Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel.

1868-02-28 · 58 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:32, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståla-Utskottets Utlåtande N:o 32.

1

Hk'':ö 3?.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Febr. 1868, kl. 7 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Åttonde Hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Under Åttonde Hufvudtiteln, som innefattar anslagen till Ecklesiastikdepartementet,

uppfördes vid sistlidne riksdag: penningar 3,246,675 R:dr 61 öre,

indelta räntor enligt markegång på förslag 258,954 R:dr 59 öre, indelt spannmål

520,092 kubikfot 1 kanna med ett värde efter 2 R:dr kubikfoten af

1,040,184 R:dr 20 öre samt oindelt spanmål 26,442 kubikfot 8 kannor efter

samma pris, upptagna till 52,885 R:dr 60 öre; utgörande dessa tillgångar tillsammans

4,598,700 R:dr.

De förändringar, som i afseende å förevarande Hufvudtitel ifrågakomma,

omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen i Riks-staten äro uppförda.

Riks-arkivet.

l:o. Herr J. J. Nordström har uti en inom Första Kammaren väckt, Angående

till Stats-lJtskottet remitterad motion (N:o 8o) föreslagit, att det vid nästlidne dispositionen

års riksdag på ordinarie stat anvisade belopp af 600 R:dr, att af Riksarkivet Jkivfts^än

användas till inköp af inhemska, tryckta litterära arbeten i ersättning för de till slag till inköp

detsamma tillförene aflemnade så kallade arkiv-exemplaren, måtte få mot veder- °^boc,cerbörlig

redovisning användas äfven till inköp, efter behof af erforderliga utländska,

litterära arbeten. Till stöd härför har motionären anfört, hurusom, sedan

Riksarkivet fått sig uppdraget att från trycket utgifva sådana, hos detsamma och

Bih. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående

prostetunna

för Häreneds

pastorat.

Angående

prostetunna

för Finnerödja

pastorat.

i andra samlingar befintliga handlingar, som för fäderneslandets historia äro af

vigt, inköp äfven af ett och annat för häfdeforskningen oumbärligt utländskt

arbete vore af behofvet tid efter annan påkalladt.

Då de af motionären nu anförda skäl synts Utskottet grundade, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen måtte medgifva det må ifrågavarande anslag,

mot vederbörlig redovisning, få användas äfven till inköp

efter behof af erforderliga utländska litterära arbeten.

lUeresistaten.

2:o. Under ofvannämnda anslagstitel bar Kong!. Maj:t äskat uppförande

af 7 kubikfot 6 kannor oindelt spanmål, x/z råg och % korn, att utga * Pen"

ningar efter tioårigt medelmarkegångspris för Skaraborgs län såsom prostetunna

åt Kontraktsprosten öfver Kallands kontrakt i Skara stift för Häreneds nybildade

pastorat.

Under åberopande af hvad beträffande denna fråga finnes meddeladt i

Statsråds-protokollet (bil. 7 sid. 3—5) tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit

lemna bifall.

3:o. Till fyllnad i prostetunna åt Kontraktsprosten i Norra Wadsbo kontrakt

af Skara stift för Finnerödja nybildade pastorat, för hvilket prostetunna

redan utgöres med 1 kubikfot 2,60 kannor, har Kongl. Maj:t äskat beviljande

af 5 kubikfot 0,40 kannor oindelt kronotiondespanmål, hälften råg och hälften

korn, att utgå efter tio års medelmarkegångspris för Skaraborgs län.

Af en för Utskottet tillgänglig, utaf vederbörande tjensteman meddelad

Uppgift öfver utgående prostetunnor inom Norra Wadsbo fögderi har Utskottet,

bland annat, inhemtat, att intill den 1 Maj 1866, till hvilken tid Hofva och

Finnerödja församlingar utgjort ett pastorat, prostetunna utgått med sammanlagdt

7 kubikfot 5,60 kannor spanmål för dessa båda församlingar, men att, efter

denna tid och sedan hvardera församlingen blifvit ett särskildt pastorat, nämnde

spanmål så fördelats, att för Hofva församling i räkenskapen utförts 6 kubikfot

3 kannor samt för Finnerödja 1 kubikfot 2,60 kannor. Då emellertid, enligt

hvad det i föregående punkt omförmälda Statsråds-protokoll innehåller, inom de

kontrakt af Skaraborgs län, hvarest prostetunna utgöres, densamma skall utgå

med 1 tunna 62/5 kappar kronotiondespanmål och icke med jemn tunna, har

Utskottet ansett äfven bemälde kontraktsprost, för att i förevarande fall komma

i åtnjutande af enahanda rätt som hans vederlikar inom samma ort och i öfverensstämmelse

med hvad, jemlikt Kong]. Brefvet den 29 December 1860, rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

3

prostetunna i Carlsborgs garnisons och Tiveds inom berörda kontrakt belägna

församlingar blifvit bestämdt, böra för hvardera af nämnda pastorat tillerkännas

prosttunna efter ortens sed, eller sistnämnda belopp, och får alltså hemställa,

att under anslaget till kleresistaten må uppföras 7 kubikfot

ti kannor oindelt kronotionde-spanmål, hälften råg och hälften

korn, att, efter 10 års medelmarkegångspris, till kontraktsprosten

i Norra Wadsbo kontrakt årligen utgå.

4:o. Med anledning af Statskontorets uti dess den 15 sistlidne Novem- Angående inber

afgifna underdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning b^9^9ti^

gjorda anmälan, att från denna hufvudtitels anslag för kleresistaten blifvit indra- förläningsgen

behaglig tidsförlänings-spanmål till belopp af 191 kubikfot 9 kannor, har sPanmälKongl.

Maj:t föreslagit, att samma belopp afräknas från den indelta spanmål, som

i nu gällande riksstat finnes under berörda anslag uppförd; hvilket torde

af Riksdagen godkännas.

Karolinska Mediko-kirurgiska Institutet.

5:o. För Karolinska Institutets behof har Kongl. Maj:t äskat följande Angående fsrårliga

anslag, nemligen: till anskaffande af bränsle för den uti Institutets nya. häJninf \Ka:

... rolinska Insti
for

undervisning i pathologisk anatomi och kemi afsedda, byggnad anbragta upp- tutets anslag.

värmnings- och luftvexlingsapparat 1,115 R:dr; till arfvode för apparatens skötsel

200 R:dr; samt för bestridande af kostnaden för förbrukning af vatten från den

uti Institutets lägenheter anbragta'' vattenledning 236 R:dr.

