilda deputerade att med Honom öfverlägga, skall utgången af Kammarens

val hos Konungen skyndsamt anmälas.

§ 9.

Den, som blifvit till ledamot eller suppleant i Utskott utsedd, må ej

utan Kammarens bifall sådant uppdrag sig undandraga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

7

§ 10-

l:o Kallelse till sammanträde skall anslås i nedra förstugan till

Riksdagens hus och, der så ske kan, inforas i en eller flera af de större,

dagligen utkommande tidningarne. Om, under sammanträde på förmiddagen,

dess fortsättning på eftermiddagen pröfvas nödig, bör anslag dertill

ske före klockan 1 på dagen, och Kammaren derom af Talmannen underrättas.

Anslag till sådant sammanträde bör ske jemväl i Kammarens

samlingssal.

2:o Skall, enligt förut fattadt beslut, vid sammanträde val förrättas,

bör sådant i kallelsen tillkännagifvas.

§ 11

Motion bör aflemnas i två exemplar, af hvilka det ena bilägges Kammarens

protokoll och det andra öfverlemnas till vederbörande Utskott.

§ 12.

Tillfälligt Utskott sammankallas första gången af Talmannen. Ej

må sådant Utskott sammanträda å tid, då Kammaren är samlad.

§ 13.

Ledamot, som vill inför Kammaren sig yttra, begäre ordet af Talmannen

och uppropas i den ordning han sig dertill anmält. Hafva två

eller flere samtidigt begärt ordet, bestämme Talmannen ordningen dem

emellan att sig yttra.

§ 14.

l:o Ledamot, som erhållit ordet, skall tala stående från den plats

han i samlingssalen innehar eller från den särskilda plats för talare, som

af Talmannen blifvit bestämd.

2:o Under Kammarens sammanträden må ingen vara stående på

gångarne i samlingssalen eller vid skranket framför Talmannens bord.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

§ 15.

l:o Vid Kammarens sammanträde före sekreteraren protokoll, upptagande.

öfverläggningsämnen, namnen å dem som yttra sig, Talmannens - yttranden och propositioner, utgången af omröstning, der sådan eger rum,

och Kammarens beslut. Detta protokoll skall å sjunde dagen derefter, om

Kammaren då sammanträder, eller, i motsatt händelse, vid Kammarens

näst derefter inträffande sammanträde af sekreteraren uppläsas och af Kammaren

justeras. Justeringen af Kammarens vid riksdagens slut ojusterade

protokoll verkställes inför Kammarens af Stockholms stad utsedde ledamöter.

Tillkännagifvande om tiden för justeringen införes i Post- och Inrikes

Tidningar, för den händelse att Kammarens öfrige ledamöter önska

dervid vara tillstädes.

2:o Yttranden, som ledamöter vid Kammarens sammanträde afgifva,

skola, så vidt ske kan, ordagrannt af särskilde, för sådant ändamål anställde

tjensteman upptecknas och sist tredje dagen derefter, klockan 10 förmiddagen,

försedde med uppsättarens namnteckning, aflemnas i Kammarens

kansli, der de under nästföljande fyra dagar böra finnas för genomläsning

tillgängliga.

§ 16.

l:o Sekreteraren har att ansvara för vården af inkomna handlingar,

till expedition befordra Kammarens beslut samt utöfva tillsyn öfver kansligöromålens

ordentliga och skyndsamma gång.

2:o Vid förfall för sekreteraren bestrides hans göromål af den, som

Talmannen dertill utser.

§ 17.

Talmannen meddele, efter samråd med sekreteraren, de särskilda

föreskrifter, som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom Kammarens

kansli.

§ 18.

Öfver alla i Kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden

skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

§ 19.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

9

§ 19.

l:o Föredragningsämnen i Kammaren äro endast sådana ärenden,

som omförmälas i reglementariska föreskrifter för Riksdagen § 2.

2:o Har Kammaren i afseende å något måls föredragning fattat

särskildt beslut, varde sådant anmärkt å den förteckning öfver alla på

Kammarens bord hvilande ärenden, eller bordlista, som, enligt nyssnämnda

§, efter hvarje sammanträdes slut bör upprättas, och göres deri jemväl vid

hvarje mål anteckning om skedd bordläggning.

3:o Bordlistan skall, jemte tillhörande handlingar, alltid mellan sammanträdena

vara tillgänglig i Kammarens kansli.

4:o Föredragningslista bör före hvarje sammanträde anslås å lämpligt

ställe i samlingssalen, hvarjemte ett tryckt sammandrag deraf utdelas

till Kammarens ledamöter.

§ 20.

l:o Då omröstning till beslut eller val skall företagas, böra fyra

ledamöter, hvilka Talmannen derom anmodar, taga plats vid talmansbordet,

för att öfver valet eller omröstningen föra anteckning. När upprop af

ledamöterne derefter anställes, bör hvarje ledamot i den ordning, hvari

hans namn uppropas, framträda till talmansbordet och till Talmannen aflemna

sin röstsedel.

2:o Talmannen meddele föreskrift till förekommande af trängsel

vid röstsedlarnes aflemnande.

3:o Röstsedlarne öppnas och uppläsas af Talmannen, hvarvid anteckningarne

med hvarandra jemföras. Omedelbart efter slutet af omröstningen

eller valet tillkännagifve Talmannen utgången, och skall öfver förrättningen

genast uppsättas protokoll, som underskrifves af Talmannen och

de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.

§ 21.

