Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om afskaffande af pastoralexamen.

1868-02-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:11, Utlåtande, i anledning af vackt motion om afskaffande af pastoralexamen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Febr. 1868, kl. 2 e. m.

.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om afskaffande af pastoralexamen.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 209), som blifvit till

Lag-Utskottets behandling öfverlemnad, har Herr A. Andersson från Wermlands

län förmält: att bland många andra orsaker till den rådande prestbristen vore pastoral-examen

ingalunda den minsta, enär många skicklige prester heldre stadnade

vid en komministratur, än de underkastade sig nämnda examen; att det förekomme

besynnerligt, då, såsom förhållandet nu vore, en prest ansåges skicklig nog att

utan undergången pastoral-examen förestå pastorat för annans räkning, men icke

egde rättighet att komma i åtanke vid tillsättande af en kyrkoherdebefattning;

samt att, efter motionärens förmenande, de prester, hvilka till följd af fullgjorda

högre lärdomsprof vid akademien icke blott äro befriade från pastoral-examen utan

äfven få räkna sig till godo vissa tjensteår, härigenom blifvit för mycket gynnade

framför dem, hvilka icke haft råd eller tillfälle att uppehålla sig vid akademien

för undergående af det högre lärdomsprofvet; hemställande motionären fördenskull,

att en förordning måtte beslutas, så lydande:

“Pastoral-examen borttages, och eger hvarje prest att vid den i lag föreskrifna

ålder och efter fem års tjenstgöring, söka pastorat på det i prestexamen

erhållna betyg; men skulle någon vilja ådagalägga högre kunskaper, må honom

vara tillåtet att, utan föregången specimen, aflägga ny examen. “

De vid förra riksdagen väckta förslag angående ändringar i gällande stadganden

om prest- och pastoral-examen samt om andra vilkor för presterlig befordran

hade till följd, att Riksdagen, med uttalande af den åsigt, att pastoral-examen

borde bibehållas för deras skull, hvilka vunnit inträde i prestembetet utan att

hafva aflagt sådana prof, att samma examen skäligen borde dem eftergifvas,

dels för sin del beslutade den ändring af 19 Kap. 2 § Kyrkolagen och af hvad

i öfrigt finnes stadgadt, rörande den i samma lagrum omförmälda prestexamen, “att

den, som vid universitetet aflagt, jemte godkänd dimissions-examen, antingen filosofie

kandidat-examen eller theologico-filosofisk examen, må, i likhet med hvad för theologie-kandidater

och licentiater finnes stadgadt, vara befriad från all vidare examen

jBih. till Riksd. Prof. 1868. 7 Samt. 8 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:''0''''ll.

inför biskop och domkapitel, än en på en gång före vigningen till det heliga embete!

i uteslutande praktiskt syfte anställd och med ett enda betyg vitsorda^ pröfning

af hans ståndpunkt, bildning och förmåga i och för utöfvande af prestkallet;''1

dels ock i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställde, “att Kongl.

Matt täcktes meddela nådig föreskrift, att den, som undergått den i Kongl. Maj:ts

nådiga skrifvelse till Kanslern för Upsala och Lunds universiteter den 6 Mars lbbö

omförmälda theologico-filosofiska examen,_ må, sedan han inträdt i prestcmbetet,

räkna sig till godo tvänne tjensteår, så vida han icke, på grund åt fullgjorda prof

för filosofisk doktorsgrad, är till ännu vidsträcktare förmån i detta hänseende

berättigad; , , , . , , ,

att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att så väl theologio-kandidater som de,

livilka, jemte theologico-filosofisk eller filosofie kandidat-examen, aflagi dimission^

examen, må, i likhet med hvad för theologie-adjunkter är stadgadt, vaxa befriade

från skyldighet att undergå pastoral-cxamcn; men att det må stå don, som kommer

i åtnjutande af sådan förmån, fritt att för vinnande af j tterligare Lirdomsmeriter

antingen inför domkapitlet- aflägga ett disputationsprof i teologiskt, ämne,

eller ock insända en af honom författad filologisk afhandling, samt att domkapitlet

må vara förpligtadt att för dessa specimina lemna vederbörligt vitsord;

samt att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida med afseende

å den befrielse från prest- och pastoral-oxamina sålunda skulle intiä,da föi dem,

som vid universitetet aflagt ofvanberörda tkeologiska examina, skärpta fopdiingar

i de sistnämnda må vara af nöden, för att de uti dem erhållna vitsord för kunskaper.

och lärdom må vid befordran till prestembete räknas den sökande till godo

och mätas på enahanda sätt och efter den norm för jemförelse, som i afseende på

betyg, erhållna i pastoral-examen, för närvarande eger ram.

'' Enligt Kongl Maj:ts nådiga skrifvelse den 31 sistl. December har förra

Riksdagens omförmälda beslut om ändring i Kyrkolagen förfallit, emedan det icke

kunnat af Kongl. Maj:t till slutlig pröfning företagas inom den i 87 § 1 mom. Regeringsformen

föreskrift^ tid; hvaremot ucn underdåniga framställningen i öflig a-delar

för närvarande är på Kongl. Maj:ts nådiga, pröfning beroende. Vid detta förhållande

och då Riksdagen nu icke torde höra frånträda den åsigt, som i berörda underdåniga

skrifvelse uttalades angående anspråken på don presterliga bildningen i allmänhet

och om bibehållande af pastoral-cxamcn för dem, hvilka vunnit inträde i

prestembetet, utan att hafva aflagt de för tillfredsställande af sagda anspråk nödiga

ansedda prof, får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon åtgärd å Riksdagens sida

föranleda.

Stockholm den 28 Februari 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Bergström har begärt att få antecknadt, det han i ärendets behandling

hos Utskottet ej deltagit.

i

Stockholm, tryckt hos C. Wilh. Hagman, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.