Med afseende å hvad uti Statsråds-protokollet (bil. N:o 7 sid. 17 —19)

är rörande behofvet af de ifrågaställa anslagen anfördt, tillstyrker Utskottet

att Riksdagen måtte, på sätt Kong], Maj:t föreslagit, till förhöjning

i Karolinska mediko-kirurgiska Institutets anslag anvisa
a)

1,115 R:dr till bränsle för uppvärmnings- och luftvexlingsapparaten

i den för undervisning i pathologisk ana
.

tomi och kemi vid Institutet uppförda byggnad;

b) 200 R:dr till arfvode för apparatens skötsel; samt

c.) 236 R:dr för bestridande af kostnaden för förbrukning

af vatten från den uti Institutets lägenheter anbragta

vattenledning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Silemcntarliirovcrkcn.

Angående

anslag för

elementarlärarnes

uppflyttning

i

högre lönegrad.

6:o. Sedan, jemlikt en inom Ecklesiastik-departementet gjord beräkning å

de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid rikets elementarläroverk

äfvensom för öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken, enligt

de för uppflyttning i högre lönegrad fastställda grunder, borde för år 1869 utgå

utöfver det för innevarande år anvisade lönebelopp, det visat sig, att summan af

dessa belopp utgjorde tillsammans 27,200 R:dr, men att, om från denna summa

afdrag skedde för de besparingar, som genom äldre lärares afgång kunde antagas

uppkomma, det belopp, hvarmed det nu utgående läroverksanslaget behöfde med

afseende på uppflyttningarne i högre lönegrad förhöjas, uppginge till 16,200 R:dr,

har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat ett anslag till sistnämnda belopp att- å

elementarläroverkens stat uppföras.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft dels Herr G.

J. Svenséns inom Andra Kammaren väckta, till Stats-Utskottet remitterade motion

(N:o 131), innefattande hemställan att Riksdagen ville för sin del besluta: att

biskoparne i Upsala och Lund befrias från prokanslersembetet vid universiteten,

och att detta embete, om något sådant skall finnas, uppdrages åt personer, som

Konungen dertill förordnar; att biskoparne likaledes befrias från eforatet öfver elementarläroverken,

och att Konungen i stället utnämner — vare sig för särskilda

läroverk eller för grupper af sådana — oaflönade direktioner, på sätt redan sker

i fråga om flera dylika institutioner; att Konungen äfvenledes förordnar särskilda

oaflönade direktioner att hafva uppsigt öfver folkskolelärare-seminarierna, hvilka,

såsom bekant, för närvarande stå under ledning af konsistorierna i de städer,

der seminarierna råka att vara belägna; att, hvad i öfrigt folkskoleväsendet beträffar,

biskopar och konsistorier likaledes befrias från det dem nu åliggande

inseende deröfver, och att detta i stället anförtros åt af landstingen för de

respektive länen valda oaflönade öfverstyrelser, i de fall ej särskilda städer redan

fått eller framdeles få denna angelägenhet på annat sätt. ordnad; samt att de

omkostnader, som erfordras till bestridaude af löpande expeditionsutgifter för de

ifrågavarande nya skolstyrelserna, må utgöras af tillgångar, som antingen redan

finnas eller kunna beredas under anslagen å Åttonde Hufvudtiteln; dels Herr

Jonas Anderssons inom Andra Kammaren väckta motion (N:o .299) med förslag,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att det förberedande kunskapsmått, som

nu tillhör första och andra klasserna uti våra elementarläroverk, från dessa läroverk

afskiljes och antingen öfverflyttns på folkskolan eller öfverlåtes åt den enskilda

omtanken att derom på annat sätt besörja, samt att derigenom uppkommande

besparingar antingen indragas till statskassan, eller användas till löner åt

lärare för utvidgning af ofullständiga läroverk; och att efter föregången under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

5

sökning af vederbörande Utskott, tidsenliga rättelser i öfrigt inom skolans område

hos Kong]. Maj:t anmälas; dels slutligen Herr Liss Olof Larssons och Herr Carl

Anders Larssons inom Andra Kammaren väckta motioner (N:ris 307 och 278)

om nedsättning eller indragning'' af åtskilliga anslag under de särskilda hufvudtitlarne,

i hvad dessa motioner angå anslagen till elementarläroverken. Den förre

har dervid endast yrkat afslag å den af Kong]. Maj:t äskade, här ofvan omförmälda

anslagsförhöjning, hvaremot den sednare, under anförande, bland annat, att

lärokurserna i elementarläroverkens tvänne nedersta klasser vore så låga, att de

kunde vida fullständigare inhemtas i de vanliga folkskolorna, föreslagit, att Riksdagen

ville besluta en minskning af 2/7 af beloppet till elementarläroverken och

dymedelst bespara i rundt tal 234,000 R:dr; samt att Riksdagen ville i sammanhang

med beslutet om en sådan minskning i anslaget, underdånigst anhålla, det

Kong!. Maj:t täcktes vidtaga sådana ändringar i nu gällande skolstadga för elementarläroverken,

som kunde blifva nödiga i anseende till anslagets inskränkning

och lärarepersonalens deraf följande minskning.

Denna sednare framställning, som, i likhet med Herrar Jonas Anderssons

och C. J. Svenséns motioner, åsyftar omskapning af hela undervisningsväsendet,

har Utskottet, som väl erkänner önskligheten af förbättringar i detta hänseende,

icke kunnat biträda i saknad af nödig utredning i ämnet, hvilken utredning

dessutom torde vara att förvänta från det inom Andra Kammaren tillsatta Tillfälliga

Utskott, som har att behandla frågor rörande elementarläroverken och

folkundervisningen. Hvad åter angår den af Kongl. Maj:t äskade, härofvan omförmälda

förhöjningen i anslaget till elementarläroverken, så, enär densamma endast

är afsedd för verkställande af den uppflyttning till högre lönegrad, som

blifvit lärarne vid elementarläroverken tillförsäkrad, tillstyrker Utskottet,

a) att till aflöning, efter gällande gruDder, för elementarläroverkens

rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger äfvensom

för de vid de fullständiga läroverken anställde öfningslärare

må, utöfver nuvarande anslag, uppföras 16,200 R:dr;

och

b) att förenämnde motionärers framställningar icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

7:o. Sedan Kongl. Maj:t, på sätt stadsfullmägtige i Stockholm hemställt,

medgifvit, att på Stockholms kommun finge öfverflyttas den församlingarne derstädes

åliggande skyldighet att för elementarläroverken bekosta skolhus och rektorsboställen,

i den mån staden genom öfverenskommelse med församlingarne

eller på annat sätt hunne att förskaffa sig erforderliga lägenheter, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit, att å elementarläroverkens stat må, såsom ersättning för det

till aflöning åt lärarne vid elementarläroverken derstädes från kommunen hittills

utgående bidrag, uppföras ett belopp af 15,000 R:dr att utgå från och med

Angående befrielse

för

Stockholms

stad att bidraga

till elementarlärarnes

aflönande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående hyres

ersättning

för rektorn

vid Strengnäs

läroverk.

det år, då förenämnda skyldighet att bekosta läroverkshus och rektorsboställen

blifvit af kommunen fullständigt öfvertagen.

