Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen Hufvudtitel. af utgifterna under Riksslalens Sjette

1868-02-27 · 28 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:30, Utlåtande, angående regleringen Hufvudtitel. af utgifterna under Riksslalens Sjette

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.

t

X:o 30.

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Febr. 1868, kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen

Hufvudtitel.

af utgifterna under Riksslalens Sjette

(2tära U. A.)

Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar................... 3,696,718: 32.

Indelta räntor, beräknade enligt markegång till...... 198,479: 68.

Indelt spannmål................ 11,816: 80.

och oindelt spanmål............... 19,885: 20.

eller tillhopa R:mt R:dr 3,926,900: —

För de förändringar, som å denna Hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet

här nedan redogöra, i den ordning anslagen äro i Riks-staten uppförda:

Departementets Expedition.

l:o. Såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning

och expedierande har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 1,800 R:dr; och då,

enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. n:o 5 pag. 1 och 2) inhemtas, dessa ärenden

till omfattning och betydenhet äro i stigande, torde det begärda anslaget, som vid

de två sednaste riksdagarne blifvit beviljadt att utgå med enahanda belopp, fortfarande

vara behöfiigt, hvarföre Utskottet tillstyrker,

att för ofvanberörda ändamål till Kongl. Maj:ts disposition måtte

anvisas ett extra anslag af 1,800 R:dr att för år 1869 utgå.

li.Hi.

Ang. arfvode

åt ett biträde

vid de. kommunala

ärendenas

beredning

inom

Civil-departementet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Otskottets Utlåtande N:o 30.

Avg. indragning

af anslaget

till

Kommerskollegium.

Ang. ökadt

arfvode för

liegish atom i

Kommerskollegium.

Siomniers-kolleginin,

2:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 268) har Herr Jöns Pehrsson, bland annat, föreslagit indragning

af de för Kommers-kollegium å Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag.

Innan den vid sistlidne riksdag väckta frågan om Kommers-kollegii indragning

eller förändrade organisation blifvit behörigen pröfvad och afgjord, kan, af

naturliga skäl, någon väsendtlig rubbning i de för nämnda embetsverk uppförda

anslag icke ega rum. Något förslag till lösning af berörda organisationsfråga är

nu icke framlagdt. Visserligen har Kongl. Maj:t deråt egnat sin nådiga uppmärksamhet,

men Kongl. Maj:t har, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. n:o 5 pag.

5 och 6) inhesutas, dervid funnit möjligheten af en ändamålsenligare anordning i

afseende på handläggningen af de under förberörda embetsverk hörande ärenden

vara beroende af en nöjaktig lösning af vissa andra organisationsfrågor, hvilka derföre

först borde till behandling förekomma. Utskottet kan således för närvarande

icke understödja motionärens framställning, utan hemställer,

att Herr Jöns Pehrssons ifrågavarande förslag må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Enligt hvad Statsråds-protokollet (Bil. 5 pag. 2 och 3) vidare gifver vid handen,

bar Kongl. Maj:t under den 5 Juli nästlidet år, jemte förklarande att det

ledigvarande presidents-embetet i Kommers-kollegium icke för närvarande komrne

att återbesättas, i nåder anbefallt Kollegium att, intilldess annorlunda i nåder beslutades,

endast på förordnande och tillsvidare tillsätta de tjenster och befattningar

hos Kollegium, som under tiden kunna blifva lediga; och då det synes Utskottet

vara af synnerlig vigt att icke, genom en förändrad anordning i dessa hänseenden,

möjligheten af Kommers-kollegii indragning må försvåras, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, att, intilldess

frågan om Kommers-kollegii indragning eller förändrade organisation

kan varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom

nämnda embetsverk fortfarande må endast på förordnande och

tillsvidare tillsättas.

3:o. Sedan, genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 31 nästlidne Juli, vid

dåvarande AJctuarien och Regisfratorn för bergsärenden beviljadt nådigt afsked, en

registratorstjenst i Kommers-kollegium blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers

i skrifvelse den 6 Februari 1858 gjorda underdåniga framställning, indragen,

och Kongl. Maj:t, med afseende, å de genom båda registratorstjensternas sammanslående

betydligt ökade göro målen för den återstående registratorn och arkivarien i

Kollegium, tillagt denne utöfver den tjensten nu åtföljande lön, 2,200 R:dr, tills
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

3

vidare ett årligt arfvode af 400 R:dr att af den besparade registratorslönen utgå,

har Kongl. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande, att nämnda arfvode fortfarande

tillsvidare må utgå samt till uteslutande ur Riks-staten föreslagit öfriga beloppet af

förra lönen, eller 1,800 R:dr.

Då det ifrågasatta arfvodet synes utgöra en billig ersättning till den nuvarande

registratorn i Kollegium för denne tjenstemans genom förenämnda indragning

ökade göromål, hemställer Utskottet,

a) att 400 R:dr må tillsvidare såsom arfvode för ökad tjenstgöring

få utgå till registratorn och arkivarien hos Kommers-kollegium

; och

b) att återstående beloppet af lönen för den indragna registratorstjensten,

eller 1,800 R:dr, må ur Riks-staten uteslutas.

Landtmäteristaten.

4:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 6) har Herr C. J.

Storckenfeldt föreslagit, det Riksdagen måtte för sin del besluta indragning af andra

landtmätaretjensterna i riket, såsom numera alldeles obehöfliga, och lönernas ingående

till Statsverket i mån af nuvarande innehafvarnes afgång.

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit hänvisad, har,

med afseende derå att inom åtskilliga provinser skiftesarbetena kunna anses i det

närmaste afslutade och således en betydlig minskning i behofvet af landtmäteritjenstemän

inom kort är att förvänta, icke kunnat förbise vigten af frågan om en

förenklad organisation af landtmäteri-korpsen. Men då vederbörande myndigheter

ej haft tillfälle att i frågan sig yttra och ärendet i öfrigt ej erhållit nödig utredning,

föranlåtes Utskottet med anledning af ofvannämnda motion endast hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på hvad

sätt en förändrad organisation af landtmäterikorpsen i riket

må kunna genomföras, så att desse tjenstemans antal icke

blifver större än hvad behofvet kräfver; samt att Kongl. Maj:t

täcktes i nåder besluta att, intilldess denna organisationsfråga

kan varda slutligen afgjord, andra landtmätaretjensterna må

endast på förordnande tillsättas.

Rikets ekonomiska karteverk.

5:o. Under erinran derom att genom nådigt beslut den 22 Februari nästlidna

år de topografiska och ekonomiska kartearbetena blifvit för den närmaste

I fråga om

indragning af

andra landi''

matar ^fenster

na.

Angående

anslag till

Rikets ekonomiska

karteverk

rn. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statg-Vtskottets Utlåtande N:o 30.

framtiden satta i förbindelse med hvarandra, så att en större arbetsprodukt för

ekonomiska Jcarteverket i det mellersta och södra Sverige vore att emotse, har Kongl.

Maj:t utöfver det för detta karteverk på ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 R:dr,

i likhet med hvad vid nästföregående riksdagar egt rum, jemväl nu äskat ett extra

anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena

i öfriga delar af riket, eller tillsammans 60,000 R:dr.

I sammanhang med pröfningen af denna anslagsfråga har Utskottet förehaft

dels en af Herr L. M. Nordenfelt inom Första Kammaren väckt motion (N:o 29),

deri han, under förmenande att man genom att gifva ett gemensamt anslag för de

topografiska, geologiska och ekonomiska karteverken och ställa detta under en förvaltning

samt inställa gravering och tryckning af tvänne af de fyra kartor, som nu

utgifvas, skulle kunna få större delar af landet för hvarje år kartlagda och geologiskt

undersökta för mindre kostnad än hittills, utan att väsendtliga olägenheter

derigenom skulle uppkomma, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att, i stället

för de särskilda extra anslag af tillsammans 195,000 R:dr, hvilka Kongl. Maj:t

äskat för fortsättande af Topografiska korpsens arbeten, Rikets ekonomiska karteverk

och geologiska undersökningarne, till Kongl. Maj:ts disposition för Statens

kartearbeteo och geologiska undersökningar ställa ett extra anslag af 160,000 R:dr

och, i afseende på dessa kartearbetens utförande, hos Kongl. Maj:t anhålla, att en

karta öfver hvarje del af landet i första rummet må blifva tryckt och till allmänheten

utlemnad, dels ett inom Andra Kammaren af Herr H. M. Ericsson (uti

motion N:o 182) framstäldt förslag, att det anslag af 46,000 R:dr, som ekonomiska

karteverket åtnjuter till bearbetande af södra och mellersta Sverige, måtte ökas till

75,394 R:dr genom nedsättning och öfverflyttning af anslagen från topografiska och

geologiska karteverken; eller, om detta förslag icke vunne bifall, anslaget till ekonomiska

karteverket ökas genom ett ytterligare bidrag af 6,000 R:dr; och‘dels utaf

Herr J. A. HazeliuS, Herr Berg samt Grefve.E. Sparre vid remissen af den förstnämnda

motionen afgifna yttranden.

Hvad först beträffar Herr Nordenfelts förslag om sammanslående af de tre

karteverken under en förvaltning samt utgifvande endast af en karta, hvilken skulle

upptaga det väsendtligaste af det, som nu utmärkes på de topografiska, ekonomiska

och geologiska kartorna, torde få erinras hvad cheferne för de särskilda karteverken

uti infordrade utlåtanden yttrat rörande Rikets Ständers år 1864 församlade

Revisorers framställning i enahanda syfte.

Uti Styresmannens för rikets ekonomiska karteverk underdåniga utlåtande

förekommer nemligen, bland annat: “Emedan karteverkens speciela ledning och

förvaltning blifvit af Kongl. Maj:t i nåder uppdragna och fördelade åt icke flere

styresmän, än för hvartdera af de till sina olikartade göromål skiljaktiga Henne

oundgängligen erfordras, anser jag att hvarje annan förändring i de olika institutionernas

organisation endast skulle medföra ett mot Revisorernes syfte stridigt re
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

5

sultat och verka motsatsen på kartearbetenas nuvarande skyndsamma framgång.

