Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron.

1868-05-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:102, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.

3

X:o 102.

Aiik. til! Riksd. Kansli d. i Maj 1868, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående

dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga

f. d. Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron.

(I. A.)

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i skrifvelse den 3 Maj

uästlidet år begärt, har Kongl. Maj:t under den 14 sistlidne Februari ånyo

till Riksdagen aflåtit nådig Proposition i fråga om den Kronan tillhöriga

f. d. Ridderstolpeska egendomens framtida användande. Af denna nådiga

Proposition, införd under N:o 29 i första Samlingen af Bihanget till Riksdagens

protokoll, inliemtas, hurusom vid 1862-1863 årens riksdag Rikets

Ständer i anledning af nådig Proposition medgåfvo, att ifrågavarande egendom

skulle, så snart den icke längre behöfdes för inrymmande af Vitterhets-,

Elistorie- och Antiqvitets-akademiens samt Riksarkivets samlingar, få

å offentlig auktion försäljas, dock ej under ett pris af 120,000 R:dr;

att, sedan Ofverintendents-embetet den 20 November 1865, för den

händelse egendomen ansåges böra försäljas, i underdånighet anmält, att

omförmälda samlingar dåmera blifvit derifrån bortflyttade, Kongl. Maj:t,

innan beslut fattades om huru egendomen borde vidare disponeras, den 24

i samma månad anbefallt bemälda embete att efter anställd undersökning

och besigtning till Kongl. Maj:t inkomma med förslag och kostnadsberäkning

öfver de arbeten, som erfordrades för egendomens försättande i sådant

skick, att densamma kunde för något Statens ändamål framgent

användas;

att uti ett till följd häraf den 20 påföljande Mars afgifvet underdånigt

memorial, Embetet anfört åtskilliga skäl emot egendomens försäljning

och i sådant afseende åberopat dels det bristande utrymme, som efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-TJtshottets Utlåtande Al:o J02.

iurättande af Telegrafverket, de särskilda Jernvägsstyrelserna m. fl. embetsverk

samt utvidgning af andra sådana verk visat sig förefinnas inom Kronans

härvarande egendomar, hvilka ej heller erbjödo tillfällen att verkställa

för embetslokaler ändamålsenliga tillbyggnader, dels den å sednare

tider alltmera yppade svårigheten att äfven emot ganska dryga hyresbelopp

erhålla till läge och inredning passande lägenheter för de större embetsverken,

som deraf voro i afsaknad, äfvensom slutligen omöjligheten att

utan alltför betydliga kostnader inköpa och till embetshus förändra privata

egendomar, hvilka med hänsigt till läge och öfriga förhållanden voro för

sådant ändamål fullt tjenligen; hvarjemte Einbetet framställt förslag till

egendomens fullständiga ombyggande enligt bifogad ritning;

att Rikets Ständer efter erhållen del af detta memorial uti underdånig

skrifvelse den 19 Juni 1866 anmält, att de, på grund af hvad i ämnet

förekommit och Ofverintendents-embetet anfört, ansågo ifrågavarande

egendom då icke höra föryttras, utan anhöllo, att Kong!. Maj:t ville till

näst derpå följande Riksdag framställa det förslag om egendomens framtida

användande eller försäljning, som Kongl. Maj:t kunde finna med Statens

fördel öfverensstämmande;

och att, sedan i anledning häraf Kongl. Maj:t, enligt Telegraf-styrelsens

tillstyrkande, medelst nådig Proposition den 22 Januari nästlidna år

föreslagit, att omförmälda egendom skulle för Kronans räkning bibehållas,

i ändamål att en byggnad inrymmande lokal för Telegraf-styrelsen och

Stockholms centralstation måtte varda å tomten uppförd, Riksdagen uti

ofvannämnda skrifvelse den 3 påföljde Maj anfört, att, innan beslut fattades,

om och på hvad sätt egendomen skulle för något Kronans behof användas,

erfordrades en fullständig utredning angående de kostnader, hvilka

kunde vara förenade med egendomens försättande i sådant skick, att den

för ändamålet kunde begagnas, samt huruvida icke såväl Telegraf- som

Postverket lämpligen må i en gemensam lokal inrymmas, hvarföre Riksdagen,

med tillkännagifvande att den nådiga Propositionen icke då kunnat

bifallas, anhållit, att Kongl. Maj:t efter utredning af nyssberörda förhållande

täcktes till Riksdagen i ämnet aflåta förnyad Proposition och dervid föreslå

lämpligaste sättet för ifrågavarande egendoms framtida användande.