Skyldigheten att til! lärarnes vid elementarläroverken i Stockholm aflöning

lemna ett årligt bidrag af 15,000 R:dr är hufvudstaden ålagd genom Kongl.

brefvet den 20 November 1816. Af detta bref, hvaraf Utskottet förskaffat sig

del, inhemtas, bland annat, att — sedan Ofverståthållare-embetet, med anledning

af ifrågasatt lönetillökning ej mindre för Stockholms stads magistrat än för dess

Handels-kollegium och åtskilliga utaf stadens särskilda verk, uti skrifvelse af den

17 förutgångne Augusti, under anförande, att den ifrågaställda lönetillökningen

för stadens embets- och tjensteman, hvaraf de vore i obestridligt behof, icke

kunde tillvägabringas med de inkomster stadskassan då egde, i underdånighet

anhållit, att staden ifrån och med 1817 års början och så allt framgent måtte

få beräkna och uppbära dels den för stadens egentliga behof uti Kongl. brefvet

den 5 Juni 1812 stadgade tolag till dubbelt belopp, eller, som vore detsamma,

i liqviden derom räkna 96 skillingar på hvarje bankoriksdaler af alla inkommande

och utgående handelsvaror, dels 50 procent förhöjning å stämpel- och

vågpennigar i packhuset utöfver hvad då gällande taxor stadgade, samt ändtligen

att stadens odalränta under benämning tomtöreafgift måtte till dubbelt, emot

hvad den då beräknades, förhöjas och samma grund vid friköpsskillingars bestämmande

följas — Kongl. Maj:t efter åtskilliga jemkningar och tillägg, fastställt

det af Öfverståthållare-embetet i förberörda afseende öfverlemnade förslag

till förändrad lönestat för stadens embets- och tjensteman och i sammanhang

dermed stadgat, bland annat, följande: “hvarjemte och då Wi i nåder bifallit,

att stadens tolags- och tomtöresafgifter samt stämpel- och vågpenningarne i packhuset

få från nästkommande års början till det af Eder i underdånighet föreslagna

belopp uppbäras, Wi i nåder förordnat, att ifrån och med nämnda år af

stadens medel årligen må utgöras:

l:o) Till understöd för stadens uppfostrings- och läroverk, att efter framdeles

af Oss i nåder fastställande grunder användas, 10,000 R:dr, utom hvad

af stadens kassa till storskolans vidmagthållande nu utgöres“. — — —

Då häraf synbarligen, framgår, att berörda bidrag till läroverken blifvit

hufvudstaden ålagdt såsom vilkor för åtnjutande af de fördelar i afseende å förhöjd

tolag m. m., som genom åberopade nådiga bref blifvit kommunen tillförsäkrade,

har Utskottet af sådan anledning ansett sig böra hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

icke må af Riksdagen bifallas.

8:o. Sedan Kongl. Maj:t., i enlighet med Statskontorets derom gjorda hemställan,

medgifvit bland annat, att nuvarande innehafvaren af rektorsbefattningen

vid Strengnäs högre elementarläroverk finge, från den tid Lektoren L. Broman

lemnade samma befattning och till dess den af äldste lektorn, Doktor J. Geze
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

7

Hus nu innehafda boställslägenhet af läroverkets rektor tillträdes, från läroverkets

kassa årligen uppbära en hyresersättning af 150 R:dr, har Kongl. Maj:t nu

gjort nådig framställning derom, att till fyllnad i berörda hyresersättning, så att

den i sin helhet komme att utgöra 500 R:dr, måtte anslås ett belopp af 350

R:dr, att utgå från den 1 Juli 1866, då nuvarande innehafvaren, Filosofiedoktorn

J. A. Drysén tillträdde rektorsbefattningen, intilldess, efter Lektorn

Gezelii afgång från sin befattning, rektorn vid nämnda läroverk kommer i åtnjutande

af den boställslägenhet, Gezelius nu innehar.

Med hänseende till hvad Statskontoret uti underdånigt utlåtande i ämnet

anfört (se Statsråds-protokollet bil. N:o 7 sid. 8 och 9) tillstyrker Utskottet,

att till hyresersättning för rektorn vid elementarläroverket i

Strengnäs må å Allmänna indragningsstaten uppföras 350,

R:dr att årligen utgå från den 1 Juli 1866, till dess bemälde

rektor kommer i åtnjutande af den för honom afsedda

boställslägenhet.

9 :o. Till godtgörelse för de från Landskrona stad och kyrka förut utgående

bidrag Ull aflöningen för rektorn, äldste kollegan och sångläraren vid dervarande

läroverk har Kongl. Maj:t äskat anvisande af 41 R:dr 50 Öre.

Då af Statskontorets i ämnet afgifva underdåniga utlåtande (se Statsrådsprotokollet

Bil. N:o 7 sid. 20) inhemtas, att någon anledning icke förefinnes,

hvarför ifrågavarande bidrag, om hvilkas uppkomst tillförlitliga upplysningar

saknas, fortfarande skulle af Landskrona kyrka och kommun utgöras, tillstyrker

Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ett belopp motsvarande

omförmälda bidrag, eller 41 R:dr 50 öre, må i elementarläroverkens

stat uppföras. *

10:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 225) har Herr A. IV. Nilson hemställt, att Riksdagen måtte

åt Rektorn vid Hjo läroverk Th. N. Lindskog anslå hyresersättning af allmänna

medel att med 300 R:dr årligen utgå från och med innevarande år och så länge

den rektor tillhörande boställslägenheten af Kollegan J. A. Klefbeck innehafves.

Då frågor af den beskaffenhet som den, hvilken i förevarande motion

gjorts till föremål för Riksdagens bedömande, enligt Utskottets åsigt, icke böra

till afgörande förekomma, förr än vederbörande myndigheter haft tillfälle att i

ämnet sig yttra, men sådant i förevarande fall ej är förhållandet, har Utskottet

icke kunnat motionärens framställning understödja, utan hemställer,

att Herr Nilsons ofvanberörda motion må lemnas utan afseende.