Gemensam öfverstyrelse eller ännu eu ytterligare generalstyrelse kan ej annat än

endast öka Statsverkets utgifter, utan att bereda motsvarande fördel. . En förening

emellan trenne olikartade befattningar leder icke till någonderas båtnad, och då de

olikartade göromål, som åligga hvartdera karteverket, äfven betinga olikartade insigter

och praktik, nemligen för militär-karteverket kännedom af topografi, astronomi,

militärvetenskap m. m.; för geologiska karteverket insigter i geologi, kemi,

m. m.; och för ekonomiska karteverket alla de kunskapsmått, som för landtmäteriet,

skiftesverket och kameralvetenskapen erfordras, så vågar jag befara, att äfven svårigheten

för erhållande af en alla dessa egenskaper förenande förmåga omöjliggör

hvarje sträfvande att gå deras framställningar i förevarande afseende till mötes.“

Chefen för de geologiska undersökningarne yttrade rörande samma ämne:

“Om också utarbetandet af de topografiska och ekonomiska karteverken skulle

kunna utföras under en för båda gemensam styresman, så torde detta deremot ingalunda

kunna blifva händelsen med det geologiska tillika, emedan den särskilda

fackkunskap (i geologi, mineralogi, kemi, fysik o. s. v.), sotn härvid erfordras, antagligen

icke kan förutsättas hos en och samma person, förenad med de kunskaper

som äro behöfliga för de topografiska och ekonomiska karteverkens upprättande.

Också torde i intet annat land, der ett geologiskt karteverk är under utarbetning,

ett annat förhållande, mig veterligen, kunna anföras, än det att ett sådant karteverk

skötes ensamt för sig, oberoende af andra. Denna min framställda slutledning

har dock endast tillämpning i den händelse, att den gemensamma karteverkschefen

sjelf bör vara i besittning af de olikartade kunskaper och den erfarenhet,

som för en tillfredsställande ledning af de tre karteverken är nödvändig. Fästes

deremot icke en sådan fordran på den nya gemensamme styresmannen, så torde

det väl icke kunna undvikas att för hvartdera karteverket hafva en särskild souschef,

hvilkens åligganden och göromål ändå blefve oförändrade desamma hädanefter,

som under nuvarande förhållanden. I stället för trenne chefer skulle således ytterligare

en fjerde, fastän af mera nominel beskaffenhet, tillkomma, men för min del kan

jag icke inse, huru genom en sådan anordning en besparing för Staten skall kunna

tillvägabringas."

Chefen för Topografiska korpsen har, rörande samma anmärkning, uttalat

följande åsigter: “att ställa de topografiska och geologiska karteverken under

samma förvaltning skulle icke vara till någon nytta, i anseende till bådas olika

ändamål: det ena, (det topografiska) meddelandet af upplysningar för geografiska,

statistiska, statsekonomiska, politiska och militära behof; det andra (det geologiska)

meddelandet af uppgifter om jordarternas beskaffenhet dels för jordbildningens vetenskapliga

historia, dels för jordbrukets angelägna behof. De arbeten på fältet,

som bereda dessa båda karteverk, erfordra en alldeles olika kunnighet hos den

dervid använda personal, samt på alldeles olika föremål använda noggranna iaktta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

gelser. Att utföra dem samtidigt, vore derföre omöjligt, utan att båda ändamålen skulle

lida, och att på samma kartblad införa både det topografiska och geologiska, skulle,

oafsedt svårigheterna att vid utgifningen begagna samma måttstock, blifva förvillande

och således för båda ändamålen otjenligt. Det ekonomiska karteverket skulle

icke heller kunna begagna den topografiska stomkartan, enär denna icke med någon

omsorg behöfver upptaga skilnader mellan åker, äng och utegor, hvilka för

den ekonomiska kartan måste vara af hufvudsaklig vigt; förutom att den topografiska,

upprättad i måttstocken 1: 50,000 är mycket för liten, för att på densamma

skulle med någon säkerhhet kunna göras de jordbruksstatistiska uträkningar, hvilka

äro det ekonomiska karteverkets hufvudsak. Af alla dessa skäl tror jag icke ett

närmare samband, och ännu mindre någon gemensamhet i styrelse och förvaltning,

vore för de båda nämnda arbetena nyttig och ländande till deras fortgång, utan

lämpligast böra af hvardera^ för de skiljda ändamålen afsedda och inlärda personal

utföras. “

Vidare anser sig Utskottet böra meddela, att Herr J. A. Hazelius i sitt vid

remiss af Herr Nordenfelts motion afgifna yttrande upplyst, att, sedan Calmar

läns-karta, som nu är under gravering, blifvit utgifven, läns-karteverket, under förutsättning

af Kongl. Maj:ts bifall dertill, kommer för längre tid att hvila, hvarigenom

de utgifna karteverkens antal i stället för fyra icke blir mera än tre.

Hvad sålunda blifvit anfördt innebär, enligt Utskottets åsigt, giltiga skäl emot

den ifrågasatta föreningen af de särskilda karteverken. — Deremot har det synts

Utskottet tvifvelaktigt, huruvida det ekonomiska karteverket verkligen motsvarar

de betydliga kostnader, som för dess bearbetande erfordras. Visserligen må det

medgifvas, att en fullständig kännedom om landets fördelning i åker, äng och skog

m. m. samt tillgång på alla de öfriga upplysningar i statistiskt hänseende, hvilka

berörda karteverk är afsedt att lemna, skulle vara både af stort gagn och af synnerligt

intresse; men då, med hänseende till sjelfva arbetets beskaffenhet, fullbordandet

af detta karteverk, äfven med det nu derför utgående betydliga anslag, icke

kan förrän i en aflägsen framtid förväntas, måste, vid tiden för arbetets fullbordande,

de trakter, hvilka först blifvit kartlagda, hafva i afseende å de förhållanden,

som å kartorna angifvas, undergått så många förändringar, att kartorna för dessa

trakter då kunna anses, innan de undergått fullständig revision, vara utan egentligt

praktiskt värde. Under de 8 åren 1860—1867 hafva, enligt hvad Utskottet inhemtat,

133 qvadratmil blifvit med en kostnad af i jemnt tal 205,604 R:dr kartlagde. Kostnaderna

öfverstiga således i medeltal 1,500 R:dr för hvarje qvadratmil och, om än,

derigenom att arbetena blifvit satta i närmare förbindelse med Topografiska korpsens

arbeten, arbetsprodukten för framtiden kan beräknas blifva något större än hittills,

lärer dock, enligt Styresmannens för ekonomiska karteverket uppgift, detta karteverk,

för att kunna inom 25 års tid fullbordas, fordra ett årligt anslag af öfver

75,000 R:dr. Under Statsverkets nuvarande ställning anser sig Utskottet icke kunna

■

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

7

tillstyrka förhöjning i förevarande anslag, och det torde icke med någon grad af

sannolikhet kunna antagas, att ställningen skulle i den närmaste framtiden i den

män förändras, att Staten skulle kunna för ifrågavarande ändamål afse så stora

summor, att arbetena kunna bedrifvas i det omfång, som, enligt hvad ofvan är antyda

skulle vara af nöden för att af karteverket bilda ett helt, som för en och

samma tidpunkt lemnade en trogen bild af landets odling. Vid sådant förhållande

och med hänseende tillika dertill, att betydliga anslag utgå för topografiska och

geologiska karteverken, i hvilka Utskottet icke ansett någon inskränkning böra ega

rum, samt, då kartearbetena i Norrbottens län afse endast en geografisk karta,

hvars nödvändighet icke kan ifrågasättas, föranlåtes Utskottet föreslå Riksdagen att

för ekonomiska karteverket icke bevilja vidare anslag, än som för tillgodogörande

af redan verkställda förarbeten erfordras; hemställande alltså Utskottet:

a) att Riksdagen må, med afslag å Herr Ericssons motion, Kongl.

Maj:ts nådiga förslag på det sätt bifalla, att utöfver det för

ekonomiska karteverket uppförda belopp, 6,000 R:dr, anvisas för

år 1869 ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens

län och 10,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket,

eller tillsammans på extra stat 30,000 R:dr; och

b) att Riksdagen, vid anmälan af detta beslut, måtte i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att de för ekonomiska

karteverket utom Norrbottens län sålunda anvisade

medel må, i mån af behof, användas endast till afslutande af

de arbeten, som i sådant hänseende redan äro påbörjade.

Landsstaterna i länen.

6:o. På sätt

dåniga framställning

tillstyrka,

a)

b)

Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets derom gjorda under* Om afföring

(se Statsråds-protokollet Bil. 5, sid. 7—9) föreslagit, får Utskottet “ m-"f tistel
Liga

anslagsbelopp

till lands
dels

att från anslaget till landsstaterna i länen afföras: staterna i länen.

1 kubikfot 2 k:r af den oindelta spanmål, som vid sista riksdagen

uppfördes såsom ersättning till landshöfdingen i Skaraborgs

län för mistade såg- och mjölqvarnsräntor;

125 R:dr af landshöfdingens i Kronobergs län kontanta aflöning;

och

c) 94 R:dr 40 öre, utgörande summan af två å aflöningsstaterna

i Skaraborgs och Gefleborgs län odisponerade belopp; dels

d) att, emot indragning af den under landskamrerarelönen i Ska
raborgs

län inbegripna oindelta spanmål 214 kubikfot 2 k:r, ett

motsvarande kontant belopp anvisas med , . . 428: 40.

dels ock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Anslag till fortsättande

af storskiftes-

och afvittring

s-jörr

ältning armé.