Hvad nu först anginge den af Riksdagen önskade utredning beträffande

de arbeten, som erfordrades för attn egendomen skulle kunna begagnas

för något Kronans behof, så hade Ofverintendents-embetet redan uti

dess förenämnda Utlåtande den 20 Mars 1866, hvilket i förevarande hänseende

ännu bibehölle sin giltighet, upplyst att år 1853 af Hofarkitekten

m. m. J. Carlberg, efter noggranna gräfningar och undersökningar, uppgjorts

ett kostnadsförslag öfver ifrågavarande egendoms iståndsättande till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 102-

5

grund och murar jemte dess fullständiga inre och yttre reparation, hvilket

förslag slutade på en summa af 79,986 R:dr R:mt. Sedan dess hade dock

tid efter annan gjorda besigtningar ådagalagt, att vissa delar af byggnaden

fortfarande sjunkit och allt mer och mer försämrats; i följd hvaraf och då

dels åtskilliga hvalfmurar, bjelklag, dörrar och paneler genom sättning tagit

så betydliga skador, att de vid en reparation af huset måste ombyggas eller

förnyas, dels all utvändig jernplåtsbetäckning tarfvade att förnyas, samt stora

utvändiga stentrappan åt Skeppsbron att borttagas och indragas i huset, kostnadssumman

för byggnadens fullständiga reparation med bibehållande af dess

närvarande inredning dåmera måste antagas uppgå till öfver 85,000 R:dr.

Men när nyssberörda kostnadsförslag upprättades, begagnades byggnaden

och var afsedd att fortfarande användas till Riksarkiv, hvartill dess inredning

lämpade sig, och i följd deraf kunde då en så kostsam reparation

som den ofvanomförmälda föreslås, att med någon fördel verkställas. Skulle

åter på sätt fråga numera uppstått, denna byggnad för framtiden komma att

användas till embetslokaler eller boställsvåningar, så måste nämnda reparationskostnad

än ytterligare ökas i följd af den förändrade inredning i afseende å en

del lägenheter, som af en dylik disposition skulle påkallas. Byggnaden vore

nemligen försedd med dels hvälfda, dels bjelk-källare och hvälfd halfvåning.

Så väl botten- som halfvåningen med undantag af trappor och tre

mindre rum innehöllo endast kalla orappade magasiner, hvilka ej utan

stor kostnad kunde till embets- eller boställsrum inredas, medelst murning

af hvalf i stället för bjelklag i en del källare, ommurning af rökgångar och

skorstenar, uppsättning af åtskilliga nya gipsade cloisonsväggar, brukbeslagning

och vattrifning af hvalf och väggar, rörning och gipsning af tak,

inläggning af nya golf, inmurning af nya dörr- och fönsterlufter, uppsättning

af nya fönster och fotpaneler, kakelugnar och tapeter m. in., för hvilket

allt kostnaden beräknades uppgå till minst 13,000 R:dr. Egendomens

iståndsättande medelst reparation, inberäknadt botten- och halfvåningarnes

inredning till eldrum, komme alltså att medföra en kostnad af sammanräknadt

98,000 R:dr. Genom en dylik anordning skulle likväl icke kunna

undvikas en olämplig indelning med en mängd föga användbara passager,

rum med otillräcklig dager och eu låg halfvåning, hvarförutom byggnaden

åtminstone till någon tid komme att besväras af sättningar och allt framgent

att förblifva af mindre fast beskaffenhet. Ofverintendents-embetet

ansåg sig derför böra, framför eu dylik reparation, förorda husets fullständiga

ombyggnad och hade äfven i sådant afseende uppgjort en konceptritning

jemte kostnadsförslag, slutande å en summa af 103,000 R:dr, eller

obetydligt mera än den för husets fullständiga reparation med förändrad

inredning beräknade kostnadssumman; varande för öfrigt enligt berörda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottet» Utlåtande N:o 102.

