Sök i Ratio Lex

Ståts-Utskottets Memorial N:o 24

1868-02-25 · 13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:24, Ståts-Utskottets Memorial N:o 24

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 24.

1

X:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1868, kl. 1 c. in.

Memorial, i fråga om extra statsregleringens öfverflyttande från

Eiksgälds-kontoret till Kongl. Statskontoret. (R. A.)

I

Vid den granskning och utredning af Stats- och Riksgälds-verkens

tillstånd, som det, jemlikt 39 § Riksdags-ordningen, åligger Stats-Utskottet

att verkställa, och på hvilken utredning Utskottet skall grunda sina förslag

i afseende på fyllandet af dessa verks behof, har det icke undgått Utskottets

uppmärksamhet, att Kongl. Statskontoret icke allenast under det sednast förflutna

året utan ock vid flera föregående tillfällen, äfven då statsinkomsterna

uppgått till deras i Riks-staten upptagna belopp, haft svårighet att verkställa

de utbetalningar, som å nämnda Kontor varit anvisade. Visserligen eger

Statskontoret uti den s. k. grundfonden ett förlagskapital, bestående af

öfverskott, hvilka sedan äldre tider varit tillgängliga för bestridande af det

löpande årets utgifter, intilldess dertill beräknade inkomster inflyta, och

hvilket för närvarande uppgår till 4,985,638 R:dr 27 öre; men detta förlagskapital

har, i den mån Statsverkets penningerörelse tillvuxit, visat sig

under nuvarande förhållanden vara för sitt ändamål otillräckligt, så att Statskontoret

endast derigenom haft tillräckliga medel för sina utgifter, att föregående

års inkomster i allmänhet lemnat betydliga öfverskott, hvilka icke

behöft till Riksgälds-kontoret aflemnas förr än rikshufvudboken för året

hunnit afslutas, i följd hvaraf dessa öfverskott under mera än li år efter

den tid de influtit kunnat af Statskontoret i dess rörelse användas, och

att, när samma öfverskott blifvit levererade, nya öfverskott under tiden

uppkommit, hvilka afhjelpt behofvet. Om deremot under ett eller flera på

hvarandra följande år sådana öfverskott uteblifvit, har det visat sig, att Statsliih.

till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 A/d. 11 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-V(skottets Memorial N:o 24.

kontoret, oaktadt berörda grundfondskapital, endast med svårighet kunnat

fullgöra de utbetalningar, som ålegat detsamma.

Redan år 1860 fastade Rikets Ständers då församlade Revisorer uppmärksamheten

på dessa omständigheter och visade nödvändigheten af att

söka tillvägabringa jemnvigt i förhållandet mellan Statskontorets inkomster

och utgifter samt sätta nämnda embetsverk i stånd att vid alla tillfällen

kunna uppfylla sina förbindelser. Jemte det Revisorerne erinrade om de

olägenheter, som måste uppkomma deraf, att Statsverket för sina utgifter

nödgades hålla kontant kassa icke blott i hvarje ränteri, utan ock i de flera

embetsverk inom hufvudstaden, åt hvilka förvaltningen af särskilda delar

utaf de till statsreglering^! hörande medel blifvit öfverlemnad, ansågo Revisprerne

en bland orsakerna till svårigheten för Statskontoret att fullgöra

sina utbetalningar ligga i den omständigheten, att den s. k. extra statsregleringen

i allmänhet anvisades att från Riksgälds-kontoret utbetalas,

ehuru eu stor del af de dertill hörande summor icke utginge direkte till

de allmänna verk eller enskilde personer, som skulle medlen uppbära, utan

först måste af dem reqvireras hos Statskontoret, hvilket åter i sin ordning

hos Riksgälds-kontoret finge lyfta ett motsvarande belopp. Sålunda hade

åtskilliga utgifter af enahanda beskaffenhet med dem, hvilka tillförene

blifvit bestridda af Statskontorets inkomster, tid efter annan blifvit öfverflyttade

på Riksgälds-kontorets stat. Då derjemte Statsverkets inkomster,

synnerligast till följd af den betydliga förhöjningen i tull- och bränvinsbrännings-medlen,

