Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens Andra Hufvudtitel.

1868-02-20 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:26, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens Andra Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

5

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Febr. 1868, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bilcs-statens

Andra Hufvudtitel.

(lista U. A.)

Vid sednaste riksdag fastställdes denna Hufvudtitel, innefattande anslagen

för Justitie-departementet, till en summa af 2,353,100 R:dr, deraf penningar 2,347,196

R:dr 11 öre och indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beraknade till 5,903

R.di ^ra iakttag.ande af samma ordning, livaruti anslagen finnas i Riks-staten

uppförda, får Utskottet bär nedan omförmäla de förändringar, b vilka, i följd åt

dels Kong! Majits nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof dels

enskilde motionärers framställningar, vid donna Hufvudtitel ifrågakomma.

Högsta Domstolen.

Do) Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (Ko 36) bar Herr Pehr Staaff föreslagit, “det måtto Riksdagen för dess de

besluta indragandet af nuvarande tillfälliga förstärkning af Högsta Domstolen och

indraga det i oeb för densamma utgående anslag, eller, om ej detta nu. kunde ske,

bos Kong!. Maj:t anhålla om framläggande för näst sammanträdande Riksdag åt det

förslag, som uti ifrågavarande hänseende kunde vara af noden, för att bereda åtel

gång till Högsta Domstolens före 1859-1860 års riksdag egande organisation i

afbidan hvarå ledigblifvande Justitieråds-embeten borde lemnas obesatta, så lan0

tolf sådana embeten funnos tillsatta11. T .

Härförutan liar i motioner inom Andra Kammaren (Kris 268 och 2/8)

Herrar Jöns Pehrsson och Carl Anders Larsson yrkat nedsättning i Högsta Domstolens

“slag- ^ år> Högsta Domstolen arbetat på tvänne afdelmngar har visserligen

antalet balanserade mål städse minskats, så att, då till år 1861 balanseiadcs

Högsta

Domstolen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Presidenter i

Hofrätterna.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

oqo01 J?41* g}7 revisionssaker, balansen vid nästlidet års slut utgjorde endast

måi, deraf 169 revisionssaker. I medeltal hafva under berörda tid årligen inkommit

401 och blifvit afgärda 505 revisionssaker. Då före Högsta Domstolens

förstärkning endast 26u revisionssaker i medeltal årligen kommo till afgörande

visan det sig att förstärkningen käft till följd, att revisionssaker blifvit afbörda

11 nära dubbelt det antal, som derförinnan medhunnits, samt att, derest de inkommande

rcvisionsmålen i medeltal fortfarande komma att uppgå till 401, förstärkningens

indragande skulle medföra för hvarje år en tillökning i balansen af 136

revisionssaker, hvaraf skulle följa att balansen inom sex år kommo att visa eu

®lffrailn Vld början af 1861. Det må väl medgifvas, att någon balans alltid

åste forefinnas, emedan samtliga målen icke kunna vara till afgörande öfverlemnade,

och att, om 505 mål kunna medhinnas, men endast 401 i medeltal årligen inkomma,

full sysselsättning _ med pröfning af enskilda mål för begge afdelningarne

snart skall brista, såvida i afseende på de öfriga målen, hvilka icke hänföras till

revisionssaker, ett lika förhållande som med dessa egt rum och äfven framgent

fornållandet mellan de olika målens antal blifva enahanda. Då likväl den jemförelsevis

mindre betydliga utgift, som förstärkningen i verkligheten fordrar, icke

lian undgås på annat sätt, än att inom kort tid rättstillståndet åter skall kunna

med skal öfverklagas och det enskilda lidandet genom fördröj dt afgörande af rättstvisterna

okas i ständigt stigande progression, lärer berörda utgift vara bland dem

tor limma de skattdragande måhända i första rummet äro pligtige, och säkerligen

jemväl villige, att vidkännas erforderliga uppoffringar. Det är dessutom icke Afgjordt

att minskningen i målens antal ovilkorligen skall medföra ledighet för Högsta

Domstolens ledamöter. Döt

+-n fe i ••++ • ------. , '' ,r måste nemligen ihågkommas, att omfattande arbeten

till förbättringar i lagstiftningen förestå, och att de förslag, som komma att utarbetas,

skola af Högsta Domstolen granskas och pröfvas. I hög grad torde det vara

lämpligt, att tid beredes ledamöterne för forskning och studier, hvarförutan en dylik

