Memorial, med förslag till de sista afdelningarne i Riksgälds-Jcontorets reglemente.
1868-05-11 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:107, Memorial, med förslag till de sista afdelningarne i Riksgälds-Jcontorets reglemente.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
1
N:o 107.
Ank. till Eiksd. Kansli d. 11 Maj 1868, kl. 1 e. in
Memorial, med förslag till de sista afdelningarne i Riksgälds-Jcontorets
reglemente.
(R. A.)
Vid aflemnande! af Inlagda förslag till do reglementarisk^ stadgande!!, livilka
komma att afsluta det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret, får Stats-IJtskottet
bär nedan angifva de beslut och förhållanden, till följd hvaraf nya stadgande!!, eller
ändringar och tillägg till förut meddelade, blifvit föreslagna.
3:o. Statsfyttnadssimman jemte öfrig a med statsreglering en gemenskap
egande utgifter.
§ 50, angående den på Riksgälds-kontoret anvisade statsfyllnadssumman, grundar
sig på de i Utskottets Memorial N:o 106 framlagda beräkningar, med tillära,
“f* anslagsbelopp å 12,000 R:dr, som Riksdagen numera anvisat att för
louy utgå föl* f. d. Ridderstolpeska husets ombyggnad.
§ 51, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof, utaf Riksgäldskontoret
erhålla medel till bestridande af sina utgifter, grundar sio- på Riksdagens
bifall till Stats-Utskottets Betänkande N:o 84.
§ 52, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, är lika lydande med nuvarande
reglementes 24 §, med iakttagande af de förändringar, hvartill den
Under luncvarancl0 riksdag verkställda statsreglering föranleda
§ 53, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af indelta hemmansräntor
och kronotionde;
f an£äen<Je ersättning för utbetald begrafningshjelps- och nådårsbesparing;
§ 55, angående ersättandet af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande;
äro lika lydande med §§ 25, 26 och 27 i nu gällande reglemente.
Bill- till Itiksdi Prot. 1868. 4 Sami 1 Afd. 56 Höft. i
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
SS 56 57 och 58, angående de s. k. störa och lilla kreditiveu, äro lika lydande med
§§ 28, 29 och 30 uti nu gällande reglemente samt öfverensstämma med Utskottets
af Riksdagen bifallna Memorial N:o 79.. ,
§ 59, angående kreditivet för ackordsregleringen inom arméen, är likalydande med
’ § 31 i 1867 års reglemente.
5:o. Från Riksgålds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöning ar, förr altningsntgifter m. m.
§ 60, angående riksdagskostnadernas bestridande, är hufvudsakligen lika med § 32
i nu gällande reglemente. , „ . , . „ , , v. • .,
S 61, angående upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar af tomterna Kris
och 3 samt 11 och 12 på Riddarhohnen, grundar sig på Utskottets åt Riksda.
gen gillade förslag i dess Utlåtanden Kris 62 -Och 63.
5 62, angående förändring af uppvärmnings- och luftvexling^ parateni Riksdagens
’ hus, grundar sig på Utskottets framställning i Utlåtandet Ko 101.
6 63, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgalds-kontorets
och Riksdagens hus, öfverensstämmer med sednare delen af § do i 18l>< ärs
§ 64, angående Riksdagens bibliotek, är hufvndsakhgen af samma innehåll som $
34 i sistnämnda reglemente. K .
§ 65, angående kostnaderna för statsrevisioner, är lika lydande med § do i samma
reglemente. . ... , •__Ä
k 66 angående godtgörandet af kostnaderna för allmänt kyrkomöte, grundar sig på
’ Utskottets Memorial Ko 15 samt Kamrarnes omröstning öfver den uti Memorialet
Ko 75 framställda voteringsproposition.
SS 67 och 68, angående aflöning och resekostnadsersättnmg till Justitie-om budsman - nen, äro lika med §§ 36 och 37 i nu gällande reglemente.
§ 69, angående Fullmägtiges arfvoden;
§ 70, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret;
S 71, angående belöning för extra arbeten; . , .
