Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om rättighet för husbonde , att i sparbank insätta en del af tjenstehjons lön.

1868-04-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:26, Utlåtande, i anledning af vädd motion om rättighet för husbonde , att i sparbank insätta en del af tjenstehjons lön.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

3

rande ändamål, eller af konstsaker till Svenska konstidkares understöd och uppmuntran,

hvartill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter pröfning af omständigheterna,

eger meddela tillstånd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens vidare

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Xt« SO
-

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 April 1868, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om rättighet för husbonde

, att i sparbank insätta en del af tjenstehjons lön.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 210, som blifvit till

Lag-Utskottet remitterad, har Herr O. Nilsson, i afsigt att befordra sparsamhet

hos tjenstefolk och sålunda i någon mån undanrödja eu af de orsaker, hvarföre

fattigvardsutgifterna i sa eftertänklig grad ökats, föreslagit, att Riksdagen ville

för sin del besluta, “att husbonde skall tillerkännas rättighet att af tjenstehjonets

lön i någon sparbank för tjenstehjonets räkning insätta årligen tio procent,

sa. vida dess lön uppgår till fyratio R:dr R:mt och derutöfver, utom så kallad

stat, kost eller kostpenningar, hvilka medel tjenstehjonet eger lyfta vid förefallande

behof, hvarom bevis af kommunalstyrelsen meddelas".

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Ett sådant stadgande låter icke förena sig med den likhet inför lagen,

som emellan samhällets alla klasser böra ega rum jemväl i fråga om den enskildes

rätt att. råda öfver sitt gods. Tjenaren har lika väl som husbonde grundadt

anspråk på frihet i detta hänseende. Den förres rättighet att få disponera öfverögna

medel är lika helig som den sednares. Det lärer väl icke kunna med

fog påstås, att böjelsen för lyx och öfverflöd i allmänhet är större hos tjenstefel,

än hos andra; men äfven om detta vore förhållandet, kunde lagstiftaren

ingalunda deraf hemta giltig anledning att ställa hela den Renande klassen under

ett sådant förmynderskap, som ifrågavarande förslag åsyftar. För öfrigt må

anmärkas, att föreslagna stadgandet sannolikt ofta skulle föranleda förvecklingar

emellan husbonde och tjenare, samt att kommunalstyrelserna, åt hvilka motionären

velat lemna uppdrag att i hvarje särskild! fall pröfva, huruvida behof vore

för handen för ett tjenstehjon att lyfta större eller mindre del af de i sparbanken

insatta medlen, svårligen kunde med behörig tillförlitlighet och skyndsamhet

verkställa en sådan pröfning, aldra minst i de större städerna, der dylika ärenden

säkerligen i otalig mängd skulle förekomma.

På dessa skäl får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion må lemnas utan vidare afseende.

©

Stockholm den 3 April 18G8.

På Utskottets vägnar:

©

Eric Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.