Ståts-Utskottets Memorial N:o 24
1868-02-25 · 13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:24, Ståts-Utskottets Memorial N:o 24
Dokumentets text
Ståts-Utskottets Memorial N:o 24.
1
X:o 24.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1868, kl. 1 c. in.
Memorial, i fråga om extra statsregleringens öfverflyttande från
Eiksgälds-kontoret till Kongl. Statskontoret. (R. A.)
I
Vid den granskning och utredning af Stats- och Riksgälds-verkens
tillstånd, som det, jemlikt 39 § Riksdags-ordningen, åligger Stats-Utskottet
att verkställa, och på hvilken utredning Utskottet skall grunda sina förslag
i afseende på fyllandet af dessa verks behof, har det icke undgått Utskottets
uppmärksamhet, att Kongl. Statskontoret icke allenast under det sednast förflutna
året utan ock vid flera föregående tillfällen, äfven då statsinkomsterna
uppgått till deras i Riks-staten upptagna belopp, haft svårighet att verkställa
de utbetalningar, som å nämnda Kontor varit anvisade. Visserligen eger
Statskontoret uti den s. k. grundfonden ett förlagskapital, bestående af
öfverskott, hvilka sedan äldre tider varit tillgängliga för bestridande af det
löpande årets utgifter, intilldess dertill beräknade inkomster inflyta, och
hvilket för närvarande uppgår till 4,985,638 R:dr 27 öre; men detta förlagskapital
har, i den mån Statsverkets penningerörelse tillvuxit, visat sig
under nuvarande förhållanden vara för sitt ändamål otillräckligt, så att Statskontoret
endast derigenom haft tillräckliga medel för sina utgifter, att föregående
års inkomster i allmänhet lemnat betydliga öfverskott, hvilka icke
behöft till Riksgälds-kontoret aflemnas förr än rikshufvudboken för året
hunnit afslutas, i följd hvaraf dessa öfverskott under mera än li år efter
den tid de influtit kunnat af Statskontoret i dess rörelse användas, och
att, när samma öfverskott blifvit levererade, nya öfverskott under tiden
uppkommit, hvilka afhjelpt behofvet. Om deremot under ett eller flera på
hvarandra följande år sådana öfverskott uteblifvit, har det visat sig, att Statsliih.
till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 A/d. 11 Höft. 1
2
Stats-V(skottets Memorial N:o 24.
kontoret, oaktadt berörda grundfondskapital, endast med svårighet kunnat
fullgöra de utbetalningar, som ålegat detsamma.
Redan år 1860 fastade Rikets Ständers då församlade Revisorer uppmärksamheten
på dessa omständigheter och visade nödvändigheten af att
söka tillvägabringa jemnvigt i förhållandet mellan Statskontorets inkomster
och utgifter samt sätta nämnda embetsverk i stånd att vid alla tillfällen
kunna uppfylla sina förbindelser. Jemte det Revisorerne erinrade om de
olägenheter, som måste uppkomma deraf, att Statsverket för sina utgifter
nödgades hålla kontant kassa icke blott i hvarje ränteri, utan ock i de flera
embetsverk inom hufvudstaden, åt hvilka förvaltningen af särskilda delar
utaf de till statsreglering^! hörande medel blifvit öfverlemnad, ansågo Revisprerne
en bland orsakerna till svårigheten för Statskontoret att fullgöra
sina utbetalningar ligga i den omständigheten, att den s. k. extra statsregleringen
i allmänhet anvisades att från Riksgälds-kontoret utbetalas,
ehuru eu stor del af de dertill hörande summor icke utginge direkte till
de allmänna verk eller enskilde personer, som skulle medlen uppbära, utan
först måste af dem reqvireras hos Statskontoret, hvilket åter i sin ordning
hos Riksgälds-kontoret finge lyfta ett motsvarande belopp. Sålunda hade
åtskilliga utgifter af enahanda beskaffenhet med dem, hvilka tillförene
blifvit bestridda af Statskontorets inkomster, tid efter annan blifvit öfverflyttade