granskning icke kan med framgång verkställas; och för detta ändamål synas Högsta

Domstolens ledamöter böra njuta all den lindring i arbetstid, som de öfriga göromälens

oal brutna gång medgifver. En inskränkning i antalet af de tillförordnade

revisionssekreterarne och deras biträden kan deremot sannolikt ega rum; och att

en sådan sker, då den af omständigheterna påkallas, torde mod visshet kunna anbe^paras

iS°m ^ d° ans*a£sbe^°PP> som sålunda blifva öfverflödiga, Statsverket

tt a A i S£dan‘ ^hållande och då på Riksdagens pröfning är beroende en af

+-r /xA X®, m°™ Andra Kammar< n väckt, till särskild! Utskott remitterad,

mA+0riÄi a deri bland annat föreslagits, att domsrätten i administrativa mål

mätte åt domstolarne öfverlemnas, genom hvilken anordning Högsta Domstolens

göromål skulle komma att betydligt ökas, får Utskottet hemställa,

att Herr Pehr Staaffs ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Hofrätterna.

2:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 214) har Herr Ola

osson sson föreslagit, det Riksdagen ville hos Kong!. Maj:t i underdånighet annäila,

att Presidents-embetena i Rikets Hofrätter måtte, i män af inträffande ledighet,

indragas och lönerna Statsverket besparas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26. 7

Don af motionären uttalade åsigt, att Presidents-embetena i Dikets Hofrättef

äro öfverflödiga, kan Utskottet ej dela. Af chefen för cn domstol kan icke fordras

ansvarighet för domstolens åtgärder och beslut, skridt lian icke för tillfället deri

deltagit, ocn icke heller kan han i någon väsendtlig mån förekomma, att öfverläggningarne

mellan lcdamöterhe urarta till omständliga diskussioner, hvilka för målens

afgörande snarare äro menliga än gagneliga. Icke desto mindre torde det vara ett

misstag, att anse göromålen inom Öfverdomstolarne icke vara i behof af kontroll

utaf en särskild person, som, utan att i likhet mod den enskilde ledamoten hafva

uppmärksamheten hufvudsakligen fästad på de särskilda målen och deras behandling,

utöfvar uppsigt icke allenast beträffande tjenstemännen, öfver den snara och

ordentliga verkställigheten af expeditionen och det som dem i öfrig! åligger, utan

jemväl, hvad lcdamöterne angår, öfver don ordning och skyndsamhet, hvarmed do

äro pligtig^ att fullgöra sina skyldigheter. Att denna sednare kontroll är af stor

j^tydeise och vigt skall ingen neka, som besinnar, att hos domstolsledamoten tidigt

blifvit utbildad föreställningen om oberoende inom det honom anvisade område,

och att denna föreställning isynnerhet af öfver domaren lätt öfverdrifves derhän,

att han icke känner ansvarighet inför någon annan. Det är don så beskaffade

föreställningen, som måste föras och hållas inom sina rätta gränser, och dertill

lordras eu chef, som med fullständig insigt i och öfversigt öfver göromålen förenar

förmågan att gorå sig gällande till utkräfvande af den drift och skyndsamhet i

målens behandling, hvari den enskilde ledamoten egentligen kan brista, såvida som

det får antagas, att han alltid måste besitta tillräckliga insigter och mognad erfarenhet,

för att kunna utan fördröjande af målens afgörande bestämma sin mening.

Hvad tjenstemännen angår, lära de icke mindre än andra dylika behöfva tillsyn

och kontroll, och knappast. kan det väntas, att de särskilde divisionernas ordförande

kunna egna åt expeditionen den uppmärksamhet, som erfordras; men i allt

fall kunna de icke hafva någon öfversigt öfver göromålen i det hela. Men härtill

kommer, att rättsskipningen i hög grad är beroende af de yngre juristernes utbildning

och användning, deraf åter deras befordran till ordinarie domare bestämmes,

^ör detta ändamål fordras rörande dem en vaksamhet, hvilken med framgång kan

utöfvas endast af den, som är i tillfälle att samla och sammanföra all den upplysning

om deras förmåga och användbarhet, som bedömandet af deras åtgärder lemnar.

Omdömet om dessa måste hos den enskilde ledamoten bestämmas vid granskning

af do särskilda målen, som don tillförordnade underdomaren handlagt; men just

derför kan detta omdöme lätt blifva ensidigt, då deremot chefen är i tillfälle att från

de olika divisionerna sammanföra upplysningar och utbilda eu väl grundad mening

om de obefordrades duglighet, hvilken mening’ bör kunna tillerkännas behörig'' inflytelse

vid befordringsmålens behandling såväl inom Hofrätten som hos Regeringen.

