Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Regeringsformens och Riksdags-ordning eris bestämmelser angående tiden för val af Riksdagens Justitieombudsman samt Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor et - Från Första Kammaren har till Utskottet blifvit öfterlemnad en af Herr Säve väckt motion
1868-04-09 · 4 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1868:4, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Regeringsformens och Riksdags-ordning eris bestämmelser angående tiden för val af Riksdagens Justitieombudsman samt Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor et - Från Första Kammaren har till Utskottet blifvit öfterlemnad en af Herr Säve väckt motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
it7:© 4.
Ank. till Riksd. Kansli d. 9 April 1868, kl. 7 e. m.
Konstitutions-UtsJcottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner
om ändring i Regeringsformens och Riksdags-ordning eris
bestämmelser angående tiden för val af Riksdagens Justitieombudsman
samt Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor
et
-
Från Första Kammaren har till Utskottet blifvit öfterlemnad en af Herr
Säve väckt motion (N:o 9), deruti motionären föreslagit, att 68 g 1 mom. Riksdagsordningen
skulle erhålla följande förändrade lydelse: »Lagtima Riksdag skall hvart
tredje år, då efter nya val af ledamöter för hela Andra Kammaren Riksdagen sammanträdt,
förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva
tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af domare och embetsman» m. m.; samt att uti de
följande momenterna af samma g och uti 96, 97 och 98 §§ Regeringsformen måtte
vidtagas de mindre redaktionsförändringar, hvilka af den föreslagna ändringen blefve
en följd. Till stöd för sin framställning har motionären anfört, hurusom Riksdagens
Justitie-ombudsman svårligen kunde under den korta embetstid af ett år, som
enligt nu gällande grundlagar vore honom tillmätt, fullgöra de många och vigtiga
åligganden, hvilka tillhörde hans befattning, ännu mindre i denna sin embetsverksamhet
vinna nödig erfarenhet och vana; samt att Riksdagen af denna anledning
svårligen skulle kunna på Justitie-ombudsmannens verksamhet under hans första
embetsperiod grunda ett tillförlitligt omdöme derom, huruvida han gjort sig förtjent
att bibehållas vid sitt embete eller icke.
I sammanhang härmed har samme motionär uti en likaledes till Utskottet
hänvisad motion (N:o 10) påpekat, huru en del af de skäl, hvilka talade för en
förlängning'' af Justitie-ombudsmannens embetstid, äfven gällde i afseende på Riksdagens
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
25
dagens Fullmägtige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret, och att de här finge en
ännu mera vidsträckt tillämpning och ökad styrka, när man toge i betraktande de
i landets hela välfärd djupt ingripande frågor, som af desse Fullmägtige behandlades,
den erfarenhet, som för handläggning af ärenden af så invecklad natur vore af nöden,
samt den stadga i deras behandling, som vore ett vilkor för bibehållande af
utlandets förtroende; i anledning hvaraf motionären föreslagit, att 71 § 1 mom.
Riksdags-ordningen måtte erhålla följande lydelse: »Lagtima Riksdag skall hvart
tredje år, då efter nya val af ledamöter för hela Andra Kammaren Riksdagen sammanträdt,
välja Fullmägtige att, jemlikt särskilda reglementen, Riksbankens och
Riksgälds-kontorets medel och tillhörigheter förvalta.»
Då Riksdagens ställning till Justitie-ombudsmannen samt Fullmägtige i Riksbanken
och Riksgälds-kontoret, såsom redan sjelfva namnen angifva, är den en hufvudman
intager till sina befullmägtigade ombud, torde man ej vilja bestrida rigtigheten
af den grundsats, att Riksdagen bör vara i tillfälle att hvarje gång den
sammanträder utöfva den rättighet att återkalla sin fullmagt, som allmän lag tillerkänner
hvarje hufvudman. Men motionären synes hysa fruktan för ett sådant
missbruk af denna rättighet, att Riksdagens val oftare komme att falla på nya
personer, än önskligt vore för en tillfredsställande behandling af de ärenden Riksdagens
ombud hafva om händer. Utskottet kan för sin del icke hysa denna farhåga.
Det synes Utskottet, som om de mindre vanliga egenskaper, hvilka motionären framhållit
såsom nödvändiga på de vigtiga platser, om hvilka nu är fråga, och den
deraf härflytande svårigheten att med fullt skicklige män besätta dem, skulle betrygga
emot ett tätare ombyte af deras innehafvare, än oundvikligt vore. Då
icke heller den erfarenhet man i detta afseende vunnit under den tid Riksdags-ordningen
varit gällande, gifvit något stöd åt den af motionären uttalade farhåga, finner
Utskottet intet skäl att tillstyrka Riksdagen att afstå en rättighet, som hvilar
på en rigtig grundsats, och hvars missbruk man icke har anledning att befara, men
som någon gång kunde vara af vigt att oförminskad äga i behåll.
Den lydelse af 71 § 1 mom. Riksdags-ordningen motionären föreslagit, innefattar
ännu en förändring i hittills bestående förhållanden, i det motionären från
detta lagrum uteslutit bestämmelsen om det sätt, hvarpå enligt nu gällande lag
valet af Riksdagens Fullmägtige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret förrättas. Det
synes vara motionärens mening, att dessa val hädanefter skulle ske omedelbart i
Kamrarne. Afsigten med denna förändring har Utskottet icke varit i tillfälle att
pröfva, då motionären för densamma icke anfört något skäl. Då emellertid några
olägenheter af det sätt, hvarpå dessa val nu förrättas, icke, såvidt Utskottet har sig
bekant, kunnat förspörjas, har Utskottet icke funnit någon anledning att förorda
motionärens förslag i denna del.
Bill. till Riksä. Prot. 1868. 3 Sami. 3 Haft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4,
Utskottet får af dessa skäl vördsamt hemställa,
att ifrågavarande motioner icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 April 1868.
På Utskottets vägnar:
Th. Munck af Rosenschöld.
Ordförande.
Herr Lithner har velat tillkännagifva, att han icke öfvervarit detta ärendes
behandling i Utskottet.
Stockholm 1868. Associations-Tryckeriet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse
Moiistitiitfoiis-Utskottets Utlåtande :i.
Sid. 23 spalt 1 råd. 14, 15 uppifr. står: Dess Justitie stats minister eller Justitie
Kansler,
läs: Dess Justitie-Stats-Minister eller JustitieKansler,
Sid. 23 spalt 2 rad. 14, 15 uppifr. står: Dess Föredragande för justitieärenderi
eller Justitie-Kansler.
läs: Stats Rådet och Föredraganden för ju
stitieärenden
eller Justitie-Kanslern,
t
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 3 Sami. 4 Käft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.