på Riksgälds-kontorets stat. Då derjemte Statsverkets inkomster,
synnerligast till följd af den betydliga förhöjningen i tull- och bränvinsbrännings-medlen,
blifvit mer än tillräckliga för de från Statskontoret utgående
ordinarie statsutgifterna, uppstode årligen ett öfverskott å berörda
inkomster, hvilket vid hvarje riksdag anvisats att med ett visst belopp om
året till Riksgälds-kontoret öfverlemnas för att användas till de utgifter,
som sistnämnda Kontor fått sig ålagdt att verkställa. Från lång tid tillbaka
och ända till och med 1850— 1851 års riksdag hade deremot alltid
statsregleringarne utfallit så, att på Statskontoret anvisades utgifter utöfver
de inkomster, som beräknades till nämnda Kontor inflyta, och för den
skilnad, som sålunda uppstod, anslogs under namn af statsfylhiadi^stimma
ett deremot svarande belopp, att efter ingången af Mars månad hvarje år
uppå Statskontorets reqvisition från Riksgälds-kontoret utbetalas. I sjelfva
verket vore denna statsfyllnadssumma att betrakta såsom ett på Riksgäldskontoret
anvisadt kreditiv, enär densamma kunde af Statskontoret disponeras,
innan dess egentliga inkomster för året börjat inflyta. Då statsfyllnadssuinman
vanligen uppgick till omkring 2 millioner R:dr Runt och stundom
deröfver, beredde densamma tillgång till bestridande af icke obetydliga
utgifter, för hvilka Statskontoret eljest icke utan svårighet måste reservera
sina tillgångar. Enligt Revisorernes åsigt skulle det alltså kunna lända
Siats-Utskottets Memorial N:o 24.
3
till icke ringa lättnad vid fullgörandet af Statskontorets utbetalningar, om
vid blifvande statsregleringar åtskilliga af de utgifter, som tillhöra den
s. k. extra statsregleringen, men äro af beskaffenhet att böra genom Statskontoret
hos Riksgälds-kontoret reqvireras, hädanefter, i stället att utgå
från sistnämnda verk, upptoges till utgående direkte från Statskontoret,
så att Statskontorets vid statsregleringen beräknade utgifter alltid komme
att öfverskjuta dess beräknade inkomster samt en deremot svarande statsfyllnadssumma
anvisades på Riksgälds-kontoret att af Statskontoret disponeras.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande förklarade Kongl. Statskontoret,
att den föreslagna åtgärden visserligen borde leda till det af Revisorerne
afsedda ändamålet att underlätta Kontorets penningerörelse; men
i afseende på verkställigheten anmärktes, såsom ett hufvudsakligt hinder
emot berörda anordning, att det i Riks-staten beräknade öfverskottet å
inkomsterna under då varande förhållanden öfverstege den del af de extra
utgifterna, som enligt Statskontorets åsigt kunde ifrågakomma att genom
Statskontoret utbetalas, så att någon statsfyllnadssumma icke kunde komma
att på Riksgälds-kontoret anvisas, synnerligast om, såsom dittills, den väsendtligaste
af statsinkomsterna, eller tullmedlen, skulle visa sig fortfarande
vara i stigande.
Enligt hvad det vid Kongl. Maj:ts år 1862 afgifna nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof fogade Statsråds-protokoll öfver Finansärenden
af den 14 Oktober samma år gifver vid handen, har dåvarande
Chefen för Kongl. Finans-departementet, förklarat sig anse den af 1860 års
Revisorer i förenämnda hänseende antydda väg, så vidt utan olägenhet
kunde ske, böra följas; men Departements-chefen inskränkte sig för tillfället
att endast föreslå, det sådana till den extra statsregleringen hänförda anslag,
som vore af mera permanent egenskap, måtte bland de ordinarie statsutgifterna
upptagas, hvarigenom undvekes, att medel, som af Statskontoret
utbetalas, måste reqvireras från Riksgälds-kontoret, dit de under namn af
bidrag för bestridande af anvisade utgifter eljest skulle aflemnas.
