Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter tvänne ''personer.

1868-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:23, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter tvänne ''personer.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.

5

densamma i protokollet anteckna. Landskamereraren vare ock tillstädes för att

Kronans rätt bevaka, med åliggande att, om afseende å hans framställningar icke

fästes, dem till protokollet anmärka. Är Landshöfding frånvarande och icke

någon uti hans ställe i nåder förordnad, utse deputerade inom sig sjelfva ordförande.

Protokollet föres af Länsbokhållaren.“

Stockholm den 18 Februari 1868.

Arv. Frtson Posse.

Wto £3

i

Ant. till Riksd. Kansli d. 18 Febr. 1868, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans

rätt till danaarf efter tvänne ''personer.

(I. A.)

l:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 160)

har Herr S. A. Hedlund föreslagit, att Kronans rätt till danaarf efter i Marstrand

den 31 Mars 1851 aflidne Bagaremästaren Gustaf Schröder må till förmån

för Stadsmäklaren i Göteborg P. M. Hägg eftergifvas.

Af motionen med dervid fogade handlingar inhemtas hufvudsakligen, hurusom

Bagaren Schröder och hans före honom år 1844 aflidna hustru Sofia Magdalena

Schröder, född Ryde, i lifstiden upprättat inbördes testamente, enligt

hvilket den efterlefvande af makarne skulle till sitt frånfälle sitta i orubbadt bo

och efter begges död arfvingarne å ömse sidor träda till den andel af boet,

som lag utsätter; att, på grund häraf, Bagaren Schröder intill sitt frånfälle innehaft

hela qvarlåtenskapen, som vid hustruns frånfälle uppskattats till 2,280 R:dr

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

9 sk. 8 rst. Banko, men vid mannens död endast uppgick till ett värde af

1,056 R:dr 6 öre; att arfskifte efter begge makarne Schröder den 3 Juli 18 65

blifvit af Magistraten i Marstrand förrättadt, dervid Stadsmäklaren Hägg, såsom

systerson och ende arfvinge till hustru Schröder, tillädes hälften af qvarlåtenskapen

med 528 R:dr 3 öre, samt förklarades, att enär någon efter Bagaren

Schröder arfsberättigad person icke sig anmält eller vore känd, andra hälften

af qvarlåtenskapen skulle såsom danaarf Kronan tillfalla; att Hägg inom

behörig tid klandrat berörda arfskifte genom rättegång, derunder flera vittnen

blifvit på ed hörda, af hvilka ett intygat, att Schröder yttrat, “det han, såsom

orden fallit, tyckte mycket om Hägg och att denne skulle hafva allt som funnes

efter Schröder, då han doge“, samt några vittnen upplyst, att Hägg ofta lemnat

Schröder i lifstiden hjelp och att denne sistnämnde, som uppnått 83 års ålder

och varit orkeslös, skulle fallit fattigvården till last, derest han icke af Hägg

erhållit understöd; att enär något testamentarisk! förordnande emellertid icke

blifvit, på sätt lag föreskrifver, bevakadt, Rådstufvurätten, genom dom den 3

Oktober 1867, käromålet ogillat; och att Hägg, som emot domen erlagt vad,

fullföljt sin talan hos Kongl. Göta Hofrätt, på hvars pröfning tvisten för närvarande

vore beroende.

Då af ofvanberörda vittnesmål, jetnfördt med hvad andra vittnen berättat,

full moralisk visshet vunnits derom, att det varit Bagaren Schröders vilja, att

Hägg, som genom understöd räddat Schröder från att på ålderdomen falla fattigvården

till last, skulle efter dennes frånfälle erhålla hela den qvarvarande qvarlåtenskapen,

synes det Utskottet, hvilket det icke tillkommer att yttra sig i den

på domstols pröfning beroende rättsfrågan, att det icke kan vara Staten värdigt

att, om än Schröder icke förstått att åt sin vilja gifva en juridiskt bindande

form och Hägg ej att iakttaga de formaliteter, som för testamentes åtnjutande

enligt lag erfordras, beröfva Hägg ifrågavarande medel; hvadan och då under

sådana förhållanden rättegångens fortsättning synes böra undvikas, Utskottet

hemställer,

att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att den rätt

Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter Bagaren Gustaf

Schröder må till förmån för ofvanbemälde Hägg eftergifvas;

och lärer, i händelse denna hemställan vinner Riksdagens bifall,

underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj:t aflåtas.

2:o. I afseende å eftergift af Kronans rätt till danaarf efter i Rättviks

församling den 4 November 1864 aflidna Hushållerskan Lovisa Skultin, hvarom,

på sätt Utskottets Utlåtanden N:is 25 och 70 för nästlidna års riksdag utvisa,

fråga då jemväl uppstod, hafva vid innevarande riksdag tvänne särskilda

motioner inom Riksdagens Andra Kammare blifvit väckta. Herr I). Olauson

har nemligen (se motion N:o 173) föreslagit, att ifrågavarande danaarfsmedel,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

7

vid 1866 års slut uppgående till 1,583 R:dr 97 öre, måtte efterskänkas till

tvänne den aflidnas, i behof varande syskonebarn af oäkta börd, Mathilda och

Ulrika Fredrika Hammarbeck. Herr Liss Olof Larsson (se motion N:o 308)

har åter hemställt, att berörda danaarfsmedel måtte af Kronan afstås till förmån

för Rättviks socken, att der användas till understöd åt fattiga skolbarn.

Då systrarne Hammarbecks moder Maria Margaretha Hammarbeck, som

före sin systerdotter Lovisa Skultin aflidit, varit berättigad att, derest hon henne

öfverlefvat, ärfva hela ifrågavarande qvarlåtenskap, hvilken, enär Maria Margaretha

Hammarbeck icke efterleinnat äkta bröstarfvingar, enligt numera o-ällande

bestämmelser uti Kongl. Förordningen den 14 April 1866 derefter bort öfvergå

å hennes oäkta döttrar Mathilda och Ulrika Fredrika Hammarbeck; då de skäl,

som ligga till grund för den uti nyssnämnda förordning oäkta barn tillagda

arfsrätt, äfven förefinnas för bifall till Herr Olausons i ämnet gjorda framställning;

och då dessutom förekommer, att systrarne Hammarbeck, enligt Utskottet

förevisade intyg, hafva god frejd och befinna sig i torftiga omständigheter, samt

den ena af dem, nemligen Fredrika Ulrika Hammarbeck under de sista fjorton

åren troget och pålitligt tjenat på samma ställe, får Utskottet, som ej kan understödja

Herr Liss Olof Larssons framställning, hemställa.

att den rätt, Kronan eger till qvarlåtenskapen efter ofvanbemälda

Lovisa Skultin, ma, till förman för hennes syskonebarn

af oäkta börd Mathilda och Ulrika Fredrika Hammarbeck,

eftergifvas;

lärande, i händelse af Riksdagens bifall till denna hemställan,

underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj: t aflåtas.

Stockholm den 18 Februari 1868.

Arv. Fnson Possc.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:14 Skrifvelse, angående eftergift af Kronans rått till danaarf efter tv änne personer. s. 22 i texten