§ 72, angående begrafningshjelp efter aflidno obemedlade tjensteman och vaktbe
tjente;
och
S 73, angående anslag till Riksgälds-kontorets Enke- och .Pupillkassa;
äro af samma innehåll som §§ 38—42 i nu gällande reglemente.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskilt anslagna tillgångar.
§ 74, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande;
§ 75, angående allmänna bevillningen;
§ 76, angående kort- och tidningsstämplingsafgifterna;
§ 77, angående skatteköpeskillingar;
Stats-Utskottets Memorial N:o 101.
3
§ 78, angående auktionsmedel för Kronans hus; och
§ 79, angående anmärkningsmedel;
äro hufvudsakligen lika lydande med §§ 43—48 i nu gällande reglemente.
§ 80, angående bidrag af Statsverkets inkomster, mctsvarar §§ 49 och 50 i samma
reglemente.
§ 81, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster och besparingarne å dess utgifter,
motsvarar § 51 i sistnämnda reglemente.
§ 82, angående återstod af anslaget till aflöning åt de på indragningsstat (kvarstående
civile tjensteman vid flottan;
§ 83, angående andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel; och
§,84, angående äldre depositionsmcdel;
äro lika lydande med §§ 52, 53, 54 i 1867 års reglemente.
§ 85, angående postassurans-fondens öfverlemnande till Riksgälds-kontoret, grundar
'' isig på Riksdagens beslut i anledning af Utskottets Memorial N:ris 80 och 93.
§ 86, angående undsättningsmedlens aflemnande till Riksgälds-kontoret, är hufvudsakligen
lika med § 56 i 1867 års reglemente.
§ 87, angående återbetalning af lyftade medel å mindre kreditivet, grundar sig på
Utskottets af Riksdagen gillade hemställan i Utlåtandet N:o 51.
§ 88, angående behållningen å trafikinkomsten af Statens jernvägar, är lika lydande
med § 57 i nu gällande reglemente, endast med tillägg af orden “till innevarande
års slut.41
§ 89, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af 1,500,000 R:dr utaf Bankens
under år 1866 upplupna vinst, grundar sig på Kamrarnes omröstning öfver
den af Banko-Utskottet i Memorial N:o 11 framställda voteringsproposition.
§ 90, angående den vid innevarande riksdag beslutade upplåning, grundar sig på
Riksdagens bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 88.
§ 91, angående förräntningen af Riksgälds-kontorets kontanta behållning, är lika
lydande med § 60 i nu gällande reglemente.
§ 92, angående Riksgälds-kontorets kreditiv på Riksbanken;
§ 93, angående erforderliga medels upplåning mot skuldförbindelser eller genom begagnande
af krediter;
§ 94, angående den s. k. statslånefondens återstående behållning;
äro lika lydande med §§ 61, 62 och 63 i nu gällande reglemente.
Den i sistnämnda reglemente intagna § 55, angående köpeskillingen för don
s. k. Hofbageriegendomen, är utesluten, enär Riksdagen, i enlighet med Utskottets
hemställan i fjerde punkten af Utlåtandet N:o 43, beslutat, att"beloppet af berörda
köpeskilling skall ur räkenskaperna afskrifvas.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret
ingående bevillnings- in. fl. medel.
De under denna afdelning införda §§ 95—100 samt 102 och 103 äro hufvudsakligen
lika lydande med §§ 04—69 samt 71 och 72 i 1867 års reglemente.
§ 101, angående Riksgälds-kontorets hufvudbok, grundar sig på Utskottets af Riksdagen
gillade hemställan i första punkten af Memorialet N:o 43.
i
4 Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
Hela denna afdelning, som omfattar §§ 104—112, är ordagrannt lika lydande
med samma afdelning i 1867 års reglemente (§§ 73—81).
Angående Fnllmägtiges sammankomster.