blifvit mer än tillräckliga för de från Statskontoret utgående

ordinarie statsutgifterna, uppstode årligen ett öfverskott å berörda

inkomster, hvilket vid hvarje riksdag anvisats att med ett visst belopp om

året till Riksgälds-kontoret öfverlemnas för att användas till de utgifter,

som sistnämnda Kontor fått sig ålagdt att verkställa. Från lång tid tillbaka

och ända till och med 1850— 1851 års riksdag hade deremot alltid

statsregleringarne utfallit så, att på Statskontoret anvisades utgifter utöfver

de inkomster, som beräknades till nämnda Kontor inflyta, och för den

skilnad, som sålunda uppstod, anslogs under namn af statsfylhiadi^stimma

ett deremot svarande belopp, att efter ingången af Mars månad hvarje år

uppå Statskontorets reqvisition från Riksgälds-kontoret utbetalas. I sjelfva

verket vore denna statsfyllnadssumma att betrakta såsom ett på Riksgäldskontoret

anvisadt kreditiv, enär densamma kunde af Statskontoret disponeras,

innan dess egentliga inkomster för året börjat inflyta. Då statsfyllnadssuinman

vanligen uppgick till omkring 2 millioner R:dr Runt och stundom

deröfver, beredde densamma tillgång till bestridande af icke obetydliga

utgifter, för hvilka Statskontoret eljest icke utan svårighet måste reservera

sina tillgångar. Enligt Revisorernes åsigt skulle det alltså kunna lända

s. 3 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 24.

3

till icke ringa lättnad vid fullgörandet af Statskontorets utbetalningar, om

vid blifvande statsregleringar åtskilliga af de utgifter, som tillhöra den

s. k. extra statsregleringen, men äro af beskaffenhet att böra genom Statskontoret

hos Riksgälds-kontoret reqvireras, hädanefter, i stället att utgå

från sistnämnda verk, upptoges till utgående direkte från Statskontoret,

så att Statskontorets vid statsregleringen beräknade utgifter alltid komme

att öfverskjuta dess beräknade inkomster samt en deremot svarande statsfyllnadssumma

anvisades på Riksgälds-kontoret att af Statskontoret disponeras.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande förklarade Kongl. Statskontoret,

att den föreslagna åtgärden visserligen borde leda till det af Revisorerne

afsedda ändamålet att underlätta Kontorets penningerörelse; men

i afseende på verkställigheten anmärktes, såsom ett hufvudsakligt hinder

emot berörda anordning, att det i Riks-staten beräknade öfverskottet å

inkomsterna under då varande förhållanden öfverstege den del af de extra

utgifterna, som enligt Statskontorets åsigt kunde ifrågakomma att genom

Statskontoret utbetalas, så att någon statsfyllnadssumma icke kunde komma

att på Riksgälds-kontoret anvisas, synnerligast om, såsom dittills, den väsendtligaste

af statsinkomsterna, eller tullmedlen, skulle visa sig fortfarande

vara i stigande.

Enligt hvad det vid Kongl. Maj:ts år 1862 afgifna nådiga Proposition

om Statsverkets tillstånd och behof fogade Statsråds-protokoll öfver Finansärenden

af den 14 Oktober samma år gifver vid handen, har dåvarande

Chefen för Kongl. Finans-departementet, förklarat sig anse den af 1860 års

Revisorer i förenämnda hänseende antydda väg, så vidt utan olägenhet

kunde ske, böra följas; men Departements-chefen inskränkte sig för tillfället

att endast föreslå, det sådana till den extra statsregleringen hänförda anslag,

som vore af mera permanent egenskap, måtte bland de ordinarie statsutgifterna

upptagas, hvarigenom undvekes, att medel, som af Statskontoret

utbetalas, måste reqvireras från Riksgälds-kontoret, dit de under namn af

bidrag för bestridande af anvisade utgifter eljest skulle aflemnas.

