Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ett tillägg till 86 § Skiftesstadgan den 9 November 1866.

1868-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:38, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ett tillägg till 86 § Skiftesstadgan den 9 November 1866.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Reservationer:

af Herr Bergström;

af Herr Hessle: “Alldenstund 1864 års Förordning om hemmansklyfning och

afsöndring efter mitt omdöme erfordrar en fullständig förändring och omarbetning,

hvarom ock förslag blifvit inom Andra Kammaren framställda så väl under sista

riksmöte som vid det nu påstående, anser jag ej lämpligt att nu tillstyrka en partiel

ändring i nämnda Förordning, och ehuru jag erkänner nyttan af Herr Croneborgs

förslag, får jag således för min del vördsamt föreslå att motionen för närvarande

ej må till någon åtgärd föranleda. “

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1868, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ett tillägg till 86

§ Skiftesstadgan den 9 November 1866.

I sammanhang med väckt förslag om upphäfvande af 7 § 2 mom. och 8 §

i Kong! Maj:ts förnyade nådiga Förordning angående grunderna och vilkoren för

hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 Augusti 1864, har Herr W. Croneborg

uti en inom Första Kammaren väckt och till Lag-Utskottets behandling hänvisad

särskild motion, N:o 22, föreslagit, att till 86 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga

Stadga om skiftesverket i riket af den 9 November 1866, hvaruti föreskrifves, att

särskilda delar af ett och samma hemmansnummer i by böra, så vidt det utan hinder

för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra läggas, må göras följande

tillägg:

År lågenhet eller skogsmark med full eganderätt af söndrad, från en eller flera

hemmansdelar, eller utgöres hemrnansdel af blott skogsmark, och kan den vid laga skifte

behållas i samma läge, då må sådant ske, ändock att förberörda föreskrift och stadgande

i 80 § 1 mom. icke varder iakttagen.

Såsom anledning till detta förslag har motionären anfört: att de allmänna

föreskrifterna i åberopade nådiga Stadga i fråga om skiftesläggning hade ett ganska

menligt inflytande på skogsskötsel, beräknad på framtida bestånd och afkastning;

att egaren af en mot viss årlig afgäld afsöndrad lägenhet eller skogstrakt, som ej

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

voro satt i mantal, vid laga skifte, der hemmantalet antages till delningsgrund, icke

både någon talan, utan fördes den af den jordegare, från hvilkens liemmanslott afsöndringen

skett; att de i nämnda stadga gifna föreskrifter om skiftesläggning utgjorde

ett särdeles hinder för en ordnad skogsskötsel, helst stadgandet, att skogspark

och inegor till samma hemmanslott borde, så vidt ske kunde, sammanläggas,

i allmänhet föranledde oformligheter i skiftesplanen, sä att vid skiften i skogstrakter

förekommo egolottor med längd af hela milen, och bredd af några humlra fot;

att det för den, som, i afsigt att företaga en rätt ordnad skogsskötsel, förvärfvat

blott skogsmark, afsöndrad från en eller flera hemmansdelar i ett skifteslag, vore särdeles

nedslående att, sedan han på en till figuren lämplig skogstrakt företagit sig

att indela skogen till trakthuggning, eller att med kulturen befordra återväxten,

och dermed fortfarit några år, med ens finna hela planen öfverändakastad, derigenom

att honom, i stället för don sammanhängande egofiguren, blefve tilldelade små

lotter, mera eller mindre åtskiljda, allenast på det lagens föreskrifter om in- och

afrösning^ordens sammanläggande skulle kunna hållas i helgd, och detta allt utan

att en sådan lägenlietsinnehafVare under skiftesförrättningen ens blefve hörd; samt

att det egentligen vore Skiftesstadgans 12 Kap. SO § 1 inom. och 83 §, som i deras

noggrannaste tillämpning vore i ordets egentliga bemärkelse olycksbringande för

egare af skogsmark, ehuru exempel ej saknats derpå, att till och med högsta'' dömaremagten

icke med stränghet höll på stadgandet, att all skifteslagets mark skall i

skiftet ingå, utan i ett särskild! mål blifvit förklarad!, att som en torplägenhet till

större delen utgjorde cn från ett visst hemman under full eganderätt lagligen upplåten

lägenhet och, i anseende till dess belägenhet i gränsen af skifteslagets egoområde,

icke hindrade ordentlig och formlig skiftesläggning, så skulle nämnda lägenhet

från skiftet uteslutas.