Landthruhsingeniörers

uppflyttning

i högre

lönegrad
-

Angående anslag

för resande

undervisare

i att insamla

och tillreda ätliga

svampar.

e) att det kontanta .anslaget, med anledning af erfor
derlig

ersättning åt landsstatstjenstemän för afträdda

boställen ökas med.......... 6,474: —

tillsammans......6,902:40;

äfvensom att anslagsrubriken “indelta räntor"

f) ökas med 2 R:dr 40 öre, motsvarande värdet af den under

mom. a) här ofvan omförmälda oindelta spanmål; men

g) minskas med den summa, hvartill räntorna af de afträdda

landsstatsboställena varit i stat beräknade, eller 617 R:dr 41 öre.

Jordbruket, handeln och näringarne.

Sldften och afvittringar.

7:o. För berörda ändamål har Kongl. Maj:t äskat, utöfver de i Riks-staten uppförda

63,000 R:dr, ett extra anslag å 120,000 R:dr; och får, under åberopande af

hvad beträffande detta anslagsbehof är i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, pag. 10)

meddeladt, Utskottet

till denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

Landtbruksmgeniörer och deras biträden.

8:o. Med afseende å den landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 års riksdag

medgifna och enligt nådigt Bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis

skeende förbättring i löneförmåner med 500 R:drs större aflöning efter femårig

tjenstgöring i hvarje lönegrad, har Kongl. Maj:t föreslagit att, då tvänne ingeniörer

voro år 1869 berättigade till uppflyttning i högre lönegrad, anslaget till landtbruksingeniörer

och deras biträden måtte ökas med ett belopp af 1,000 R:dr, och far

Utskottet jemväl

denna nådiga framställning till Riksdagens bifall förorda.

9:o. Inom Första Kammaren har Herr G. Ehrmgranat genom derstädes väckt

motion (N:o 76) föreslagit, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa

en summa af 45,000 R:dr att utgå med 15,000 R:dr årligen, hvaraf 6,000 R:dr skulle

beräknas för de sex norra länen och 9,000 R:dr för de öfriga, att användas till ersättning

åt kringresande personer, som undervisade i sättet att insamla, förvara

och tillreda svampar; dock under vilkor att landstingen eller hushållningssällskapen

i förhållande till deras olika tillgångar äfven till ändamålet bidroge; samt dessutom

en summa för en gång af 1,000 R:dr till inlärande af undervisare samt för anställande

af vetenskapliga undersökningar rörande svamparnes födovärde och andra förhållanden,

som kunna vara nödiga att känna.

Då

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

9

Då Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit hänvisad, icke

tilltrott sig att. i saknad af all utredning i ämnet, bedöma vigten och värdet af

den undervisning, för hvilken motionären begärt understöd af statsmedel, samt då

dessutom frågor af förevarande beskaffenhet synas ligga inom området för hushållningssällskapens

verksamhet, hemställer Utskottet,

att Herr Ehrengranats ofvanberörda motion må lemnas utan

afseende.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och iandtmannanäringar.

10:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet Prisbelömngar

hemställt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid sista riksdag beviljade anslag

må äfven för år 1869 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 6,000: —

b) , till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast

dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om

sammanskott af medel till dessa utställningar........ 3,000: —

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. in. . 2,000: —

d) till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar för

att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången

lärokurs till fäderneslandet återvända samt sedermera vid

något af landtbruksläroverken antaga tjenst såsom rättare eller förmän

för jordbruksarbeten.............. 1,500: —

och e) till Svenska Trädgårdsföreningen......... 4,500: —

dock med enahanda vilkor, som vid sednaste riksdag blefvo för åtnjutande

af dylikt anslag bestämdt.

tillhopa R:dr 17,000:

Härvid förekommer, att det till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap,

smör, ost m. m. äskade anslag, som tillförene utgått till sådana möten i

städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, nu föreslås att utgå i allmänhet till de

orter inom landet, der det kan finnas tjenligast att dem anställa och der hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar.

Detta förslag synes Utskottet ändamålsenligt, emedan derigenom anslaget bör komma

de orter till godo, der största intresset för sådana utställningar förefinnes och mesta

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 16 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30

nyttan af dem kan vara att förvänta; och då jemväl de öfriga anslagen äro för

befrämjande af jordbruket och boskapsskötseln af stor vigt, tillstyrker Utskottet,

att ofvannämnda, af Kongl. Maj:t äskade extra anslag, tillhopa

17,000 R:dr, må för år 1869 af Riksdagen anvisas.

Angående an- ll:o. Inom Andra Kammaren har Herr A. J. Sandstedt uti en till Stats
ställande

af Utskottet remitterad motion (N:o 313) föreslagit, att 4 å 5,000 R:drs lön på stat

biträde åt beviljas åt en lärare, som förstår att vetenskapligt och praktiskt ur alla slags probränvinspro-

dukter uttaga högsta möjliga qvantum sprit, och hvilken person finge af bränvinsproducenterne

hos Landtbruks-akademien eller Landshöfdinge-embetena reqvireras

mot lämplig ringa ersättning för hvarje förrättningsdag, i likhet med hvad som nu

finnes föreskrifvet för landtbruks-ingeniörerne.

Då sträfvandet till det af motionären afsedda syftemål, eller bränvinstillverkningens

höjande till samma ståndpunkt denna näringsgren i åtskilliga andra

länder lärer uppnått, synes Utskottet lämpligen kunna åt den enskilda omtanken

och företagsamheten öfverlemnas, helst sedan berörda tillverkning numera utbildats

till en fabriksindustri, hemställer Utskottet,

att Herr Sandstedts ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Angående de 12:o. Med bifall till Chefens för de geologiska under sökning ar ne derom gjorda

geologiska un-framställning (se Statsråds-protokollet Bil. 5, sid. 13) har Kongl. Maj;t äskat anviderqarnT''

san(le af det för nämnda undersökningar och för utgifvande af derpå grundade kartor

erforderliga anslag på extra stat till lika belopp med det vid sednaste riksdag

beviljade, eller 60,000 R:dr.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till fortsättande af de geologiska undersökningarne

anvisa för år 1869 ett extra anslag af 60,000 R:dr.

Ilästafvelns förbättrande,

Angående ord- 13:o. Herr Carl Anders Larsson har uti en inom Andra Kammaren väckt,

n<tertäsLdet. ^ Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 278), jemte uttalande af den farhåga, att

någon nytta af det till hästafvelns förbättrande uppförda anslag icke kommer det

allmänna till godo, föreslagit att nämnda anslag måtte indragas och Riksdagen besluta

att på ett mera vinstgifvande sätt tillgodogöra Staten de till stuterier anslagna

egendomar.

Utskottet, som, med hänsyn till det stora inflytande stuterierna böra utöfva

på hela landets hästafvel, icke kunnat biträda motionärens förslag om indragning

af det för dem å ordinarie stat nu uppförda anslag, har likväl icke kunnat förbise

vigten deraf, att de betydliga kostnader, Staten årligen utgifver för stuteriernas un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 30.

II

derhåll, varda använda på sådant sätt, att ändamålets ernående kan med säkerhet

vara att förvänta. Stuteriernas verksamhet torde emellertid numera få anses uteslutande

böra afse hästafvelns förbättrande, ty uppfödande af remonter för kavalleriets

och enskildes behof, hvaråt stuterierna hittills hufvudsakligen egnat sin verksamhet,

besörjes villigt af den enskilda företagsamheten, hvilken utan tvifvel i detta

afseende skulle stegras, ifall den ej hade att uthärda eu för densamma ofördelaktig

täflan med Staten. Genom att öfverlemna nämnda bestyr åt den enskilde hästuppfödaren,

kunde äfven antalet af hästar vid stuterierna nedsättas, och derigenom en

besparing i underhållskostnaderna vinnas. Den öfverklagade svårigheten att inom

landet få köpa ädla afvelsdjur af konstant race visar bäst, att stuterierna i deras hittillsvarande

skick icke kunna anses hafva fullt motsvarat sitt ändamål; och då för

ett ändamålsenligare ordnande af dessa inrättningar det otvifvelaktigt är i främsta

rummet af vigt att få tillförlitligen utredt, hvilka racer lämpligast böra vid de olika

stuterierna vidmagthållas, men en nöjaktig lösning af denna ofta omtvistade fråga

svårligen lärer kunna vinnas annorlunda, än genom rådfrågande af flere personers

insigter och erfarenhet, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta tillsätta eu komité af sakkunnige män, äfven

utom kavalleriyrket, med uppdrag att utarbeta förslag till stuteriväsendets

bättre ordnande och dervid taga i särskildt öfvervägande,

om stuteriernas ändamål ej kan vinnas med ett mindre

antal, men till afvel uteslutande afsedde djur; hvilka racer

vid de olika stuterierna böra vidmagthållas, och lämpligaste

sättet att för framtiden afgöra frågor rörande raceförändring;

samt hvilka förändringar i afseende på stuteriernas ekonomiska

och administrativa ordnande i öfrigt kunna vara påkallade af

förändrade tidsförhållanden och leda till besparing i kostnaderna.

Undervisningsanstalter för slöjderna.

14:o. För Teknologiska institutet är, sedan Falu bergsskolas förening dermed Angående an

blifvit beslutad, ett belopp af 57,400 R:dr provisoriskt på Riks-stateu uppfördt. Såsom

skäl dertill att endast provisoriskt anvisa detta anslag har sednaste Riksdag institutet och

åberopat det förhållande, att det förslag till bestämmelser rörande bergsskolans i

Falun förening med Teknologiska institutet, äfvensom till förändring i institutets bergsbruket.

stadgar, hvilket särskildt förordnade komiterade underdånigst afgifvit, ej blifvit slutligen

pröfvadt. Sedan Kongl. Maj:t den 22 Mars nästlidna år fastställt förnyade

stadgar för Teknologiska institutet och dervid jemväl med institutet förenat undervisningen

i de ämnen, som till bergsskolan höra, hvarigenom det hinder vore un
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande jV:o 30.

Angående

Chalmerska

slöjdskolan.