Vid 1862—1863 års riksdag blef frågan om extra statsregleringéns

öfverflyttning från Riksgälds-kontoret, till följd af enskild motionärs framställning,

föremål för Stats-Utskottets behandling; och uti sitt i detta ämne

den 28 Augusti 1863 afgifna och af Rikets Ständer gillade Utlåtande (N:o

149), deri en fullständig utredning af frågan förekommer, yttrade sig Utskottet

väl hafva funnit den af motionären föreslagna förändring af det hittills

iakttagna sättet och ordningen för tillhandahållandet och utbetalningen

af de utaf Rikets Ständer till särskilda föremål beviljade tillfälliga eller

extra anslag hafva till syfte enkelhet och reda i Statens penningeförvaltning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 24.

och sålunda vara af uppmärksamhet förtjent, men då Rikets Ständer uti

underdånig skrifvelse af den 16 Maj 1863 anhållit, att Kongl. Maj:t måtte,

genom dertill utsedde sakkunnige personer eller på annat lämpligt sätt, låta

utarbeta samt för Rikets Ständer framlägga förslag till en sådan förändring

af Statskontorets organisation, äfvensom af arbetsordningarne för öfriga i

Stockholm befintliga kollegiala embetsverk, Indika hade åliggandet att verkställa

utbetalning af statsmedel, att dessa förvaltande verk i allmänhet icke

behöfd» hafva några kontanta penningar om händer eller större summa

innestående å deras bankoräkning, men deremot erhålla rättighet att för

sina utgifter inom begränsade belopp utfärda invisningar, ställda på Kongl.

Räntekammaren, äfvensom att för de utbetalningar, som af Statskontoret

omedelbarligen ombesörjdes, sådan förenkling måtte tillvägabringas, att särskilda

anordningar och assignationer icke behöfde för mindre summor utfärdas;

samt en förenkling af Statens penningeförvaltning i den sålunda

antydda rigtningen först borde tillvägabringas, innan Rikets Ständer inginge

i pröfning af förslag, som afsåge att genom öfverflyttning af förvaltningsbestyr

från Rikets Ständers Riksgälds-kontor utvidga Statskontorets verksamhet,

ansåg sig Utskottet för det dåvarande förhindradt att till motionärens

framställning tillstyrka bifall.

Ehuru Representationen ännu icke fått emottaga någon framställning

från Kongl. Maj:t i den af Rikets Ständer sålunda antydda syftning, har

dock Utskottet ansett sig redan nu böra taga frågan om den extra statsregleringens

öfverflyttande på Statskontoret under öfvervägande, desto heldre

som införandet af ett ändamålsenligare sätt att verkställa Statens utbetalningar

icke dermed står i omedelbart sammanhang.

Eu särskild anledning, att icke längre uppskjuta med förändring härutinnan,

ligger äfven i den omständigheten, att, genom bifall till Kongl.

Maj:ts uti Dess nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof

framställda förslag derom, att bruttobeloppet af jernvägstrafikmedlen skall

bland Statsverkets ordinarie inkomster för år 1869 och framgent upptagas,

Riksgälds-kontoret från och med nämnda års början går i mistning af det

bidrag till bestridande af sina utgifter, som Kontoret af denna inkomsttitel

hittills kunnat påräkna. Den närmaste följden af denna öfverflyttning måste

blifva, att, ifall statsregleringen skall uppgöras på sätt hittills varit brukligt,

— eller att de ordinarie statsutgifterna anvisas att utgå från Stats-''

Jcmtoret, men de entra ordinarie att bestridas af Riksgälds-kontoret — det

öfverskott, som uppkommer på de till Statskontoret ingående inkomsterna,

ökas med den af Kongl. Maj:t till 2,250,000 R:dr beräknade nettobehållningen

af jernvägstrafikmedlen. Denna följd visar sig ock af Kongl.

Maj:ts högstberörda nådiga Proposition, enligt hvilken öfverskotten å de till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N‘o 24.

