Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6

1868-04-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1868:6, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ank. till Riksd. Kansli d. 17 April 1868, kl. 6 e. in.

Konstitutions-Uiskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring

i Tryckfrihets-för ordning ens 1 § 6 mom.

Detta lagrum innehåller följande stadgande: Författare vare ej skyldig att

å tryckt skrift låta sitt namn utsättas. Ehvad han okänd vara vill eller ej, åligge

honom att tillställa boktryckaren eu förseglad sedel, innehållande hans namn och

hemvist, med påskrifvot betyg om dessa uppgifters rigtighet af tvänne på orten

väl kände, inom Sverige boende, Svenske medborgare, hvilka åligge författareansvar,

i händelse skriften inom laga tid åtalas skulle, och författarens namn och

hemvist befunnes origtigt uppgifna, eller i sedeln saknades, eller ock författaren,

utan laga förfall, ifrån svaromålet uteblefve etc. Herr Witt har uti eu inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 329) föreslagit, att orden: “eller ock författaren, utan

laga förfall, från svaromålet uteblefve11 måtte, såsom innehållande ett emot all rimlig

lagstiftning stridande stadgande, ur den nu anförda lagtexten borttagas.

Då Tryckfrihets-förordningen medgifver författare rättighet att utgifva tryckt

skrift utan att å densamma utsätta sitt namn, har man sökt förekomma det missbruk

af tryckfriheten, hvartill denna rättighet kunde föranleda, genom stadgandet

att den anonyme författarens namn och hemvist skulle uppgifvas i eu förseglad

sedel, hvars innehåll blifvit af tvänne välkände personer till rigtigketen styrkt,

och hvars öppnande, i fall skriften gåfve anledning till åtal, skulle leda till förtattarens

upptäckande och befordrande till laga ansvar. Lagstiftaren har äfven förutsett,

att detta ansvar skulle kunna undgås bland annat på det sätt, att författaren

visserligen uppgåfve sitt verkliga namn i namnsedeln, men sedermera, när

han befarade, att åtal vore för handen, köllo sig undan i akt. och mening att undandraga

sig lagens arm. För att förekomma detta, har lagstiftaren ålagt de peisoner,

"hvilka intygat namnsedelus rigtighet, författareansvar, i den händelse att

skriftens författare utan laga förfall från svaromål uteblefve, under den förutsättning'',

att säkerligen ingen välkänd person ville ikläda sig ett sådant ansvar för en

° ° författare,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6. 5

författare, hvars afsigter med tryckfrihetens bruk han hade någon anledning att

misstänka. Den garanti emot tryckfrihetens missbruk, som ligger i svårigheten

iör mindro vill kända författare att anskaffa sådan borgen grundlagen för anonymitetens

bevarande fordrar, har ock visat sig ganska verksam, i thy att det anmärkta

stadgandet, så vidt Utskottet har sig bekant, ännu aldrig hehöft tillämpas.

Da dertill lummer, att ingen domstol lärer tolka detsamma så, att författaren

endast genom vägran att inställa sig för rätta, skulle kunna leda ansvaret för skriftens

innehåll öfver på sina borgesman, utan att domstolen dessförinnan sökt med

de åtgärder allmän rättegångsordning ställer till dess förfogande tvinga honom till

inställelse, har Utskottet icke heller i detta afseende funnit stadgandet mot rimlig

lagstiftning stridande, hvadan Utskottet vördsamt hemställer,

att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 April 186S.

På Utskottets vägnar:

Tli. Mimek af Roseuschöhl.

Ordförande.

Bill. till Riksd. Prat. 1868. 3 Sami. 5 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.