Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om lindring i den en del Kronoskatte gatuhus åliggande dagsverksskyldighet till Kungsgården Hjelmshult.

1868-02-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:20, Utlåtande, i anledning af väckt motion om lindring i den en del Kronoskatte gatuhus åliggande dagsverksskyldighet till Kungsgården Hjelmshult.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20,

i

20.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Febr. 1868, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om lindring i den en del Kronoskatte

gatuhus åliggande dagsverksskyldighet till Kungsgården Hjelmshult.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 264) har Herr Ola Jönsson anfört, hurusom, sedan, i anledning

af gjorda framställningar om lindring i den en del Kronoskatte gatuhus åliggande

dagsverksskyldighet till Förste Majors- eller Ofverstelöjtnants-bostället vid Skånska

Husar regementet, Kungsgården Hjelmshult i Allerums socken, Luggude härad och

Malmöhus län, Rikets åren 1859 och 1860 församlade Ständer beslutat öfverlemna

åt Kongl. Maj:t afgörandet af denna fråga, egarne af omförmälda gatuhus hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om lindring uti ifrågavarande dagsverksskyldighet,

så att den komme att bestämmas i enlighet med ett till Kongl. Maj:t

ingifvet förslag, eller, om sådant icke bifölles, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla

undersökning till utrönande af den arbetsskyldighet hvartdera gatuhuset i mån

af dess bättre eller sämre beskaffenhet billigtvis borde åläggas. Efter inhemtande

af Kongl. Arméförvaltningens och Kongl. Kammar-kollegii utlåtande samt Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes och vederbörande indelningshafvares yttrande i frågan,

fann, vid underdånig föredragning deraf den 18 Januari 1867, Kongl. Maj:t icke

skäl att berörda ansökning i nåder bifalla. Då emellertid motionären hade sig bekant,

att genom de till Kongl. Maj:t i ärendet ingifna handlingar fullkomligt ådagalades,

att ifrågavarande lägenheters beskaffenhet vore sins emellan högst olika,

så att exempelvis till en sådan lägenhet icke hörde mera än 2 å 3 tunnland jord,

medan till en annan hörde närmare 20 tunnland af vida större bördighet än det

förras, men arbetsskyldigheten för samtliga lägenheterna vore lika samt uppginge

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

11

årligen till 52 mansdagsverken på egen kost för hvardera, har motionären föreslagit,

det Riksdagen ville antingen besluta lindring uti ifrågavarande dagsverksskyldighet

i öfverensstämmelse med det till Kongl. Maj:t ingifna förslag, eller ock hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om undersökning på stället för utrönande af

den dagsverksskyldighet, som hvar och en af ifrågavarande lägenheter enligt rättvisa

och billighet borde åligga, samt derefter bevilja den lindring i dagsverksskyldigheten,

hvartill undersökningen kunde föranleda.

Åf de till Kongl. Maj:t i frågan ingifna handlingar, hvaraf Utskottet förskaffat

sig kännedom, inhemtas, bland annat, att ifrågavarande lägenheters arbetsskyldighet

till Kungsgården Hjelmshult blifvit efter rättegång, genom Kongl. Maj:ts

beslut den 26 Juni 1797, bestämd till det antal dagsverken, som den allt sedermera

utgjort, nemligen ett dagsverke i veckan af hvardera lägenheten, och att flera

gatuhus i Skåne af ungefärligen lika värde med de ifrågavarande fortfarande till

bostället Svabesholm i Christianstads län utgöra enahanda dagsverksskyldighet, eller

ock löst sig derifrån på samma vilkor, som varit egarne af ifrågavarande gatuhus.

,. erbjudna, nemligen att för dagsverkena erlägga lösen efter markegångspris.

Med hänsyn härtill och då samtliga omförmälda gatuhus, med undantag af ett enda,

hvarom här icke är särskild fråga, blifvit till skatte försålda med förbehåll om

deras arbetsskyldighet, som, ehuru enligt egarnes egen önskan ännu utgående in

natura, likväl måste hafva antagit egenskapen af grundränta, hvilken vid lägenheternas

förvärfvande tagits i beräkning vid köpeskillingens bestämmande, anser Utskottet,

om ock icke förnekas kan, att dagsverksskyldigheten icke befinnes lämpad

i förhållande till de olika lägenheternas inbördes värde och storlek, någon jemkning

af denna skyldighet lägenheterna sins emellan författningsenligt icke kunna

ega nim, hvadan Utskottet finner den af motionären föreslagna undersökning

gagnlös, så vidt icke dermed åsyftas en nedsättning af dagsverksskyldigheten i det

hela, hvilket åter skulle framkalla så väl ersättningsanspråk från indelningshafvarens

sida, som ock anspråk från andra dagsverksskyldige hemman och lägenheter

på lindring uti denna skyldighet, antingen den utgöres in natura eller utgår i penningar,

och banan en gång beträdd skulle svårligen föra till annat än en allmän

skattejemkning.

I betraktande af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,

att motionärens förevarande framställning icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Februari 1868.

Arv. Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.