Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändradt röstber åkning ssätt vid orgelnisters och klockares tillsättande.

1868-03-27 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:22, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändradt röstber åkning ssätt vid orgelnisters och klockares tillsättande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

&:« 22.

Ar.k. till Rikad. Kansli d. 28 Mars 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändradt röstber

åkning ssätt vid orgelnisters och klockares tillsättande.

I ofvanberörda ämne nu gällande föreskrifter återfinnas uti 24 Kap. 30

§ Kyrkolagen, der det stadgas, att “orgelnisten väljes af kyrkoherden och församlingen,

som honom lönar, allt som de deröfver kunna förenas", och i 31 §

samma Kapitel, der det heter, “att klockaren skall i lika måtto af kyrkoherden

och församlingen väljas". Huru detta skall tillgå, bestämmes närmare genom

Kongl. Resolutionen på allmogens besvär den 20 November 1786 och Kongl.

Resolutionen den 20 Juni 1794 sålunda, att, sedan kyrkoherden af de till

klockaresysslan sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenlige och i

alla afseenden skickligaste, skall han anställa laglig votering efter gårdatal i

socknestufvan, hvarvid kyrkoherden äfven slutligen aflemnar sin röst, hvilken i

beloppet räknas lika med halfva församlingens och dervid bör allenast jemföras

med beloppet af de församlingens röster, som vid valet blifvit afgifna och lagligen

erkända. Genom 2 § i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 har dock den förändring i ofvanberörda

föreskrifter blifvit gjord, att valen förrättas å kyrkostämma.

Olämpligheten af dessa stadganden har uti en inom Andra Kammaren

väckt motion, N:o 240, blifvit framhållen af Herr J. F. Fredricson, hvilken

föreslår, dels att 30 § i 24 Kap. Kyrkolagen måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

"Orgelnisten väljes af kyrkoherden och församlingen i kyrkostämma, och

ege pastor att dervid beräkna en hel röst för sitt embete utom rösträtten för

pastorsbostället";

dels ock att 31 § i samma kapitel måtte ändras, så att början af

densamma komme att lyda sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Lag--Utskottets Utlåtande N:o 22.

“Klockaren skall i lika måtto och efter samma röstberäkningsgrund,

som för orgelnists antagande stadgadt är, väljas af kyrkoherden och församlingen.

"

Enahanda förslag var äfven vid sistlidne riksdag af samme motionär

framstäldt. Uti det Utlåtande, Lag utskottet då öfver detsamma afgaf, erinrade

Utskottet, hurusom Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag, med anledning

af väckta motioner i ämnet, aflåtit underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,

deruti Rikets Ständer anhållit, bland annat, att Kongl. Maj-.t täcktes, med

ändring af gällande stadganden angående val af klockare, orgelnist och annan

kyrkobetjening, i nåder förordna, att desse tjenstemän och betjente, klockare

dock så vida med denna befattning ej förenas folkskoleläraretjenst, skola, sedan

förslag blifvit af kyrkoherden upprättadt, af honom och församlingen gemensamt

väljas, samt rösterna dervid beräknas, på sätt i Kongl. Förordningen den

21 Mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd finnes stadgadt;

och ansåg vid sådant förhållande Utskottet motionen ej böra till någon åtgärd

föranleda, i öfverensstämmelse med hvilken mening ärendet af Riksdagen afgjordes.

Såsom skäl för förslagets förnyade framläggande anför motionären, att

en ytterligare underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uti ifrågavarande, enligt

motionärens åsigt, för kommunerna särdeles vigtiga ämne möjligen skulle påskynda

reformens genomförande; men då det icke torde vara lämpligt, att

Riksdagen till Kongl, Maj:t inkommer med förnyad framställning i ett ämne,

som så nyligen blifvit till Kong], Maj:ts nådiga pröfning hänskjutit, får Utskottet

hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon vidare åtgärd

föranleda.

Stockholm den 27 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.