Af dessa skäl anser fetats-D tskottet., att Hofrätterna, med den organisation

do nu ega, böra vara försedde med chefer; och ehuru arten af den uppsigt, cheferne

utöfva, för så vidt ledamöterna angår, uppenbarligen gör det olämpligt, att chefskapet

åt en af desse uppdrages, har dock Utskottet ansett sig böra särskildt fästa

uppmärksamheten derpå, att den besparing, som genom en sådan anordning kunde

åstadkommas, icke kan blifva betydlig, emedan annan person måsto i stället för°.

^(pas till ledamot och något tillägg till aflöningen sannolikt måste beviljas den

tillförordnade chefen.

Utskottet får således hemställa,

att Herr Ola Rosson Olssons motion icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Krigs-hofrätten.

Krigs-hof
rätten.

3;0v Af Herr Peter Peter sson är uti en inom Andra Kammaren Täckt motion

(N:o 163) vordet yrkadt, att Riksdagen måtte för sm del beskna Krigs- o - rättens indra<min<>- samt i underdånig skrifvelse lios Kong!. Maj:t anhålla, att alla

de mål, som “tillförene tillhört donna domstol, måtte öfverflyttas till don Hofrätt,

inom liv ais <1j<|“,^‘l^ åen(lcy riksdagar kafva förslag i berörda syfte blifvit inom

T, , ft.nmcfnlldn noll (lön 8 April 1857 afläto Rikets då församlade

Ständer11 till Kongl. Maj:t underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t

“s! efter ärendets inredning, taga i nådigt

hofrätten kunde varda indragen och dess göromål öfverflyttade på de ötriBa ±iol

Serna med iakttagande af hvad för dylika måls behandling i Kong!. Maj.ts

Tloo-sta Domstol är föreskrifvet. Häröfver infordrade Ivongl. Maj.t underdåniga

Äanden “fmiiMreaf Krigs-hofrätten, än af öfriga Hofrättorna och Högsta

Domstolen, Lilka samtliga, med undantag af Göta ^ jgåga
satta

indragningen af Krigs-hofrätten; och förklarade i anledning deiat ilong .

Htf. -rid ärendets föredrag d„„ 1 Februari 1859 de» uuderdtag Jm velsen

ci föranleda nåvon åtgärd. Sedermera hafva de foi granskning ai törsta^ till

särskild strafflag för krigsmagten utsedde komiterade, uti afgifvet utlåtande

öfver tvunne inom Justitie departementet utarbetade alternativa förslag till råd teo-ångslao-

för krigsmagten, till antagande tillstyrkt det af dessa förslag ®n g

hvilket Krigs-hofrätten skulle såsom öfverrätt vid krigsmagten bibehåkas och,

enligt hvad Utskottet inhemtat, har detta förslag jemväl vunnit Högsta Domstolens

godkannanek^^^^ ^ ^vad sålunda förekommit, och då råtta anordnandet af

domstolar™ i de ifrågavarande målen synos hafva blifvit med noggrannhet undersökt

torde det vara att vänta, att den lagstiftning i amnet, som snålt äi att på

’ skall visa sio- ändamålsenlig. I allt fall anser Utskottet i sakens närvarande

skall visa sia - • ämnet uttala någon mening, och

räkna,

skick sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att

hemställt i p0tCr Peterssons ifrågavarande motion icke må till någon Riksda
gens

åtgärd föranleda.

Anslaget till fångars vård och underhåll.

. 4_.0v T afseende på den dol af detta anslag, hvilken såsom bestämdt anslag

^orniatta/lLSrtm^issa fångvårdens einbets- och f—

'' grisett iiar Kongl. Maj:t föreslagit den förändring, att å den ordinarie aflönmgsstaten

Landskrona, r J J sträfånqelse måtte, i stället för derstädes nu åt direktors- och led „

rar ebefattnin garne, ^ utom ved och ljus boställsrum och

lön 2,000 Rall-, skrifvare arfvode 300 R:dr samt redogorarearfvodc 1,000 R.di, upp

föras följande löner och arfvodcn, nemligen:

1 Direktör, lön............Kdr 4JJ5J; I

arfvode.......... ” ''Lk _ n„.

skrifvare arfvode....... « _ 2,800.

jemte

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

y

jemte arbetsprovision på sätt nu eger rum

1 Kamererare, lön ....

skrifvarearf vo de

Transport 2,800:

. . . It: dr 1,200: —

• • 300: — 1,500:

Tillsammans Runt R:dr 4,1)00:

Herr Liss Olof Larsson bär uti eu inom Andra Kammaren väckt motion

(K: o 307) hemställt, att berörda af Kongl. Maj:t äskade änslagstillökning icke måtte

af Riksdagen beviljas.