Vid 1862—1863 års riksdag blef frågan om extra statsregleringéns
öfverflyttning från Riksgälds-kontoret, till följd af enskild motionärs framställning,
föremål för Stats-Utskottets behandling; och uti sitt i detta ämne
den 28 Augusti 1863 afgifna och af Rikets Ständer gillade Utlåtande (N:o
149), deri en fullständig utredning af frågan förekommer, yttrade sig Utskottet
väl hafva funnit den af motionären föreslagna förändring af det hittills
iakttagna sättet och ordningen för tillhandahållandet och utbetalningen
af de utaf Rikets Ständer till särskilda föremål beviljade tillfälliga eller
extra anslag hafva till syfte enkelhet och reda i Statens penningeförvaltning
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 24.
och sålunda vara af uppmärksamhet förtjent, men då Rikets Ständer uti
underdånig skrifvelse af den 16 Maj 1863 anhållit, att Kongl. Maj:t måtte,
genom dertill utsedde sakkunnige personer eller på annat lämpligt sätt, låta
utarbeta samt för Rikets Ständer framlägga förslag till en sådan förändring
af Statskontorets organisation, äfvensom af arbetsordningarne för öfriga i
Stockholm befintliga kollegiala embetsverk, Indika hade åliggandet att verkställa
utbetalning af statsmedel, att dessa förvaltande verk i allmänhet icke
behöfd» hafva några kontanta penningar om händer eller större summa
innestående å deras bankoräkning, men deremot erhålla rättighet att för
sina utgifter inom begränsade belopp utfärda invisningar, ställda på Kongl.
Räntekammaren, äfvensom att för de utbetalningar, som af Statskontoret
omedelbarligen ombesörjdes, sådan förenkling måtte tillvägabringas, att särskilda
anordningar och assignationer icke behöfde för mindre summor utfärdas;
samt en förenkling af Statens penningeförvaltning i den sålunda
antydda rigtningen först borde tillvägabringas, innan Rikets Ständer inginge
i pröfning af förslag, som afsåge att genom öfverflyttning af förvaltningsbestyr
från Rikets Ständers Riksgälds-kontor utvidga Statskontorets verksamhet,
ansåg sig Utskottet för det dåvarande förhindradt att till motionärens
framställning tillstyrka bifall.
Ehuru Representationen ännu icke fått emottaga någon framställning
från Kongl. Maj:t i den af Rikets Ständer sålunda antydda syftning, har
dock Utskottet ansett sig redan nu böra taga frågan om den extra statsregleringens
öfverflyttande på Statskontoret under öfvervägande, desto heldre
som införandet af ett ändamålsenligare sätt att verkställa Statens utbetalningar
icke dermed står i omedelbart sammanhang.
Eu särskild anledning, att icke längre uppskjuta med förändring härutinnan,
ligger äfven i den omständigheten, att, genom bifall till Kongl.
Maj:ts uti Dess nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof
framställda förslag derom, att bruttobeloppet af jernvägstrafikmedlen skall
bland Statsverkets ordinarie inkomster för år 1869 och framgent upptagas,
Riksgälds-kontoret från och med nämnda års början går i mistning af det
bidrag till bestridande af sina utgifter, som Kontoret af denna inkomsttitel
hittills kunnat påräkna. Den närmaste följden af denna öfverflyttning måste
blifva, att, ifall statsregleringen skall uppgöras på sätt hittills varit brukligt,
— eller att de ordinarie statsutgifterna anvisas att utgå från Stats-''
Jcmtoret, men de entra ordinarie att bestridas af Riksgälds-kontoret — det
öfverskott, som uppkommer på de till Statskontoret ingående inkomsterna,
ökas med den af Kongl. Maj:t till 2,250,000 R:dr beräknade nettobehållningen
af jernvägstrafikmedlen. Denna följd visar sig ock af Kongl.
Maj:ts högstberörda nådiga Proposition, enligt hvilken öfverskotten å de till
Stats-Utskottets Memorial N‘o 24.