Angående

Stockholms

slöjdskola.

danröjdt, som vid sednaste riksdag föranledt att ifrågavarande anslag icke uppfördes

på ordinarie stat, har Kongl. Maj:t, med beräkning för Teknologiska institutet

under år 1869 af de under titeln: “Undervisningsanstalter för bergsbruket“ uppförda

7,500 R:dr, af Riksdagen äskat att af den vid 1865—1866 års riksdag godkända

tillökningen i institutets anslag ytterligare måtte å stat uppföras 6,000 R:dr; hvarjemte

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, dels att anslaget till institutet, utgörande

tillhopa 63,400 R:dr, måtte till hela sitt belopp varda å ordinarie stat uppfördt, dels

att till Teknologiska institutet måtte öfverföras de å nuvarande Riks-stat under anslaget

“Undervisningsanstalter för bergsbruket” uppförda 7,500 R:dr, hvarigenom

institutets hela anslagsbelopp skulle utgöra 70,900 R:dr.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155), angående underdånig

skrifvelse till Kongl. Maj:t med hemställan om vissa förändringar i det tekniska

undervisningsväsendet, har Friherre A. H. Fock, bland annat, föreslagit civilingeniörsbildningens

förflyttning från Krigshögskolan till Teknologiska institutet; och då det

synes Utskottet olämpligt, om förevarande anslag skulle, innan berörda fråga blifvit

utredd och pröfvad, definitivt på stat uppföras, af hvilken anordning framdeles

skulle kunna härledas svårigheter för vidtagande af de förändringar i institutets

verksamhet, som må finnas nödiga, anser sig Utskottet, som i öfrigt icke haft något

att emot den nådiga framställningen erinra, böra hemställa,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

på det sätt bifalla, att Teknologiska institutets anslag förhöjes

till 70,900 R:dr, men jemväl för nästa statsreglering en

dast provisoriskt å Riks-staten uppföres.

15:o. Till Chalmerska slöjdskolan beviljades vid 1865—1866 års riksdag en

förhöjning i det dåvarande anslaget, så att detsamma skulle uppgå till 32,000 R:dr,

deraf likväl icke hela beloppet skulle komma att erfordras förr än år 1869. Vid seduaste

Riksdag uppfördes anslaget med 26,750 R:dr, så att återstoden utgör 5,250

R:dr. Sedan Kongl. Maj:t den 6 December nästlidet år fastställt skolans stat för

år 1868 med tillökning i lärarekrafterna och en ändamålsenligare fördelning af undervisningsämnena,

har Kongl. Maj:t, då en del af skolans nya byggnader redan

den 1 Oktober 1868 skall vara färdig, och återstående delen blifva tillgänglig under

loppet af år 1869, nu äskat uppförandet å stat af ännu felande anslagsbeloppet

5,250 R:dr.

Med hänseende till hvad i denna fråga förekommit, tillstyrker Utskottet,

att med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

anslaget till Chalmerska slöjdskolan må med 5,250 R:dr

förhöjas.

l6:o. Beträffande Slöjdskolan i Stockholm har Kongl. Maj:t föreslagit, att af

det vid sednaste riksdag till skolan anvisade belopp 64,000 R:dr, må, efter afdrag

af 5,100 R:dr, motsvarande odisponerad, approximativt beräknad besparing å 1867

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.

13

års anslag till skolan, få bibehållas 58,900 R:dr, under vilkor att, om å 1868 års

anslag besparing uppstår, beloppet af sådan besparing skall afräknas från det anslag,

som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt.

Uti underdånig skrifvelse af den 8 Maj nästlidet år yttrade Riksdagen med

anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till ifrågavarande läroanstalt,

bland annat, att, enligt hvad Riksdagen inhemtat för närvarande i Stockholms

slöjdskola meddelades undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhöra dels folkskolan,

dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter; och då det

icke ansågs böra åt styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma kunskapsämnena

utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan denna sednare

icke syntes böra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af speciela

handtverk, hvarigenom kostnaderna i betydlig mån ökas, hade, i öfverensstämmelse

med de af Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksmöte uttalade åsigter, Riksdagen,

innan en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena blifvit förebragt,

ansett sig icke böra ingå i granskning af den för skolan föreslagna stat.

Till följd af nådig befallning att från slöjdskolans styrelse infordra yttrande

och förslag huru, i den af Riksdagen antydda syftning, undervisningens i skolan

plan och omfattning lämpligen kunde jemkas så, att besparing i de årliga anslagsbeliofven

vunnes, har Kommers-kollegium det från Styrelsen infordrade yttrandet

jemte eget underdånigt utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t öfverlemnat. Af dessa

yttranden, för hvilka i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, sid. 21 och 22) närmare redogöres,

inhemtas, dels att Styrelsen, under förmälan att, då den vid 1865—1866 års

riksdag beviljade anslagsförhöjning för skolan utgått först från den 1 Juli sistlidna

år, och skolan, i anseende till dröjsmål med inredningsarbetena i den nya byggnaden,

icke ens vid 1867 års slut kunnat derstädes träda i verksamhet, hvadan Styrelsen

saknade bestämd erfarenhet om, huru med undervisningen i åtskilliga delar

kunde uti samma lokal komma att förhålla sig, hvilken erfarenhet Rikets vid nyssnämnda

riksdag församlade Ständer likväl ansett oundgänglig för bedömande af åtskilliga

för skolan erforderliga belopp, förklarat sig sakna anledning att för sin del

föreslå några jemkningar i planen för undervisning inom skolan eller i den omfattning,

hvartill samma undervisning blifvit utvecklad; dels att Kommers-kollegium,

med anledning deraf att slöjdskolans inflyttning i den för skolan beredda nya lokal

ännu icke egt rum, samt följaktligen den för undervisningen derstädes afsedda utvidgade

plan icke kunnat tillämpas, funnit sig för närvarande och innan undervisningen

i nämnda lokal blifvit fullständigt ordnad samt någon tids erfarenhet vunnits

i afseende å ändamålsenligheten af samma plan, icke vara i tillfälle att med

tillförlitlighet bedöma, om och i hvad mån några till minskning i anslagsbeloppen

ledande jemkningar eller någon inskränkning i undervisningens omfång lämpligen

kunde ske.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Då det väsendtligaste hindret för åstadkommande af den utredning, sednaste

Riksdag, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, ifrågasatt, numera blifvit undanröjdt

derigenom, att skolan med innevarande termin i den nya lokalen börjat sin

verksamhet, samt det, enligt Utskottets åsigt, är af vigt, att undervisningsplanen

så fort som möjligt blifver ordnad i öfverensstämmelse med skolans egentliga ändamål,

har Utskottet trott anledning förefinnas till förnyande af den underdåniga

anhållan, som vid sista riksdagen gjordes i sammanhang med då beviljadt anslag till

slöjdskolan, och hemställer derföre:

a) att anslaget till Stockholms slöjdskola må, i enlighet

med hvad Kongl. Maj:t äskat, för år 1869 upptagas

till 58,900 R:dr, under vilkor att, om å 1868 års anslag besparing

uppstår, beloppet af sådan besparing skall afräknas

från det anslag, som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt; och

b) att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må i underdånighet

anhålla, att undervisningsplanen måtte blifva ordnad i

öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, och

att Kongl. Maj:t täcktes för nästsammanträdande Riksdag framlägga

ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat.

ingående fur- 17:0. För inrättande af eu i samband med den tekniska elementarskolan i

hojdt anslag Borås stående väfskola har Kongl. Maj:t äskat dels för en gäng till första upp^kulan

i!U sättningen af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och . dels tillsvidare årligen på

Borås. extra stat för skolans underhåll ett lika belopp eller 4,500 R:dr; dock med vilkor

att, om ifrågavarande väfskola skulle blifva i behof af ytterligare penningeanslag,

sådant bör vid länets landsting eller eljest inom orten beredas till belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget.

Genom den utredning, som rörande denna anslagsfråga finnes intagen i

Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, sidd. 23— 29), synes nyttan och behöfligheten utaf

en på föreslaget sätt inrättad väfskola vara till fullo ådagalagd, äfvensom svårigheten

att utan understöd af allmänna medel tillvägabringa en sådan skola. Dock

har Utskottet ansett det vara med billighet öfverensstämmande, att länet eller orten,

för hvilken den ifrågaställda undervisningsanstalten kommer att blifva till omedelbar

fördel, redan från början i kostnaderna för skolans årliga underhåll deltager med

ett belopp, motsvai''ande hälften af statsanslaget; hemställande af sådan anledning

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte på

det sätt bifallas, att för inrättande af en i samband med den

tekniska elementarskolan i Borås stående väfskola må för år

1869 på extra stat anvisas:

a) dels till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500

R:dr; och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 30.

15

b) dela för skolans underhåll 3,000 E:dr; dock med vilkor att

från länets landsting eller eljest inom orten tillskjutes det

ytterligare belopp af 1,500 R:dr, som jemte det nu tillstyrkta

statsbidraget beräknats vara för skolans underhåll erforderligt.

18-0. Sedan Kommers-kollegium, som till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

anmält en af Direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö gjord framställning

att, med ändring af de för skolan fastställda stadgar, hvari elevernes antal be.

stämdes till högst 50, rättighet måtte meddelas att i läroverket mottaga så många

elever, som dess lokal och lärarekrafter medgåfve, för hvilket ändamål skolan

skulle på trenne afdelningar fördelas samt att i sammanhang dermed en tillökning

i skolans årliga anslag måtte beredas, dervid af skäl. som i Statsråds-protokollet

(Bil. N:o 5, pag. 32) finnas angifna? i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t

täcktes i nådig Proposition till Riksdagen för Malmö tekniska elementarskola äska

ett med 4,500 Rall- ökadt belopp, så att årliga anslaget till samma skola komme

att från och med år 1869 uppgå till 16,500 R:dr; så har Kongl. Maj:t på de af

Kommers-kollegium andragna skäl föreslagit, att för ifrågasatt utvidgning af Malmö

tekniska elementarskola erforderlig tillökning i skolans anslag beviljas med

4,500 R:dr.