(^byggnadsförslag afsedt, att huset skulle uppföras med hvälfda källare

och fyra våningars höjd emot Skeppsbron och Slottsbacken, att derunder

de gamla grundpålarne skulle afsågas under Mälarens vattenyta och förstärkas

med erforderliga nya pålar, samt ny pålning anbringas under skiljemurarne,

men att deremot å öfriga sidor af tomten på de smala flyglarnes

nuvarande grund skulle uppföras endast en våning höga magasinshus,

hvarigenom tillräckligt luftig och ljus gård erhölles.

Detta förslag var uppgjordt med afseende å husets användande hufvudsakligen

till embetslokal och förråder för Telegrafverket, hvilket redan

då ansågs behöfva ett utrymme, motsvarande husets tre nedra våningar

och magasinshuset. Telegrafstyrelsen, som med anledning häraf anbefalldes

att till Kongl. Maj:t inkomma med utlåtande, huruvida omförmälda

för Telegrafverket afsedda lokal kunde anses dertill lämplig och i sin helhet

behöflig, bär härom i underdånigt utlåtande den 1 Oktober 1866 anfört,

att den nära och oafbrutna förbindelse, som borde ega ram mellan

lelegrafstyrelsen och dess särskilda afdelningar, å ena sidan, samt Stockholms

central-telegrafstation och genom denna alla öfriga statstelegrafstationer

å den andra, gjorde det till en nödvändighet, att styrelsens och

centralstationens lokaler voro under ett och samma tak förenade såsom

ock för närvarande vore förhållandet; att emellertid den af Telegrafverket

nu begagnade lokal i det så kallade Bergstralska huset vid Riddarhustorget

och Stora Nygatan, ehuru visserligen centralt belägen, vore i flera hänseenden

obeqväm och hade på sednaste tiden, till följd af Telegrafverkets

årligen vunna större omfattning, visat sig vara otillräcklig; att en utvidgning

af denna lokal hindrades derigenom, att de angränsande lägenheterna

i samma hus voro för längre tid uthyrda till enskild man, som icke villo

dem afstå; att derförutom en särskild olägenhet läge deruti, att endast eu

ringa del af Telegrafverkets vidlyftiga materialförråd kunde inrymmas i

denna lokal, så att flera förvaringsrum måst på spridda ställen i staden

och på malmarne förhyras; att denna omständighet för de tjensteman,

som hade inseende öfver nämnda förråd sig anförtrodt, förorsakade stora

svårigheter och mycken tidsutdrägt, samt derjemte medförde ökad kostnad

för verket; att då således en ny lokal vore för Telegrafverket högeligen af

behofvet påkallad, samt i Stockholm svårligen en mera passande plats för

en telegrafstation kunde erhållas än den tomt, hvarå det så kallade Ridderstolpeska

huset vore beläget, det vore särdeles ensidigt, om denna tomt

kunde få begagnas till uppförande af en för Telegrafverket fullt lämplig

byggnad, och att i denna byggnad minst bottenvåningen och två andra

våningar voro redan under nuvarande förhållanden för Telegrafverket behöfliga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.

7

Uti ett sednare underdånigt memorial af den 25 nästlidne November

hade Telegrafstyrelsen vidare yttrat, att det redan i ofvanberörda utlåtande

anmälda behof af ökadt utrymme gjorde sig med hvarje år mer och mer

gällande, förnämligast med anledning af den starkt ökade verksamheten på

härvarande centralstation; att då nemligen antalet af samtliga expeditionerna

derstädes, det vill säga så väl afsända och mottagna lokaltelegrammer

som upptagna och vidare befordrade transittelegrammer, år 1863 utgjorde

blott ................ 145,754 stycken,

hade deremot detta antal stigit

år 1864 till .............. 161,204 »

» 1865 ».............. 198,732 »

» 1866 »............... 237,513 »

och komme 1867 att blifva betydligt högre än sistnämnda siffra, samt att

med afseende härå Telegrafstyrelsen funne det vara sin pligt att fästa

uppmärksamhet på de olägenheter, som genom att, i förhållande till det årligen

växande behofvet, alltför knappt och otillräckligt utrymme oundvikligen måste

uppstå och hvaribland styrelsen särskildt anmärkte det för de telegraferande

tjenstemännens- helsa högst skadliga förhållande att de nödgades arbeta i

en trång och genom gaslågor under den mörka delen af dygnet till en

ytterlig grad upphettad och osund lokal.