5
Statskontoret ingående inkomsterna beräknats för år 1869 komma att uppgå
till icke mindre än 4,327,030 R:dr. Om nu Riksgälds-kontoret fortfarande
skulle hafva åliggandet att utbetala de medel, som af Riksdagen varda
beviljade ej mindre för den extra statsregleringen, hvilken i Kong! Maj:ts
Proposition upptagits till ett belopp af 3,244,598 R:dr, än ock hvad som
för år 1869 kan blifva anvisadt till fortsättande af jernvägsbyggnaderna,
så skulle Riksgälds-kontorets förmåga att fullgöra dessa utbetalningar komma
att till väsendtlig del vara beroende af tiden, när det ofvanberörda öfverskottet,
4,327,030 R:dr, blefve från Statskontoret till Riksgälds-kontoret
levereradt. Det synes vara vida enklare samt ledande till minskning i
arbete och undvikande af onödig omgång, om Statskontoret får sjelft använda
detta öfverskott till ombesörjande af de extra statsutgifter, för hvilka
Statskontoret eljest skulle reqvirera medlen hos Riksgälds-kontoret, helst
denna förändring kan sättas i verket, utan att de nödiga kontrollerna öfver
medlens rätta användande åsidosättas.
I sistnämnda afseende bör nemligen icke förbises, att, sedan Riksdagen
numera årligen sammanträder, tillsynen öfver uppfyllandet af gifna
föreskrifter kan både verksammare och med större lätthet än tillförene
utöfvas. Dessutom torde böra erinras, att ej mindre de ordinarie, än
de extra statsutgifterna numera anvisas för blott ett år i sender. Under
den tid ordinarie riksdag inträffade blott hvart tredje år, uppgjordes åter
Riks-staten för tre år, så att de deri uppförda ordinarie utgifterna skulle
utgå med lika belopp under hvardera af dessa år, hvaremot de extra utgifterna,
som på Riksgälds-kontoret anvisades, voro af beskaffenhet att utgå
dels med ett visst belopp om året, dels med en viss summa för hela statsregleringsperioden.
En gifven följd af denna förändring är, att samtliga
statsutgifternas upptagande i Riks-staten och anvisande på Statskontoret
nu utan svårighet kan ega ruin, hvilket skulle leda till förenkling och
lättare öfversigt af statsregleringen i dess helhet. Men ehuru önskligt det
är att komma till detta mål, har dock Utskottet ansett sig för närvarande
böra inskränka sitt förslag dertill, att hufvudsakligen endast sådana extra
statsanslag, om hvilkas utbekommande vederbörande, enligt hittills iakttagen
praxis, bort anmäla sig hos Statskontoret, och hvilka derefter af sistnämnda
verk skolat hos Riksgälds-kontoret reqvireras, må anvisas att omedelbart
af Statskontoret utbetalas, hvaremot sådana extra statsbidrag, som enligt
samma praxis bort hos Riksgälds-kontoret direkte reqvireras, och med
hvilka Statskontoret icke haft någon befattning, torde tillsvidare böra i
allmänhet anvisas på Riksgälds-kontoret. De extra statsutgifter, hvilka
sålunda skulle komma att tillsvidare fortfarande från Riksgälds-kontoret
utgå, äro: alla under form af lån beviljade statsbidrag samt alla sådana
6
Stals-Utskottets Memorial N:o 24.
anslag, som varda beviljade till väganläggningar och vägförbättringar, brooch
hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer samt sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag, i afseende å hvilkas utbetalning
särskilda föreskrifter sedan längre tid tillbaka varit af Representationen
meddelade. Skälet hvarför Utskottet ansett sig böra hemställa, att
dessa medel fortfarande må direkte från Riksgälds-kontoret utgå, ligger
deri, att öfverflyttningen till Statskontoret tilläfventyrs kunde föranleda
anspråk på tillökning i nämnda verks tjenstemannapersonal jemte deraf
följande kostnader, hvaremot öfriga extra statsutgifters öfverflyttande till
Statskontoret alldeles icke bör medföra någon tillökning, utan snarare en
minskning i såväl Statskontorets, som Riksgälds-kontorets göromål, då anslagen
ändock skola, efter det medlen blifvit genom Statskontoret hos
Riksgälds-kontoret reqvirerade, af Statskontoret till vederbörande utbetalas
samt der bokföras.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet, att
Riksdagen måtte besluta:
l:o att alla såväl ordinarie som extra statsbidrag, hvilka
under innevarande riksdag varda beviljade att utgå under
år 1869, med undantag af dem, som i nästa punkt omförmälas,
skola anvisas att utgå från Kongl. Statskontoret; och
2:o att alla såsom lån utgående statsbidrag äfvensom alla
anslag till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och
hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer
samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
fortfarande skola anvisas att utbetalas från Riksgäldskontoret.