Angående ersättning

för

från Landskrona

kyrka

och stad hittills

utgående

bidrag till

elementarlärarnes

aflöning.

Angående hyresersättning

åt rektorn vid

Hjo läroverk.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående anslag

till en

pedagogisk

undervisningsanstalt

i

Stockholm.

ll:o. Inom Första Kammaren har Herr A. F. Beckman (i motion N:o

7 7) väckt det förslag, att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett

anslag af 8,000 R:dr årligen för anordning på lämpligaste sätt af en normalskola

i Stockholm och en dermed förenad pedagogisk undervisningsanstalt för

dem, hvilka ämna såsom lärare ingå vid elementarläroverken, samt att denna

summa måtte utgå från och med det år, då besagda anstalt träder i verksamhet;

och är denna motion till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad.

Att skolundervisningens fortgående förbättring hufvudsakligen betingas af

lärareskicklighetens utveckling lärer icke kunna bestridas. Lika allmänt erkändt

torde behofvet vara af en bildningsanstalt, der de, som vilja egna sig åt lärareyrket,

ej allenast kunde få inhemta de allmänna och väsendtliga grunderna för

detta kalls utöfning, utan äfven erhålla en säker ledtråd vid sin praktiska verksamhet.

Ehuru Utskottet sålunda icke kan annat än erkänna önskligheten af att

detta behof blefve på ett ändamålsenligt sätt fyldt, har Utskottet, i brist af

nödig utredning, likväl icke ansett sig kunna ingå i bedömande af lämpligheten

utaf den af motionären föreslagna normalskolan och dermed förenad pedagogisk

undervisningsanstalt. Och får Utskottet derföre hemställa,

att Herr Beckmans motion för närvarande icke må till

någon åtgärd föranleda.

Angående

ifrågasatt utvidgning

af

elementarläroverk

och

pedagoyier.

12:o. Inom Riksdagens Andra Kammare äro nedannämnda yrkanden

gjorda angående utvidgning af åtskilliga elementarläroverk och pedagogier,

nemligen:

af Herr A. Lundström, som (uti motion N:o 40) föreslagit, att Riksdagen

måtte bevilja nödiga anslag för aflöning af ytterligare tvänne lektorstjenster vid

Luleå högre elementarläroverk, med rättighet för detsamma att dimittera lärjungar

till universitetet äfven på den klassiska linien;

af Herr A. Grenander, som (uti motion N:o 228) yrkat, att lägre elementarläroverket

i Sköfde måtte på elementarläroverkens stat till femklassigt uppflyttas

;

af Herr J. Oldsson, som (uti motion N:o 85) för utvidgande af Oscarshamns

elementarläroverk till femklassigt anhållit, att Riksdagen ville till erforderlige

lärares aflöning anslå nödiga medel;

O O t

af Herr S. A. IL eller ström, hvilken (uti motion N:o 147) föreslagit, det

Riksdagen ville för sin del besluta, att Carlshamns femklassiga elementarläroverk

skulle till fullständigt på såväl den klassiska som den reala linien upphöjas, samt

dertill anslå nödiga medel;

af Herr £. Trägårdh, som (uti motion N:o 86) hemställt, att Riksdagen

måtte besluta uppflyttning af lägre elementarläroverket i Ystad till fullständigt

högre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

9

högre elementarläroverk på saväl den lärda som reala linien, samt anslå de medel,

hvilka för en ökad lärarepersonal derstädes komme att erfordras;

af Herr E. J. Rudberg, som (uti motion N:o 27) föreslagit, att Borgholms

pedagogi måtte höjas till treklassigt läroverk och lön till en tredje lärare derstädes

anvisas;

af Herr F. Rooth, hvilken (uti motion N:o 229) föreslagit, att En<relholms

tvåklassiga pedagogi måtte förses med en tredje lärare och således upphöjas

till treklassigt elementarläroverk; samt

af Herr A. W. Nilson, som (uti motion N:o 224) föreslagit, att pedagogien

i Falköping måtte utvidgas från enklassig till tvåklassig med den aflöningsstat,

som för dylika läroverk är gällande.

Enligt hvad Utskottet från Ecklesiastik-departementet inhemtat, hafva utaf

de 70 lärareplatser, för hvilka vid 1865 — 66 års riksdag löner anvisades,

44 platser af brist på kompetente sökande ännu icke kunnat tillsättas, hvarförutan

42 äldre läraretjenster för närvarande äro obesatta; och vid sådant förhållande

har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka inrättande af någon ny

lärarebefattning, utan hemställer,

att Riksdagen må lemna utan afseende

a) Herr Lundströms motion angående utvidgning af elementarläroverket

i Luleå,

b) Herr Grenanders motion om uppflyttning af läroverket

i Sköfde till femkl assigt elementarläroverk,

c) Herr Ohlssons motion om utvidgning af läroverket i

Oscarshamn,

d) Herr Hellerströms motion att Carlshamns läroverk måtte

utvidgas till fullständigt på såväl den klassiska som den reala

linien,

e) Herr Trägårdhs motion rörande utvidgning på enahanda

sätt af läroverket i Ystad,

f) Herr Rudbergs motion om pedagogiens i Borgholm

uppflyttning till treklassigt elementarläroverk,

g) Herr Rootlis motion angående pedagogiens i Engelholm

förändring till treklassigt elementarläroverk, samt

h) Herr A. W. Nilsons motion om utvidgning af peda<rogien

i Falköping.

13:o. Herr A. Lundström

till Stnts-Utskottet remitterad

befria Piteå stad från allt bidrag till

derstädes, samt anslå medel till den

har uti en inom Andra Kammaren väckt, Angående

motion (N:o 106) föreslagit, att Riksdagen måtte

aflöning af en lärare vid elementarläroverket

af

från utgif
-

va att läroverket fortfarande kunde förblifva femklassmt.

O

Bill. till Riksd. Prof. 1SG8. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

staden förut bekostade lärarens aflöning, Znde ajjön

till en lärare

vid elementarläroverket

derstädes.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående

förminskning

af kontanta

anslaget till

elementarläroverken.

Angående

förändring i

elementarläroverkens

spanmålsanslag.