5

Statskontoret ingående inkomsterna beräknats för år 1869 komma att uppgå

till icke mindre än 4,327,030 R:dr. Om nu Riksgälds-kontoret fortfarande

skulle hafva åliggandet att utbetala de medel, som af Riksdagen varda

beviljade ej mindre för den extra statsregleringen, hvilken i Kong! Maj:ts

Proposition upptagits till ett belopp af 3,244,598 R:dr, än ock hvad som

för år 1869 kan blifva anvisadt till fortsättande af jernvägsbyggnaderna,

så skulle Riksgälds-kontorets förmåga att fullgöra dessa utbetalningar komma

att till väsendtlig del vara beroende af tiden, när det ofvanberörda öfverskottet,

4,327,030 R:dr, blefve från Statskontoret till Riksgälds-kontoret

levereradt. Det synes vara vida enklare samt ledande till minskning i

arbete och undvikande af onödig omgång, om Statskontoret får sjelft använda

detta öfverskott till ombesörjande af de extra statsutgifter, för hvilka

Statskontoret eljest skulle reqvirera medlen hos Riksgälds-kontoret, helst

denna förändring kan sättas i verket, utan att de nödiga kontrollerna öfver

medlens rätta användande åsidosättas.

I sistnämnda afseende bör nemligen icke förbises, att, sedan Riksdagen

numera årligen sammanträder, tillsynen öfver uppfyllandet af gifna

föreskrifter kan både verksammare och med större lätthet än tillförene

utöfvas. Dessutom torde böra erinras, att ej mindre de ordinarie, än

de extra statsutgifterna numera anvisas för blott ett år i sender. Under

den tid ordinarie riksdag inträffade blott hvart tredje år, uppgjordes åter

Riks-staten för tre år, så att de deri uppförda ordinarie utgifterna skulle

utgå med lika belopp under hvardera af dessa år, hvaremot de extra utgifterna,

som på Riksgälds-kontoret anvisades, voro af beskaffenhet att utgå

dels med ett visst belopp om året, dels med en viss summa för hela statsregleringsperioden.

En gifven följd af denna förändring är, att samtliga

statsutgifternas upptagande i Riks-staten och anvisande på Statskontoret

nu utan svårighet kan ega ruin, hvilket skulle leda till förenkling och

lättare öfversigt af statsregleringen i dess helhet. Men ehuru önskligt det

är att komma till detta mål, har dock Utskottet ansett sig för närvarande

böra inskränka sitt förslag dertill, att hufvudsakligen endast sådana extra

statsanslag, om hvilkas utbekommande vederbörande, enligt hittills iakttagen

praxis, bort anmäla sig hos Statskontoret, och hvilka derefter af sistnämnda

verk skolat hos Riksgälds-kontoret reqvireras, må anvisas att omedelbart

af Statskontoret utbetalas, hvaremot sådana extra statsbidrag, som enligt

samma praxis bort hos Riksgälds-kontoret direkte reqvireras, och med

hvilka Statskontoret icke haft någon befattning, torde tillsvidare böra i

allmänhet anvisas på Riksgälds-kontoret. De extra statsutgifter, hvilka

sålunda skulle komma att tillsvidare fortfarande från Riksgälds-kontoret

utgå, äro: alla under form af lån beviljade statsbidrag samt alla sådana

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stals-Utskottets Memorial N:o 24.

anslag, som varda beviljade till väganläggningar och vägförbättringar, brooch

hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer samt sjösänkningar

och andra vattenaftappningsföretag, i afseende å hvilkas utbetalning

särskilda föreskrifter sedan längre tid tillbaka varit af Representationen

meddelade. Skälet hvarför Utskottet ansett sig böra hemställa, att

dessa medel fortfarande må direkte från Riksgälds-kontoret utgå, ligger

deri, att öfverflyttningen till Statskontoret tilläfventyrs kunde föranleda

anspråk på tillökning i nämnda verks tjenstemannapersonal jemte deraf

följande kostnader, hvaremot öfriga extra statsutgifters öfverflyttande till

Statskontoret alldeles icke bör medföra någon tillökning, utan snarare en

minskning i såväl Statskontorets, som Riksgälds-kontorets göromål, då anslagen

ändock skola, efter det medlen blifvit genom Statskontoret hos

Riksgälds-kontoret reqvirerade, af Statskontoret till vederbörande utbetalas

samt der bokföras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet, att

Riksdagen måtte besluta:

l:o att alla såväl ordinarie som extra statsbidrag, hvilka

under innevarande riksdag varda beviljade att utgå under

år 1869, med undantag af dem, som i nästa punkt omförmälas,

skola anvisas att utgå från Kongl. Statskontoret; och

2:o att alla såsom lån utgående statsbidrag äfvensom alla

anslag till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och

hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer

samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag

fortfarande skola anvisas att utbetalas från Riksgäldskontoret.

