Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 16 § Riksdags-ordningen.

1868-04-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1868:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 16 § Riksdags-ordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

tVo f.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 18 April 1868, kl. 10 f. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till 16 § Riksdags-ordningen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion (N:o

216) har Herr Lars Persson föreslagit det tillägg till 16 § Riksdags-ordningen,

hvarigenom dess näst sista punkt skulle erhålla följande lydelse: “Vid de ome
delbara

valen, som inom samma domsaga böra liktidigt i alla kommuner, som höra

till valdistriktet, förrättas, på af domliafvanden dertill utsatt dag, afgifvas rösterna,

särskildt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas ordförande, magistrat eller

för stad särskildt tillsatt styrelse, och skola “ etc.

Utskottet, som gillar den af motionären omfattade grundsats, att riksdagsmannaval,

der det omedelbara valsättet begagnas, bör företagas samtidigt i alla

de kommuner, som höra till samma valdistrikt, har jemväl af ordalydelsen i Riksdags-ordningens

18 § trott sig finna, det lagstiftarens mening varit, att detta

förfaringssätt borde iakttagas vid våra riksdagsmannaval. Då nemligen nu anförda

§ ålägger valförrättare såväl vid omedelbara som medelbara val, att låta

tid och ort för val et i kyrkorna kungöra, och lagstiftaren sålunda icke otvetydigt

betecknar hela valförrättningen såsom utgörande en enda akt, äfven då rösterna

på flera ställen uppsamlas, lärer en valförrättare af denna ordställning svårligen

kunna taga sig anledning att, der ej särskilda omständigheter göra det nödvändigt,

bestämma tiden till valet olika för olika kommuner, som i detsamma deltaga.

Det oaktadt skulle Utskottet, under erkännande deraf, att lagstiftarens mening

möjligen kunnat vara tydligare uttryckt, och med kännedom derom, att den

vid ett eller annat valtillfälle redan blifvit missförstådd, icke tvekat att förorda

dess förtydligande, såvida detta kunnat ske endast genom ett så beskaffad! tillägg

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 3 Sami. 6 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

till 16 § Riksdags-ordningen, som motionären föreslagit. Men, utom det att

motionärens förslag lider af den brist, att det icke omfattar valen i städerna,

der flera sådana äro förenade uti en valkrets, möter äfven svårighet deraf, att

begreppet valförrättare icke är i Riksdags-ordningen fullkomligt bestämdt, för det

fall att det omedelbara valsättet begagnas. Då emellertid ett tydliggörande af

detta begrepp skulle fordra ändringar i flera §§ af Riksdags-ordningen, hvarpå

Utskottet så mycket mindre velat, med den ringa erfarenhet man ännu vunnit

om densammas tillämpning, inlåta sig, som Utskottet ansett, att äfven i detta fall

icke särdeles stor tvekan borde kunna ega rum om lagstiftarens mening, att nemligen

såsom valförrättare å landet bör anses domhafvanden, och i valkrets, som

utgöres af flera städer, magistraten i den stad, som eger största folkmängden,

har Utskottet trott det vara lämpligast, att dessa frågor lösas på lagskipningens

väg, under förhoppning, att denna tager den rigtning Riksdags-ordningens ordalag,

enligt hvad ofvan blifvit anfördt, synas vilja åt densamma anvisa, och föreslår

Utskottet derföre vördsamt,

att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Th. Rundt af Rosenschöld.

Ordförande.

Reservationer:

af Grefve J. O. Mörner, som, med gillande af Utskottets beslut, förklarat

sig icke instämma i den uti Utlåtandet förekommande motivering; samt

af Herrar Jonas Andersson och Ola Jönsson.

Grefve F. Piper har velat tillkännagifva, att han icke varit i Utskottet

närvarande, när ofvanstående beslut fattades.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.