Härvid torde få erinras, att, efter det, genom den vid 1856—1858

års riksdag beslutade reglering af de offentliga undervisningsverken, lärdomsskolan

i Piteå blifvit förändrad till apologistskola med 3 lärare, Rikets Ständer,

i anledning af derom vid 1859 —1860 års riksdag af enskilde motionärer

gjorda framställningar, beviljat 1,000 R:drs lön för en ny lärare derstädes och

500 R:drs lönetillökning åt rektor, samt dervid tillika medgifvit, att undervisningen

i nämnda skola finge, genom den tillökning i lärarekrafter, som staden

Piteå erbjudit att bekosta, fortfarande bibehålla samma omfång, som vid femklassiga

läroverk; och då således på staden torde ankomma att fortfarande

utgifva eller för framtiden indraga ifrågavarande aflöningsbelopp, hemställer

Utskottet,

att Herr Lundströms ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

14:o. Enär vid sednaste lönereglering för elementarläroverken lärarnes

löner blifvit till visst belopp i penningar för hvarje befattning bestämda och de

lärare, i hvilkas löner spanmål ingår, erhålla i kontant den fyllnad, som efter

beräkning af spanmålens värde till förslagspriset på hvarje lön belöper, bör således,

då, enligt Riksdagens beslut, förslagspriset höjts med 10 öre för kubikfoten,

det kontanta anslaget till elementarläroverken minskas med det belopp, hvartill

denna förhöjning i värdet af den till löner anslagna spanmålen uppgår. Enligt

uppgjord beräkning utgör denna förhöjning en summa af 10,908 R:dr 71

öre; hemställande alltså Utskottet,

att det kontanta anslaget till elementarläroverken må med

berörda belopp 10,908 R:dr 71 öre förminskas.

Härvid har Utskottet dock skolat erinra, att, då elementarlärarne, hvilka,

jemlikt Ivongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, för den indelta spanmålen erhålla

lösen efter medelmarkegång, deremot för den oindelta uppbära lösen efter det

värde, hvartill spanmålen i Riksstaten beräknas, endast så stor del af den föreslagna

nedsättningen i penningeanslaget, som på den indelta spanmålen belöper,

eller 8,875 R:dr 74 öre, utgör Statsverkets besparing.

15:o. Med anledning af hvad Statskontoret i förberörda berättelse angående

Statsverkets tillstånd och förvaltning anfört beträffande anslaget till elementarläroverken,

har Kongl. Maj:t föreslagit, dels att från den indelta spanmålen under detta

anslag måtte afräknas 143 kubikfot 9 kannor, motsvarande hvad förut utgått till

en kollega vid Skenninge skola, men numera, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet

den 10 Juli 1846, till Statsverket ingår, dels ock att till anslaget för elementarläroverken

måtte omföras en under anslaget till pedagogier och folkskolor i

nu gällande riksstat upptagen qvantitet indelt spanmål, 1,156 kubikfot 9 kannor,

som ino-år i lärarnes vid elementarläroverken löner; och torde Riksdagen

härtill lemna bifall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

11

Pedagogi och Folkskolor.

16:o. Vidare har Kong], Maj:t föreslagit, att ej mindre nyssnämnda spanmålsbelopp,

1,156 kubikfot 9 kannor, än äfven den indelta spanmål, 56 kubikfot

6 kannor, som är under förevarande anslag uppförd för f. d. pedagogien i Hofva

församling, men enligt nådiga Brefvet den 20 Maj 1859 numera blifvit till Statsverket

indragen, måtte från anslaget till pedagogier och folkskolor uteslutas; hvilket

äfven torde

af Riksdagen godkännas.

O o

Angående

minskning i

spanmålsanslaget

till pedagogier

och

folkskolor.

17:o. Under åberopande af hvad Utskottet här ofvan under punkten 14 an- Angående .

fört i fråga om reglering inom anslaget till elementarläroverken, får Utskottet, ^ndageftill

enär enahanda förhållande som vid elementarläroverken eger rum i afseende å pedagogier

aflöningen vid de utvidgade pedagogierna och den nedsättning i kontanta anslaget, °Skolor "

som härvid i följd af förhöjningen i spanmålens förslagspris bör ega rum, beräknats

till 257 R:dr 36 öre, hemställa,

att kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor må med

med 257 R:dr 36 öre nedsättas.

Folkundervisningen.

18:o. Från och med år 1864, då minimilönerna för examinerade folkskole- Angående

lärare, jemlikt Rikets Ständers vid närmast föregående riksdag fattade beslut, uPP.förande å

förhöjdes till 400 R:dr, utom husrum, vedbrand och kofoder, har för hvarje år ^afmdaget

vant till Kongl. Maj:ts disposition ställd en å Riksgälds-kontoret anvisad summa l‘a höjande

af 30,000 Ridt- att utgå till understöd åt de församlingar, hvilka förbundit sig faTe^olkatt

höja sina lärares löner utöfver förenämnda minimibelopp, i afseende å hvilket skolelärares

anslags användande varit stadgadt, att statsbidrag för ifrågavarande ändamål finge minimibeloppet

utgå till lika belopp med församlingarnes ytterligare tillskott, men ej öfverstiga m. m.

50 R:dr årligen för hvarje lärare. Då alldeles samma skäl talade för öfverförande

på ordinarie stat af ifrågavarande anslag som för den redan efter 1863 års

riksdag vidtagna åtgärd, hvarigenom det för förhöjning af examinerade folkskolelärares

löner till minimibeloppet afsedda anslag af 120,000 R:dr blifvit i riksstaten

uppfördt och då båda anslagen vore afsedda för hufvudsakligen enahanda

ändamål, eller löneförbättring för examinerade folkskolelärare, har Kongl. Maj:t

föreslagit, att det hittills för höjande af examinerade folkskolelärares löner utöfver

minimibeloppet beviljade anslag, 30,000 R:dr, må fortfarande under samma vilkor

6om tillförene utgå och, sammanslaget med det nuvarande ordinarie anslaget

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående

väckt fråga

om öfverlemnande

åt församlingarne

af hela personliga
skyddsafgiften.

120,000 R:dr för höjande af sådane lärares aflöning till minimibeloppet, å riksstatens

Åttonde Hufvudtitel uppföras under rubriken: “löneförbättring för examinerade

folkskolelärare1'' med ett belopp af 150,000 R:dr, under bibehållande i öfrigt

af den nu gällande föreskriften, att samtliga för folkskoleväsendet under samma

hufvudtitel anvisade medel tillsammans anses som ett reservationsanslag.

Med hänseende till hvad beträffande denna fråga vidare är uti Statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sidd. 21 och 22) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att, på sätt och med de vilkor Kongl. Maj:t föreslagit, å

Åttonde Hufvudtiteln må uppföras de på Riksgälds-kontoret tillförene

anvisade 30,000 R:dr till höjande af examinerade folkskolelärares

löner utöfver minimibeloppet.