Beträffande den af Riksdagen väckta, frågan, huruvida icke Postoch

Telegrafverken lämpligen må i en gemensam lokal inrymmas, hade

General-poststyrelsen och Telegrafstyrelsen uti gemensamt afgifvet underdånigt

utlåtande den 30 Juli nästlidna år anfört, att hvarken styrelsen för

någotdera af berörda embetsverk eller någon underafdelning af’dem hade

att med styrelsen för det andra embetsverket eller någon underafdelning

deraf gemensamt handlägga några ärenden eller göromål, om icke helt och

hållet undantagsvis, samt att, ehuru naturligtvis intet hinder förekomme

mot de båda embetsverkens inrymmande i en gemensam byggnad, om nemligen

denna vore fullt rymlig och tillräcklig dertill, samt, såsom för båda

verken behöfligt, egde ett centralt läge inom staden, och änskönt det visserligen

för den korresponderande allmänheten i hufvudstaden kunde vid

ett eller annat tillfälle vara beqvämt, om postkontoret och telegrafstationen

voro belägna alldeles invid hvarandra, Styrelserna likväl ansågo att

sistnämnda omständighet, derest icke något vigtigare intresse talade för

åtgärden, hvilket icke torde vara förhållandet, svårligen kunde utgöra tillräckligt

skäl att med säkerligen ganska betydliga kostnader för Staten sammanföra

båda embetsverken uti en byggnad.

Då således någon egentlig fördel icke syntes vara att vinna genom

de omförmälda verkens inrymmande i en gemensam lokal, hvartill för öf
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.

rigt nu ifrågavarande egendom icke kunde lemna tillräckligt utrymme, hade

Kongl. Maj:t, som fortfarande ansåge, att det skulle vara särdeles lämpligt,

om Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation, för hvilka nu lokaler

måste i enskildt hus förhyras, kunde varda i f. d. Ridderstolpeska

egendomen inrymda, men derjemte antoge, att densamma icke under den

närmaste framtiden i sin helhet erfordrades för berörda ändamål, utan

derutöfver sannolikt kunde lemna utrymme för ett eller annat af de öfriga

embetsverk, hvilka nu Jemväl förhyrde sina lokaler, låtit den 22 November

nästlidna år anbefalla Ofverintendens-embetet att efter samråd med Telegrafstyrelsen

och öfriga vederbörande uppgöra och till Kongl. Maj:t ingifva plan

och förslag till uppförande å ifrågavarande tomt af en byggnad med embetslokaler

såväl för Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation, som för

de öfriga nyssberörda embetsverk, hvilka dér möjligen kunde inrymmas.

Till följd häraf hade Ofverintendents-embetet uti underdånigt memorial

den 11 sistlidne Februari, under åberopande af den utredning rörande

ej mindre ifrågavarande egendoms fortfarande behöflighet för Kronans

räkning än äfven nödvändigheten af dess fullständiga ombyggnad, hvilken

Embetet i memorial den 20 Mars 1866, på sätt ofvan förmäles, sökt åstadkomma,

till Kongl. Maj:t öfverlemnat ritnings- och kostnadsförslag, det

sednare slutande å 107,500 R:dr R:mt, till egendomens ombyggnad, hvilket

förslag afsåge husets nedrifning och återuppförande med begagnande af en

del gamla materialier till en höjd af fyra våningar emot Skeppsbron och Slottsbacken