Jemte erinran, hurusom Riksdagen nästlidet åt på stat uppförde för en

Direktör vid straffängelset i Carlslcrona 2,800 Riksdaler och för en Kamererare derstädes

1,650 Riksdaler, samt mod tillkännagifvande att fångantalet vid nästlidet års utgång

utgjorde, i sistnämnda fängelse 238 och i straffängelset i Landskrona 315, far,

med hänseende i öfrigt till hvad Statsråds-protokollet (bilaga N:o 1 pag. 8 och 9)

beträffande denna fråga innehåller, Utskottet tillstyrka,

att, med bifall till hvad Kong! Maj:t föreslagit, det bestämda anslaget

till fångars vård och underhåll måtte med 1,000 Riksdaler förhöjas, eller

från 191,352 Riksdaler 50 öre till 192,352 Riksdaler 50 öre.

5-o) Uti nyssberörda motion (N:o 307) bär Herr Liss Olof Larsson jemväl Tjensumu»

föreslagit, “att det vid 1856—1858 års riksdag åt samtligo embete- och tjenst®- män under denna Hufvudtitel tillagda tillfälliga dyrtidstillägg icke vidare måtte

utgå, äfvensom att de löneförhöjningar, som sedan dess egt rum, måtte försvinna,

och de nya ömheten och tjenster, med thy åtföljande löner, som sedermera tillskapats,

också måtte nedsättas i samma förhållande. “

Såsom stöd för detta förslag har motionären åberopat deri ogynnsamma

ekonomiska ställningen i landet; men då vid 1856—1858 års riksdag något dyrtidstillägg

i aflöningen icke blifvit civile embets- och tjensteman tillagd!, utan de

löneförbättringar, hvilka såväl vid berörda som vid de derpå följande riksdagarnc

blifvit bemälde tjensteman beviljade, grundat sig på speciel reglering af aflöningen

för hvarje särskild tjenstebefattning, skulle den åtgärd motionären åsyftat komma

att innebära icke borttagande af ett tillfälligt lönetillägg, utan afknappning å de

löner, som blifvit tjenstemännen tillförsäkrade. Utskottet hemställer alltså,

att Herr Liss Olof Larssons ifrågavarande förslag lemnas af Riksdagen

utan afseende.

6:o) Dessutom hafva uti ofvan omförmälda motioner (Kris 268 och 278) Herrar öfrig» anslå;!

Jöns Pehrsson och Carl Anders Larsson föreslagit nedsättning i åtskilliga uppräknade

anslag under denna Hufvudtitel; men då Utskottet, vid granskning al Hufvudtitelns

samtliga anslag, icke fumrit skäl att deri för närvarande tillstyrka någon

nedsättning, hemställer Utskottet,

att hvad bemälde motionärer sålunda föreslagit må af Riksdagen lemnas

utan afseende, och således, med undantag för hvad här ofvan under

punkt 4:o) är vordet tillstyrkt, anslagen under denna Hufvudtitel bestämmas

till enahanda belopp som vid sistlidne riksdag, pa sätt hosföljande

tabell närmare visar;

kommande, i händelse Utskottets förslag bifalles, Hufvudtitelns slutsumma att uppgå

till 2,354,100 Riksdaler. ■

7:o) Slutligen har Kongl. Maj:t äskat, att ett förslagsanslag af 20,000 Riksdaler

måtte anvisas för ätt användas till bestridande af kostnader dels för utarBih.

till Riksd. Prat. 1868. å Sami. 1 Afd. 12 HäfU 2

Anslå g för

utarbetande

af talför slör

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

betande af förslag till ny utsökningslag och dels, i den mån Kongl Maj:t funne

besparingarne å Andra Hufvudtiteln icke kunna dertill anlitas, till beredning af

andra lagförslag, som bli f vi t af Riksdagen begärda och ej kunde inom Justitiedepartementet

utan särskild! biträde utarbetas.

Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 1 pag. 11) inhemtas, lärer

, en komité för utarbetande af förslag till ny utsökningslag redan under loppet af

innevarande år börja sina arbeten, hvadan föreslagits, att anslaget måtte få användas

jemväl till godtgörelse för sådana kostnader under år 1868, som antingen af

Statskontoret kunde förskjutas, eller i vidrigt fall icke komma att anordnas till

utbetalning förrän efter 1869 års ingång.

Då Utskottet anser det vara af synnerlig vigt, att utarbetandet af förslag

till de förändringar i flera delar af vårt lagverk, som allmänt erkännas vara af

behofvet högligen påkallade, icke må af brist på medel uppehållas, tillstyrker

Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl Maj:t uti ifrågavarande hänseende

föreslagit, måtte för ändamålet anvisa på extra stat ett förslagsanslag

af 20,000 Riksdaler.

Beträffande Herrar Ola Lassons, P. Östmans och J. F. Kjellsons (i motioner

N:is 31 mom. 1, 130 mom. b. och c. samt 290) väckta förslag, angående reglering

af embets- och tjenstemäns löner in. pa., kommer Utskottet, som ansett dessa förslag

ej kunna inverka på regleringen af 1869 års utgifter, att framdeles afgifva

särskildt Utlåtande.

Stockholm den 20 Februari 1868.

Arv. Fr:son Posse.

Reservationer:

Vid 2:dra punkten (angående indragning af Presidents-embetena i Rikets

Hofrätter) af Herr Per Nilsson i Fspö.

Yid 3:dje punkten (ang. indragning af Krigs-hofrätten) af Herr E. Key:

“Utskottet, som yttrar att rätta anordnandet af domstolarne i militärmål synes hafva

blifvit med noggrannhet undersökt, och äfven väntar: “att den lagstiftning i ämnet,

som snart är att påräkna, skall visa sig ändamålsenlig, “ uttalar i sistberörda hän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

11

seende på förhand en åsigt, som innebär ett hälft gillande, yid hyilket jag åtminstone,

för min del, icke vill låta binda mig.

Med all aktning för de mäns förmåga och insigter, hvilka erhållit det magtpåliggande

tipp draget att författa förslag till den särskilda militär-strafflagen, utgör

ensamt den omständigheten, att desse herrar komiterade tillstyrkt Krigs-hofrättens

bibehållande såsom öfverrätt vid krigsmagten, ett för mig öfvervägande skäl till

tvekan om den blifvande militär-lagstiftningens ändamålsenlighet.

Då nemligen litet hvar, Regering och folk, numera äro ense om behofvet

af en arméorganisation, och då hvarje vidare förstärkning och utveckling af vårt

försvarsväsen måste byggas på folkbeväpning och på grunden af en långt allmännare

värnepligt än hittills, så hör, i samma mån försvaret blir mera folkligt, militärlagstiftningen

äfven blifva mera medborgerlig, och förändringar i den nuvarande i

sådan syftning nödvändigt framgå ur den nya arméorganisationen. Bland dessa

förändringar torde en af de enklaste vara, att Krigs-hofrätten indrages och att de

mål, som nu tillhöra densamma, öfverllyttas till den Hofrätt, inom hvars domvärjo

målet lyder. Enligt 20 § Regeringsformen adjungeras nu tvänne militärledamöter

i Högsta Domstolen uti krigsmål. Kan detta låta sig göra i högsta instansen, och

uti mål, som gå dit från Krigs-hofrätten, så torde utan olägenhet Rikets civila Hofrätter

med tvänne adjungerade militärledamöter under fredstid kunna afgöra alla de

de mål, som nu ingå till Krigs-hofrätten.

På dessa grunder kan jag icke biträda majoritetens inom Utskottet mening,

utan instämmer i motionens syfte om Kong], Krigs-hofrättens indragning, så mycket

heldre som jag, med all aktning för de embetsman, hvilka utgöra densamma, i

princip omöjligen kan godkänna en domstol, som ställer en klass af medborgare

öfver, utom, eller vid sidan ''af det öfriga samhället; en princip, hvilken, enligt hvad

jag ofvan antydt, blir allt mindre hållbar.44

Häruti instämde Grefve Arvid Fr:son Posse, samt Herrar L. J. Uierta, Carl

Tf var sson, P. O. Hörnfeldt, V M. Beronius, Per Nilsson i Espö och Jan Andersson.

Herr Erik Ersson anmälde, att han ej i beslutet under denna punkt deltagit.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

12

i

Tabell

Tabell öfver Riks-statens

1868 års Riks-stat anslår:

Indelta räntor,

enligt märke-

Summa Riks-

Penningar.

gång på för-

mynt.

slag.

