Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de sista afdelningarne i Riksgälds-Jcontorets reglemente.

1868-05-11 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:107, Memorial, med förslag till de sista afdelningarne i Riksgälds-Jcontorets reglemente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

1

N:o 107.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 11 Maj 1868, kl. 1 e. in

Memorial, med förslag till de sista afdelningarne i Riksgälds-Jcontorets

reglemente.

(R. A.)

Vid aflemnande! af Inlagda förslag till do reglementarisk^ stadgande!!, livilka

komma att afsluta det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret, får Stats-IJtskottet

bär nedan angifva de beslut och förhållanden, till följd hvaraf nya stadgande!!, eller

ändringar och tillägg till förut meddelade, blifvit föreslagna.

3:o. Statsfyttnadssimman jemte öfrig a med statsreglering en gemenskap

egande utgifter.

§ 50, angående den på Riksgälds-kontoret anvisade statsfyllnadssumman, grundar

sig på de i Utskottets Memorial N:o 106 framlagda beräkningar, med tillära,

“f* anslagsbelopp å 12,000 R:dr, som Riksdagen numera anvisat att för

louy utgå föl* f. d. Ridderstolpeska husets ombyggnad.

§ 51, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof, utaf Riksgäldskontoret

erhålla medel till bestridande af sina utgifter, grundar sio- på Riksdagens

bifall till Stats-Utskottets Betänkande N:o 84.

§ 52, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, är lika lydande med nuvarande

reglementes 24 §, med iakttagande af de förändringar, hvartill den

Under luncvarancl0 riksdag verkställda statsreglering föranleda

§ 53, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af indelta hemmansräntor

och kronotionde;

f an£äen<Je ersättning för utbetald begrafningshjelps- och nådårsbesparing;

§ 55, angående ersättandet af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande;

äro lika lydande med §§ 25, 26 och 27 i nu gällande reglemente.

Bill- till Itiksdi Prot. 1868. 4 Sami 1 Afd. 56 Höft. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

SS 56 57 och 58, angående de s. k. störa och lilla kreditiveu, äro lika lydande med

§§ 28, 29 och 30 uti nu gällande reglemente samt öfverensstämma med Utskottets

af Riksdagen bifallna Memorial N:o 79.. ,

§ 59, angående kreditivet för ackordsregleringen inom arméen, är likalydande med

’ § 31 i 1867 års reglemente.

5:o. Från Riksgålds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöning ar, förr altningsntgifter m. m.

§ 60, angående riksdagskostnadernas bestridande, är hufvudsakligen lika med § 32

i nu gällande reglemente. , „ . , . „ , , v. • .,

S 61, angående upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar af tomterna Kris

och 3 samt 11 och 12 på Riddarhohnen, grundar sig på Utskottets åt Riksda.

gen gillade förslag i dess Utlåtanden Kris 62 -Och 63.

5 62, angående förändring af uppvärmnings- och luftvexling^ parateni Riksdagens

’ hus, grundar sig på Utskottets framställning i Utlåtandet Ko 101.

6 63, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgalds-kontorets

och Riksdagens hus, öfverensstämmer med sednare delen af § do i 18l>< ärs

§ 64, angående Riksdagens bibliotek, är hufvndsakhgen af samma innehåll som $

34 i sistnämnda reglemente. K .

§ 65, angående kostnaderna för statsrevisioner, är lika lydande med § do i samma

reglemente. . ... , •__Ä

k 66 angående godtgörandet af kostnaderna för allmänt kyrkomöte, grundar sig på

’ Utskottets Memorial Ko 15 samt Kamrarnes omröstning öfver den uti Memorialet

Ko 75 framställda voteringsproposition.

SS 67 och 68, angående aflöning och resekostnadsersättnmg till Justitie-om budsman - nen, äro lika med §§ 36 och 37 i nu gällande reglemente.

§ 69, angående Fullmägtiges arfvoden;

§ 70, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret;

S 71, angående belöning för extra arbeten; . , .