19:o. Uti underdånig skrifvelse af den 16 Juni 1866, angående regleringen

af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, anhöllo Rikets Ständer,

att Kongl. Maj:t måtte låta dels undersöka och utreda, huruvida, utan uppoffring

af den nödiga kontrollen öfver folkskolorna, Statens bidrag till dem kunde i sin

helhet eller någon del upphöra, derigenom att den återstående delen af skyddsafgiften

ansloges till hvarje församling, dels ock låta uppgöra och framlägga beräkning

öfver de medel, som kunde erfordras till det understöd, hvilket åtskilliga

församlingar under vissa förhållanden möjligen icke skulle kunna undvara, samt

afgifva förslag om sättet för beredande af dessa medel. I anledning af denna

anhållan har, på Kongl. Maj:ts nådiga befallning, inom Ecklesiastik-departementet

beräkningar blifvit gjorda och utredning verkställd, för att undersöka i hvilket

förhållande de nu till folkskolorna utgående anslag stå till beloppet af den återstående

halfva skyddsafgiften för hvarje församling, äfvensom i hvad mån folkundervisningens

behof kan anses vara fyldt genom det nu befintliga antalet lärare,

eller om detta, i händelse tillgångarne det mcdgåfve, skulle böra ökas. Då

på grund af denna utredning, hvilken finnes intagen i Statsråds-protokollet (bil.

N:o 7 sidd. 28—36) ansetts tvifvelaktigt, huruvida det stora ändamål, som med

Statens uppoffringar för ifrågavarande undervisningsanstalter egentligen afsåges,

nemligen folkskolans utveckling och uppblomstring, skulle genom den föreslagna

åtgärden bäst vinnas, och om icke detta ändamål kunde, vid anvisande af ökade

statsbidrag, verksammare befrämjas genom förökande af anslagen för bestämda

ändamål och dermed förenade garantier för undervisningens förbättring, hvartill

komme, att i finansernas närvarande ställning eu sd betydlig statsinkomst som den

personliga skyddsafgiften icke kunde undvaras, har Kongl. Maj:t ansett tillräckliga

skäl icke förefinnas för framläggande af förslag angående denna skyddsafgifts

öfverlåtande till församlingarne.

Rörande detta ämne äro inom Andra Kammaren motioner väckta dels af

Herr Nils Nilsson, som (i motion Nio 82) föreslagit, att Riksdagen för sin del i

afseende på statsbidrag för skolväsendet och vilkoren för statsbidrags erhållande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:b 32.

13

skulle fatta följande beslut: att minst den hälft af personliga skyddsafgiften,

hvilken hittills ej direkte återgått till församlingarnes folkskoleväsende, i likhet

med den andra hälften af samma skyddsafgift anslås till allmän fördelning mellan

församlingarne, i mån af hvarderas folkmängd i och för folkskoleväsendets utveckling

och förbättring eller dess upprätthållande, utan andra vilkor än att

dessa medel för det afsedda ändamålet användas och redovisas; och att dessutom

ett statsanslag beviljas för samma ändamål till fördelning efter behof mellan sådana

församlingar, hvilka styrka sin medellöshet och oförmåga att med det ordinarie

statsbidraget och egna medel kunna nöjaktigt ordna sitt skolväsende och

detsamma underhålla; ,

dels af Herr J. Otterström, som (uti motion N:o 29) yrkat:

a) att Staten må indraga anslaget från år 1845 af halfva personliga skyddsafgiften,

som hittills utgått till kommunen under namn af foklskoleafgift, nu

beräknadt till 640,000 R:dr;

b) att med bibehållande af de förut på ordinarie stat uppförda anslagen:

till seminarierna........................ 90,000: —

„ stipendier......................... 45,000: —

„ inspektioner........................ 40,000: —

„ undervisningsmaterielen.................. 10,000: —

„ högre folkskolan...................... 10,000: —-

„ småskolorna........................ 150,000: —

hittills utgående anslagen till förbättring af folkskolelärarnes löner,

tillsammans utgörande 150,000 R:dr, må förhöjas med ett den indragna

skyddsafgiften motsvarande belopp och på ordinarie stat

uppföras med............................. 7 90,000: —-

samt att det på extra stat till medellösa församlingar uppförda anslaget

må fortfarande utgå med................... 20,000: —

c) att hvarje skoldistrikt för hvarje sin egentliga folkskola må erhålla såsom

bidrag till skollärarens aflöning hälften af skollärarens lön af kommunen, från

400 till 500 R:dr räknadt, utom kofoder, husrum, vedbrand och planteringsland;

d) att det afdrag, som nu utgår af anslaget såsom församlingarnes bidrag

till folkskolelärarnes pensionering, må äfven hädanefter af anslaget utgå för samma

ändamål; samt

e) att folkskolestadgan den 18 Juni 1842 må underkastas en omarbetning,

så att ändamålet med Statens uppoffring för folkskolan må bättre tillgodoses, och

reda, enkelhet och klarhet i alla folkskolans förhållanden till Staten vinnas;

dels slutligen af Herr J. Rundbäck som (i motion Nio 230) föreslagit,

att Riksdagen ville taga i öfvervägande och besluta, att, jemte det hela personliga

skyddsafgiften till Staten inginge, hvarje vid fast eller ambulatorisk folkskola anställd

examinerad lärare måtte erhålla den ordinarie lönen af Staten, på samma

gång folkskolorna ordnas efter folkmängden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Stats-Utskottet, till hvars behandling dessa motioner blifvit hänvisade,

har, af de skäl, som finnas förebragta uti ofvan åberopade, i Statsråds-protokollet

intagna utredning, ansett sig för närvarande icke böra föreslå någon förändring

i dispositionen af skyddsafgiften; och hemställer derföre,

l:o) att Herr Nils Nilssons motion må lemnas utan afseende;

2:o) att Herr Otterströms under mom. a), b), c) och d) härofvan

intagna yrkanden icke må till någon åtgärd föranleda, samt

3:o) att äfven Herr Rundbäcks motion må lemnas utan

afseende.

