Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande ändringar i Kongl. Förordningen om egors fredande mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet, den 21 December 1857.

1868-05-11 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1868:51, Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande ändringar i Kongl. Förordningen om egors fredande mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet, den 21 December 1857.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o Öl.

1

i\:ö 51.

i

Auk. till Riks<l. Kmisli i. 11 Maj 1808, kl. | e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande ändringar i Kongl.

Förordningen om egors fredande mot skada af annans

hemdjur samt om stängselskyldighet, den 21 December 1857.

I ofvanberörda ämne har uti särskilda till Lag-Utskottets behandling

öfverlemnade motioner blifvit föreslaget:

af Herr Fiss Olof Larsson (mot. N:o 9 i 2:dra serien), att Riksdagen

matte besluta, »att alla bestämmelser om egors fredande mot skada af

annans hemdjur samt om stängselskyldighet öfverlåtas åt landstingen, som

derom ega att öfverenskomma och besluta inom hvar sina särskilda län»;

af Herr Anders Jonsson (mot. N:o 151 i 2:dra serien), »att stängselskyldighetens

ordnande måtte få öfverflyttas på landstingen»;

af Herr Johannes Andersson (mot. N:o 187 i 2:dra serien), att genom

en särskild § måtte till ifrågavarande Förordning göras ett tillägg, så

lydande:

»Stängsel omkring kyrkogårdar, kyrkoegor och fattigplaner hållas af

kommunen efter hemmantal, och omkring soldattorp likaledes af roteintressenterne»;
af

Herr Johan Olsson (mot. N:o 245 i 2:dra serien), att genom ett

tillägg till ifrågavarande Förordning måtte stadgas, »att vid alla för ett

skifteslag af oskiftad mark uttagna behöfliga vägar skola alla skifteslagets

delegare efter hemmantalet deltaga i stängselskyldigheten»; samt

af Herr W. Croneborg (mot. N:o 21 i lista serien), att Riksdagen

för sin del ville besluta, att 5 § af ifrågavarande Förordning skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Bi/i. till Riksd. Prot. 1868. 7 Sami. 27 Hatt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 51.

»Utgöras egen- af skog, utmark eller beteshage å båda sidor, eger

stängselvitsord ej rum. Den ohägnade marken skall likväl icke anses till

gemensamt mulbete upplåten, der ej annorlunda aftaladt är.

Hästkreatur må likväl fritt beta på ohägnad skog eller utmark, dock

vare kreaturets egare ansvarig ersätta den skada, som af sådant kreatur

tillfogas inegor, dessa må vara inhägnade eller icke».

Hvad först angår förslagen om öfverlåtande till landstingen af stängselskyldighetens

ordnande, så måste det visserligen medgifvas, att, på sätt

motionärerne anmärkt, i fråga om berörda skyldighet, likasom i andra frågor

af egentligen ekonomisk beskaffenhet, olika förhållanden inom särskilda

orter kunna göra för alla orter gemensamma bestämmelser mindre lämpliga;

men sjelfva rättsgrunden, d. v. s. frågan huruvida jordegare må vara

berättigad att af granne fordra och vinna deltagande i hägnad emellan

deras egor, synes dock vara af sådan beskaffenhet, att den bör genom lag

bestämmas lika för alla. Då det nu derjemte enligt §§ 5 och 19 i ifrågavarande

författning är åt vederbörande jordegare öfverlemnadt att för viss

tid träffa öfverenskommelse rörande såväl hägnadsskyldigheten, som begagnandet

af skogs- och utmarkslotter eller beteshagar, emellan hvilka stängsel

ej finnes; då beslut, som af ett landsting kunde fattas, skiljaktigt från hvad

ett annat landsting bestämde, skulle kunna medföra mycken svårighet och

oreda i alla de fall, der fråga vore om stängsel i skilnaden emellan egor,

tillhörande olika landstingsområden; och då det för öfrigt icke synes vara

lämpligt, att låta bestämmelserna i ämne, som berörer så många enskildas

rätt och fördel, bero på beslut af en tillfällig majoritet vid ett landsting,

får Utskottet hemställa,

l:o att Herrar Diss Olof Larssons och Anders Jonssons

ifrågavarande motioner må lemnas utan vidare afseende.