§ 72, angående begrafningshjelp efter aflidno obemedlade tjensteman och vaktbe
tjente;

och

S 73, angående anslag till Riksgälds-kontorets Enke- och .Pupillkassa;

äro af samma innehåll som §§ 38—42 i nu gällande reglemente.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk

särskilt anslagna tillgångar.

§ 74, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande;

§ 75, angående allmänna bevillningen;

§ 76, angående kort- och tidningsstämplingsafgifterna;

§ 77, angående skatteköpeskillingar;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 101.

3

§ 78, angående auktionsmedel för Kronans hus; och

§ 79, angående anmärkningsmedel;

äro hufvudsakligen lika lydande med §§ 43—48 i nu gällande reglemente.

§ 80, angående bidrag af Statsverkets inkomster, mctsvarar §§ 49 och 50 i samma

reglemente.

§ 81, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster och besparingarne å dess utgifter,

motsvarar § 51 i sistnämnda reglemente.

§ 82, angående återstod af anslaget till aflöning åt de på indragningsstat (kvarstående

civile tjensteman vid flottan;

§ 83, angående andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel; och

§,84, angående äldre depositionsmcdel;

äro lika lydande med §§ 52, 53, 54 i 1867 års reglemente.

§ 85, angående postassurans-fondens öfverlemnande till Riksgälds-kontoret, grundar

'' isig på Riksdagens beslut i anledning af Utskottets Memorial N:ris 80 och 93.

§ 86, angående undsättningsmedlens aflemnande till Riksgälds-kontoret, är hufvudsakligen

lika med § 56 i 1867 års reglemente.

§ 87, angående återbetalning af lyftade medel å mindre kreditivet, grundar sig på

Utskottets af Riksdagen gillade hemställan i Utlåtandet N:o 51.

§ 88, angående behållningen å trafikinkomsten af Statens jernvägar, är lika lydande

med § 57 i nu gällande reglemente, endast med tillägg af orden “till innevarande

års slut.41

§ 89, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af 1,500,000 R:dr utaf Bankens

under år 1866 upplupna vinst, grundar sig på Kamrarnes omröstning öfver

den af Banko-Utskottet i Memorial N:o 11 framställda voteringsproposition.

§ 90, angående den vid innevarande riksdag beslutade upplåning, grundar sig på

Riksdagens bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

§ 91, angående förräntningen af Riksgälds-kontorets kontanta behållning, är lika

lydande med § 60 i nu gällande reglemente.

§ 92, angående Riksgälds-kontorets kreditiv på Riksbanken;

§ 93, angående erforderliga medels upplåning mot skuldförbindelser eller genom begagnande

af krediter;

§ 94, angående den s. k. statslånefondens återstående behållning;

äro lika lydande med §§ 61, 62 och 63 i nu gällande reglemente.

Den i sistnämnda reglemente intagna § 55, angående köpeskillingen för don

s. k. Hofbageriegendomen, är utesluten, enär Riksdagen, i enlighet med Utskottets

hemställan i fjerde punkten af Utlåtandet N:o 43, beslutat, att"beloppet af berörda

köpeskilling skall ur räkenskaperna afskrifvas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret

ingående bevillnings- in. fl. medel.

De under denna afdelning införda §§ 95—100 samt 102 och 103 äro hufvudsakligen

lika lydande med §§ 04—69 samt 71 och 72 i 1867 års reglemente.

§ 101, angående Riksgälds-kontorets hufvudbok, grundar sig på Utskottets af Riksdagen

gillade hemställan i första punkten af Memorialet N:o 43.

s. 4 Kontrollera mot PDF

i

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

Hela denna afdelning, som omfattar §§ 104—112, är ordagrannt lika lydande

med samma afdelning i 1867 års reglemente (§§ 73—81).

Angående Fnllmägtiges sammankomster.

Samtliga under denna afdelning i §§ 82—90 af 1867 års reglemente införda

stadganden skola införas under §§ 113-—117 samt 119—122 i det nya. Dessutom

har under § 118 blifyit infördt ett stadgande af hufvudsakligen samma lydelse med § 7 i

ansvarighetslagen för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret af den 10 Juni 1841, hvilken

lag Riksdagen, genom bifall till Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande

N:o 2, ansett böra utbytas mot den i samma Utlåtande föreslagna nya lag, i hvilken

något häremot svarande stadgande icke förekommer.

