Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens Andra Hufvudtitel.
1868-02-20 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:26, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens Andra Hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
5
N:o 26.
Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Febr. 1868, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens
Andra Hufvudtitel.
(lista U. A.)
Vid sednaste riksdag fastställdes denna Hufvudtitel, innefattande anslagen
för Justitie-departementet, till en summa af 2,353,100 R:dr, deraf penningar 2,347,196
R:dr 11 öre och indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beraknade till 5,903
R.di ^ra iakttag.ande af samma ordning, livaruti anslagen finnas i Riks-staten
uppförda, får Utskottet bär nedan omförmäla de förändringar, b vilka, i följd åt
dels Kong! Majits nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof dels
enskilde motionärers framställningar, vid donna Hufvudtitel ifrågakomma.
Högsta Domstolen.
Do) Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (Ko 36) bar Herr Pehr Staaff föreslagit, “det måtto Riksdagen för dess de
besluta indragandet af nuvarande tillfälliga förstärkning af Högsta Domstolen och
indraga det i oeb för densamma utgående anslag, eller, om ej detta nu. kunde ske,
bos Kong!. Maj:t anhålla om framläggande för näst sammanträdande Riksdag åt det
förslag, som uti ifrågavarande hänseende kunde vara af noden, för att bereda åtel
gång till Högsta Domstolens före 1859-1860 års riksdag egande organisation i
afbidan hvarå ledigblifvande Justitieråds-embeten borde lemnas obesatta, så lan0
tolf sådana embeten funnos tillsatta11. T .
Härförutan liar i motioner inom Andra Kammaren (Kris 268 och 2/8)
Herrar Jöns Pehrsson och Carl Anders Larsson yrkat nedsättning i Högsta Domstolens
“slag- ^ år> Högsta Domstolen arbetat på tvänne afdelmngar har visserligen
antalet balanserade mål städse minskats, så att, då till år 1861 balanseiadcs
Högsta
Domstolen.
Presidenter i
Hofrätterna.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
oqo01 J?41* g}7 revisionssaker, balansen vid nästlidet års slut utgjorde endast
måi, deraf 169 revisionssaker. I medeltal hafva under berörda tid årligen inkommit
401 och blifvit afgärda 505 revisionssaker. Då före Högsta Domstolens
förstärkning endast 26u revisionssaker i medeltal årligen kommo till afgörande
visan det sig att förstärkningen käft till följd, att revisionssaker blifvit afbörda
11 nära dubbelt det antal, som derförinnan medhunnits, samt att, derest de inkommande
rcvisionsmålen i medeltal fortfarande komma att uppgå till 401, förstärkningens
indragande skulle medföra för hvarje år en tillökning i balansen af 136
revisionssaker, hvaraf skulle följa att balansen inom sex år kommo att visa eu
®lffrailn Vld början af 1861. Det må väl medgifvas, att någon balans alltid
åste forefinnas, emedan samtliga målen icke kunna vara till afgörande öfverlemnade,
och att, om 505 mål kunna medhinnas, men endast 401 i medeltal årligen inkomma,
full sysselsättning _ med pröfning af enskilda mål för begge afdelningarne
snart skall brista, såvida i afseende på de öfriga målen, hvilka icke hänföras till
revisionssaker, ett lika förhållande som med dessa egt rum och äfven framgent
fornållandet mellan de olika målens antal blifva enahanda. Då likväl den jemförelsevis
mindre betydliga utgift, som förstärkningen i verkligheten fordrar, icke
lian undgås på annat sätt, än att inom kort tid rättstillståndet åter skall kunna
med skal öfverklagas och det enskilda lidandet genom fördröj dt afgörande af rättstvisterna
okas i ständigt stigande progression, lärer berörda utgift vara bland dem
tor limma de skattdragande måhända i första rummet äro pligtige, och säkerligen
jemväl villige, att vidkännas erforderliga uppoffringar. Det är dessutom icke Afgjordt
att minskningen i målens antal ovilkorligen skall medföra ledighet för Högsta
Domstolens ledamöter. Döt
+-n fe i ••++ • ------. , '' ,r måste nemligen ihågkommas, att omfattande arbeten
till förbättringar i lagstiftningen förestå, och att de förslag, som komma att utarbetas,
skola af Högsta Domstolen granskas och pröfvas. I hög grad torde det vara
lämpligt, att tid beredes ledamöterne för forskning och studier, hvarförutan en dylik
granskning icke kan med framgång verkställas; och för detta ändamål synas Högsta
Domstolens ledamöter böra njuta all den lindring i arbetstid, som de öfriga göromälens
oal brutna gång medgifver. En inskränkning i antalet af de tillförordnade
revisionssekreterarne och deras biträden kan deremot sannolikt ega rum; och att
en sådan sker, då den af omständigheterna påkallas, torde mod visshet kunna anbe^paras
iS°m ^ d° ans*a£sbe^°PP> som sålunda blifva öfverflödiga, Statsverket
tt a A i S£dan‘ ^hållande och då på Riksdagens pröfning är beroende en af
+-r /xA X®, m°™ Andra Kammar< n väckt, till särskild! Utskott remitterad,
mA+0riÄi a deri bland annat föreslagits, att domsrätten i administrativa mål
mätte åt domstolarne öfverlemnas, genom hvilken anordning Högsta Domstolens
göromål skulle komma att betydligt ökas, får Utskottet hemställa,
att Herr Pehr Staaffs ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Hofrätterna.
2:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 214) har Herr Ola
osson sson föreslagit, det Riksdagen ville hos Kong!. Maj:t i underdånighet annäila,
att Presidents-embetena i Rikets Hofrätter måtte, i män af inträffande ledighet,
indragas och lönerna Statsverket besparas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26. 7
Don af motionären uttalade åsigt, att Presidents-embetena i Dikets Hofrättef
äro öfverflödiga, kan Utskottet ej dela. Af chefen för cn domstol kan icke fordras
ansvarighet för domstolens åtgärder och beslut, skridt lian icke för tillfället deri
deltagit, ocn icke heller kan han i någon väsendtlig mån förekomma, att öfverläggningarne
mellan lcdamöterhe urarta till omständliga diskussioner, hvilka för målens
afgörande snarare äro menliga än gagneliga. Icke desto mindre torde det vara ett
misstag, att anse göromålen inom Öfverdomstolarne icke vara i behof af kontroll
utaf en särskild person, som, utan att i likhet mod den enskilde ledamoten hafva
uppmärksamheten hufvudsakligen fästad på de särskilda målen och deras behandling,
utöfvar uppsigt icke allenast beträffande tjenstemännen, öfver den snara och
ordentliga verkställigheten af expeditionen och det som dem i öfrig! åligger, utan
jemväl, hvad lcdamöterne angår, öfver don ordning och skyndsamhet, hvarmed do
äro pligtig^ att fullgöra sina skyldigheter. Att denna sednare kontroll är af stor
j^tydeise och vigt skall ingen neka, som besinnar, att hos domstolsledamoten tidigt
blifvit utbildad föreställningen om oberoende inom det honom anvisade område,
och att denna föreställning isynnerhet af öfver domaren lätt öfverdrifves derhän,
att han icke känner ansvarighet inför någon annan. Det är don så beskaffade
föreställningen, som måste föras och hållas inom sina rätta gränser, och dertill
lordras eu chef, som med fullständig insigt i och öfversigt öfver göromålen förenar
förmågan att gorå sig gällande till utkräfvande af den drift och skyndsamhet i
målens behandling, hvari den enskilde ledamoten egentligen kan brista, såvida som
det får antagas, att han alltid måste besitta tillräckliga insigter och mognad erfarenhet,
för att kunna utan fördröjande af målens afgörande bestämma sin mening.
Hvad tjenstemännen angår, lära de icke mindre än andra dylika behöfva tillsyn
och kontroll, och knappast. kan det väntas, att de särskilde divisionernas ordförande
kunna egna åt expeditionen den uppmärksamhet, som erfordras; men i allt
fall kunna de icke hafva någon öfversigt öfver göromålen i det hela. Men härtill
kommer, att rättsskipningen i hög grad är beroende af de yngre juristernes utbildning
och användning, deraf åter deras befordran till ordinarie domare bestämmes,
^ör detta ändamål fordras rörande dem en vaksamhet, hvilken med framgång kan
utöfvas endast af den, som är i tillfälle att samla och sammanföra all den upplysning
om deras förmåga och användbarhet, som bedömandet af deras åtgärder lemnar.
Omdömet om dessa måste hos den enskilde ledamoten bestämmas vid granskning
af do särskilda målen, som don tillförordnade underdomaren handlagt; men just
derför kan detta omdöme lätt blifva ensidigt, då deremot chefen är i tillfälle att från
de olika divisionerna sammanföra upplysningar och utbilda eu väl grundad mening
om de obefordrades duglighet, hvilken mening’ bör kunna tillerkännas behörig'' inflytelse
vid befordringsmålens behandling såväl inom Hofrätten som hos Regeringen.