Vill ledamot till någon Konungens rådgifvare inför Kammaren framställa

fråga eller af honom begära upplysning rörande ärende, som ej är

under öfverläggning, men af beskaffenhet att fråga derom grundlagsenligt

kan göras, tillkännagifve han denna sin afsigt och aflemne sin framställning

skriftligen affattad till protokollet, hvarefter han först i ett följande sammanträde

må begära frågans besvarande.

Bill. till Riksd. Prof. 1838. 8 Sand. 2 Åfd 1 Rand. 8 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

!()

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

§ 22.

l:o Kammarens förhandlingar äro offentliga. Yrkar ledamot, att

Kammarens öfverläggning i något ärende må inom lyckta dörrar hållas

och förena sig derom med honom minst fem ledamöter, skola dock åhörarne,

på Talmannens tillsägelse, genast aflägsnas.

2:o Till den plats, som i samlingssalen finnes under läktaren, ege

Andra Kammarens ledamöter tillträde. Ofrige främmande åhörare må ej

tillträde lemnas till annan plats i samlingssalen än å läktaren.

§ 23.

l:o Till ordningens vidmagthållande å läktaren ege Talmannen utfärda

nödiga föreskrifter, hvilka på lämpliga ställen anslås. Den deremot

bryter, varde genast aflägsnad.

2:o Uppstår oordning, ege Talmannen eller, innan Talman blifvit

förordnad eller vald, Ordföranden förordna om samtlige åhörarnes aflägsnande.

Varder mot den i ämnet särskildt stiftade lag förbrytelse begången, skall

den af Talmannen hos Riksdagens Justitie-ombudsman till laglig beifran

anmälas.

§ 24.

l:o Talmannen eger bevilja ledamot ledighet.från riksdagsgöromålen

för en tid af högst åtta dagar. Önskar ledamot längre ledighet, göre derom

framställning hos Kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för mer än

fjorton dagar, såvida ej särdeles vigtiga omständigheter föranleda Kammaren

att medgifva ledamots frånvaro under längre tid. År den, som ledighet

undfår, ledamot af Utskott, skall genom Kammarens kansli underrättelse

derom meddelas Utskottets ordförande.

2:o År ledamot af laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen

göre derom anmälan hos Kammaren, dervid förfallet bör vara behörigen

styrkt.

3:o Öfver de Kammarens ledamöter, hvilka åtnjuta ledighet eller

hafva behörigen styrkt laga förfall, bör förteckning vara att i kansliet tillgå.

§ 25.

x

l:o Ledamot, som utan laga förfall eller beviljad ledighet sig ej vid

riksdagen inställer, böte 10 Riksdaler för hvarje dag, han sålunda uteblifver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Sto 1) Utlåtande Sto 13

\ i

2:o Medel, Indika enligt nästföregående moment kunna komma att

utgifvas, skola under inseende af Talmannen uppbäras och redovisas af

den Kammarens tjensteman lian dertill förordnar, och under riksdagens lopp

förvaras på sätt Talmannen finner skäligt föreskrifva. Öfver desamma föres

förteckning och göres om de influtna medlens belopp vid Kammarens sista

sammanträde af Talmannen anmälan, som intages i dagens protokoll. Ofördröjligen

derefter skola medlen jemte utdrag af protokollet, utvisande beloppet,

aflemnas till Statskontoret mot qvitto, som bör Riksgälds-kontoret

tillställas.

§ 26.

Denna Ordnings-stadga tjene till efterlefnad, intilldess Kammaren,

uppå derom i vederbörlig ordning gjord framställning, beslutar ändring i

eller tillägg till densamma. Sådant beslut lände genast till efterrättelse,

derest ej Kammaren annorlunda förordnar.

Stockholm den 22 April 1868.

G. A. Sparre,

Ordförande.

Reservation:

af Friherre Bildt: »Ett ordnande af interpellationsrätten kan ej, enligt

min uppfattning, tillhöra Kammarens arbetsordning, blott derföre att grundlagen

med tystnad förbigår denna ur konstitutionel synpunkt så vigtiga

fråga, och detta så mycket mindre, som det är med grundlagen oförenligt,

att ordnandet af en fråga, som så väsendtligen ingriper uti det inbördes

förhållandet mellan Konungamagten och Representationen, öfverlemnas till

afgörande, icke allenast åt Representationen allena, utan åt hvardera af dess

Kammare särskildt. Jag anser derföre, att denna frågas behandling tillhör

Konstitutions-Utskottet, för så vidt man anser, att den här föreslagna interpellationsrätten

skall medföra för Representationen rättighet att på denna

väg få kännedom om Regeringens åsigter uti regeringsärenden och åt Kam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13.

rarne gifva ett tillfälle att deröfver afgifva yttrande. Utan en sådan rättighet

för Kammaren, att, till följd af en med Kammarens medgifvande

gjord interpellation, öfvergå till en enkel eller motiverad dagordning, blifver

hela saken ej längre en Kammarens angelägenhet, utan en personlig, fråga

mellan den Kammarens ledamot, som vill framställa ett spörsmål till en

Konungens rådgifvare, och denne rådgifvare; och lärer då denna sak så

mycket mindre kunna tillhöra Kammarens arbetsordning, som det ej ens

beror på Kammaren att afgöra, huruvida ifrågavarande rådgifvare skall

afgifva ett svar eller ej.

Det är på grund af dessa skäl, som jag anser § 21 uti den föreslagna

arbetsordningen böra utgå.»

STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.