Angående Fnllmägtige tillhörande särskilda åligganden och nppdrag.

De under denna afdelning intagna §§ 123—132 äro hufvudsakligen af samma

lydelse med de motsvarande §§ 91—100 i 1867 års reglemente.

Uti de öfriga afdelningarne af reglementet, nemligen:

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret;

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande;

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmelser m. m; samt

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening;

har Utskottet ansett sig icke höra föreslå någon förändring, utan torde samtliga

under dessa afdelningar i §§ 101—124 af 1867 års reglemente intagna stadganden

böra oförändrade bibehållas.

Slutligen hemställer Utskottet,

att de vid 1867 års reglemente fogade aflönings- och pensionsstater fortfarande

må tjena till efterrättelse samt för sådant ändamål få det nya

reglementet bifogas.

Stockholm den 11 Maj 1868.

Arvid Fr:son Posse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

o

Förslag

till

Reglemente

för

Biksgälds-kontoret.

ortsattmng och slut.;

3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsreglering en

gemenskap egande utgifter.

§ 50.

J- -H i fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag: verk
ställda

reglering- af Statskontorets inkomster ock utgifter för år 1869 uppkommer,

ock hvilken brist enligt antagna beräkningar uppgår till 2,088,730 Riksdaler, kar

Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande

^fyllnadssumma, af Två millioner åttioåtta tusen sjuhundratrettio Riksdaler, hvilket

belopp skall, uppå Kong!. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis

etter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 51.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda

belopp hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.

Statskontoret åt Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,

enligt rikskufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande

anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkom
S

befTi''larl,J0 af dess gifter, åligger det Riksgälds-kontoret

c , sedan Kongl. Maj t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

!or, de®f fyllan<fe tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

- n amål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så

skjutit 638 , 8''1?ai'' det ,ncd-lfv!1- återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-l/tsköttets Memorial N:o 107.

§ 52.

(§ 24 i 1867 års reglemente).

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1866, 1867, 1868 och

1869 i egenskap af förslagsanslag--------'' “ ankommande på

Kongl. Statskontoret att antingen i den, enligt nedanstående § 81, tor samma är

upprättade öfverskottsliqvid---------- ''

samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.

Vid den under 1865 och .1866 års riksdag .verkställda statsreglering, hvilken

från och med år 1867 skall tillämpas —--—

Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön.

Vid den under sistlidne riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och

med år 1868 iskall tillämpas —-------- —--~ ’

till ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastikboställen.

Vid uppgörandet af statsregleringen för nästkommande år hafva endast följande

förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:

på Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:

“Sfcateus jern vägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå,

det pä summa Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoy-kommissanatet,

aft utgå direkte af tullmedlen,■“ bär förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden,

att utgå direl^e af tullmqdlen;11 och

det på denna Hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till 1 ostverket har upp
-

hört att vara reservations-anslag

§ 53 lika med

uti 1867 års reglemente.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv.

§ 56 lil

uti nämnda reglemente.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 107.

7

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionékostnader,

aflöning ar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 60.

(§ 32 i 1867 års reglemente).

Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag — — — — — —.

Likaså bör Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke

godtgjorda kostnader för sednast förflutna riksdag, som skola af detta veidts medel

betalas.

§ 61.

Jemte det Riksdagen beslutat, att de delar af tomterna N:ris 2 och 3 (Riksdagens

hus) på Ridbar holmen, hvilka äro belägna utanför den linea, som å en af

Kong!. Maj:t till Riksdagen öfverlemnad planritning är utmärkt med bokstafvera^,

s, t, u, v, må till Stockholms stad upplåtas, för att till hamn- och upplagsplats användas,

har Riksdagen såsom vilkor härför stadga t:

a) att Stockholms stad skall till Staten afstå den staden tillhöriga obetydliga jordrymd,

som, enligt nyssnämnda planritning, är belägen mellan punkterna e och y;

b) att öfverlemnandet till Stockholms stad af de tomtdelar, hvilka skola till staden

upplåtas, icke må ega rum förrän omkring två år härefter, å den tid Fullmägtige

i Riksgälds-kontoret ega bestämma;

c) att den jordrymd, som till staden upplåtes, skall af staden användas till hamnplats

och på stadens bekostnad beläggas med sten eller annat Renligt gatuläggningsämne;

samt

d) att platsens framtida renhållning och belysning skall af staden bekostas.

