Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kapitlet 1 § och 2 Kapitlet 1 § Rättegångs-balken. Dessa till Lag-Utskottets behandling öfverlemnade motioner hafva blifvit väckta inom Andra Kammaren af Herrar O. B. Brunberg

1868-03-06 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:12, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kapitlet 1 § och 2 Kapitlet 1 § Rättegångs-balken. Dessa till Lag-Utskottets behandling öfverlemnade motioner hafva blifvit väckta inom Andra Kammaren af Herrar O. B. Brunberg

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

\

N:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli d. 10 Mars 1868, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kapitlet

1 § och 2 Kapitlet 1 § Rättegångs-balken.

Dessa till Lag-Utskottets behandling öfverlemnade motioner hafva

blifvit väckta inom Andra Kammaren af Herrar O. B. Brunberg (motionen

N:o 282) och A. Ib. Uhr (motionen N:o 286). Begge motionerna

hänföra sig till 1 Kap. 1 § liättegångs-balken. Den ena åsyftar tillika

förändring i afseende på tiden för häradsrätts sammanträden, hvarom stadganden

innefattas i 2 Kap. 1 § samma balk, jemförd med Kongl. Brefvet

den 13 Januari 1757.

I fråga om förstnämnda lagrum har Herr Brunberg yrkat, »att Riksdagen

beslutar den ombildning af häradsrätterna, att de komma att utgöras

af trenne i lagkunskapen förfarne män med lika röst i besluten och åliggande

för en af dem att ''fora ordet och för de andra tvänne att turvis

utgöra och ansvara för protokollsföringen»; hvaremot

Herr Uhr föreslagit, att 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken måtte förändras

till följande lydelse:

»Underrätt å landet är häradsrätt. Der dömer häradshöfding med

tolf män, som i häradet bo och dertill valde äro. De tolf kallas häradsnämnd.

Då ledigt rum i nämnden fyllas skall, varde i den eller de socknar,

för hvilka ledigheten inträffat, val hållet å kommunalstämma. Ej må någon

annan dertill väljas, än den som har rösträtt i kommunalstämma och fyllt

25 år; ej heller den som innehar befattning i Konungens eller rikets tjenst.

Den, som de flesta rösterna erhållit, vare såsom nämndeman ansedd. Hvarje

Bill. till Riksd. Prof. 1868. 7 Sami. 9 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

val sker för 6 år med rätt för den valde att efter två års tjenstgöring

afsåga sig förtroendet. En hvar som eger rösträtt vid kommunalstämma,

ege vid valet lika röst. Uppstår fråga om den valdes behörighet eller om

valet rätteligen skett, gifve häradsrätten utslag deröfver, och gånge det

utslag i verkställighet, ändå att klagan i högre rätt föres. Den, som kallad

varder att i rätten sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig att minst två år

den tjenst förrätta, der han ej från orten flyttar, eller eljest gitter visa

sådana hinder, att rätten pröfvar skäligt honom dessförinnan entlediga.

Ej skall dock den, som öfver sextio år gammal är, emot sin vilja till

nämndeman väljas; ej heller vare någon, som ur nämnden afgått, skyldig

att förr än 6 år derefter låta sig åter inväljas.»

Beträffande tiden för häradsrätts sammanträden eller de lagtima

tingens hållande, har Herr Brunberg i sednare delen af sin motion hemställt,

att Riksdagen måtte bestämma, »att häradsrätterna skola en dag i

hvarje månad hålla sammanträden, dertill rättssökande ega göra sin talan

i behörig ordning gällande, med frihet för domstolen att dessa sammanträden

förlänga, i den mån flera eller färre ärenden dess arbete fordra.»

Af samme motionärer väcktes vid förra riksdagen motioner i hufvudsakligen

enahanda syftning. Beträffande häradsrätternas ombildning i öfverensstämmelse

med Herr Brunbergs förslag, uttalades då af Lag-Utskottet

den åsigt, som äfven af Lagkomitéen och Lagberedningen varit omfattad,

att, ehuru nuvarande organisation af underdomstolarne på landet icke i

allmänhet vore lämpligare för en väl ordnad lagskipning, än om rätten

bestode af flere lagfarne domare, borde likväl berörda domstolsinrättning

utan någon väsendtlig förändring bibehållas med afseende dels å det stöd

densamma egde i folkets förtroende och dels a de kostnader, hvilka uti

ett, i förhållande till folkmängden, så vidsträckt land som vårt, skulle erfordras

till att aflöna ett flerdubbelt antal lagfarne domare. Nuvarande

domstolsinrättning hade dessutom ett icke ringa värde såsom medel att

hos folket underhålla kärleken för lag och rätt, då den gjorde menigheten

sjelf delaktig i skipandet af fäderneslandets lagar; och svårligen skulle,

derest nämndens plats intoges af lagfarne män, rätten kunna hafva samma

tillgång till de upplysningar, som i mångfaldiga förekommande ämnen äro

högst nödvändiga och endast kunna lemnas af personer med kunskap om

ortförhållandena.