Då det likväl är af vigt, att, i händelse af bifall till hvad sålunda

blifvit föreslaget, sådana föreskrifter varda meddelade, att Statskontoret i

händelse af behof må kunna hos Riksgälds-kontoret erhålla ersättning för

den del af sina uti Riks-staten beräknade inkomster, som tilläfventyrs icke

under årets lopp ingått, får Utskottet, enär de stadgande^ som i sådant

hänseende finnas införda i 23 § af Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente,

icke torde vara tillfyllestgörande, föreslå att, i stället för sagde §,

uti det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret må införas en så

lydande

§

I händelse Statsverkets inkomster icke under året till

Kongl. Statskontoret influtit till det belopp, hvartill dessa

inkomster i Riks-staten blifvit af Riksdagen beräknade,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskoltets Memorial N:o 24.

7

bör den brist, som härigenom uppkommer i tillgångarne

för statsutgifternas bestridande, uppå reqvisition, Statskontoret

af Riksgälds-kontoret ersättas, under förbehåll

att, så snart genom afslutad rikshufvudbok sig visar, det

sagda inkomster uppgått till det i Riks-staten upptagna

belopp, Statskontoret godtgör Riksgälds-kontoret för hvad

det sistnämnda verket sålunda förskottsvis utgifvit, äfvensom

att uppkommande öfverskott å inkomsterna af Statskontoret

till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Till ledning vid bedömandet af de i detta Memorial behandlade frågor

har Utskottet låtit upprätta dels bilagda förslag till statsreglering för

år 1869 med bibehållande af de uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om

Statsverkets tillstånd och behof upptagna inkomst- och utgiftsummor, dels

ett sammandrag af Fullmägtiges i Riksgälds-kontoret till Chefen för Kongl.

Finans-departementet afgifna och i berörda nådiga Proposition omförmälda

beräkningar öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter till 1869 års

slut, samt dels en utredning af Riksgälds-kontorets behof, derest de i

Kongl. Maj:ts nyssnämnda Proposition förekommande inkomst- och utgiftsummor

läggas till grund för beräkningarne. Då dessa bilagor hufvudsakligen

hafva för ändamål att ådagalägga formen för statsregleringens uppgörande

efter Utskottets förslag, hafva de deri upptagna inkomst- och utgiftsummor

endast exempelvis blifvit begagnade.

Stockholm den 25 Februari 1868.

Arv. Fr:-son Posse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil A.

Förslag till Statsreglering för år 1869, med bibehållande af de uti Kongl.

Inkomster.

Ordinarie (med inberäkning af jernvägstrafikmedlen

6,400,000 R:dr) . . .

Extra ordinarie:

Tullmedel..... 14,000,000

Postmedel..... 2,300,000

Stämpelpappersmedel . 1,300,000

Bränvinsbrännings-afgift 9,800,000

Stats fy llnadssumma, att utgå från Riksgälds-kontoret

deraf för bestridande af de på Statskontoret

anvisade utgifter . . 2,898,116: —

samt att direkte från Riksgäldskontoret

utbetalas för motstående

anslag och lån...... 669.950: —

3,568,066:

R:mt

15,148,930

27,400,000-

S:gr 42,548,930

3,568,066

Summa R:mt 46,116,996|—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Maj ds nådiga Proposition N:o 1 intagna inkomst- och utgiftssummor.

Utgifter.

Anvisade att utgå från Statskontoret:

Ordina

rie.