Hvad deremot den i mom e) af Herr Otterströms motion gjorda framställning

beträffar, har Utskottet, med afseende på de i Statsråds-protokollet förekommande och

af motionären framdragna exempel på vissa församlingars underlåtenhet att underhålla

tillräckligt antal folkskolor, ansett ett lagstadgande, som närmare bestämde förhållandet

mellan skolornas antal och beskaffenhet och antalet af skolpligtiga barn

vara af behof påkalladt. Och har Utskottet derför trott sig ega anledning hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes, med ändring af 1 § i nu gällande folkskolestadga,

låta i samma stadga inflyta sådana bestämmelser, hvarigenom

hvarje församling tillförbindes att underhålla ett med

hänsyn till såväl folkmängd som areal bestämdt antal, med

examinerade lärare försedda folkskolor.

Om löneför- 20:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

folkskolelärare mot''orl (N:o 64) har Herr Johannes Andersson påyrkat, att folkskolelärare måtte

få åtnjuta samma uppmuntran och rättigheter som lärare vid elementar- och

andra läroverk, nemligen efter hvart femte eller minst tionde tjensteårs förlopp

undfå en lämplig löneförbättring; till stöd för hvilket yrkande motionären

anfört, att vid det statsanslag, som i flera år varit afsedt till folkskolelärares

löneförbättring, vore lastade sådana vilkor, att mången skollärare, ehuru både

förtjent och i behof, deraf icke kunnat komma i åtnjutande.

Det af motionären anförda förhållande har antagligen härledt sig derifrån,

att en eller annan församling icke velat tillförbinda sig att höja sina lärares löner

utöfver det nu stadgade minimibeloppet. Men då den bestämmelse, att statsbidragen

i förevarande hänseende böra utgå i förhållande till kommunens egna

tillskott, utan tvifvel utgjort en kraftig uppmuntran för församlingen att utveckla

sitt skolväsende, har Utskottet icke funnit anledning att härutinnan föreslå någon

förändring. Hvad angår här ofvan framställda yrkande, så, enär hvarken beloppet

af den ifrågaställa lönetillökningen eller sättet, huru den skulle utgå, blifvit närmare

bestämda, och sålunda utredning rörande kostnaderna för densamma icke

kunnat vidtagas, får Utskottet hemställa,

att Herr Johannes Anderssons motion må lemnas utan afseende.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

15

m.A fn; har."ti en inom Andra kammaren väckt motion Angående

i -t i föreslagit, att Riksdagen ville för sm del besluta och genom underdånig fd7rändradt

skrifvelse hos Kongl. Meja ihälla, åt., med ändring åt gällande bestämmelser 1 tfgSKongl.

Kungörelserna den 29 December 1860 och den 11 December 1863'' lärarerörande

lönen för examinerade folkskolelärare, orden: “deruti inberäknadt värdet

efter ortens markegång, Litt. A, af de åtta tunnor spaning som enligt KoncJ

Kungörelsen den 29 December 1860 borde och fortfarande böra in natura erläggas

“ må komma att utgå.

. ?ä nåSra väsendtliga olägenheter af nyssnämnda stadgande icke äro af

motionären anförda samt några klagomål i öfrigt emot nuvarande aflöningssätt

hvarken från forsamlingarnes eller folkskolelärarnes sida försports, hemställer Utskottet,

att Herr Jöns Olssons förevarande motion må lemnas utan

afseende.

Suudlicts-kollcgiuiu med Medicinal-staten.

TT2t2‘°H He,T . f F°fSén haLUti en, in0m Andra Kammaren Väckt, till Angående

Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 293) föreslagit, att Riksdagen måtte an väckt frå''Ja

visa medel till en ny provinciallåkarelön å 1,500 R:dr för hvardera af Stora In prolZn

TT , T jlu nvariuera åt ötora

Kopparbergs, Jemtlands och Westerbottens län med tillsammans 4,500 R-dr-att

Riksdagen måtte anvisa ytterligare 1,300 R:dr i och för utdelandet af erforderlig

tjenstgöringspenningar åt nya provincialläkare, som i brist på inkomst af en8

iW Pra-ktik skulle komma att sakna erforderlig utkomst; samt att derest förut

nämnda anspråk icke skulle till alla delar vinna bifall, Riksdagen åtminstone

matte anslå lön för en provincialläkare i Öfre Wester-Dalarne med 1,500 R-dr

samt 750 R:dr till tjenstgöringspenningar för samme läkare, åt hvilken kommunerna

utfäst att tillhandahålla lämplig bostad, men som, i anseende till befolk

ningens fattigdom, ej kunde påräkna för sin tarfliga bergning erforderlig inkomst

af enskild praktik. °

Då Utskottet icke är i tillfälle bedöma, om de orter, som motionären omnämnt,

företrädesvis må vara i behof af särskild läkarevård, samt Sundhetskollegium

uti underdånig, ifrågavarande motion i transsumerad afskrift biland

s nfvelse af den 31 sistlidne Oktober gjort framställning om anslag till nya

provinciallakarebefattmngar och till tjenstgöringspenningar för provincialläkare

men Kong Maja icke funnit skal att derom till Riksdagen aflåta nådD Proposition,

tillstyrker Utskottet, y

att Herr Dofséns ofvanberörda motion må lemnas utan afseende.

läkare i

WesterDalarne.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående

bibehållande

af Gymnastiskt-

orthopediska

institutets

anslag.

Orthopcdiska lustitutct.

23:o. Inom Första Kammaren bär Herr G. Elirengranat (motion N:o 75)

och inom Andra Kammaren Herr F. A. Siljeström (motion N:o 205) väckt förslag

derom, att Gymnastiskt-ortliopediska Institutet måtte få fortfarande och under

enahanda vilkor som hittills varit gällande åtnjuta det statsanslag af 8,250 K:dr,

som institutet för närvarande uppbär, varande till stöd härför af rnotionärerne

bland annat åberopadt Sundhets-kollegii samt Svenska Läkaresällskapets särdeles

fördelaktiga omdömen om anstaltens gagnande verksamhet samt vitsord om institutets

behof af Statens understöd för att kunna ega bestånd.

Dessa motioner äro remitterade till Stats-Utskottet, som dessutom fått del

af de vid remissen af Herr Ehrengranats motion utaf Herr N. J. Berlin afgifna

yttranden, hvaraf inhemtas, bland annat, att Sundhets-kollegium hos Kongl. Maj:t

gjort framställning om bibehållande af ifrågavarande anslag.^

Beträffande Orthopediska institutets anslag torde Utskottet få erinra, att

anslag till denna anstalt varit i Riks-staten uppfördt från och med år 1849; men

att detsamma af Kongl. Maj:t tillförene äskats särskildt för hvarje statsreglering;

men vid sistlidne riksdag föreslog Kongl. Maj:t, i sammanhang med Övriga frågor

rörande ordinarie statsregleringen, att den för ifrågavarande ändamål då anslagna

summa, 8,250 R:dr, måtte beviljas att fortfarande utgå med oförändradt

belopp. Då denna nådiga framställning vann Riksdagens bifall, synes anslaget

numera böra såsom ordinarie betraktas; och såsom sådant, torde det jemväl, i

motsats mot hvad rnotionärerne antagit, vara af Kongl. Maj:t ansedt, enär detsamma

ingår i den slutsumma, hvartill Kongl. Maj:t beräknat Hufvudtitelns ständiga

utgifter.