Af dessa skäl anser fetats-D tskottet., att Hofrätterna, med den organisation
do nu ega, böra vara försedde med chefer; och ehuru arten af den uppsigt, cheferne
utöfva, för så vidt ledamöterna angår, uppenbarligen gör det olämpligt, att chefskapet
åt en af desse uppdrages, har dock Utskottet ansett sig böra särskildt fästa
uppmärksamheten derpå, att den besparing, som genom en sådan anordning kunde
åstadkommas, icke kan blifva betydlig, emedan annan person måsto i stället för°.
^(pas till ledamot och något tillägg till aflöningen sannolikt måste beviljas den
tillförordnade chefen.
Utskottet får således hemställa,
att Herr Ola Rosson Olssons motion icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
Krigs-hofrätten.
Krigs-hof
rätten.
3;0v Af Herr Peter Peter sson är uti en inom Andra Kammaren Täckt motion
(N:o 163) vordet yrkadt, att Riksdagen måtte för sm del beskna Krigs- o - rättens indra<min<>- samt i underdånig skrifvelse lios Kong!. Maj:t anhålla, att alla
de mål, som “tillförene tillhört donna domstol, måtte öfverflyttas till don Hofrätt,
inom liv ais <1j<|“,^‘l^ åen(lcy riksdagar kafva förslag i berörda syfte blifvit inom
T, , ft.nmcfnlldn noll (lön 8 April 1857 afläto Rikets då församlade
Ständer11 till Kongl. Maj:t underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t
“s! efter ärendets inredning, taga i nådigt
hofrätten kunde varda indragen och dess göromål öfverflyttade på de ötriBa ±iol
Serna med iakttagande af hvad för dylika måls behandling i Kong!. Maj.ts
Tloo-sta Domstol är föreskrifvet. Häröfver infordrade Ivongl. Maj.t underdåniga
Äanden “fmiiMreaf Krigs-hofrätten, än af öfriga Hofrättorna och Högsta
Domstolen, Lilka samtliga, med undantag af Göta ^ jgåga
satta
indragningen af Krigs-hofrätten; och förklarade i anledning deiat ilong .
Htf. -rid ärendets föredrag d„„ 1 Februari 1859 de» uuderdtag Jm velsen
ci föranleda nåvon åtgärd. Sedermera hafva de foi granskning ai törsta^ till
särskild strafflag för krigsmagten utsedde komiterade, uti afgifvet utlåtande
öfver tvunne inom Justitie departementet utarbetade alternativa förslag till råd teo-ångslao-
för krigsmagten, till antagande tillstyrkt det af dessa förslag ®n g
hvilket Krigs-hofrätten skulle såsom öfverrätt vid krigsmagten bibehåkas och,
enligt hvad Utskottet inhemtat, har detta förslag jemväl vunnit Högsta Domstolens
godkannanek^^^^ ^ ^vad sålunda förekommit, och då råtta anordnandet af
domstolar™ i de ifrågavarande målen synos hafva blifvit med noggrannhet undersökt
torde det vara att vänta, att den lagstiftning i amnet, som snålt äi att på
’ skall visa sio- ändamålsenlig. I allt fall anser Utskottet i sakens närvarande
skall visa sia - • ämnet uttala någon mening, och
räkna,
skick sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att
hemställt i p0tCr Peterssons ifrågavarande motion icke må till någon Riksda
gens
åtgärd föranleda.
Anslaget till fångars vård och underhåll.
. 4_.0v T afseende på den dol af detta anslag, hvilken såsom bestämdt anslag
^orniatta/lLSrtm^issa fångvårdens einbets- och f—
'' grisett iiar Kongl. Maj:t föreslagit den förändring, att å den ordinarie aflönmgsstaten
Landskrona, r J J sträfånqelse måtte, i stället för derstädes nu åt direktors- och led „
rar ebefattnin garne, ^ utom ved och ljus boställsrum och
lön 2,000 Rall-, skrifvare arfvode 300 R:dr samt redogorarearfvodc 1,000 R.di, upp
föras följande löner och arfvodcn, nemligen:
1 Direktör, lön............Kdr 4JJ5J; I
arfvode.......... ” ''Lk _ n„.
skrifvare arfvode....... « _ 2,800.
jemte
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
y
jemte arbetsprovision på sätt nu eger rum
1 Kamererare, lön ....
skrifvarearf vo de
Transport 2,800:
. . . It: dr 1,200: —
• • 300: — 1,500:
Tillsammans Runt R:dr 4,1)00:
Herr Liss Olof Larsson bär uti eu inom Andra Kammaren väckt motion
(K: o 307) hemställt, att berörda af Kongl. Maj:t äskade änslagstillökning icke måtte
af Riksdagen beviljas.