Samtliga under denna afdelning i §§ 82—90 af 1867 års reglemente införda
stadganden skola införas under §§ 113-—117 samt 119—122 i det nya. Dessutom
har under § 118 blifyit infördt ett stadgande af hufvudsakligen samma lydelse med § 7 i
ansvarighetslagen för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret af den 10 Juni 1841, hvilken
lag Riksdagen, genom bifall till Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 2, ansett böra utbytas mot den i samma Utlåtande föreslagna nya lag, i hvilken
något häremot svarande stadgande icke förekommer.
Angående Fnllmägtige tillhörande särskilda åligganden och nppdrag.
De under denna afdelning intagna §§ 123—132 äro hufvudsakligen af samma
lydelse med de motsvarande §§ 91—100 i 1867 års reglemente.
Uti de öfriga afdelningarne af reglementet, nemligen:
Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret;
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande;
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmelser m. m; samt
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening;
har Utskottet ansett sig icke höra föreslå någon förändring, utan torde samtliga
under dessa afdelningar i §§ 101—124 af 1867 års reglemente intagna stadganden
böra oförändrade bibehållas.
Slutligen hemställer Utskottet,
att de vid 1867 års reglemente fogade aflönings- och pensionsstater fortfarande
må tjena till efterrättelse samt för sådant ändamål få det nya
reglementet bifogas.
Stockholm den 11 Maj 1868.
Arvid Fr:son Posse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
o
Förslag
till
Reglemente
för
Biksgälds-kontoret.
ortsattmng och slut.;
3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsreglering en
gemenskap egande utgifter.
§ 50.
J- -H i fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag: verk
ställda
reglering- af Statskontorets inkomster ock utgifter för år 1869 uppkommer,
ock hvilken brist enligt antagna beräkningar uppgår till 2,088,730 Riksdaler, kar
Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande
^fyllnadssumma, af Två millioner åttioåtta tusen sjuhundratrettio Riksdaler, hvilket
belopp skall, uppå Kong!. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis
etter nästkommande års ingång utbetalas.
§ 51.
I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda
belopp hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret åt Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikskufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande
anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkom
S
befTi''larl,J0 af dess gifter, åligger det Riksgälds-kontoret
c , sedan Kongl. Maj t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
!or, de®f fyllan<fe tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
- n amål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så
skjutit 638 , 8''1?ai'' det ,ncd-lfv!1- återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda för
-
6
Stats-l/tsköttets Memorial N:o 107.
§ 52.
(§ 24 i 1867 års reglemente).
Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1866, 1867, 1868 och
1869 i egenskap af förslagsanslag--------'' “ ankommande på
Kongl. Statskontoret att antingen i den, enligt nedanstående § 81, tor samma är
upprättade öfverskottsliqvid---------- ''
samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.
Vid den under 1865 och .1866 års riksdag .verkställda statsreglering, hvilken
från och med år 1867 skall tillämpas —--—
Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön.
Vid den under sistlidne riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och
med år 1868 iskall tillämpas —-------- —--~ ’
till ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastikboställen.
Vid uppgörandet af statsregleringen för nästkommande år hafva endast följande
förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:
på Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:
“Sfcateus jern vägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå,
det pä summa Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoy-kommissanatet,
aft utgå direkte af tullmedlen,■“ bär förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden,
att utgå direl^e af tullmqdlen;11 och
det på denna Hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till 1 ostverket har upp
-
hört att vara reservations-anslag
§ 53 lika med
uti 1867 års reglemente.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv.
§ 56 lil
uti nämnda reglemente.
Stats- Utskottets Memorial N:o 107.
7
5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionékostnader,
aflöning ar, förvaltningsutgifter m. m.
§ 60.
(§ 32 i 1867 års reglemente).
Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag — — — — — —.
Likaså bör Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke
godtgjorda kostnader för sednast förflutna riksdag, som skola af detta veidts medel
betalas.
§ 61.