Derjemte har Riksdagen beslutat åt Eullniägtige uppdraga att,, på Riksgäldskontorets

bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Lullmägtige af?,

lemnade ritningar, gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten, hviika,

i följd <af förenämnda tomtdelars öfverlåtande, till Stockholms stad, blifva erforderliga;

dervid Fullmägtige må ega att låta .ordna: arbetena på det sätt Eullniägtige

finna ändamålsenligast samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande, vare;

sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola under

antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under

vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att de tomtdelar,

som i lista punkten omförmälas, kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas,

dels att kostnaden för de ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå låter,

icke må öfverstiga det beräknade beloppet, Sjuttiotusen Riksdaler.

Likaledes har Riksdagen niedgifvit att till Stockholms stad må af tomterna

N:ris 11 och 12 på Riddarholmen utan ersättning upplåtas, af den förra 2,193 qvädratfot

och af den sednare 2,346 qvadratfot, för anläggning vester om sammanbindningsbanan

af en gångväg utaf 13 fots brodd, med den inskränkning deri, soin

af det utskjutande hörnet på det ena fatburshuset betingas; dock att härvid fästas

följande vilkor:

l:o att Riksgälds-kontoret för framtiden bibehåller sin cganderätt till den jordrymd,

som skall afträdas från Riksgälds-kontorets tomt;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

2:o att ett jernstaket, med deruti på lämpligt ställe anbringad grind, skall, på

Stockholms stads bekostnad, på Riksgälds-kontorets tomt uppsättas längs efter

vestra sidan af gångvägen;

3:o att ändamålsenlig stängsel emellan gångvägen och fatburstomten, jemväl på

stadens bekostnad, uppföres och sedermera i godt och städadt skick af staden

underhålles;

4:o att gångvägens beläggning med sten eller annat dertill tjenligt ämne samt

densammas renhållning och belysning äfvensom vidmagthållandet af ofvannämnda

staket skola af staden bekostas;

5:o att vid gångvägens anläggning fritt aflopp under densamma skall beredas för

vattnet dels från sjelfva fatburn, dels i öfrigt från de ifrågavarande båda tomterna;

samt

6:o att öfverlåtelsen af berörda tomtdelar må ega rum, så snart Stockholms stadsfullmägtige

förklarat sig vilja fullgöra och iakttaga ofvanstående vilkor.

§ 62.

I anledning'' af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom Första

Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade

uppvärmnings- och luftvexlingsapparat, har Riksdagen beslutat att Fullmägtige

skola, efter anställande af nödiga undersökningar i afseende på sättet för

de öfverklagade olägenheternas afhjelpande, vidtaga de åtgärder, som för åstadkommande

af den nödvändiga uppvärmningen och luftvexlingen inom Första Kammarens

sessionsrum kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.

§ 63.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll såväl af den för Riksgäld s-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens

sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar

befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets

medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda

utgifter.

§ 64.

Jemte det Riksdagen beslutat att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,

som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternes

behof och anspråk svarande bibliothek inom Riksdagens hus, fortfarande skall

utgå, har Riksdagen medgifvit att bibliothekets föreståndare må bebo tvänne till

bibliotheket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne

under bibliotheksföreståndarens vård; och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga

förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

§ 65.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

9

§ 65.

lika med § 35 i 1867 års reglemente.

§ 66.

Do af Riksdagen för allmänt kyrkomötes valde ledamöter bestämda arfyoden

och resekostnadsersättningar, äfvensom öfriga af allmänt kyrkomöte föranledda

utgifter skola, sedan de blifvit i underdånighet anmälda och af Kong!. Maj:t

å Statskontoret anvisade till utbetalning, af Riksgälds-kontoret Statskontoret godtgöra^

på sätt om ersättning för på Kong!. Majds godkännande beroende riksdagskostnader

är bestämdt.