På dessa skäl, och då Herr Brunbergs antagande, att häradshöfdingarnes

nuvarande löneinkomster i de flesta fall skulle vara tillräckliga till

aflöning åt domstolens alla tre medlemmar, icke öfverensstämmer med verkliga

förhållandet, har Utskottet funnit Herr Brunbergs förslag till förändrad

domstolsorgauisation å landet ej kunna förordas. Deremot har Utskottet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

3

ansett Herr Uhrs motion böra i hufvudsaken gillas, såsom åsyftande en af

nuvarande förhållanden påkallad ändring i 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken,

särskilt med hänseende till deri förekommande stadgande, att endast

»bönder» ega bland sig utse ledamöter i häradsnämnden och att valet skall

ske å »sockenstämma.« I fråga om kommunala och konstitutionel rättigheter

och skyldigheter har nemligen sednare tidens lagstiftning utplånat

skilnaden emellan stånd och klasser; och då nämndemansbefattninsen innebär

ett af kommunen lemnadt förtroende att deltaga i lagskipningen, synes

rättigheten att välja nämndeman, liksom valbarheten, böra bestämmas efter

samma grunder, som i fråga om kommunal-uppdrag i allmänhet äro gällande.

Utskottet har fördenskull i dessa hänseenden antagit enahanda

qvalifikationer, som för valrätt i kommunens allmänna angelägenheter och

för valbarhet i afseende på ordförande i kommunalstämma äro bestämda.

I afseende å hvad gällande lag stadgar rörande grunden för röstberäkningen

vid nämndemansval samt tiden för den valdes tjenstgöringsskyldighet,

har någon förändring icke blifvit ifrågasatt; men motionären har

föreslagit, att hvarje val borde ske för sex år, efter hvilkas förlopp nytt

val skulle ega rum, så att det icke finge bero på den en gång valde att

qvarstå huru länge som helst, såsom förhållandet nu är. Vigten af den

kontinuitet och den större erfarenhet, som en längre tids oafbruten tjenstgöring

medför, har dock förmått Utskottet att, med bibehållande af lagens

stadgande i denna del, ej tillstyrka bifall till nyssberörda förslag. Deremot

har Utskottet trott sig böra biträda motionärens förslag i fråga om tiden,

inom hvilken afträdande nämndeman må vara skyldig att efter val åter

ikläda sig befattningen. Denna bör nemligen icke förblandas med vissa

andra allmänna skyldigheter, som utgöras turvis; och i anseende till de

särskilda personliga egenskaper, som befattningen förutsätter, är det derför

angeläget, att åt valfriheten lemnas större utrymme, än om, såsom nu är

fallet, ordningen skulle gå hela socknen igenom, innan samma person kunde

åter väljas. Af sådan anledning har Utskottet lika med motionären föreslagit,

att den, som ur nämnden afgått, må kunna efter sex års förlopp

ånyo inväljas.

Det undantag i fråga om valbarhet till nämndeman, som ansetts böra

stadgas för personer, hvilka innehafva befattning i Konungens eller rikets

tjenst, grundar sig derpå, att utöfvandet af den förra befattningen kunde

råka i kollision med deras öfriga tjensteåligganden.

Med stöd af hvad nu blifvit aufördt, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Herr Brunbergs i förevarande

ämne framställda förslag, ville på det sätt bifalla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Herr Uhrs omförmälda motion, att Riksdagen för sin

del beslutar, det 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken skall

erhålla följande förändrade lydelse:

»Underrätt å landet är Häradsrätt. Der dömer häradshöfding

med tolf män, som i tingslaget bo och dertill

valde äro. De tolf kallas häradsnämnd. Då ledigt

rum i nämnden fyllas skall, varde i det distrikt, för hvilket

ledigheten inträffar, val hållet å kommunalstämma.

Aro flera socknar eller socknedelar till gemensamt distrikt

förenade, bestämme Rätten å hvilken sockens kommunalstämma

valet förrättas skall. En hvar, som i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad är, ege

rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets han tillhör;

och hafve hvarje röstande en röst. Vid lika röstetal

skilje lotten. Till nämndeman är valbar hvarje inom

valkretsen boende man, som till ordförande i kommunalstämma

utses kan; dock ej den som är i Konungens

eller rikets tjenst. Den som fyllt sextio år vare ej

skyldig att i nämnd tjenstgöra. Ej heller vare någon

pligtig att tjensten bestrida längre än två år eller att

sedan han ur nämnden afgått åter inträda förr än efter

sex år. Uppstår fråga om den valdes behörighet eller

skyldighet att befattningen mottaga eller huruvida valet

rätteligen skett, gifve Häradsrätten utslag deröfver, och

gånge det utslag i verkställighet, ändå att klagan i högre

rätt föres».