Jemte erinran, hurusom Riksdagen nästlidet åt på stat uppförde för en
Direktör vid straffängelset i Carlslcrona 2,800 Riksdaler och för en Kamererare derstädes
1,650 Riksdaler, samt mod tillkännagifvande att fångantalet vid nästlidet års utgång
utgjorde, i sistnämnda fängelse 238 och i straffängelset i Landskrona 315, far,
med hänseende i öfrigt till hvad Statsråds-protokollet (bilaga N:o 1 pag. 8 och 9)
beträffande denna fråga innehåller, Utskottet tillstyrka,
att, med bifall till hvad Kong! Maj:t föreslagit, det bestämda anslaget
till fångars vård och underhåll måtte med 1,000 Riksdaler förhöjas, eller
från 191,352 Riksdaler 50 öre till 192,352 Riksdaler 50 öre.
5-o) Uti nyssberörda motion (N:o 307) bär Herr Liss Olof Larsson jemväl Tjensumu»
föreslagit, “att det vid 1856—1858 års riksdag åt samtligo embete- och tjenst®- män under denna Hufvudtitel tillagda tillfälliga dyrtidstillägg icke vidare måtte
utgå, äfvensom att de löneförhöjningar, som sedan dess egt rum, måtte försvinna,
och de nya ömheten och tjenster, med thy åtföljande löner, som sedermera tillskapats,
också måtte nedsättas i samma förhållande. “
Såsom stöd för detta förslag har motionären åberopat deri ogynnsamma
ekonomiska ställningen i landet; men då vid 1856—1858 års riksdag något dyrtidstillägg
i aflöningen icke blifvit civile embets- och tjensteman tillagd!, utan de
löneförbättringar, hvilka såväl vid berörda som vid de derpå följande riksdagarnc
blifvit bemälde tjensteman beviljade, grundat sig på speciel reglering af aflöningen
för hvarje särskild tjenstebefattning, skulle den åtgärd motionären åsyftat komma
att innebära icke borttagande af ett tillfälligt lönetillägg, utan afknappning å de
löner, som blifvit tjenstemännen tillförsäkrade. Utskottet hemställer alltså,
att Herr Liss Olof Larssons ifrågavarande förslag lemnas af Riksdagen
utan afseende.
6:o) Dessutom hafva uti ofvan omförmälda motioner (Kris 268 och 278) Herrar öfrig» anslå;!
Jöns Pehrsson och Carl Anders Larsson föreslagit nedsättning i åtskilliga uppräknade
anslag under denna Hufvudtitel; men då Utskottet, vid granskning al Hufvudtitelns
samtliga anslag, icke fumrit skäl att deri för närvarande tillstyrka någon
nedsättning, hemställer Utskottet,
att hvad bemälde motionärer sålunda föreslagit må af Riksdagen lemnas
utan afseende, och således, med undantag för hvad här ofvan under
punkt 4:o) är vordet tillstyrkt, anslagen under denna Hufvudtitel bestämmas
till enahanda belopp som vid sistlidne riksdag, pa sätt hosföljande
tabell närmare visar;
kommande, i händelse Utskottets förslag bifalles, Hufvudtitelns slutsumma att uppgå
till 2,354,100 Riksdaler. ■
7:o) Slutligen har Kongl. Maj:t äskat, att ett förslagsanslag af 20,000 Riksdaler
måtte anvisas för ätt användas till bestridande af kostnader dels för utarBih.
till Riksd. Prat. 1868. å Sami. 1 Afd. 12 HäfU 2
Anslå g för
utarbetande
af talför slör
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
betande af förslag till ny utsökningslag och dels, i den mån Kongl Maj:t funne
besparingarne å Andra Hufvudtiteln icke kunna dertill anlitas, till beredning af
andra lagförslag, som bli f vi t af Riksdagen begärda och ej kunde inom Justitiedepartementet
utan särskild! biträde utarbetas.
Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 1 pag. 11) inhemtas, lärer
, en komité för utarbetande af förslag till ny utsökningslag redan under loppet af
innevarande år börja sina arbeten, hvadan föreslagits, att anslaget måtte få användas
jemväl till godtgörelse för sådana kostnader under år 1868, som antingen af
Statskontoret kunde förskjutas, eller i vidrigt fall icke komma att anordnas till
utbetalning förrän efter 1869 års ingång.
Då Utskottet anser det vara af synnerlig vigt, att utarbetandet af förslag
till de förändringar i flera delar af vårt lagverk, som allmänt erkännas vara af
behofvet högligen påkallade, icke må af brist på medel uppehållas, tillstyrker
Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl Maj:t uti ifrågavarande hänseende
föreslagit, måtte för ändamålet anvisa på extra stat ett förslagsanslag
af 20,000 Riksdaler.
Beträffande Herrar Ola Lassons, P. Östmans och J. F. Kjellsons (i motioner
N:is 31 mom. 1, 130 mom. b. och c. samt 290) väckta förslag, angående reglering
af embets- och tjenstemäns löner in. pa., kommer Utskottet, som ansett dessa förslag
ej kunna inverka på regleringen af 1869 års utgifter, att framdeles afgifva
särskildt Utlåtande.
Stockholm den 20 Februari 1868.
Arv. Fr:son Posse.
Reservationer:
Vid 2:dra punkten (angående indragning af Presidents-embetena i Rikets
Hofrätter) af Herr Per Nilsson i Fspö.
Yid 3:dje punkten (ang. indragning af Krigs-hofrätten) af Herr E. Key:
“Utskottet, som yttrar att rätta anordnandet af domstolarne i militärmål synes hafva
blifvit med noggrannhet undersökt, och äfven väntar: “att den lagstiftning i ämnet,
som snart är att påräkna, skall visa sig ändamålsenlig, “ uttalar i sistberörda hän
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
11
seende på förhand en åsigt, som innebär ett hälft gillande, yid hyilket jag åtminstone,
för min del, icke vill låta binda mig.
Med all aktning för de mäns förmåga och insigter, hvilka erhållit det magtpåliggande
tipp draget att författa förslag till den särskilda militär-strafflagen, utgör
ensamt den omständigheten, att desse herrar komiterade tillstyrkt Krigs-hofrättens
bibehållande såsom öfverrätt vid krigsmagten, ett för mig öfvervägande skäl till
tvekan om den blifvande militär-lagstiftningens ändamålsenlighet.
Då nemligen litet hvar, Regering och folk, numera äro ense om behofvet
af en arméorganisation, och då hvarje vidare förstärkning och utveckling af vårt
försvarsväsen måste byggas på folkbeväpning och på grunden af en långt allmännare
värnepligt än hittills, så hör, i samma mån försvaret blir mera folkligt, militärlagstiftningen
äfven blifva mera medborgerlig, och förändringar i den nuvarande i
sådan syftning nödvändigt framgå ur den nya arméorganisationen. Bland dessa
förändringar torde en af de enklaste vara, att Krigs-hofrätten indrages och att de
mål, som nu tillhöra densamma, öfverllyttas till den Hofrätt, inom hvars domvärjo
målet lyder. Enligt 20 § Regeringsformen adjungeras nu tvänne militärledamöter
i Högsta Domstolen uti krigsmål. Kan detta låta sig göra i högsta instansen, och
uti mål, som gå dit från Krigs-hofrätten, så torde utan olägenhet Rikets civila Hofrätter
med tvänne adjungerade militärledamöter under fredstid kunna afgöra alla de
de mål, som nu ingå till Krigs-hofrätten.
På dessa grunder kan jag icke biträda majoritetens inom Utskottet mening,
utan instämmer i motionens syfte om Kong], Krigs-hofrättens indragning, så mycket
heldre som jag, med all aktning för de embetsman, hvilka utgöra densamma, i
princip omöjligen kan godkänna en domstol, som ställer en klass af medborgare
öfver, utom, eller vid sidan ''af det öfriga samhället; en princip, hvilken, enligt hvad
jag ofvan antydt, blir allt mindre hållbar.44
Häruti instämde Grefve Arvid Fr:son Posse, samt Herrar L. J. Uierta, Carl
Tf var sson, P. O. Hörnfeldt, V M. Beronius, Per Nilsson i Espö och Jan Andersson.
Herr Erik Ersson anmälde, att han ej i beslutet under denna punkt deltagit.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
12
i
Tabell
Tabell öfver Riks-statens
1868 års Riks-stat anslår:
Indelta räntor,
enligt märke-
Summa Riks-
Penningar.
gång på för-
mynt.
slag.