Beträffande derefter de af Herrar Johannes Andersson och Johan

Olsson framställda förslag, så och då, enligt 26 Kap. 1 § Byggninga-balken,

skyldigheten att bygga och underhålla kyrkomur redan är ett kommunens

gemensamma åliggande; då af stadgandena i kommunalförfattniugarne, jemförda

med bestämmelserna i 9 § af stängselförfattningen, ostridigt följer,

att, derest infredandet af kyrkoegor eller fattighusplaner icke föranledes af

yrkande från egare af angränsande jord, sådant bör af kommunen gemensamt

bekostas, och, i annat fall, denna på lika sätt med grannen deri deltaga;

då siståberopade bestämmelser likaledes ega full tillämplighet i fråga

om inhägnande af egor till soldattorp, så att, derest sådant yrkas af egaren

till angränsande jord, denne, å ena sidan, och roteintressenterne, å den

andra, böra efter de i allmänhet stadgade grunder deri deltaga, men

opaginerad Kontrollera mot PDF

La g-Utskottets Utlåtande N:o Öl.

o

hägnåden eljest bekostas af roteintressenterne; och då slutligen ingen lärer

kunna lagligen tvingas att hålla stängsel vid väg, som genomlöper

hans egor, derest sådant icke vid föregånget skifte blifvit särskildt stadgadt,

eller vägen utgör egoskilnad emellan särskilda delegares lotter, utan

det fastheldre, i motsatt fall, är en skyldighet för den, som begagnar vägen,

att tillse, det skada genom hans vållande icke sker å de egor, som

gränsa intill vägen, vid det äfventyr åberopade förordning stadgar; så lärer

Riksdagen finna,

2:o att Herrar Johannes Anderssons och Johan Olssons

omförmälda motioner icke böra till någon vidare åtgärd

föranleda.

De af Herr Croneborg yrkade grundsatser, eller att stängselvitsord

ej skall ega rum, då ömsesides angränsande -egor utgöras af skog, utmark

eller beteshage, och att den ohägnade marken det oaktadt ej skulle anses

upplåten till gemensamt mulbete, der ej annorlunda vore aftaladt, stå, såsom

motionären jemväl sjelf medgifvit, i fullkomlig motsats till hvad som

för närvarande är stadgadt. Ett antagande deraf skulle möjligen inom

vissa orter icke medföra olägenhet, utan tvärtom utöfva ett önskvärdt inflytande

på skogsåterväxten; men den ovilkorliga följden deraf blefve, att,

då delegarne icke vore ense om att afskilja egolotterna genom hägnad,

kreaturen måste vallas, och det skulle utan tvifvel ändock blifva svårt att

i kuperade marker afhålla dem från att gå in på angränsande egolotter.

Det synes Utskottet ock vara att befara, det ett stadgande i denna syftning

ännu icke skulle vinna allmänt bifall, och Utskottet anser jemväl, att

redan befintliga bestämmelser i 5 § af ifrågavarande förordning, hvilka

åsyfta dels att bereda lindring i hägnadsskyldigheten för den, som icke

har motsvarande nytta deraf, dels ock att befordra aftal om inskränkning

i mulbetesrätten å mark, som ligger ohägnad och på sådan grund anses

såsom samfällig, innefatta allt hvad som i detta afseende för det närvarande,

med hopp om fx-amgång, kan föreslås; och Utskottet hemställer

fördenskull,

3:o att ej eller Herr Croneborgs ifrågavarande motion

må till någon vidare åtgäi''d föranleda.

Stockholm den 11 Maj 1868.

På Utskottets vägnar:

Arvid Faxe.

Herrar Bergström och Ahlgren hafva begärt att få anmärkt, det de

i ärendets behandling hos Utskottet ej deltagit*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.