§§ 67, 68 och 69.

lika med §§ 36, 37 och 38 i 1867 års reglemente.

§ 70.

Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal-----—;

varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för

bemälde tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade

löneförhöjning:

ko------------------------

2:o------------------------

3:o De tjensteman och vaktbetjente, som till följd af Rikets Ständers under 1862

och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut--— -— — —

ko — — —-------------—---------

5:o — — —-------------------------

(§ 39 uti 1867 års reglemente).

§§ 71,

72,

73.

lika med §§ 40, 41, 42 i samma reglemente.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster af de till detta verk

särskild! anslagna tillgångar.

§ 74.

lika med § 43 i 1867 års reglemente.

Bih. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Åfd. 56 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

§ 75.

Återstoden af den bevillning, som enligt nu gällande Bevillningsstadga

skall utgöras, bör — ---------- —; ~

— ,------till godo.

(§ 44 i 1867 års reglemente).

§§ 76, 77, 78, 79.

lika med §§ 45, 46, 47 och 48 i 1867 års reglemente.

§ 80.

De till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid de två sistförfluten

riksdagarne anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade

årliga ”inkomster böra, i den mån Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad

ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

§ 81.

Från Kong! Statskontoret — .■------------" “

_______; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1866 och hvarje påföljande

år bli f vi t afslutad-----öfverskottsmedel.

(§ 51 i 1867 års reglemente).

§§ 82, 83 och 84.

lika med §§ 52, 53 och 54 i 1867 års reglemente.

§ 85.

Som Riksdagen, för sin del, beslutat att Postverkets från äldre tid reserverade

fond af räntebärande obligationer till ett nominelt värde af 380,950 Riksdaler

skall öfverlemnas till Riksgälds-kontoret och ingå uti Riksgälds-kontorets

allmänna rörelse, men bokföras under namn af postassuransfonden, så skall det åligga

Riksgälds-kontoret, att, — derest någon gång förluster, för Indika Postverket iklädt

sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till

Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom

Postverket genast bör till Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan, — ofördröjligen

utbetala de belopp, Kongl, Maj:t, med anledning af eu sådan anmälan, finner för

godt att åt Postverket anvisa och hvilka böra å postassuransfondens konto bokföras;

hvaremot Postverket skall vara förbundet att, i den män öfverskott å inflytande

assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgälds-kontoret

återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

11

§ 86.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 87.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,

som från 1867 års början till den 27 sistlidne Mars blifvit meddelade

dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden

ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett

sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års

början till samma dag, utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen

beslutat att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret

till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet

lyftade medel.

Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar

till innevarande års slut skall till Riksgälds-kontoret ingå, och------

ersättas.

(§ 57 i 1867 års reglemente).

§ 89.

Utaf Riksbankens under år 1866 upplupna vinst är en summa af En million

femhundratusen Riksdaler anvisad till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna

behof; och skall detta belopp till Riksgälds-kontoret aflemnas under år 1868.

§ 90.

Dels till godtgörande af de utaf Riksgälds-kontoret för jemvägsbyggnader

redan utbetalda medel, dels till bestridande af de för jernvägsbyggnadernas fortsättande

erforderliga utgifter, som vid föregående riksdagar, äfvensom vid den nuvarande,

blifvit anvisade, har Riksdagen uppdragit åt Eullmägtige i Riksgäldskontoret

att genom upplåning mot statsobligationer, som företrädesvis böra vara

fonderade, anskaffa en summa af högst Aderton millioner Riksdaler Riksmynt:

egande Eullmägtige härvid tillvägagå på det sätt, de finna lämpligast och med det

allmännas fördel mest öfverensstämmande. I sammanhang härmed har Riksdagen

beslutat:

l:o att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering, å Riksgälds-kontoret

anvisa ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för

sagda liqvidera och amorterings verkställighet; börande detta anslag, till dess hela