Såsom en följd af den sålunda föreslagna förändringen af 1 §, bör

jemväl stadgandet i 10 § angående dem, som vid nämndemans förfall må

af häradshöfding kallas att i Rätten sitta, undergå förändring; och får Utskottet

fördenskull vördsamt föreslå,

att sista momentet i 1 Kap. 10 § Rättegångs-balken

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

■Häfver nämndeman förfall, och varder förty Häradsrätten

ej domför, eller saknas eljest fulltalig nämnd, i

andra fall än det, som i 13 Kap. 4 § sägs, kalle häradshöfding

af dem, som närmast bo, och till nämndemän

väljas kunna, en eller flera, efter ty som behofvet fordrar.«

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Beträffande slutligen sednare delen af Herr Brunbergs motion, deri

han yrkar, att Häradsrätterna måtte sammanträda en dag i hvarje månad,

anser Utskottet sig nu, liksom vid förra riksdagen, då denna fråga förelåg,

endast böra erinra derom, att Rikets Ständer vid 1865—1866 årens

riksdag i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uttalat den åsigt, att en

förändring i Häradsrätternas arbetssätt vore nödig i ändamål, bland annat,

att större skyndsamhet i lagskipningen vunnes och domstolarne blefve oftare

tillgängliga, samt derföre anhållit, att Kongl. Majrttäcktes vidtaga nödiga

åtgärder för att bereda och, så fort ske kunde, för Riksdagen framlägga

förslag till lagens ändrande i den af Rikets Ständer angifna syftning;

och då, enligt vunnen upplysning, den komité, som af Kongl. Maj:t

blifvit förordnad att utarbeta sådant förslag, oförtöfvadt kommer att afgifva

sitt betänkande, torde

Herr Brunbergs motion ej heller i denna de! böra till

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herr Balter Sven Ersson: »Lag-Utskottets i förevarande Utlåtande

uttalade åsigt att val af nämndeman »bör bestämmas efter samma grunder

som i fråga om kommunal-uppdrag i allmänhet äro gällande», anser jag

vara fullt rigtig och tror, det skälig anledning icke förefinnes att afvika från

denna regel i fråga om nämndemans väljande för viss tid. Såsom motiv

för den mening att nu gällande lagbestämmelse borde i det afseendet fortfarande

bibehållas, har väl Utskottet anfört vigten af den kontinuitet och

den större erfarenhet, som en längre tids oafbruten tjenstgöring medför ,

men det torde ock vara utaf icke mindre vigt att de väljande efter några

års erfarenhet om den valdes större eller mindre duglighet eller kanske

oduglighet få tillfälle att, likasom vid val af riksdagsmän och ledamöter i

kommunalstyrelser, oberoende af den valdes vilja, antingen genom den af
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-VIskottets Utlåtande N:o 12.

gångnes återväljande lemna ett nytt intyg om fortfarande förtroende eller

göra ett kanske välbehöfligt utbyte och dymedelst bereda säkerhet för bibehållande

af tillbörlig värdighet och anseende åt den vigtiga platsen. På

de sålunda anförda skäl anser jag mig böra förorda bifall till Herr Uhrs

motion sålunda, att 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken måtte erhålla följande

lydelse:

Underrätt å landet är Häradsrätt Der dömer häradshöfding

med tolf män, som i tingslaget bo och dertill

valde äro. De tolf kallis häradsnämnd. Då ledigt rum

i nämnden fyllas skall, varde i det nämndemansdistrikt,

för hvilket ledighet inträffat, val hållet å kommunalstämma.

Aro flera socknar eller socknedelar till gemensamt

distrikt förenade, bestämme Rätten å hvilken sockens

kommunalstämma valet förrättas skall. En hvar

som i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad

är, ege rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets

han tillhör; och hafve hvarje röstande en röst. Vid

lika röstetal skilje lotten. Till nämdeman är valbar

hvarje inom valkretsen boende man, som till ordförande

i kommunalstämma utses kan, dock ej den som är i

Konungens eller rikets tjenst. Hvarje val sker för sex

år, med rätt för den valde att efter två års tjenstgöring

afsåga sig förtroendet. Ej skall dock den, som fyllt 60 år,

emot sin vilja till nämndeman väljas; ej heller vare någon,

som ur nämnden afgått, skyldig att förr än sex år

derefter låta sig; åter inväljas. Uppstår fråga om den

valdes behörighet eller skyldighet att befattningen mottaga

eller huruvida valet rätteligen skett, gifve Häradsrätten

utslag deröfver, och gånge det utslag i verkställighet,

ändå att klagan i högre Rätt föres.»

af Herr Eibbing, som instämt med Herr Balter Sven Ersson;

af Herr Ahlgren, som jemväl ansåg att nämndemän borde väljas för

viss tid;

af Herr Myrtin.

Derjemte har Herr Bergström begärt att få anmärkt, det han ej deltagit

i ärendets behandling hos Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.