Utan att bestrida det af Direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö

äfvensom af Kommers-kollegium vitsordade behof af en förändrad organisation af nämnda

skola, har Utskottet likväl föreställt sig, att den nödiga utvidgningen skulle kunna

åvägabringas, utan att skolans anslag behöfde ökas. Ett stöd för denna åsigt har

Utskottet hemtat af den omständigheten, att de tekniska undervisningsanstalterna i

Norrköping, Örebro och Borås, uti hvilka antalet elever under läseåret 1866—1867

utgjorde i Norrköping 63, i Örebro 38 och i Borås 47, sedan flera år tillbaka

varit ordnade på trenne afdelningar, utan att någon förhöjning af dessa skolors

anslag, hvilka utgå med enahanda belopp som det till skolan i Malmö, eller med

12,000 R:dr, varit ifrågasatt. Af sådan anledning hemställer Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit icke må af

Riksdagen bifallas.

19:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

framställning derom, att hela det till Falu bergsskola nu utgående anslag under

rubriken: “ Undervisning sanstalter för bergsbruket“ skulle öfverföras till Teknologiska

institutet, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det anslag, hvarifrån bidragen till ej

mindre berörda institut än öiriga tekniska läroanstalter för närvarande utanordnas,

eller det till “ Undervisningsanstalter för slöjderna11, måtte i Riks-staten erhålla eu

mera omfattande rubrik och sålunda benämnas: anslaget till “ Undervisningsanstalter

för bergsbruk och slöjder11; hvilken nådiga framställning torde

af Riksdagen bifallas.

Avgående utvidgning

af tekniska

skolan i

Malmö.

Öfverflyttning

afl anslaget

till undervisningsanstalter

för bergsbruket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna
Angående

för- 20:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 279) har Herr

delning af an- (j y gvanlerg föreslagit, att de medel, som till reseunderstöd åt sådane arheleunderstödåt

ture i de särskilda näring sy rlcena, livilka önska i främmande länder förvärfva

arbetare. sjg jj]caife insigt er och konstfärdighet, nu äro ställda till Kommers-kollegii förfogande,

måtte blifva så fördelade, att 3,000 R:dr finge disponeras af Styrelsen för

Stockholms stads handtverksförening, hvilken styrelse skulleega att utvälja subjekter och,

sedan lämplig tid blifvit af styrelsen bestämd, till hvar och en af dem vid afresan

utbetala 150 å 200 R:dr samt, sedan de ett år vistats utomlands, efter reqvisition

till dem öfversända ytterligare 150 å 200 R:dr.

Hvad beträffar dispositionen af ifrågavarande, vid 1862—1863 års riksdag

å ordinarie stat uppförda anslag, som vid näst påföljande riksdag förhöjdes från

3,000 R:dr till 6,000 R:dr, har Utskottet inhemtat, att Kongl. Maj:t uti nådigt

Bref af den 13 November 1863 anbefallt Kommers-kollegium att årligen kungöra

viss tid, inom hvilken ansökningar om erhållande af understöd från detta anslag

böra inlemnas till Kollegium, som derefter har att de inkomna ansökningarne till

Kongl. Maj:t öfverlemna; och är tillika i nåder stadgadt, att de yrkesidkare, som

häraf komma i åtnjutande, böra sednast inom tvä månader efter återkomsten till

fäderneslandet till Kommers-kollegium afgifva berättelse om hvad de under sin

vistelse i utlandet varit i tillfälle att inhemta i afseende å de till deras yrken

hörande ämnen. Hittills har Kongl. Maj:t, efter granskning af de sålunda insända

ansökningarne, för hvarje år bestämt såväl hvilka personer, som skulle af reseunderstöd

komma i åtnjutande, som de särskilda belopp, hvilka hvar och en

tilldelats.

Vid sådant förhållande och då den af motionären ifrågasatta anordningen,

hvarigenom dessutom hälften af detta statsanslag uteslutande skulle komma en enda

kommun till godo, icke synes ega något företräde framför det sätt, som för närvarande

iakttages vid dispositionen af dessa medel, hemställer Utskottet,

att Herr C. T. Svanbergs ofvanberörda motion må lemnas

utan afseende.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

Angående ord- 21 :o. Jemte anvisande af 5,000 R:dr till Skeppsbyggeri-institutet i Carls
nande

af un- krona anhöll sist församlade Riksdag i underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t

skewbwqeri. täcktes låta undersöka och utreda, hvilken af de navigationsskolor i riket, der undervisning
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stma-Ufakultet* Utlåtande N:o 30.

17

dervisning i ångmaskinlära eger rum, bäst egnade sig för sådan utvidgning, att tlieoretisk

och praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde

meddelas, samt derefter till näst sammanträdande Riksdag göra den nådiga framställning

i ämnet, som kunde af omständigheterna påkallas.

Till följd häraf och sedan Kommers-kollegium, efter vederbörandes hörande,

i ämnet inkommit med underdånigt yttrande (se Statsråds-protokollet bil. N:o 5 sid.

35—-37) har Kong], Maj:t, som lika med Kommers-kollegium ansett, att undervisningen

i skeppsbyggeri lämpligast och med besparing i statsutgifterna kunde iörenas

med navigationsskolan i Göteborg, hvilken ort, genom jernvägsförbindelser i

dera rigtningar, numera jemväl borde anses vara beqvämligt belägen för de elever,

som från olika delar af landet kunde vilja der genomgå den blifvande lärokursen,

nu föreslagit, att för ordnandet af undervisning i skeppsbyggeri vid navigationsskolan

i Göteborg förhöjning af nämnda skolas ordinarie anslag måtte beviljas till

belopp af 4,150 R:dr.

Efter pröfning af hvad i ämnet finnes i Statsråds-protokollet anfördt, samt

efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, har äfven Utskottet

kommit till den åsigt, att navigationsskolan i Göteborg bäst egnar sig för sådan

utvidgning, att theoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion samt i

skeppsbyggeri der kan meddelas; och då stadsfulimägtige i Göteborg förklarat, det

de ej hade något att erinra mot skollokalens användande för undervisning i berörda

ämnen, torde något hinder för den ifrågasatta anordningen icke möta, så framt

Riksdagen beviljar den tillökning i årsanslaget till navigationsskolan, som för omförmälda

utvidgning derstädes kan erfordras. Beträffande sistnämnda fråga har,

vid granskning af det utaf direktionen för skolan i sådant afseende afgifna förslag

till stat, Utskottet, med biträdande af den utaf Kommers-kollegium uttalade och af

Kong!. Maj:t gillade åsigt rörande nedsättning af föreståndarens arfvode till 300

R:dr, i öfrig! icke haft vid förslaget annat att erinra, än att för bestridande åt

sekreteraregörömålen hos navigationsskolans direktion upptagits ett särskilt arfvode

å 10) R:dr, hvars anvisande Utskottet ansett sig icke ega anledning tillstyrka,

helst'' dylika arfvoden vid öfriga navigationsskolor icke ifrågakommit; hemställande

alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må på det

sätt bifallas, att för ordnandet af undervisning i skeppsbyggeri

vid navigationsskolan i Göteborg nämnda skolas anslag

förhöjes med 4,050 R:dr.

22:o. I sammanhang med den i nästföregående punkt omförmälda nådiga Angående

framställning, och då det icke vore''med billighet öfverensstämmande, om de elever,

som vid skepp stygg er iinstitutet i Carlskrona redan hunnit den utbildning, att de Carlskrona.

voro färdige till afgående våren 1869, skulle, för afselande af sin kurs, under

Jjih. till Rikad■ Prut- 1808. 4 Somt. I Afd. 10 Haft. 3

I

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Aflöning åt

Styrelsen för

allmänna vägört

vattenbyggnader.

Angående

Konvoj-kommissariatets

indragning

m. m.

några månaders tid förflyttas till den blifvande nya läroanstalten i Göteborg, samt

då det ock vore särdeles önskligt, om äfven åt dem, som sluta sin lärotid våren

1870, bereddes möjlighet att få fullgöra sin afgångsexamen vid det gamla läroverket,

har Kongl. Maj:t tillika föreslagit att för beredande af fortsatt undervisning åt de

elever, som nu äro vid skeppsbyggeriinstitutet i Carlskrona inskrift, så att åtminstone

de, som sluta sin kurs våren 1869, må kunna der få undergå afgångsexamen,

på Riksgälds-kontoret måtte anvisas ett extra anslag till belopp af högst

3,000 R:dr att i mån af behof få användas.

På de skäl, som här ofvan finnas anförda, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3.000 R:dr att i mån af behof för ifrågavarande ändamål användas.

23:o. 1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att

nedanstående anslag till lika belopp med de vid sednaste Riksdag beviljade måtte

äfven nu på extra stat uppföras, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte för år 1869 anvisa:

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess biträden i hufvudstaden och landsorten

32,800 R:dr.

b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

30.000 R:dr.

c) till arfvoden för ingeniörelevers undervisande vid krigshögskolan

3,000 R:dr; samt

d) till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.

Korn oj-kommissariatet,

24:o. Sedan Kongl. Maj:t genom beslut den 15 sistlidne November förordnat,

att Konvoj-kommissariatet skulle med 1867 års slut upphöra såsom särskildt

embetsverk, samt att handels- och sjöfartsfondens tillgångar då skulle öfverlemnas

till Statskontoret, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den under “diverse anslag''*

förekommande rubriken “Konvoj-kommissariatet" må förändras till “Handels- och

sjöfartsfonden, förslagsanslag att utgå direkte af tull medlen".

Under förmenande att berörda anslag, 750,000 R:dr, för den närmaste

framtiden icke vore för handels- och sjöfartsfonden behöfligt, har uti eu inom

Andra Kammaren väckt motion (N:o 115) Herr Nils Larson på anförda skäl

föreslagit, att detsamma icke måtte för 1869 beviljas, — ett förslag som jemväl

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 30.

