Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om upphörande af klockares bref b äring sskyldighet.

1868-04-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:28, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om upphörande af klockares bref b äring sskyldighet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

ter likväl ett annat hinder, som är svårare att undanrödja, nemligen den i landet

rådande prestbristen.

Utskottet får derföre vördsamt hemställa,

att omförmälda motion icke må till någon åtgärd å Riksdagens

sida föranleda.

Stockholm den 3 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Ant till Riksd. Kansli d. 3 April 1868, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om upphörande af

klockares bref b äring sskyldighet.

Uti särskilda, inom Andra Kammaren väckta motioner (N:is 171 och

190), hvilka blifvit till Lag-Utskottets behandling öfverlemnade, hafva Herrar A.

W. Wigardt och Johannes Andersson yrkat, att stadgandet i 24 Kap. 32 §

Kyrkolagen angående klockares brefbäringsskyldighet måtte varda upphäfdt.

I afseende på klockares skyldigheter innehåller åberopade lagrummet, bland

annat: “Han skall ock bära kapitlets, prostens och kyrkoherdens bref till prosten,

när de honom tillhandakomma, till nästa klockare, och der sådant försummas, till

skadan, som deraf timar, svara.“

Med erinran att framställningar i enahanda syfte blifvit gjorda vid de tre

sistförfluten riksdagarne, har Herr Wigardt nu åberopat de skäl, hvilka tillförene

blifvit anförda till stöd för ifrågaställda reformen. En redogörelse för dessa skäl

är således påkallad. Så har blifvit anfördt, att omförmälda stadgande sannolikt varit

för sin tid både ändamålsenligt, af behofvet påkalladt och lätt verkställbar^ I sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

7

hållets då ännu temligen outvecklade skick voro antagligen de embetsskrifvelser, presterne

hade att till hvarandra aflåta, icke synnerligen många. Ordinarie postlinier voro

ganska få och inskränkte sig till de allmännaste stråkvägarne samt frauigingo på de

flesta orter icke ens en gång i veckan. Med afseende på de ringa fordringarne

å dem, hvilka antogos till klockare, kunde det synas helt naturligt, att klockaren,

ehuru han benämndes kyrkobetjent, i sjelfva verket betraktades såsom betjent åt

presterskapet, derom också flera klockareinstruktioner bure vittne. Men sedan

förhållandena förändrats, så att allmänna posten numera framginge på alla större

vägar, flerestädes dagligen, på andra ställen en eller flera gånger i hvarje vecka,

samt postportot blifvit betydligen nedsatt, kunde en så ovig och långsam postinrättning

som den gående klockareposten hvarken vara tidsenlig eller af behofvet

påkallad. Okade anspråk på klockarens kunskaper och på hans verksamhet inom

kommunen hade försatt denne tjensteman i annan ställning till församlingen; men

hans inkomster, relativt till lefnadskostnaderna, hade i allmänhet icke blifvit ökade,

utan snarare minskade, särdeles der folkskolelärare- och klockaretjensterna blifvit

förenade. Det vore derföre en ganska billig begäran att klockarne befriades från

en tjenstskyldighet, som icke vidare kunde sägas vara af behofvet påkallad.

Hela saken reducerade sig egentligen till en penningefråga; ty i afseende på

säkerheten uti brefbäringen kunde det vara likgiltigt, om denna verkställdes af

ett bud från presten eller från klockaren ; det gällde endast hvem som skulle bekosta

budskickningen. I de flesta fall kunde prosten eller kyrkoherden få sitt bref

till dess bestämmelse befordradt för en kostnad af 12 öre; men äfven der sådana

paketförsändningar ifrågakomme, som bättre egnade sig för budskickning än

för vanlig post, syntes det billigare, att kostnaden drabbade presten, hvilkens göromål

på sednare tiden blifvit minskade genom upphörande af hans skyldighet att

vara ordförande i sockenstämmor och fattigvårdsstyrelse, ledamot i taxerings- och

pröfningskomitéer, m. m.

Vid 1862—1863 års riksdag afläto Rikets Ständer underdånig skrifvelse

till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida och i

hvad mån fribrefsrätt kunde pastorsembetena i riket för deras embetsskrifvelser

tilläggas ; förmälande Rikets Ständer dervid, att ett upphäfvande helt och hållet

af klockares brefbäringsskyldighet icke borde ifrågakomma, innan densamma

kunde af andra befordringsmedel ersättas, enär, derest presterskapet beröfvades

tillfället att få sina embetsskrifvelser befordrade, deraf kunde vållas en isolerino-.

som gjorde stiftsstyrelsen hardt nära omöjlig, eller ock presterskapet betungades

med den ofta till utgifter föranledande postbefordringsskyldighet, hvilken för närvarande

såsom ett tjensteåliggande tillhörde klockarne; men det syntes icke vara

med rättvisa och billighet förenligt, att sålunda befria en klass af tjensteman från

dess göromål, för att utan ersättning lägga desamma på en annan klass.

Af sådan anledning anser Utskottet nu, likasom vid förra riksdagen, att,

intilldess den på Kongl. Maj:ts åtgärd beroende frågan om fribrefsrätt för pa
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 28.

storsembetena blifvit afgjord, utvägen för dem att få angelägna embetsskrifvelser

i förut öflig ordning fortskaffade bör stå öppen; hvadan Utskottet vördsamt

hemställer,

att ifrågavarande motioner för närvarande icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

STUCHliOUM, TRYCKT HOS 1SAAC MAfiCUS, 1868,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.