Jemte det Riksdagen beslutat, att de delar af tomterna N:ris 2 och 3 (Riksdagens
hus) på Ridbar holmen, hvilka äro belägna utanför den linea, som å en af
Kong!. Maj:t till Riksdagen öfverlemnad planritning är utmärkt med bokstafvera^,
s, t, u, v, må till Stockholms stad upplåtas, för att till hamn- och upplagsplats användas,
har Riksdagen såsom vilkor härför stadga t:
a) att Stockholms stad skall till Staten afstå den staden tillhöriga obetydliga jordrymd,
som, enligt nyssnämnda planritning, är belägen mellan punkterna e och y;
b) att öfverlemnandet till Stockholms stad af de tomtdelar, hvilka skola till staden
upplåtas, icke må ega rum förrän omkring två år härefter, å den tid Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret ega bestämma;
c) att den jordrymd, som till staden upplåtes, skall af staden användas till hamnplats
och på stadens bekostnad beläggas med sten eller annat Renligt gatuläggningsämne;
samt
d) att platsens framtida renhållning och belysning skall af staden bekostas.
Derjemte har Riksdagen beslutat åt Eullniägtige uppdraga att,, på Riksgäldskontorets
bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Lullmägtige af?,
lemnade ritningar, gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten, hviika,
i följd <af förenämnda tomtdelars öfverlåtande, till Stockholms stad, blifva erforderliga;
dervid Fullmägtige må ega att låta .ordna: arbetena på det sätt Eullniägtige
finna ändamålsenligast samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande, vare;
sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola under
antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under
vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att de tomtdelar,
som i lista punkten omförmälas, kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas,
dels att kostnaden för de ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå låter,
icke må öfverstiga det beräknade beloppet, Sjuttiotusen Riksdaler.
Likaledes har Riksdagen niedgifvit att till Stockholms stad må af tomterna
N:ris 11 och 12 på Riddarholmen utan ersättning upplåtas, af den förra 2,193 qvädratfot
och af den sednare 2,346 qvadratfot, för anläggning vester om sammanbindningsbanan
af en gångväg utaf 13 fots brodd, med den inskränkning deri, soin
af det utskjutande hörnet på det ena fatburshuset betingas; dock att härvid fästas
följande vilkor:
l:o att Riksgälds-kontoret för framtiden bibehåller sin cganderätt till den jordrymd,
som skall afträdas från Riksgälds-kontorets tomt;
8 Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
2:o att ett jernstaket, med deruti på lämpligt ställe anbringad grind, skall, på
Stockholms stads bekostnad, på Riksgälds-kontorets tomt uppsättas längs efter
vestra sidan af gångvägen;
3:o att ändamålsenlig stängsel emellan gångvägen och fatburstomten, jemväl på
stadens bekostnad, uppföres och sedermera i godt och städadt skick af staden
underhålles;
4:o att gångvägens beläggning med sten eller annat dertill tjenligt ämne samt
densammas renhållning och belysning äfvensom vidmagthållandet af ofvannämnda
staket skola af staden bekostas;
5:o att vid gångvägens anläggning fritt aflopp under densamma skall beredas för
vattnet dels från sjelfva fatburn, dels i öfrigt från de ifrågavarande båda tomterna;
samt
6:o att öfverlåtelsen af berörda tomtdelar må ega rum, så snart Stockholms stadsfullmägtige
förklarat sig vilja fullgöra och iakttaga ofvanstående vilkor.
§ 62.
I anledning'' af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom Första
Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade
uppvärmnings- och luftvexlingsapparat, har Riksdagen beslutat att Fullmägtige
skola, efter anställande af nödiga undersökningar i afseende på sättet för
de öfverklagade olägenheternas afhjelpande, vidtaga de åtgärder, som för åstadkommande
af den nödvändiga uppvärmningen och luftvexlingen inom Första Kammarens
sessionsrum kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.
§ 63.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll såväl af den för Riksgäld s-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda
utgifter.
§ 64.
Jemte det Riksdagen beslutat att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternes
behof och anspråk svarande bibliothek inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, har Riksdagen medgifvit att bibliothekets föreståndare må bebo tvänne till
bibliotheket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under bibliotheksföreståndarens vård; och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
§ 65.
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
9
§ 65.
lika med § 35 i 1867 års reglemente.
§ 66.