Do ifrågavarande stadgandena äro af följande innehåll:

80 § 1 mom. “Hvarje hemmanslott i afrösningsjorden bör, så vidt ske kan,

läggas i förening med dess lott i inrösningsjorden eller så nära derintill, läget medgifver.

“

83 §. “Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning af anlagde ryttare-,

soldat- eller båtsman storp, eller af sådana till hemman hörande lägenheter, som

lagligen derifrån upplåtna blifvit, eller af sådana inom skifteslaget belägna utjordar

eller urfjellar, Indika tillhöra hemman i annat skifteslag och ej kunna efter stadgandet

i 5G § utbytas; då skela desse lägenheter i skiftet ingå och, efter delningsgrund

och gradering, jemngoda utstakas å de ställen, der det till beredande af ett

redigt skifte lämpligen ske kan; och gånge med utflyttnings-och odlingskostnadern©

som i 13 Kap. stadgadt finnes. Egare af det hemman, hvarifrån lägenhet blifvit

under nyttjanderätt på viss tid eller lifstid upplåten, före vid skiftet derför talan;

hörande, vid fråga om utbyte af ryttare-, soldat- eller båtsman storp, regementsfullmägtig,

efter anmälan från landtmätaren, tillförordnas. “

86 §. “Särskilde delar af ett och samma hemmansnummer i by höra, så

vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra läggas.

Eger någon i by flera hemmansnummer; då må, när egaren det begär, dithörande

egor intill hvarandra utbrytas, om redigt skifte för öfrige delegare ej deraf hindras och

det i öfrigt verkställas kan; men åstunda!* egare af särskilde besutne delar i olika

hemmansnummer att erhålla dithörande egor i sammanhang lagde; då hör först undersökas,

om sådant kan ske utan hinder för redigt skifte mellan öfrige delegare, och

om läget i öfrigt medgifver egornes sammanläggande på sådant sätt,, att de utklivfnc

hemmansdclarne i framtiden, då fråga derom kan uppstå, när som helst må

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

kunna, enligt do i denna stadga för egornes skiftande lagde grunder, såsom sjelfständiga

kenunansdelar åtskiljas; i thy fall vare sådan sammanläggning tillåten;

dock bör skiftesmannen noga urskilja och i delningsbeskrifningen. särskildt utföra,

hvad egor, både efter mätnings- och uppskattningsinnehåll, hvarje hemmansdel

erhållit, jemte deras natur och egenskap, så att sammansättningen alltid må vara

känd och till framtida upplysning ligga i handlingarne förvarad.“

Lag-Utskottet, som tagit det framställda förslaget under behörigt öfvervägande,

finner, att åtminstone förmenandet, att egare af en från hemman för alltid

afsöndrad lägenhet icke skulle vara berättigad till talan vid laga skifte, utan denna

föras af egaron till det hemman, från hvithet afsöndringen skett, ingalunda har

nåo-on grund i Skiftesstadgans nuvarande bestämmelser. 83 § innehåller nemligen,

jemte föreskrift huru förhållas skall, då ordentlig och formlig skiftesläggning hindras

af sådana till hemman hörande lägenheter, som lagligen derifrån blifvit upplåtna,

tillika det stadgande, att egare af det hemman, hvarifrån lägenhet blifvit

under nyttjanderätt på viss tid eller lifstid upplåten, skall derför vid skiftet fora talan,

men just af detta stadgande, jemfördt med författningens öfriga bestämmelser, synes

följa, att, derest lägenhet blifvit under eganderätt för alltid upplåten, inneliafvaren af

sådan lägenhet är att anse såsom delegare i skifteslaget och således berättigad till

talan i alla skiftet rörande frågor. Vid eu rigtig tillämpning af hvad nämnda §

för öfrig! innehåller, kan inneliafvaren af eu sålunda afsöndrad lägenhet icke heller

tillförbindas att derför ingå i skiftet, med mindre än att det ligger till hinder fölen

ordentlig och formlig skiftesläggning, hvilket ock öfverensstämmer med det af

motionären anförda prejudikat. Äfven för den händelse att lägenheten måste i

skiftet intagas, skall densamma, enligt hvad samma § vidare förmår, efter taxeiing

och delningsgrund jemngod utstakas på det ställe, der det till beredande af ett

redigt skifte lämpligen sko kan, och med afseende härpå torde jemväl kunna antagas,

att föreskriften i SO § 1 mom. derom, att hvarje hemmans lott i afrösningsjorden

bör, så vidt ske kan, läggas i förening med dess lott i inrösningsjorden,

eller så nära derintill läget medgifver, icke eger tillämpning på en under eganderätt

afsöndrad lägenhet, helst som denna föreskrift icke heller i öfrig! är ovilkorlig.