samt en våning för magasiner å öfriga sidor af tomten. Af de särskilda

lägenheterna i huset skulle våningarne en och två trappor upp samt

bottenvåning, magasiner och källare, med undantag af tvänne vaktmästarebostäder

i bottenvåningen äfvensom tvänne vedkällare, vara ämnade för

Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation enligt den fördelning af

dessas särskilda lokaler, som af ritningen närmare inhemtades, under det

att byggnadens öfverstå våning föresloges att, jemte nyssberörda vaktmästarebostäder

och vedkällare, upplåtas åt Krigshofrätten och ^Skogsstyrelsen,

hvilka bland de embetsverk, som förhyra lokaler, synts Ofverintendentsembetet

lämpligast böra till denna Kronans egendom förflyttas. Sedan

Embetet, efter anmälan härom, uti memorialet yttrat sig öfver några vid

förslagets detaljer gjorda anmärkningar, hade Embetet slutligen'' ansett sig,

beträffande den jemförelse, som vid bedömandet af förevarande byggnadsfråga

blifvit framställd emellan, å ena sidan, nu utgående hyror för Telegrafverket

samt, å andra sidan, räntan å f. d. Ridderstolpeska husets antagna

försäljningsvärde jemte räntan å ombyggnadskostnaden, icke böra lemna

oanmärkt, hurusom berörda hyror, utgörande för Telegrafstyrelsen med

Stockholms

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottcts Utlåtande N;o 102.

9

Stockholms telegrafstation och erforderliga magasiner . . . R:dr 5,475:

äfven med tillägg dertill af årliga hyresbeloppen för de till

inrymmande i den nu föreslagna nybyggnaden afsedda tvänne

öfriga embetsverken............... » 1,800-

tillsammans R:dr 7,275:

visserligen icke till fullo motsvarade räntan å nyssnämnda försäljningsvärde

och ombyggnadskostnad, beräknade, det förra till 120,000 samt den sednare

till 107,500 R:dr, men att det mindre fördelaktiga i detta förhållande dock,

enligt Ofverintendents-embetets åsigt, fullt motvägdes dels genom den fördel

af behöiligt ökadt utrymme, som komme d elegrafverket till godo genom

dess miymmande i Kronans ifrågavarande, för verkets ändamål särdeles

lämpliga egendom och dels genom urvägenrödjandet af de olägenheter,

hvilka skulle uppstå i händelse af hyrornas ökande- eller af uppsägning

från husegarens sida utaf Telegrafverkets nuvarande lokal, i hvilket sednare

fall annan med hänsyn till läge, rumindelning in. in. passande lägenhet

svårligen torde kunna erhållas, åtminstone ej utan ganska ansenlig hy reskostnad.

På grund af hvad sålunda blirvit af vederbörande myndigheter i

ämnet upplyst eller i öfrigt förekommit och enär icke antagligt vore att

ifrågavarande Kronan tillhöriga egendom, hvars särdeles bristfälliga skick

oundgängligen kräfde eu högst kostsam reparation eller ombyggnad för att

göra huset beboelig^ skulle kunna vid försäljning inbringa det belopp af

120,000 Rall-, hvartill egendomen är uppskattad, helst sjelfva tomten innehölle

endast omkring 8,538 qvadratfot, har Kongl. Maj:t föreslagit, att

samma egendom må äfven framgent för Kronans räkning bibehållas för

att, efter. Verkställd ombyggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det

af Ofverintendents-embetet dertill sednast afgitna förslag, upplåtas såsom

embetslokal åt Telegraf-styrelsen med Stockholms telegrafstation samt Ivrigshofrätten

och Skogsstyrelsen; och har Kongl. Maj:t, som, för den händelse

detta nådiga förslag vunne Riksdagens godkännande, vore sinnad att af

Handels- och Sjöfartsfonden, hvilken förut hufvudsakligen bidragit till Telegrafverkets

anläggning, anvisa för egendomens ombyggande så stort belopp,

som kunde anses motsvara den för Telegrafverket afsedda andel i byggnaden

eller 82,500 R:dr, att utgå under åren 1868, 1869 och 1870, utan

att i följd deraf samma byggnad skulle komma att betraktas annorlunda

än all annan Statens egendom, derjemte äskat, att Riksdagen måtte bevilja

den summa, som derutöfver till byggnaden erfordrades, eller 25,000 R:dr,

och derutaf ett belopp af 12,000 R:dr att under 1869 utbetalas.