R:dr.

Ö.

E:dr.

Ö.

K:dr

Ö.

15,000

—

15,000

—

23,200

—

23,200

—

129.600

—

129,600

—

16 400

16 400

128,100

_

128,100

_

194,039

52

2,201

89

196,241

41

188,771

85

3,494

25

192,266

10

88,237

22

207

to

88,444

97

12,555

50

—

—

12,555

50

1,311,352

50

1,311,352

50

13 500

1

13 500

10,000

—

10,000

—

2,130,756

59

5,903

89

2,136,660

48

•Jiistitie
Departementschefen,

Justitie-Statsministern .

Justitie-Stats-Expeditionen .......

Högsta Domstolen..........

Justitie-Kanslers-Expeditionen . .

Justitie-Revisions-Expeditionen.....

Svea Hofrätt, med derunder lydande JustitieGröta

Hofrätt, med derunder lydande JustitieHofrätten

öfver Skåne och Blekinge, med

Krigs-Hofrätten...........

Fångars vård och underhåll:

Bestämda anslaget:

Nuvarande beloppet........

Tillkommer för Landskrona straff-fängelse:

1 Direktör, lön..... . . .

arfvode ........

skrifvare-arfvode . . . .

1 Kamererare, lön........

skrifvare-arfvode . . .

efter afdrag af den för Direktörs- och Bedöma

fängelse förut anslagna aflöning, jemte

Förslagsanslaget upptages oförändradt . .

Yård och underhåll af läns- och kronohäkten,

Medikolegal besigtningar, Förslagsanslag , ,

Transp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

13

Lätt. A.

Ändra Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riksstat.

Departementet.

stat.........

stat........ •

derunder lydande Justitiestat

. . . 2,000: —

. . . 500: —

• ■ • 300: — 2,800: —

. . . 1,200: —

• ''• • ''300: — 1,500: - 4)300: -

görarebefattningarne vid samskrifvare-arfvode,

tillsammans 3,300: —

B£F

Reservationsanslag

191,352: 50

1,000

192,352

1,120,000

50

Penningar.

Transport

Indelta räntor,

enligt markegång

på förslag.

R:dr.

15,000

23,200

129,600

16,400

128,100

194,039

188,771

88,237

12,555

1,312.352 50

13,500

10,000

2,131,756

59

R:dr.

2,201

3,494

207

Summa Riksmynt.

5,903

R:dr. ö.

15,000

23,200

129,600

16,400

128,100

196,241

192,266

88,44497

12,555 50

1,312,352 50

13,500

10,000 —

2,137,660

48

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

1868 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta räntor,

enligt marke- gång på för- slag.

Summa Riks- mynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Transp.

2,130,756

59

5,903

89

2,136,660

48

23,939

52

23,939

52

12,000

—

12,000

—

16,000

—

16,000

—

160,000

—

160,000

—

4,500

—

4,500

—

Summa

2,347,196

11

5,903

89

2,353,100

—^

Skrifmaterialier ock expenser, yed, m. m.

Rese- ock traktaments-penningar, FörslagsErsättning

åt domare, yittnen ock parter,

Ersättning till personer, menigketer eller allinförande

frångångna kötesandelar, FörExtra

utgifter, Reservationsanslag.....

Anm.: Tillökningen i Hufyudtiteln

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

15

Transport

Förslagsanslag..............

anslag . ................

Förslagsanslag..............

manna inrättningar för dem genom nya strafflagens

slagsanslag................

Förslag till blifvande Riks-stat.

Penningar.

Indelta räntor,

enligt marke- gång på för- slag.

Summa Riks- mynt.

E:dr.

2,131,756

23,939

12,000

16,000

160,000

4,500

ö.

59

52

R:dr.

5,903

Ö.

89

R:dr.

2,137,660

23,939

12,000

16,000

160,000

4,500

Ö.

48

52

Summa

utgör således 1,000 R:dr.

2,34S,196

11

5,903

89

2,354,100

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o ‘26.

Tabell Titt. B.

Extra Statsreglerings-anslag under Andra

Hufvudtiteln.

Stats-TJt-

skottet

föreslår.

E:dr.

Ö.

Till bestridande af kostnader för utarbetande af förslag till ny ut-

sökningslag m. in., Förslagsanslag ............

20,000

—

Stockholm, tryckt hos O. Wilh. Hagman, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:73 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel. s. 40 i texten