Emellertid kunde från ej mindre stadgandet i SO §, att särskilda delar

af ett och samma liemmansnummer i hy böra, så vidt det utan hinder för redigt

skifte kan ske, intill hvarandra läggas, än äfven bestämmelserna i 87 § rörande

skiftenas antal möjligen hemtas stöd för det antagande, att jemväl en sålunda afsöndrad

lägenhet, om den i skiftet inginge, borde förläggas i sammanhang med

öfriga egorna till det hemman eller den hemmansdel, derifrån lägenheten blifvit

afsöndrad, oansedt deråt eljest kunnat beredas ett vida bättre läge.

Då dessutom af öfriga föreskrifter i förstnämnda §_ kan möta hinder för

sammanläggning af sådana lägenheter, som blifvit från särskilda hemmansnummei

afsöndrade, så att till och med cgolottcr, som, fastän afsöndrade från särskilda

hemman, före skiftet legat i ett sammanhang, vid skiftet crhölle vidt åtskiljda lagen,

hvilket åter kan medföra slöra olägenheter för egaren och utgöra hinder för eu

ordnad skogshushållning; och då den i grund för nyss anförda stadgande i 86 §, som

förefinnes i lösningsrätten till utklufna hemmansdelar, livilka icke medföra besutenhet,

icke är för handen i fråga om afsöndrad lägenhet, till hvilken lösningsrätt

gå grund af obesutenhet icke är medgifven, anser Utskottet ett stadgande i den

af motionären antydda rigtning jemväl, utan olägenhet, men till befordrande af

det goda ändamål, som dermed åsyftas, kunna och böra meddelas; och Utskottet

får alltså föreslå,

att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

■att Riksdagen måtte besluta underdånig framställning hos Kongl. Maj:t

om utfärdande åt'' eu författning, hvarigenom förordnas, att feO 4 åt Kongl.

Maj:ts förnyade nådiga Stadga om skiftesverket i riket den J November

1866 skall erhålla följande förändrade lydelse:

“Särskilde delar af ett och samma hemmansnummer i by hora, så

vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra

läggas. Eget- någon i by flera hemmansnummer; då må, nar

egaren det begär, dithörande egor intill hvarandra utbrytas, om redigt

skifte för öfrige delegare ej deraf hindras och det i Girigt verkställas

kan; men åstundan egare af särskilde besutne delar i olika hemmansnummer

att erhålla dithörande egor i ett sammanhang lagde; då bor

först undersökas, om sådant kan ske utan hinder för redigt skifte mellan

öfrige delegare, och om läget i öfrigt medgifver egornes sammanläggande

på sådant sätt, att de utklufne hemmansdelarne i framtiden, då fråga

derom kan uppstå, när som helst må kunna, enligt de i denna stadga

för egornes skiftande lagde grunder, såsom sjelfständigt hemmansdelar

åtskiljas; i thy fall vare sådan sammanläggning tillåten, dock bor skette

smannen noga urskilja och i delningsbeskrifnmgen “afskildt utföra,

hvad egor, både efter mätnings- och uppsbattmngsinnehåll, hvarje liemmansdel

erhållit, jemte deras natur och egenskap, så att sammansättningen

alltid må vara känd och till framtida upplysning ligga i handlingarna

förvarad. , „ „ , ....

Skall jord eller lägenhet, som från Hemman under full eganderatt blifvit

af söndrad, ''enligt 83 §," i skiftet ingå; då må-sådan jord eller lågenhet utan

inrider af hvad här är föreskrifvet, eller af stadgandeme i 80, 8/ och 8d

i lämpligt läge särskildt utstakas och, ändå att jorden eller lagenheten ar från

två eller flera hemman eller hemmansdelar afsöndrad, jemväl i ett sammanhang

utläggas,'' så vida redigt skifte för öfrig a delegare ej deraf hindras.“

tf

Stockholm den 28 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr Bergström.

Bill. till Riksd. Urat. 1868. 1 Sand. 20 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:94 Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 94 a1 i texten