Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Regeringsformens och Riksdags-ordning eris bestämmelser angående tiden för val af Riksdagens Justitieombudsman samt Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor et - Från Första Kammaren har till Utskottet blifvit öfterlemnad en af Herr Säve väckt motion

1868-04-09 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1868:4, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Regeringsformens och Riksdags-ordning eris bestämmelser angående tiden för val af Riksdagens Justitieombudsman samt Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor et - Från Första Kammaren har till Utskottet blifvit öfterlemnad en af Herr Säve väckt motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

it7:© 4.

Ank. till Riksd. Kansli d. 9 April 1868, kl. 7 e. m.

Konstitutions-UtsJcottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner

om ändring i Regeringsformens och Riksdags-ordning eris

bestämmelser angående tiden för val af Riksdagens Justitieombudsman

samt Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor

et
-

Från Första Kammaren har till Utskottet blifvit öfterlemnad en af Herr

Säve väckt motion (N:o 9), deruti motionären föreslagit, att 68 g 1 mom. Riksdagsordningen

skulle erhålla följande förändrade lydelse: »Lagtima Riksdag skall hvart

tredje år, då efter nya val af ledamöter för hela Andra Kammaren Riksdagen sammanträdt,

förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva

tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af domare och embetsman» m. m.; samt att uti de

följande momenterna af samma g och uti 96, 97 och 98 §§ Regeringsformen måtte

vidtagas de mindre redaktionsförändringar, hvilka af den föreslagna ändringen blefve

en följd. Till stöd för sin framställning har motionären anfört, hurusom Riksdagens

Justitie-ombudsman svårligen kunde under den korta embetstid af ett år, som

enligt nu gällande grundlagar vore honom tillmätt, fullgöra de många och vigtiga

åligganden, hvilka tillhörde hans befattning, ännu mindre i denna sin embetsverksamhet

vinna nödig erfarenhet och vana; samt att Riksdagen af denna anledning

svårligen skulle kunna på Justitie-ombudsmannens verksamhet under hans första

embetsperiod grunda ett tillförlitligt omdöme derom, huruvida han gjort sig förtjent

att bibehållas vid sitt embete eller icke.

I sammanhang härmed har samme motionär uti en likaledes till Utskottet

hänvisad motion (N:o 10) påpekat, huru en del af de skäl, hvilka talade för en

förlängning'' af Justitie-ombudsmannens embetstid, äfven gällde i afseende på Riksdagens
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

25

dagens Fullmägtige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret, och att de här finge en

ännu mera vidsträckt tillämpning och ökad styrka, när man toge i betraktande de

i landets hela välfärd djupt ingripande frågor, som af desse Fullmägtige behandlades,

den erfarenhet, som för handläggning af ärenden af så invecklad natur vore af nöden,

samt den stadga i deras behandling, som vore ett vilkor för bibehållande af

utlandets förtroende; i anledning hvaraf motionären föreslagit, att 71 § 1 mom.

Riksdags-ordningen måtte erhålla följande lydelse: »Lagtima Riksdag skall hvart

tredje år, då efter nya val af ledamöter för hela Andra Kammaren Riksdagen sammanträdt,

välja Fullmägtige att, jemlikt särskilda reglementen, Riksbankens och

Riksgälds-kontorets medel och tillhörigheter förvalta.»

Då Riksdagens ställning till Justitie-ombudsmannen samt Fullmägtige i Riksbanken

och Riksgälds-kontoret, såsom redan sjelfva namnen angifva, är den en hufvudman

intager till sina befullmägtigade ombud, torde man ej vilja bestrida rigtigheten

af den grundsats, att Riksdagen bör vara i tillfälle att hvarje gång den

sammanträder utöfva den rättighet att återkalla sin fullmagt, som allmän lag tillerkänner

hvarje hufvudman. Men motionären synes hysa fruktan för ett sådant

missbruk af denna rättighet, att Riksdagens val oftare komme att falla på nya

personer, än önskligt vore för en tillfredsställande behandling af de ärenden Riksdagens

ombud hafva om händer. Utskottet kan för sin del icke hysa denna farhåga.

Det synes Utskottet, som om de mindre vanliga egenskaper, hvilka motionären framhållit

såsom nödvändiga på de vigtiga platser, om hvilka nu är fråga, och den

deraf härflytande svårigheten att med fullt skicklige män besätta dem, skulle betrygga

emot ett tätare ombyte af deras innehafvare, än oundvikligt vore. Då

icke heller den erfarenhet man i detta afseende vunnit under den tid Riksdags-ordningen

varit gällande, gifvit något stöd åt den af motionären uttalade farhåga, finner

Utskottet intet skäl att tillstyrka Riksdagen att afstå en rättighet, som hvilar

på en rigtig grundsats, och hvars missbruk man icke har anledning att befara, men

som någon gång kunde vara af vigt att oförminskad äga i behåll.

Den lydelse af 71 § 1 mom. Riksdags-ordningen motionären föreslagit, innefattar

ännu en förändring i hittills bestående förhållanden, i det motionären från

detta lagrum uteslutit bestämmelsen om det sätt, hvarpå enligt nu gällande lag

valet af Riksdagens Fullmägtige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret förrättas. Det

synes vara motionärens mening, att dessa val hädanefter skulle ske omedelbart i

Kamrarne. Afsigten med denna förändring har Utskottet icke varit i tillfälle att

pröfva, då motionären för densamma icke anfört något skäl. Då emellertid några

olägenheter af det sätt, hvarpå dessa val nu förrättas, icke, såvidt Utskottet har sig

bekant, kunnat förspörjas, har Utskottet icke funnit någon anledning att förorda

motionärens förslag i denna del.

Bill. till Riksä. Prot. 1868. 3 Sami. 3 Haft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4,

Utskottet får af dessa skäl vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Ordförande.

Herr Lithner har velat tillkännagifva, att han icke öfvervarit detta ärendes

behandling i Utskottet.

Stockholm 1868. Associations-Tryckeriet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

Moiistitiitfoiis-Utskottets Utlåtande :i.

Sid. 23 spalt 1 råd. 14, 15 uppifr. står: Dess Justitie stats minister eller Justitie
Kansler,

läs: Dess Justitie-Stats-Minister eller JustitieKansler,

Sid. 23 spalt 2 rad. 14, 15 uppifr. står: Dess Föredragande för justitieärenderi

eller Justitie-Kansler.

läs: Stats Rådet och Föredraganden för ju
stitieärenden

eller Justitie-Kanslern,

t

Bih. till Riksd. Prof. 1868. 3 Sami. 4 Käft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.