Under

l:sta

Hufvudtiteln

1,417,000

—

—

))

2:dra

»

2,354,100

—

»

3:dje

))

457,950

—

))

4:de

))

9,502,650

—

))

5:te

»

3,957,900

—

»

6:te

W

8,096,600

—

))

7:de

))

6,424,100

—

»

8:de

»

4,692,600

—

))

9:de

))

1,319,000

—

38,221,900: —

Extra

ordinarie:

Under

2:dra

Hufvudtiteln

20,000

—

))

4:de

))

1,763,290

—

»

5:te

))

112,000

—

))

6:te

»

338,600

—

))

7:de

»

93,700

—

»

8:de

»

247,556

—

2,575,146: —

S:gr

40,797,046: —

Anslag

till

fortsättande

af arbetena å

Nordvestra stambanan

år 1869

•

4,650,000: —

Anvisade att utgå från Riksgälds-kontoret:

Under Sjette Hufvudtiteln, anslag och

lån till väganläggningar, vattenaftappningar,

hamnbyggnader, kanaler m. m. 624,950: - Under Åttonde Hufvudtiteln, tvänne lån

å tillhopa.......... 45,000: —

R:mt.

45,447,046

669,950

Summa R:mt

Bih. till Iiiksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 A/d. 11 Höft.

46,116,996;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B.

Förslagsbcriikning öfver Riksgälds-koiitorcts behof under åren 1868

!V:o 1 gjorda

Inkomster:

År 1868.

Af Åttonde Hufvudtitelns allmänna besparingar . .

Af mynt- och kontrollverkens reserverade tillgångar

Andel i bankovinsten för år 1866 .......

Bidrag af Statsverkets inkomster för år 1868

Saldo, brist vid 1868 års slut........

Summa R:mt

År 1869.

Allmän bevillning för år 1869, som dock inflyter först

år 1870 ................

Saldo, brist vid 1869 års slut (oberäknad ofvannämnda

brist vid 1868 års slut) . . ........

Summa R:mt

Brist för år 1868 ........ 8,040,466: 84.

» » » 1869 ........ 4,296,626: 63.

Tillhopa R:mt 12,337,039: 47.

Riksmynt.

100,000

40,000

—

2,100,000

—

3,318,270

8,040,466

84

13,598,736

84

2,600,000

4,296,626

63

6,896,626

63

opaginerad Kontrollera mot PDF

och 1869, upprättad på grund af de uti Kongl. JIaj:ts nådiga Proposition

framställningar.

Riksmynt.

Utgifter:

År 1868.

Enligt den af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret till Che- fen för Finans-departementet afgifna beräkning (se

Bil. Ditt. C.) skulle Kontorets utgifter intill 1868 års

slut komma att öfverstiga dess beräknade inkomster

med.................

■

10,543,147

61

Hvartill kommer enligt Kongl. Maj:ts nddiga Proposition :

Det bland inkomsterna beräknade bidraget

af Statsverkets inkomster för år 1867,

livilket icke kan ingå...... 2,209,740: —

Af Kongl. Maj:t äskadt anslag för all- männa arbeten år 1868 ..... 500,000: —

Förskottsvis betalda undsättningar, att er- sättas af mindre kreditivet .... 130,000: —

Godtgörelse till Statskontoret för förskotts- vis bestridda utgifter under år 1867 . 215,849: 23.

3,055,589

23

Summa Runt

13,598,736

84

År 1869.

Riksgälds-kontorets behof under år 1869, enligt Kongl.

Maj:ts Proposition (pag. 42) ........

Till ränta å ytterligare upplåning, enligt dito . . .

Statsfyllnadssumma för år 1869 ........

2,868,560

£460,000

3,568,06o

63

Summa Runt

6,896,626

63

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. C.

Sammandrag af den utaf FuIImägtigc i Riksgälds-kontoret till Chefen för

inkomster och utgifter från den 30

Behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i

Riksbanken den 30 November 1867 , ... .

Inkomster:

Återbetalning af tills vidare förräntade medel . .

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade lån........

Allmän bevillning för åren 1866 och 1867 . . .

Dito dito för år 1868 ...........

Vapenskatt för år 1867 ..........

Kort- och tidnings-stämpelafgifter, observationsoch

skatterättsmedel samt ekeskogslösen . . .

Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1865 .

Dito å dito för år 1866 ..........

Anvisadt bidrag för år 1867 utaf Statsverkets inkomster

...............

Dito för 1868 utaf dito..........

Bidrag af Manufakturdiskontens vinstmedel . . .

Äldre depositionsmedel..........

Utaf behållna trafikinkomsten å Statens jernvägar

Återstoden af Riksgälds-kontorets andel i Riksbankens

vinstmedel för år 1865 ........

Återstående öfverskott å statslånefondens fordringar

Återstoden af salpeterfoudens behållning ....

Från den 30 November

1807 till

1868 års slut.

356,030 52

269.000

1,450,230

2,605,000

900.000

170.000

1,250,207

600.000

2,209,740

42,000

2,000

2,400,000

500,000

4,000

276.500

52

Under år 1869.

1,124,952

2,600,000

160,000

3,318,270

21,000

2,000

356,030 52

Säger

Brist för år 1868

12,678,677 52

10,543,147 ;61

7,226,222

269.000

2,575,182

2.605.000

2.600.000

900.000 —

330.000 —

1,250,207 52

600.000

2,209,740

3,318,270

63,000

4,000i

2,400,000

500,000 —

4,000 —

276,500 —

■J 19,904,899 52

110,543,147 61

Summa R:mt j 23,577,855 65] 7,226,222 !— j 30,804,077 65

Om från bristen för år 1868 . . . 10,543,147: 61.

afdrages öfverskottet för år 1869 . 449,709: 37.

så visar sig bristen vid 1869 års

slut utgöra........ 10,093,438: 24.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Keiigl. Finans-departementet afgifna förslagsbcräkiiiiig öfver nämnda Kontors

November 1867 till 1869 års slut.

Från den 30 No-

vember 1867

till

Under år 1869.

Summa.

1868 års slut.

300,000

300,000

600,000

i 4,702,851

67

4,689,196

66

9,392,048

33

450,000

—

300,000

_____

750,000

_

784,997

50

—

—

784,997

50

1,386,000

—

—

—

1,386,000

—

448,800

—

216,480

—

665,280

—

13,880

63

5,186

25

19,066

88

53,607

62

36,616

31

90,223

93

19,731

66

—

—

19,731

66

3,920,890

57

—

—

3,920,890

57

7,807,197

64

618,033

41

8,425,231

05

1,050,462

1,050.462

: 2,000,000

—

—

2,000,000

—j

4,000

—

—

—

4,000

635,436

36

611,000

—

1,246,436

36

23,577 855

65

6,776,512

63

30,354,368

28

1--

449,709

37| 449,709

37

Utgifter:

Årliga analaget till Hans Maj:t Konungen . . .

Anslag till ränta och amortissement för de fonderade

statslånen.............

Ränta å 1867 års statslån.........

Slutbetalning af 1865 års statslån......

Ränta och slutbetalning af 1863 års dito ....

Kapitalafbetalning och ränta å Statsverkets skuld

till Riksbanken............

Afbetalning och ränta å 1854 års lån samt det s. k.

gamla 5 procents-lånet..........

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, å

Göta kanals reparationsfond, å Södertelje kanals

dito, å deponerad ekeskogslösen, å Lappmarks

ecklesiastikfond, å Stockholms borgerskaps enkhusfordran

samt å skulden till Hebbeska fidei
kommiss-innehafvaren.

.........

För undsättning vid missväxter deponerade medel

Liqvid för upptagna tillfälliga lån......

Vid föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret

anvisade statsutgifter..........

Utaf anslagen till Statens jern vägsbyggnader, beviljade

vid 1862—1863 samt 1865 -1866 årens riksdagar

................

Utaf dito, beviljade vid 1867 års riksdag ....

Motstående öfverskott å statslånefonden, anvisadt

för Statens jernvägsbyggnader.......

Riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, omkostnader

vid kortstäinplingen m. ni.....

Säger

Öfverskott för år 1869

Summa Runt | 23,577,855 65| 7,226,222 |—j 30,804,077 65

Bill. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 11 Halt.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.