Då det likväl är af vigt, att, i händelse af bifall till hvad sålunda
blifvit föreslaget, sådana föreskrifter varda meddelade, att Statskontoret i
händelse af behof må kunna hos Riksgälds-kontoret erhålla ersättning för
den del af sina uti Riks-staten beräknade inkomster, som tilläfventyrs icke
under årets lopp ingått, får Utskottet, enär de stadgande^ som i sådant
hänseende finnas införda i 23 § af Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente,
icke torde vara tillfyllestgörande, föreslå att, i stället för sagde §,
uti det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret må införas en så
lydande
§
I händelse Statsverkets inkomster icke under året till
Kongl. Statskontoret influtit till det belopp, hvartill dessa
inkomster i Riks-staten blifvit af Riksdagen beräknade,
Stats-Utskoltets Memorial N:o 24.
7
bör den brist, som härigenom uppkommer i tillgångarne
för statsutgifternas bestridande, uppå reqvisition, Statskontoret
af Riksgälds-kontoret ersättas, under förbehåll
att, så snart genom afslutad rikshufvudbok sig visar, det
sagda inkomster uppgått till det i Riks-staten upptagna
belopp, Statskontoret godtgör Riksgälds-kontoret för hvad
det sistnämnda verket sålunda förskottsvis utgifvit, äfvensom
att uppkommande öfverskott å inkomsterna af Statskontoret
till Riksgälds-kontoret aflemnas.
Till ledning vid bedömandet af de i detta Memorial behandlade frågor
har Utskottet låtit upprätta dels bilagda förslag till statsreglering för
år 1869 med bibehållande af de uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om
Statsverkets tillstånd och behof upptagna inkomst- och utgiftsummor, dels
ett sammandrag af Fullmägtiges i Riksgälds-kontoret till Chefen för Kongl.
Finans-departementet afgifna och i berörda nådiga Proposition omförmälda
beräkningar öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter till 1869 års
slut, samt dels en utredning af Riksgälds-kontorets behof, derest de i
Kongl. Maj:ts nyssnämnda Proposition förekommande inkomst- och utgiftsummor
läggas till grund för beräkningarne. Då dessa bilagor hufvudsakligen
hafva för ändamål att ådagalägga formen för statsregleringens uppgörande
efter Utskottets förslag, hafva de deri upptagna inkomst- och utgiftsummor
endast exempelvis blifvit begagnade.
Stockholm den 25 Februari 1868.
Arv. Fr:-son Posse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil A.
Förslag till Statsreglering för år 1869, med bibehållande af de uti Kongl.
Inkomster.
Ordinarie (med inberäkning af jernvägstrafikmedlen
6,400,000 R:dr) . . .
Extra ordinarie:
Tullmedel..... 14,000,000
Postmedel..... 2,300,000
Stämpelpappersmedel . 1,300,000
Bränvinsbrännings-afgift 9,800,000
Stats fy llnadssumma, att utgå från Riksgälds-kontoret
deraf för bestridande af de på Statskontoret
anvisade utgifter . . 2,898,116: —
samt att direkte från Riksgäldskontoret
utbetalas för motstående
anslag och lån...... 669.950: —
3,568,066:
R:mt
15,148,930
27,400,000-
S:gr 42,548,930
3,568,066
Summa R:mt 46,116,996|—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Maj ds nådiga Proposition N:o 1 intagna inkomst- och utgiftssummor.
Utgifter.
Anvisade att utgå från Statskontoret:
Ordina
rie.