Do af Riksdagen för allmänt kyrkomötes valde ledamöter bestämda arfyoden
och resekostnadsersättningar, äfvensom öfriga af allmänt kyrkomöte föranledda
utgifter skola, sedan de blifvit i underdånighet anmälda och af Kong!. Maj:t
å Statskontoret anvisade till utbetalning, af Riksgälds-kontoret Statskontoret godtgöra^
på sätt om ersättning för på Kong!. Majds godkännande beroende riksdagskostnader
är bestämdt.
§§ 67, 68 och 69.
lika med §§ 36, 37 och 38 i 1867 års reglemente.
§ 70.
Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal-----—;
varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för
bemälde tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade
löneförhöjning:
ko------------------------
2:o------------------------
3:o De tjensteman och vaktbetjente, som till följd af Rikets Ständers under 1862
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut--— -— — —
ko — — —-------------—---------
5:o — — —-------------------------
(§ 39 uti 1867 års reglemente).
§§ 71,
72,
73.
lika med §§ 40, 41, 42 i samma reglemente.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster af de till detta verk
särskild! anslagna tillgångar.
§ 74.
lika med § 43 i 1867 års reglemente.
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Åfd. 56 Raft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
§ 75.
Återstoden af den bevillning, som enligt nu gällande Bevillningsstadga
skall utgöras, bör — ---------- —; ~
— ,------till godo.
(§ 44 i 1867 års reglemente).
§§ 76, 77, 78, 79.
lika med §§ 45, 46, 47 och 48 i 1867 års reglemente.
§ 80.
De till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid de två sistförfluten
riksdagarne anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade
årliga ”inkomster böra, i den mån Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad
ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.
§ 81.
Från Kong! Statskontoret — .■------------" “
_______; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1866 och hvarje påföljande
år bli f vi t afslutad-----öfverskottsmedel.
(§ 51 i 1867 års reglemente).
§§ 82, 83 och 84.
lika med §§ 52, 53 och 54 i 1867 års reglemente.
§ 85.
Som Riksdagen, för sin del, beslutat att Postverkets från äldre tid reserverade
fond af räntebärande obligationer till ett nominelt värde af 380,950 Riksdaler
skall öfverlemnas till Riksgälds-kontoret och ingå uti Riksgälds-kontorets
allmänna rörelse, men bokföras under namn af postassuransfonden, så skall det åligga
Riksgälds-kontoret, att, — derest någon gång förluster, för Indika Postverket iklädt
sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till
Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom
Postverket genast bör till Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan, — ofördröjligen
utbetala de belopp, Kongl, Maj:t, med anledning af eu sådan anmälan, finner för
godt att åt Postverket anvisa och hvilka böra å postassuransfondens konto bokföras;
hvaremot Postverket skall vara förbundet att, i den män öfverskott å inflytande
assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgälds-kontoret
återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt.
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
11
§ 86.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.
§ 87.
Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 sistlidne Mars blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag, utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen
beslutat att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret
till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet
lyftade medel.
Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar
till innevarande års slut skall till Riksgälds-kontoret ingå, och------
ersättas.
(§ 57 i 1867 års reglemente).
§ 89.
Utaf Riksbankens under år 1866 upplupna vinst är en summa af En million
femhundratusen Riksdaler anvisad till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna
behof; och skall detta belopp till Riksgälds-kontoret aflemnas under år 1868.
§ 90.
Dels till godtgörande af de utaf Riksgälds-kontoret för jemvägsbyggnader
redan utbetalda medel, dels till bestridande af de för jernvägsbyggnadernas fortsättande
erforderliga utgifter, som vid föregående riksdagar, äfvensom vid den nuvarande,
blifvit anvisade, har Riksdagen uppdragit åt Eullmägtige i Riksgäldskontoret
att genom upplåning mot statsobligationer, som företrädesvis böra vara
fonderade, anskaffa en summa af högst Aderton millioner Riksdaler Riksmynt:
egande Eullmägtige härvid tillvägagå på det sätt, de finna lämpligast och med det
allmännas fördel mest öfverensstämmande. I sammanhang härmed har Riksdagen
beslutat:
l:o att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering, å Riksgälds-kontoret
anvisa ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för
sagda liqvidera och amorterings verkställighet; börande detta anslag, till dess hela
12
Stats-,Utskottets Memorial N:o 107.