R:dr.
Ö.
E:dr.
Ö.
K:dr
Ö.
15,000
—
15,000
—
23,200
—
23,200
—
129.600
—
129,600
—
16 400
16 400
128,100
_
128,100
_
194,039
52
2,201
89
196,241
41
188,771
85
3,494
25
192,266
10
88,237
22
207
to
88,444
97
12,555
50
—
—
12,555
50
1,311,352
50
1,311,352
50
13 500
1
13 500
10,000
—
10,000
—
2,130,756
59
5,903
89
2,136,660
48
•Jiistitie
Departementschefen,
Justitie-Statsministern .
Justitie-Stats-Expeditionen .......
Högsta Domstolen..........
Justitie-Kanslers-Expeditionen . .
Justitie-Revisions-Expeditionen.....
Svea Hofrätt, med derunder lydande JustitieGröta
Hofrätt, med derunder lydande JustitieHofrätten
öfver Skåne och Blekinge, med
Krigs-Hofrätten...........
Fångars vård och underhåll:
Bestämda anslaget:
Nuvarande beloppet........
Tillkommer för Landskrona straff-fängelse:
1 Direktör, lön..... . . .
arfvode ........
skrifvare-arfvode . . . .
1 Kamererare, lön........
skrifvare-arfvode . . .
efter afdrag af den för Direktörs- och Bedöma
fängelse förut anslagna aflöning, jemte
Förslagsanslaget upptages oförändradt . .
Yård och underhåll af läns- och kronohäkten,
Medikolegal besigtningar, Förslagsanslag , ,
Transp.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
13
Lätt. A.
Ändra Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riksstat.
Departementet.
stat.........
stat........ •
derunder lydande Justitiestat
. . . 2,000: —
. . . 500: —
• ■ • 300: — 2,800: —
. . . 1,200: —
• ''• • ''300: — 1,500: - 4)300: -
görarebefattningarne vid samskrifvare-arfvode,
tillsammans 3,300: —
B£F
Reservationsanslag
191,352: 50
1,000
192,352
1,120,000
50
Penningar.
Transport
Indelta räntor,
enligt markegång
på förslag.
R:dr.
15,000
23,200
129,600
16,400
128,100
194,039
188,771
88,237
12,555
1,312.352 50
13,500
10,000
2,131,756
59
R:dr.
2,201
3,494
207
Summa Riksmynt.
5,903
R:dr. ö.
15,000
23,200
129,600
16,400
128,100
196,241
192,266
88,44497
12,555 50
1,312,352 50
13,500
10,000 —
2,137,660
48
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
1868 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Indelta räntor,
enligt marke- gång på för- slag.
Summa Riks- mynt.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Transp.
2,130,756
59
5,903
89
2,136,660
48
23,939
52
23,939
52
12,000
—
12,000
—
16,000
—
16,000
—
160,000
—
160,000
—
4,500
—
4,500
—
Summa
2,347,196
11
5,903
89
2,353,100
—^
Skrifmaterialier ock expenser, yed, m. m.
Rese- ock traktaments-penningar, FörslagsErsättning
åt domare, yittnen ock parter,
Ersättning till personer, menigketer eller allinförande
frångångna kötesandelar, FörExtra
utgifter, Reservationsanslag.....
Anm.: Tillökningen i Hufyudtiteln
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
15
Transport
Förslagsanslag..............
anslag . ................
Förslagsanslag..............
manna inrättningar för dem genom nya strafflagens
slagsanslag................
Förslag till blifvande Riks-stat.
Penningar.
Indelta räntor,
enligt marke- gång på för- slag.
Summa Riks- mynt.
E:dr.
2,131,756
23,939
12,000
16,000
160,000
4,500
ö.
59
52
R:dr.
5,903
Ö.
89
R:dr.
2,137,660
23,939
12,000
16,000
160,000
4,500
Ö.
48
52
Summa
utgör således 1,000 R:dr.
2,34S,196
11
5,903
89
2,354,100
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o ‘26.
Tabell Titt. B.
Extra Statsreglerings-anslag under Andra
Hufvudtiteln.
Stats-TJt-
skottet
föreslår.
E:dr.
Ö.
Till bestridande af kostnader för utarbetande af förslag till ny ut-
sökningslag m. in., Förslagsanslag ............
20,000
—
Stockholm, tryckt hos O. Wilh. Hagman, 1868.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1868:73 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel. s. 40 i texten