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Samt. 1 Afd. 52 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.

I händelse åter denna nådiga framställning icke blefve af Riksdagen

bifallen, så ansåge Kongl. Maj:t ingen annan åtgärd med ifrågavarande

egendom kunna lämpligen vidtagas, än att densamma försåldes på offentlig

auktion genom försorg af Riksdagens Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, åt

hvilka för sådant fall erforderliga föreskrifter borde af Riksdagen meddelas.

Stats-Utskottet, till hvars handläggning denna nådiga framställning

blifvit hänvisad, har, efter erhållen kännedom om de af vederbörande uppgjorda

ritningar och kostnadsförslag jemte öfriga ärendet rörande handlingar,

tagit detsamma i öfvervägande. Härvid har det visserligen å ena sidan

synts Utskottet mindre lämpligt att i sitt nuvarande särdeles bristfälliga

skick längre bibehålla ifrågavarande egendom, men å andra sidan hafva

äfven vigtiga betänkligheter mött att för närvarande gå i författning om

egendomens ombyggnad och inredning, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit.

Innan beslut härom fattas, bär det nemligen synts Utskottet angeläget

vara att den uppkomna frågan om Post- och Telegrafverkens förening under

en gemensam styrelse eller om sammanslagning af de båda institutionerna

afgöres, helst sättet för egendomens inredning in. m. deraf kan vara beroende.

Vidare har det synts Utskottet önskvärdt att, innan förevarande

fråga slutligen behandlas, utredning kunde erhållas, om icke uti den byggnad,

som nu är åt Postverket upplåten och hvari boställslägenheter för åtskilliga

tjensteman äfven lära finnas, utrymme för Telegrafverket eller för

den möjligen blifvande gemensamma styrelsen för Post- och Telegrafverken

jemväl kunde beredas emot hyresersättning åt de nuvarande innehafvarne

af boställslägenheterna. Slutligen har Utskottet varit tveksamt om lämpligheten

att inreda en del af ifrågavarande egendom för Krigshofrättens

inrymmande derstädes, då fråga uppstått om indragning af denna särskilda

domstol, hvars bibehållande möjligen icke torde ega framtiden för sig.

Då Utskottet af dessa anledningar finner sig förhindradt att tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, medger Utskottet

visserligen, att den åtgärd synes ligga närmast till hands och äfven

från ekonomisk synpunkt måhända vara den rätta, som Kongl. Maj:t för

sådan händelse föreslagit, nemligen att försälja ifrågavarande egendom,

hvaraf Staten för närvarande icke har något egentligt gagn. Mot en dylik

åtgärd hafva likväl så vigtiga betänkligheter vid nästlidna års riksdag blifvit

uttalade, att Utskottet icke vågar förorda något sådant, helst den närvarande

tidpunkten för en försäljning äfven torde vara mindre gynnsam.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke

måtte af Riksdagen bifallas;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.

11

Och torde Riksdagen vid anmälan af detta beslut, uti underdånig

skrifvelse, jemte omförmälande af de betänkligheter, som under nuvarande

förhållanden mött mot den nådiga framställningens bifallande, tillika anhålla,

det Kongl. Maj:t, efter det beslut fattats i de frågor, af

hvilkas utgång omförmälda egendoms användande kan

vara beroende, täcktes ånyo till Riksdagen aflåta nådig

framställning, angående lämpligaste sättet för egendomens

framtida disposition.

Stockholm den 4 Maj 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Reservationer:

af Herr Björnstjerna, J. M., och af Herr Friherre Silfverskjöld, U.A.,

som yrkade bifall till första alternativet af Kongl. Maj:ts Proposition; samt

af Herr Björck, A. W., som yrkade bifall till det sednare alternativet

uti den nådiga framställningen, eller att den ifrågavarande egendomen måtte

å offentlig auktion försäljas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:70 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga f. d. Kläder stolpeska egendomen vid a1 i texten