skulden blifvifc i stadgad ordning betald, årligen utaf Rilcsgälds-kontorets medel
afsättas, hvarvid dock iakttages att anslaget, under den tid lånmedlen indragas, icke
må öfverstiga hvad som motsvarar rånte- och amortcringsbeloppet för de då influtna
lånemedlen;
2:o att de uti nästförestående punkt omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad likvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning'' skall för det med dessa medel afscdda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd,
samt att de till likvidations- och amortissementsfonden influtna medlen böra, så
vidt sko kan, och denna fond åliggande likvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande;
3:o att de beslut och stadganden, som af Riksdagen meddelas rörande ifrågavarande
upplåning, skola underställas Kong!. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig
anhållan att Kong!. Maj:t, derest lån upptages utom riket, vid denna upplånings
företagande täcktes lemna Fullmägtigc i Riksgälds-kontoret sin nådiga bemedling
och medverkan för den erforderliga lånesummans erhållande mot så fördelaktiga
vilkor för Svenska Statsverket, som vid lånetransaktionernas uppgörande
kunna beredas, samt att Kongl. Maj:t dessutom täcktes meddela sin garanti å det
eller de lån, som i öfverensstämmelse med dessa beslut varda af Fullmägtige upptagna;
4:o att, derest obligationerna äro förskrifna i utländskt mynt, Riksgäldskontoret
bör härstädes i Svenskt mynt tillhandahålla liqvid för förfallna obligationer
och räntekuponer åt dem, som sådant önska; dock att Riksgälds-kontoret icke är
skyldigt verkställa sådan liqvid förr, än en månad förflutit från den dag anmälan
om liqvidens erhållande egt rum.
§§ 91, 92, 93 och 94.
lika med §§ 60, 61, 62, 63 i 1867 års reglemente.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret
ingående bevillning»- m. fl. medel.
§§ 95, 96, 97, 98, 99 och 100.
lika med §§ 64, 65, 66, 67, 68 och 69 i 1867 års reglemente.
§ 101.
Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
pch utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
År en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfondor. Hufvud
boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
13
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta,
vara afskräde och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen
granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kong!
Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§§ 102 och 103.
lika med §§ 71 och 72 i 1867 års reglemente.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§§ 104—112.
lika med §§ 73—81 i 1867 års reglemente.
Angående Fnllmägtiges sammankomster.
§§ 113, 114, 115, 116 och 117.
lika mod §§ 82, 83, 84, 85 och 86 i 1867 års reglemente.
§ H8.
Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§§ 119, 120, 121 och 122.
lika med §§ 87, 88, 89 och 90 i 1867 års reglemente.
Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
§§ 123 och 124.
lika med §§ 91 och 92 i 1867 års reglemente.
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 107.
§ 125.
Under de tider,------------------ •
Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att
rummen------reparerade,
(§ 93 i 1867 års reglemente.)
§ 126.
Då Revisorerne------öfvcrlemnas.
Dessutom skola Fullmägtige, Tid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit--
----- — öfverlemnas.
(§ 94 i 1867 års reglemente.)
§§ 127, 128, 129, 130, 131 och 132.
lika med §§ 95, 96, 97, 98, 99 och 100 i 1867 års reglemente.
Angående betjeningen yid Riksgälds-kontoret.
§§ 133, 134, 135, 136, 137 och 138.
lika med §§ 101, 102, 103, 104, 105 och 106 i 1867 års reglemente.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§§ 139, 140, 141, 142, 143 och 144.
lika mod §§ 107,’108, 109, 110, 111 och 112 i 1867 års reglemente.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmelser m. m.
§§ 145, 146, 147, 148, 149 och 150.
lika med §§ 113, 114, 115, 116, 117 och 118 i 1867 års reglemente.
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.
§§ 151, 152, 153, 154, 155 och 156.
lika med §§ 119, 120, 121, 122, 123 och 124 i 1867 års reglemente.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.