19

blifvit af Herr Jöns Pehrsson (i motion N:o 268) framstäldt. I sammanhang med

dessa motioner, hvilka blifvit till Stats-Utskottet remitterade, har Utskottet jemväl

fått del af ett vid remissen af den förra motionen utaf Statsrådet och Chefen för

Civil-departementet afgifvet yttrande, deri bland annat anförts, hurusom Rikets

Ständer vid 1.860 års riksdag i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställt,

huruvida icke Konvoj-kommissariatet, som besörjde förvaltningen af handels- och

sjöfartsfonden kunde indragas och dess bestyr med denna fond öfverlemnas till

Statskontoret. I denna underdåniga skrifvelse yttrades bland annat, att genom

det väckta förslaget åsyftades icke någon sådan åtgärd, som kunde leda till inskränkning

i den myndighet, hvilken Kongl. Maj:t egde att öfver handels- och

sjöfartsfonden utöfva, utan lemuade fondens förflyttning till Statskontoret denna

dispositionsrätt oförändrad. Vid slutlig föredragning i nästlidne November månad

af omförmälda underdåniga skrifvelse hade Kongl. Maj:t, med afseende å berörda,

af Rikets Ständer lemnade, betryggande förklarande om dispositionsrätten, äfven

medgifvit, att Konvoj-kommissariatet skulle indragas och handels- och sjöfartsfonden

öfverflyttas till Statskontoret. Motionen afsåge nu att undandraga fonden dess

egentliga årliga inkomst, som för bestridande af de på fonden anvisade utgifter

vore . alldeles nödvändig. Ett dylikt förslag förefölle oväntadt, då man besinnade,

dels att vid 1856 års riksdag Ständerna i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

förslag förklarat, att ett bidrag af minst 750,000 R:dr skulle årligen på Statsverket

till fonden utgå, dels ock att Ständerna uti de anförda orden af deras vid

1860 års Riksdag fattade beslut gifvit en särskild bekräftelse på Kongl. Maj:ts dispositionsrätt

öfver denna fond, hvilken dispositionsrätt vore föga värd, om man

beröfvade fonden dess egentliga inkomst.

Den kalkyl, motionären uppgjort, afsåge att visa, det de i staten upptagna

utgifter från denna fond kunde för år 1869 bestridas utaf redan befintliga tillgångar,

nemligen dels den vid 1868 års slut beräknade behållningen och dels de ränteoch

kapitalinbetalningar å fondens utestående fordringar, som kunde väntas ske

under år 1869. Men motionären hade dervid beräknat utgifterna under den förutsättning,

att någon annan anvisning på fonden icke skulle ega rum detta år, än

hvad den permanenta staten upptoge. Nu förhölle det sig emellertid så, att för

detta år redan vore å fonden anvisade ej mindre ett lån å 20,000 R:dr, än äfven

ett bidrag till Telegrafverket af 94,400 R:dr, hvilka belopp icke funnes i den ordinarie

utgiftsstaten upptagne. Dessutom hvilade oföredragna hos Kongl. Maj:t flera

ansökningar om lån ur denna fond till ett sammanlagdt belopp af mellan 100,000

och 200,000 R:dr. Ett bifall till motionärens framställning skulle således innefatta

ett beslut från Riksdagens sida att, utan Kongl. Maj:ts derom uttalade åsigt, indraga

handels- och sjöfartsfondens egentliga årsinkomst samt dymedelst tillintetgöra

betydelsen af den Kongl. Maj;t tillförsäkrade dispositionsrätten, hvilken under ifrågavarande

år 1869 blefve snart sagdt ingen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ståts-Utskottet» Utlåtande N:o 30.

I den af Riksdagen Kongl. Maj;t tillförsäkrade dispositionsrätt öfver handels

och sjöfartsfonden torde någon rubbning icke böra ifrågasättas; men då Utskottet

vid gjorda beräkningar funnit, att utan fondens minskning, dess utgifter för nästkommande

år kunna med élt vida mindre anslag än det nu derför uppförda, och

i öfrigt påräkneliga inkomster bestridas, samt Statsverkets betryckta ställning gör

nödvändigt att, der sådant utan verklig olägenhet kan ske, så mycket som möjligt

inskränka utgifterna, tvekar Utskottet icke att tillstyrka,

a) att Riksdagen må Herrar Nils Larsons och Jöns

Pehrssons framställningar i den mån bifalla, att anslaget till

handels- och sjöfartsfonden nedsättes till ett belopp af 250,000

R:dr; och

b) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om förändring af anslagets

rubrik må af Riksdagen bifallas.

Statens Järnvägstrafik.

Angående ut- 25:°. I fråga om anvisandet af erforderliga medel till de med denna trafik

giftema för förenade utgifter kommer Utskottet framdeles att, efter pröfning af Kongl. Maj:ts

S''lägurafik nådiga framställning i ämnet, afgifva särskildt utlåtande,

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

Ö/riga anslag. 26:o. Herr Jons Pehrsson har uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 268), bland annat, anhållit, det Stats-Utskottet ville tillse, i hvilka delar det

finnes möjlighet göra indragningar i de speciela summorna på Sjette Hufvudtiteln,

och en af Herr Carl Anders Larsson i samma Kammare väckt motion (N:o 27*)

innefattar, bland annat, det yrkande, att Riksdagen måtte besluta indragning eller

nedsättning af alla sådana anslag på Sjette Hufvudtiteln, som icke motsvara det

med dem åsyftade ändamål. Men då Utskottet efter noggrann pröfning af de särskilda

anslagsbehofven under denna Hufvudtitel icke funnit anledning dervid framställa

andra förslag än de här ofvan gjorda, hemställer Utskottet,

att öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag

må bestämmas till enahanda belopp, som nu i gällande Riksstat

äro upptagna;

kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit samt med

tillämpning af Riksdagens beslut att spanmålens förslagspris höjes med 10 öre för

kubikfoten, hufvudtiteln att minskas med 483,400 R:dr och dess slutsumma, sedan

för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifvit med 75 öre

nedsatt, att uppgå till 3,443,500 R:dr, på sätt närlagde Tab. Litt. A. närmare utvisar;

hvarförutan under denna Hufvudtitel komma att uppföras anslag för utgifterna

vid Statens jernvägstrafik, hvilka af Kongl. Maj:t beräknats till 4,150,000 R:dr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o SO.

21

27:o. Slutligen anser sig Utskottet böra anmäla, att, med anledning af de Andag

i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjoida fram- fiussanläijgställningar

om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbygg- ningar m. m.

nader, för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningai in.

fl. allmänna arbeten. Utskottet, i likhet med hvad vid närmast föregående riksdagar

iakttagits, öfver dessa frågor kommer att särskildt Utlåtande afgifva, äfvensom

Utskottet framdeles kommer att meddela yttrande angående Herr Ola Lassons (i

motion N:o 31 mom. 2 väckta förslag om reglering af landssekreterarnes aflöning.

Stockholm den 27 Februari 1868.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr.son Posse.

Reservationer:

Grefve L. af Ugglas anmälde, att han ej deltagit i Utskottets beslut under

punkten 2, angående Kommers-kollegium.

Vid 17:de punkten (angående anslag för en väfskola i Borås): af Grefve Arvid

Fr:son Posse, Herrar L. J. Hjerta, Carl Tf var sson, Erik Er sson, P. O. Korn/olåt

och Per Nilsson i Espö\

af Herr Carl Anders Larsson “på den grund att förra Riksdagen afslog

Grefve E. Sparres motion om endast hälften af den nu äskade summan, äfvensom

derföre att berörda skola kan använda det ordinarie anslaget, 12,000 R:dr, på ett

sätt, som medför det åsyftade ändamålet, utan att belasta Statsverket med nämnda

utgifter."

Vid 2å punkten mom. a (angående anslag till handels- och sjöfartsfonden):

af Grefve L. af Ugglas: “På grund af en till 1856—1858 års Riksdag framställd

nådig Proposition beslöto Rikets då församlade Ständer att, i stället för den till 10

procent af tullbeloppet bestämda afgift, som till handels- och sjöfartsfonden ingick,

ett belopp af minst 750,000 R:dr skulle af inflytande tullmedel till Konvoj-kommissariatet

inbetalas; börande, då tullinkomsterna öfverstiga 15,000,000 R:dr, ersättningsanslaget

ökas med 5 procent på det öfverskjutande tullbeloppet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stuts-Utskottets Utlåtande Abo 30

Vid 1860 års riksdag framställde Rikets Ständer underdånig anhållan, att

Konvoj-kommissariatet måtte indragas; bifogande härvid den uttryckliga förklaring,

att “förslaget icke åsyftade någon åtgärd, som kunde leda till inskränkning i den

myndighet, hvilken Kongl. Maj:t egde att öfver handels- och sjöfartsfonden utöfva,

lemnande fondens förflyttning till Statskontoret denna dispositionsrätt oförändrad.’’

— Med början af nu ingångna år har fonden till Statskontoret blifvit öfverflyttad.

Denna Kongl. Maj:ts åtgärd var knappt vidtagen, förrän, uti afgifven motion, Herr

Nils Larson föreslog, att det vederlag af 750,000 R:dr, som blifvit till fonden anslaget,

skulle för år 1869 indragas; grundande motionären sin framställning deruppå,

att de besparingar handels- och sjöfartsfonden vid slutet af innevarande år — enligt

hans förmenande — skulle ega, jemte inflytande ränta och andra inkomster,

kunde betäcka fondens utgifter nästkommande år. — Denna motion har af Statsutskottet

blifvit så till vida tillstyrkt, att Utskottet förordar vederlagets nedsättande

till 250,000 R:dr

Uppenbart är att rättsfrågan här är den förherrskande. Har Utskottet, har

Riksdagen, sedan den tillförsäkrat Kongl. Maj:t full dispositionsrätt af nämnda fond,

rättighet att utan Kongl. Maj:ts medgifvande rubba detta aftal? — Inom Utskottet

har framhållits, att dispositionsrätten endast skulle röra sjelfva fonden, men icke betingade

att tillskotten skulle oförändrade dit ingå; det vill säga, tillförsäkrade egendomen

men icke "dennas intrader, genom hvilka samma egendom vidlådande förbindelser

skulle kunna fyllas. Jag behöfver knappt påpeka det advokatoriska uti denna

argumentation. Jag behöfver det så mycket mindre, som, äfven om man antoge

densamma, rättsförhållandet icke blefve förbättradt. De utgifter, som åligga denna

fond, dels till föremål tillhörande sjelfva fondens verksamhet, dels på grund af erbjudanden

af Kongl. Maj:t gjorda •— ibland hvilka må nämnas inlösande af Oresundsoch

Schelde-tullarne — uppgå enligt motionärens egen uppgift till något öfver 655,000

R:dr, hvartill ytterligare komma 50,000 R:dr såsom bidrag till en pensionsanstalt

för sjömän. Att betäcka denna utgift anslår nu Utskottet 250,000 R:dr, hvilka, tillagda

fondens årsinkomst — som af motionären beräknas till 234,000 R:dr, men som

för åren 1864—1866 i medeltal endast utgjort 151,309 R:dr — gifva eu summa af, i

rundt tal, 400,000 Rall-. En brist förefinnes således af 300,000 R:dr, som icke kan

fyllas, med mindre än att, såsom motionären äfven tydligen påpekar, fondens besparingar

tillgripas. Huruvida sådana verkligen komma att förefinnas, är mer än tvifvelaktigt.