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-,Utskottets Memorial N:o 107.

skulden blifvifc i stadgad ordning betald, årligen utaf Rilcsgälds-kontorets medel

afsättas, hvarvid dock iakttages att anslaget, under den tid lånmedlen indragas, icke

må öfverstiga hvad som motsvarar rånte- och amortcringsbeloppet för de då influtna

lånemedlen;

2:o att de uti nästförestående punkt omförmälda rånte- och amorteringsanslag

skola ingå till en särskildt redovisad likvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning'' skall för det med dessa medel afscdda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda

ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd,

samt att de till likvidations- och amortissementsfonden influtna medlen böra, så

vidt sko kan, och denna fond åliggande likvider medgifva, städse på säkert och

ändamålsenligt sätt göras fruktbärande;

3:o att de beslut och stadganden, som af Riksdagen meddelas rörande ifrågavarande

upplåning, skola underställas Kong!. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig

anhållan att Kong!. Maj:t, derest lån upptages utom riket, vid denna upplånings

företagande täcktes lemna Fullmägtigc i Riksgälds-kontoret sin nådiga bemedling

och medverkan för den erforderliga lånesummans erhållande mot så fördelaktiga

vilkor för Svenska Statsverket, som vid lånetransaktionernas uppgörande

kunna beredas, samt att Kongl. Maj:t dessutom täcktes meddela sin garanti å det

eller de lån, som i öfverensstämmelse med dessa beslut varda af Fullmägtige upptagna;

4:o att, derest obligationerna äro förskrifna i utländskt mynt, Riksgäldskontoret

bör härstädes i Svenskt mynt tillhandahålla liqvid för förfallna obligationer

och räntekuponer åt dem, som sådant önska; dock att Riksgälds-kontoret icke är

skyldigt verkställa sådan liqvid förr, än en månad förflutit från den dag anmälan

om liqvidens erhållande egt rum.

§§ 91, 92, 93 och 94.

lika med §§ 60, 61, 62, 63 i 1867 års reglemente.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret

ingående bevillning»- m. fl. medel.

§§ 95, 96, 97, 98, 99 och 100.

lika med §§ 64, 65, 66, 67, 68 och 69 i 1867 års reglemente.

§ 101.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

pch utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

År en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfondor. Hufvud

boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

13

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta,

vara afskräde och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen

granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kong!

Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning

af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§§ 102 och 103.

lika med §§ 71 och 72 i 1867 års reglemente.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§§ 104—112.

lika med §§ 73—81 i 1867 års reglemente.

Angående Fnllmägtiges sammankomster.

§§ 113, 114, 115, 116 och 117.

lika mod §§ 82, 83, 84, 85 och 86 i 1867 års reglemente.

§ H8.

Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§§ 119, 120, 121 och 122.

lika med §§ 87, 88, 89 och 90 i 1867 års reglemente.

Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§§ 123 och 124.

lika med §§ 91 och 92 i 1867 års reglemente.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 107.

§ 125.

Under de tider,------------------ •

Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att

rummen------reparerade,

(§ 93 i 1867 års reglemente.)

§ 126.

Då Revisorerne------öfvcrlemnas.

Dessutom skola Fullmägtige, Tid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit--

----- — öfverlemnas.

(§ 94 i 1867 års reglemente.)

§§ 127, 128, 129, 130, 131 och 132.

lika med §§ 95, 96, 97, 98, 99 och 100 i 1867 års reglemente.

Angående betjeningen yid Riksgälds-kontoret.

§§ 133, 134, 135, 136, 137 och 138.

lika med §§ 101, 102, 103, 104, 105 och 106 i 1867 års reglemente.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§§ 139, 140, 141, 142, 143 och 144.

lika mod §§ 107,’108, 109, 110, 111 och 112 i 1867 års reglemente.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmelser m. m.

§§ 145, 146, 147, 148, 149 och 150.

lika med §§ 113, 114, 115, 116, 117 och 118 i 1867 års reglemente.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§§ 151, 152, 153, 154, 155 och 156.

lika med §§ 119, 120, 121, 122, 123 och 124 i 1867 års reglemente.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.