Under
l:sta
Hufvudtiteln
1,417,000
—
—
))
2:dra
»
2,354,100
—
»
3:dje
))
457,950
—
))
4:de
))
9,502,650
—
))
5:te
»
3,957,900
—
»
6:te
W
8,096,600
—
))
7:de
))
6,424,100
—
»
8:de
»
4,692,600
—
))
9:de
))
1,319,000
—
38,221,900: —
Extra
ordinarie:
Under
2:dra
Hufvudtiteln
20,000
—
))
4:de
))
1,763,290
—
»
5:te
))
112,000
—
))
6:te
»
338,600
—
))
7:de
»
93,700
—
»
8:de
»
247,556
—
2,575,146: —
S:gr
40,797,046: —
Anslag
till
fortsättande
af arbetena å
Nordvestra stambanan
år 1869
•
4,650,000: —
Anvisade att utgå från Riksgälds-kontoret:
Under Sjette Hufvudtiteln, anslag och
lån till väganläggningar, vattenaftappningar,
hamnbyggnader, kanaler m. m. 624,950: - Under Åttonde Hufvudtiteln, tvänne lån
å tillhopa.......... 45,000: —
R:mt.
45,447,046
669,950
Summa R:mt
Bih. till Iiiksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 A/d. 11 Höft.
46,116,996;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. B.
Förslagsbcriikning öfver Riksgälds-koiitorcts behof under åren 1868
!V:o 1 gjorda
Inkomster:
År 1868.
Af Åttonde Hufvudtitelns allmänna besparingar . .
Af mynt- och kontrollverkens reserverade tillgångar
Andel i bankovinsten för år 1866 .......
Bidrag af Statsverkets inkomster för år 1868
Saldo, brist vid 1868 års slut........
Summa R:mt
År 1869.
Allmän bevillning för år 1869, som dock inflyter först
år 1870 ................
Saldo, brist vid 1869 års slut (oberäknad ofvannämnda
brist vid 1868 års slut) . . ........
Summa R:mt
Brist för år 1868 ........ 8,040,466: 84.
» » » 1869 ........ 4,296,626: 63.
Tillhopa R:mt 12,337,039: 47.
Riksmynt.
100,000
40,000
—
2,100,000
—
3,318,270
8,040,466
84
13,598,736
84
2,600,000
4,296,626
63
6,896,626
63
opaginerad Kontrollera mot PDF
och 1869, upprättad på grund af de uti Kongl. JIaj:ts nådiga Proposition
framställningar.
Riksmynt.
Utgifter:
År 1868.
Enligt den af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret till Che- fen för Finans-departementet afgifna beräkning (se
Bil. Ditt. C.) skulle Kontorets utgifter intill 1868 års
slut komma att öfverstiga dess beräknade inkomster
med.................
■
10,543,147
61
Hvartill kommer enligt Kongl. Maj:ts nddiga Proposition :
Det bland inkomsterna beräknade bidraget
af Statsverkets inkomster för år 1867,
livilket icke kan ingå...... 2,209,740: —
Af Kongl. Maj:t äskadt anslag för all- männa arbeten år 1868 ..... 500,000: —
Förskottsvis betalda undsättningar, att er- sättas af mindre kreditivet .... 130,000: —
Godtgörelse till Statskontoret för förskotts- vis bestridda utgifter under år 1867 . 215,849: 23.
3,055,589
23
Summa Runt
13,598,736
84
År 1869.
Riksgälds-kontorets behof under år 1869, enligt Kongl.
Maj:ts Proposition (pag. 42) ........
Till ränta å ytterligare upplåning, enligt dito . . .
Statsfyllnadssumma för år 1869 ........
2,868,560
£460,000
3,568,06o
63
Summa Runt
6,896,626
63
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. C.
Sammandrag af den utaf FuIImägtigc i Riksgälds-kontoret till Chefen för
inkomster och utgifter från den 30
Behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i
Riksbanken den 30 November 1867 , ... .
Inkomster:
Återbetalning af tills vidare förräntade medel . .
Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda
föremål anvisade lån........
Allmän bevillning för åren 1866 och 1867 . . .
Dito dito för år 1868 ...........
Vapenskatt för år 1867 ..........
Kort- och tidnings-stämpelafgifter, observationsoch
skatterättsmedel samt ekeskogslösen . . .
Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1865 .
Dito å dito för år 1866 ..........
Anvisadt bidrag för år 1867 utaf Statsverkets inkomster
...............
Dito för 1868 utaf dito..........
Bidrag af Manufakturdiskontens vinstmedel . . .
Äldre depositionsmedel..........
Utaf behållna trafikinkomsten å Statens jernvägar
Återstoden af Riksgälds-kontorets andel i Riksbankens
vinstmedel för år 1865 ........
Återstående öfverskott å statslånefondens fordringar
Återstoden af salpeterfoudens behållning ....
Från den 30 November
1807 till
1868 års slut.
356,030 52
269.000
1,450,230
2,605,000
900.000
170.000
1,250,207
600.000
2,209,740
42,000
2,000
2,400,000
500,000
4,000
276.500
52
Under år 1869.
1,124,952
2,600,000
160,000
3,318,270
21,000
2,000
356,030 52
Säger
Brist för år 1868
12,678,677 52
10,543,147 ;61
7,226,222
269.000
2,575,182
2.605.000
2.600.000
900.000 —
330.000 —
1,250,207 52
600.000
2,209,740
3,318,270
63,000
4,000i
2,400,000
500,000 —
4,000 —
276,500 —
■J 19,904,899 52
110,543,147 61
Summa R:mt j 23,577,855 65] 7,226,222 !— j 30,804,077 65
Om från bristen för år 1868 . . . 10,543,147: 61.
afdrages öfverskottet för år 1869 . 449,709: 37.
så visar sig bristen vid 1869 års
slut utgöra........ 10,093,438: 24.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Keiigl. Finans-departementet afgifna förslagsbcräkiiiiig öfver nämnda Kontors
November 1867 till 1869 års slut.
Från den 30 No-
vember 1867
till
Under år 1869.
Summa.
1868 års slut.
300,000
300,000
600,000
i 4,702,851
67
4,689,196
66
9,392,048
33
450,000
—
300,000
_____
750,000
_
784,997
50
—
—
784,997
50
1,386,000
—
—
—
1,386,000
—
448,800
—
216,480
—
665,280
—
13,880
63
5,186
25
19,066
88
53,607
62
36,616
31
90,223
93
19,731
66
—
—
19,731
66
3,920,890
57
—
—
3,920,890
57
7,807,197
64
618,033
41
8,425,231
05
1,050,462
1,050.462
: 2,000,000
—
—
2,000,000
—j
4,000
—
—
—
4,000
635,436
36
611,000
—
1,246,436
36
23,577 855
65
6,776,512
63
30,354,368
28
1--
449,709
37| 449,709
37
Utgifter:
Årliga analaget till Hans Maj:t Konungen . . .
Anslag till ränta och amortissement för de fonderade
statslånen.............
Ränta å 1867 års statslån.........
Slutbetalning af 1865 års statslån......
Ränta och slutbetalning af 1863 års dito ....
Kapitalafbetalning och ränta å Statsverkets skuld
till Riksbanken............
Afbetalning och ränta å 1854 års lån samt det s. k.
gamla 5 procents-lånet..........
Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, å
Göta kanals reparationsfond, å Södertelje kanals
dito, å deponerad ekeskogslösen, å Lappmarks
ecklesiastikfond, å Stockholms borgerskaps enkhusfordran
samt å skulden till Hebbeska fidei
kommiss-innehafvaren.
.........
För undsättning vid missväxter deponerade medel
Liqvid för upptagna tillfälliga lån......
Vid föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret
anvisade statsutgifter..........
Utaf anslagen till Statens jern vägsbyggnader, beviljade
vid 1862—1863 samt 1865 -1866 årens riksdagar
................
Utaf dito, beviljade vid 1867 års riksdag ....
Motstående öfverskott å statslånefonden, anvisadt
för Statens jernvägsbyggnader.......
Riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, omkostnader
vid kortstäinplingen m. ni.....
Säger
Öfverskott för år 1869
Summa Runt | 23,577,855 65| 7,226,222 |—j 30,804,077 65
Bill. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 11 Halt.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.