Men äfven om så blefve förhållandet, torde skilnad icke kunna göras

emellan sjelfva fonden och de besparingar, som dess förvaltning kunnat lemna. Ett

tillgrepp af de sednare är ett tillgrepp af den förra, är ett ingrepp uti den uteslutande

dispositionsrätt, som blifvit Kongl. Maj:t tillförsäkrad.

Det är emot denna åtgärd, som jag nedlägger den allvarligaste reservation.

Ej nog med att detta beslut måste framkalla en konflikt Statsmagterna emellan, det

/

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30. 23

kan äfven för lång tid rubba det förtroende som för dessa Statsmagters goda samverkan

är nödvändig.

Man torde vilja fråga mig, huruvida jag anser att nedsättning uti det år

1857 bestämda anslaget till handels- och sjöfartsfonden under ingå förhållanden bör

ega rum. — Påtagligt är att då — såsom äfven af motionen synes — afgifterna till

konvoj-Jcassan af ålder genom Kongl. kungörelser bestämdes och äfven regleringen

af år 1835 — genom hvilken afgiften till 10 procent af tullbeloppet sattes — skedde

genom sådan kungörelse, föranledd af Rikets Ständers hemställan, Kongl. Maj:t icke

kunde år 1857 afse att utbyta en fonden sålunda tillkommande inkomst emot ett osäkert,

öfvergående anslag, utan emot ett för framtiden bestämdt och försäkradt. Icke

heller kan med fog anmärkning göras emot det sätt, uppå hvilket fondens medel och

besparingar blifvit använda, enär med dem blifvit bestridda utgifter, som eljest genom

dryga direkta anslag måst betäckas — exempelvis de elektriska telegraferna,

hviikas anläggning, m. in. fonden bestridt med en kostnad öfverstigande tre och en

half millioner. Detta oaktadt anser äfven jag, att, om det skulle visa sig att fondens

årsinkomster blefve öfverflödande och om man ur konstitutionel synpunkt pröfvar

rigtigare att genom bestämda anslag understödja hvad eljest Kongl. Maj:t med

de uppkomna besparingarne kunde ombesörja, en framställning till Kongl. Maj:t bör

göras om nedsättande af det anslag, som ifrån Statsverket fonden tillflyter; en framställning,

som säkerligen komme att beaktas. Till en sådan är dock tidpunkten

ännu icke inne, enär räkenskaperna utvisa att — om ifrån fondens tillgångar afdrages

den ingenting afkastande fordran, som fonden af Telegrafverket eger — det

återstående kapitalet under åren 1864—1866 minskats med nära 240,000 Riksdaler."

af Herrar J. M. Björnstjerna och F. W. LeijonancJcer.

af Herr C. F. Wcern, som, jemte det han såsom sill reservation upptog andra

utgiftsafdelningens förslag till yttrande angående denna punkt, särskildt reserverade

sig emot Utskottets förmenande, att handels- och sjöfartsfondens inkomster, efter ett

afdrag af 500,000 R:dr, skulle vara tillräckliga till bestridande af dess utgifter, utan

att sjelfva fonden behöfde anlitas, såsom icke med verkliga förhållandet öfverensstämmande.

Andra Utgiftsafdelningens förslag till yttrande lydde sålunda:

“I sammanhang med denna motion, hvilken blifvit till Stats-Utskottet remitterad,

har Utskottet jemväl fått del af ett vid remissen deraf utaf Statsrådet och

Chefen för Civil-departementet afgifvet yttrande, deri, bland annat, anförts, hurusom

Rikets Ständer — — — — — — — — — — — — _ _

samt dymedelst tillintetgöra betydelsen af den Kongl. Maj:t tillförsäkrade dispositionsrätten,

hvilken under ifrågavarande år 1869 blefve snart sagdt ingen.

Med afseende å hvad Chefen för Civil-departementet sålunda anfört och då

Rikets Ständer uti ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af den 22 Oktober 1860,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

efter föregången utredning af handels- och sjöfartsfondens tillkomst och användning,

uttryckligen förklarat, att fondens öfverflyttning till Statskontoret icke åsyftade någon

inskränkning i den myndighet Kong!. Maj:t deröfver egde utölva, utan lemnade

dispositionsrätten af densamma oförändrad, får Utskottet, som tagit kännedom om

handels- och sjöfartsfondens räkenskaper för de sednare åren och dervid funnit berörda

fond äfvensom de till densamma anslagna medel väl behöfliga för dermed af
sedda

ändamål, hemställa, . _ »-no

att Herr Nils Larsons omförmälda motion icke må till någon

åtgärd föranleda."

af Herrar R. Montgomcry-Cederhjélm och N. H. Selander.

af Friherre N. A. Silf verschiöld: “Emot Stats-Utskottets fattade beslut, att å det

vid 1856 års riksdag för handels- och sjöfartsfonden bestämda anslag, 750,000 R:dr,

tillstyrka indragning af 500,000 Rall-, får jag anmäla min reservation, emedan, enligt

min mening, Riksdagen ej ensam egen rätt, att genom minskning eller indragning

af förenämnda anslag göra någon inskränkning i den fria dispositionsrätt af

denna fond och dess intrader, hvarom Rikets Ständer, vid 1860 års riksdag, Kong].

Maj:t tillförsäkrat."

Häruti instämde Friherre F. A. Fund och Herr J. O. Geijer.

af Herr F. Brusewitz.

*

STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Norman, 1868

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. Litt. Å. Riks-statens Sjette Hufvudtitel

186 8 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, enligt

markegång’

på

förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å

2 R:dr

kbfn.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kbfn.

R:dr.

36.000

17.000

45,600

88,750

29,700

ö.

97,300

6,000

77,267 j—

1,067,390 82

R:dr.

154,079

o.

Kft.

69 5,886

R:dr. ö.

11,773

20

Summa

Riksmynt.

Kft.

7,749

k.

R:dr.

5,000

1,03913! 17,423 71

8

R:dr.

36.000

17.000

45,600

88,750

29,700

15,498

60

97,300

6,000

77,267

1,248,742

31

20 38 1

S:gr

Tpt

125,000]

50

— 184169

5,000''H

76|20| 18,547

24]

17 7

3540

Civil-Departement-et.

Statsråden utan Departementer 3 å 12,000 R:dr

Departements-chefen ................................................

Departementets Expedition ......................................

Kommers-kollegium:

Nuvarande anslaget ........................................................ ............................................— 88,750: —

Af går: Aflöningen för en indragen registratorsbefattning........................ 2,200: —

hvarifrån likväl afräkna» ett den qvarvarande registratorn och arki
varien

hos Kollegium tillagdt arfvode af ......................................... 400: — 1,800: —

Statistiska Tabell-kommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån

15,450:

Reservations-anlagen;

Till Bibliothekets underhållande ............................................... 1,000: —

» arfvoden åt tillfälliga biträden ................................................- 7,250: —

» det officiela statistiska trycket ................................................... 5,000: —

» en statistisk tidskrift .............................................................. 1,000: —

14,250: —

Landtmäteristaten .............................................................

För Rikets ekonomiska karteverk, lieservations-anslag

Ofverståthållare-em betet "..............................................

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet.

Tillkommer: Ersättning till landsstatstjehstemän

för af dem frånträdda boställen.... 6,474:

Värdet af här nedan för Landskamereraren

i Skaraborgs län afdragna

oindelta spanmål 214 kbf.

2 k:r .........................................._ 428: 40.

Af går: Af Landshöfdingens i Kronobergs län

aflöning ..........................................................

2:ne ä aflöningsstaterna för Skaraborgs och

Gefleborgs län odisponerade belopp ............

Indelta räntor:

1,067,390: 82.

6,902: 40. 1,074,293: 22.

125: —

94: 40.

Nuvarande beloppet...............................................

Af går: Räntor af till Statsverket indragna boställen

..................t............................................

154,079: 69.

617: 41.

219: 40. 1,074,073:

Tillkommer: Värdet af här nedan för Landshöfdingen i Skaraborgs

län afräknade oindelta spanmål 1 kbf. 2 k:r ............

Indelt spanmål: Mått.

Nuvarande anslag ............................................... 5,886: 6.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre

pr kbf. ............................................................... ..—

153,462: 28.

2: 40.

Värde.

11,773: 20.

153,464: 68.

588: 66.

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag.

S:gr 5,886: 6.

Mått.

7,749: 3.

- 12,361: 86.

Värde.

15,498: 60.

Af går:

Af den vid sistfidne riksdag för Landshöfdingen

i Skaraborgs län uppförda ersättning för

afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor.

..................... 1: 2. 2: 40.

Den under Landskamererarelönen

i samma län

inbegripna spanmål .... 214: 2. 428: 40.

215: 4.

Återstår: ................

Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10

7,533: 9.

öre pr kbf.

430: 80.

15,067: 80.

753: 39.

S:gr 7,533: 9.

— 15,821: 19.

Särskild! förslagsandag för Landsstaterna i länen.

Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:

Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar ..........

Gästgifvares friheter:

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat .......................................................................

Indelta räntor dito dito ..........................................................................

Indelt spanmål: Mått. Värde.

Nuvarande anslag ............................................................... 4: 1.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kbf.--—

4: 1.

8: 20.

- 41.

125,000

270 09

S:gr_

Oindelt spanmål:

Nuvarande belopp ...................................................................

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kbf.

Mått. Värde.

38: 1. 76: 20.

----- 3: 81.

S:gr 38: 1.--

1,039: 13.

17,423: 71.

8: 61.

80: Öl.

Förslag till blifvande Riks-stat:

F örsl a g’

Penningar.

Indelta

räntor, en- ligt mar- kegång på

förslag.

Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande,

Reservations-anslag....................................................................................................................................

Färjor och färjekarlar:

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat

Indelta räntor dito dito

1,596,096

95

171,688

09

5,908

4

11,81680

7,787

4

15,574

80

1,596,09695

171,688|09

,5,908

4

11,81680

7,787

4

15,574)80

1,795,176

64

Indelt spanmål: Mått. Värde.

Nuvarande anslag................................................................... 17: 7. 35: 40.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kbf. —— — L 77.

S:gr 17: 7. _

50: —

184: 69.

37: 17.

S:gr

Spanmål.

R:dr.

o.

36,000]—

17,000

45,600

86,950

29,700

97,300

6,000

77,267

1,074,073 82

i

5,000 —

R:dr.

Kft.

k.

153,464 68 5,886

Transport

.,939

125,000

13 17,423

R:dr.

o.

Kft. k.

71

12,361

Indelt

på förslag.

Oindelt.

Summa

Mått.

Värde å

2 R:dr 10

öre kbfn.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 Rtdr 10

öre kbfn.

Riksmynt. ]

1

R:dr.

86 7,533

8 61

38

15,821

19

80|01

R:dr.

36,000

17,000

45,600

86,950

29,700

97,300

6,000

77,267

1,255,721

55

5,000 j
-

18,551

125,000

46

50

-

184

69

17

7

7

17

—

—

—

—

271

86

1,600,979

95

171,073

08

5,908

4

12,407

64

7,572

-

15,901

20

1,800,36187

1,600,979|95

171,073|08

5,908

| 4| 12,407 64

7,572-

15,90l|20

1,800,361187

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1868, N:o 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tpt

S:gr

1 B 6 8 års Rik s-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, enligt

markegång

på

förslag.

R:dr. ö. j R:dr,

|

1,596,09(5 95 171,688

63,0(i0-

12,000;-

164,600!

42.450

;

40,900j—

49,545;-

S p a n m å 1.

Indelt på förslag.

Mått.

Värde å

2 R:dr

kbfn.

Oi ndelt.

Mått.

Värde förslagsvis

å

2 R:dr

kbfn.

Summa

Riksmynt.

Eft.

5,908

216,300|

k. R:dr.

11,816

25,500

44,300

22,500

7,500

8,702

ö.; Kft.

80 7,787

R:dr.

15,574

58

330; 7

16,100|-

23,845

661U0

R:dr.

1,795,176

63.000

12.000

164,600

42,450

40,900

50,20640

Transport

Jordbruket, handeln och nåringarne. Reservationsanslag.

42,450:

1,000:

713,397 58 23,845

321--

216,300

Skiften och afvittringar ....................................................................

Vägar och kommunikationer .............................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar .........................................

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

Nuvarande belopp .......................................................................................

Tillkommer för tvänne ingeniörers uppflyttning i högre lönegrad ...........................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinarmanäringar .......................................................

Hästafvelns förbättrande:

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat ......................................................................... 49,545:

O in del t spanmål: Mått. Värde.

Nuvarande anslag ........................................................... 330: 7. 661: 40.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre

Pr kbf- ..........................................................................— 33: 07.

S:gr

330: 7.---

694: 47.

35

110,000;—;

4,500

2,700

36

2,946

750,000

440,000

27

S:gr

S:a

50,023

15,000

15,600

43

71

40

25,500

44,300

22,500

7,500

32,619

30

16,100

366

732

80

1,165! 5

623

1,387,22379 2,946

27

3,696,718:32) 198,479)68

5,908 4

1,788

11,816 80 9,942

2,331

1,246

737,975

70

110,000

2,331

60

4,500

6,893

Undervisningsanstalter för slöjderna.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:

Nuvarande anslag till undervisningsanstalter för slöjderna ....................................... 216,300: —

Tillkommer: Förhöjning i anslaget för:

Teknologiska institutet ................................................... 6,000: _

Från anslaget: »Undervisningsanstalter för bergsbruket»

omförde .............................................................. 7,500: _

Anslagsförhöjning för Chalmerska slöjdskolan i Göte
borg.

........................................................................*..... 5,250: — 18,750: —

Af g år af anslaget till slöjdskolan i Stockholm ............................... 5,100: _ 13 350. _

Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................................

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:

Nuvarande belopp................................................................................ 44 300'' _

Tillkommer förhöjning i anslaget för navigationsskolan i Göteborg för ordnandet af

undervisning i Skeppsbyggeri ................................................................................... 4 050'' —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart........................................................................--

Undervisningsanstalter för bergsbruket.

Detta anslag upptages här ofvan under rubrik: Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat............................................................................ g 732- 53

Indelta räntor d:o d:o .............................................................. ... 23 845'' 32*

Oindelt spanmål: Mått. yärde<

Nuvarande belopp........................................................................... 35. 7 7,. ^

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kft ........ — _ 3: 57)

S:gr 35: 7.--

74: 97.

Fiskerinäringens understöd

S:gr

Diverse anslag.

U(flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ................................................

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling:

Nuvarande anslag ...................................................................

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kft ....................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ...........................................

Matt. Värde.

1,165: 5. 2,331:

--— 116: 55.

8

3,577

6j 19,885

60

20

750.000

440.000

50,023

15,000

15,000

23) Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag:

Penningar såsom i 1868 års Riks-stat............................................................................ 2 700- 36

Indelta räntor d:o d:o .......................................................2946'' 27

Oindelt spanmål: Mått. Värde

Nuvarande anslag .................................................................... 623: 3. ])246: 60.

Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kft — — 62: 33.

43

1,393,747

3,926,800

66

S:gr 623: 3.

JZ 1,308: 93.

Konvoj-kommissariatet:

Handels- och Sjöfartsfonden, förslagsanslag, att utgå direkte af tullmedlen:

Nuvarande beloppet ................................................................................... 750 000'' _

Afg" ■;....................;...............;................................................................................ 500)000) -

Kontrollen a branvmsförfattnmgarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin,

förslagsanslag ...........................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag:

Nuvarande beloppet ................................................................................

Afgår för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.......................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........................................

Extra utgifter, Reservationsanslag ........................................................

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta

räntor, enligt

markegång

på

förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Mått.

50,023: 43.

---75.

S:gr

Anm. Denna Hufvudtitels slutsumma är således''nedsatt med 483,400 R:dr; kommande dock å Hufvudtiteln att uppföras anslag för utgifterna vid Statens i

Summa

R:dr.

1,600,979

63.000

12.000

164,600

43,450

40,900

ö. i R:dr.

95

171,073

Kft.

5,908

49,545

229.950

25,500

48,350

22,500

Värde å

2 R:dr 10

öre kbfn.

Oindelt.

Mått.

R:dr.

12.407

Kft.

7,572

Värde förslagsvis

ä

2 R:dr 10

öre kbfn.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

15.901

330

R:dr.

1,800,361

63.000

12.000

164,600

43,450

40,9(0

694147

8,70258

1

16,100)-

23.84532

724,597 58 23,845

32

50,239

47

35

366

229,950

25,500

48,350

22,500

74

97

32,622

16,100

87

769)44

110,000

4,500

749,212 34

2,700

250.000

440.000

36

2,946

50,022

15,000

15,000

68

27

887,223

04

2,946 27

3,212,800)57; 197,864 67

1,165

5,908 4) 12,407

2,447

55

— 623

1,308

110,000)-

2,447 55

4,500

93

6,95556

250.000

440.000

50,022 68

15,000 —

15,000 —

1,788

3,75648

893,925

79

jern vägstrafik, hviika af Kong], Maja beräknats till 4,150,000 R.dr.

64[ 9,727| 2) 20,427jl2| 3,443,500)—

j, f 7 f

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. Litt. B.

Extra Statsregleringens anslag under Sjette Hufvudtiteln.

Stats-Ut-

skottet

föreslår.

Civil-departementets Expedition:

R:dr.

Öre

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande

1,800

—

För rikets ekonomiska karteverk...........

30,000

—

Skiften och afviitrinqar..............

120,000

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur,

redskap, maskiner m. m............ 6,000:

Till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ost,

fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas

tjenligast dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar

3,000: —

Till understöd åt personer af mankönet för genomgående af full- ständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning

m. m..................

2,000: —

Till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar

1,500: —

Till understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola .

4,500: —

Till fortsättande af de geologiska undersökningarne och utgifvande

af derpå grundade kartor...........

60,000: —

77,000

1

Transport

228,800

—

Hör till Ståts-Utskottets Utlåtande, 1868, N:o 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Undervisnings-anstalter för slöjderna:

För inrättande af en i samband med den tekniska elementarskolan

i Borås stående väfskola:

a) Till första uppsättningen af maskiner och redskap . . .

b) För skolans underhåll............

Transport

228,800

4,500: —

3,000: —

7,500

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:

Till beredande af fortsatt undervisning åt elever vid Skeppsbyggeri-institutet

i Carlskrona...................

Diverse anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess

tjenstebiträden..............

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

Till arfvoden för ingeniörselevers undervisande vid krigshögskolan

Till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattsnbyggnadskorpsens

medlemmar........*

32,ÖUU: —

30,000: —

3,000: —

2,000: —

67,800

307,100

Summa

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.