Då således Gymnastiskt-orthopediska Institutet redan är tillförsäkradt det

understöd, som för dess gagneliga verksamhet anses erforderligt, hemställer Utskottet
att

Herrar Ehrengranats och Siljeströms ifrågavarande motioner

icke må till någon särskild Riksdagens åtgärd föranleda.

Angående

«tgiflsstat för

Nationalmuseum.

24:o. Sedan Kongl. Mnj:t i den till sistlidne riksdag aflåtna nådiga Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för

innevarande år anvisa dels till Nationalmuseum och dess konstafdelning en summa

af 22,150 R:dr, hvaraf belöpte å byggnaden 12,150 R:dr och å konstafdelningen

10,000 R:dr, förutom det belopp, 4,400 R:dr, som under riksstatens Sjunde

Hufvudtitel anslagits till konstsamlingarne, dels ock till Lifrustkammaren för tillsyn

och vård 600 R:dr, eller tillhopa 22,750 R:dr, och Riksdagen uti underdånig

skrifvelse den 8 Maj nästlidet år, med beviljande af det begärda anslaget,

° anhållit

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

17

anhållit, att, då i afseende å den vid Museum nödiga tjenstepersonalen uppo-örandet

af definitiv stat icke syntes böra uppskjutas i afvaktan på samlingarnes

fullständiga ordnande, Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga ett sådant

förslag till de för vårdande af Nationalmuseum nödiga utgifter, att denna inrättning

icke komme att ådraga Staten större kostnader, än som funnes för ändamålet

oundgängligen nödvändiga, äfvensom förslag till anordnande för Museets samlingar

af en förvaltning, hvilken genom sin sammansättning lemnade tillförlitliga

garantier för behörigt vårdande af den Statens dyrbara egendom, som innefattas

i dess konstsamlingar; så har Kong]. Maj:t, för åstadkommande af en sådan styrelse

och förvaltning, uti särskild nådig Proposition (N:o 15) föreslagit Riksdagen

att under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel uppföra följande anslag till stat

för Nationalmuseum, nemligen:

I. För Nationalmuseibyggnaden:

För en öfvereldare jemte bostad.................R:dr 500: —

„ två undereldare ä 450 ................... „ 900: —

„ en portvakt jemte bostad.................. „ 600: —

„ en gårdsdräng jemte bostad................ „ 450: —

„ underhåll af golf och fönster samt till renhållning .... „ 2,700: —

* stenkol och cokes...................... „ 5,000: —

Summa R:dr 10,150: —

med iakttagande dervid att, på sätt i den till Riksdagen aflåtna nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagits, i stället för det för

närvarande med 2,600 R:dr i extra stat anvisade anslag till underhåll af byggnadens

tak och till förefallande reparationer, ett lika belopp uppföres under Riksstatens

Sjunde Hufvudtitel såsom tillökning i anslaget “för byggnader och reparationer

i Stockholm

II. För Nationalmusei konsta/''delning:

För en chef...........................R:dr 5,500: —

„ en intendent........................ „ 2,500: —

„ en sekreterare........................ „ 1,000: -—

„ två amanuenser å 1,500 .................. „ 3,000: —

„ en kamererare....................... „ 300: —

„ tio vaktmästare ....................... „ 4,400: —

„ samlingarnes underhåll och vård.............. „ 1,500: —

„ en boksamling....................... „ 200: —

„ inköp af äldre mästares arbeten och andra konstföremål . „ 3,000: —

Summa R:dr 21,400: —

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

i hvilken sistnämnda summa jemväl ingå de å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel

nu uppförda anslagen till en Intendent, f. d, Kamereraren vid Museum 2,000

R:dr, till 2 Vaktmästare 900 R:dr och till samlingarnes vård och underhåll 1,500

R:dr, eller tillhopa 4,400 R:dr, om hvilka anslags uteslutande från nämnda Hufvudtitel

Kongl. Maj:t i omförmälda Proposition gjort framställning.

Utgörande sålunda hela det för Nationalmuseum äskade anslagsbeloppet

81,550 R:dr.

Vid behandling af denna till Stats-Utskottet remitterade nådiga Proposition

har Utskottet, med ledning af ej mindre det Propositionen bilagda förslag

till stadgar angående styrelsen och förvaltningen af de i Nationalmuseum förvarade

konstsamlingar, än äfven Chefens för Ecklesiastik-departementet vid ärendets

föredragning till Statsråds-protokollet afgifna yttrande, sökt göra sig reda för

beskaffenheten och omfånget af den verksamhet, som för konstsamlingarnes behöriga

vård och tillgodogörande påkallas af den personal, i afseende å hvars aflöning

och organisation Kongl. Maj:t nu framlagt förslag; och det har dervid

synts Utskottet, som skulle, enär de befintliga samlingarne numera böra vara hufvudsakligen

ordnade, och till inköp af nya konstalster endast ett jemförelsevis

ringa anslag är att påräkna, sjelfva ledningen af arbetena och ansvaret för samlingarnes

ändamålsenliga vård icke kunna föranleda bestyr af den omfattning, att

en särskild chef derför borde anställas; utan föreställer sig Utskottet, att detta

chefskap kunde, utan mehn för förvaltningen, uppdragas åt intendenten, hvilken,

enligt ofvanberörda förslag till stadgar, skulle hafva tillsyn öfver konstverkens

vård och öfver förevisningslokalerna, ombesörja samlingarnes ordnande och uppställning

samt leda de ekonomiska detaljerna. De betryggande garantier för vården

af de dyrbara konstsamlingarne, som sednaste Riksdag i ofvanåberopade underdåniga

skrifvelse afsett, torde företrädesvis kunna erhållas genom en ändamålsenlig

sammansättning af den utaf Kongl. Maj:t i sammanhang härmed föreslagna

Nämnd som skulle ega beslutanderätt i de för Nationalmuseum vigtigaste ärenden,

nemligen inköp af konstverk oeh bestämmande af erforderliga restaurationer,

samt dessutom afgifva yttrande öfver förslag till förändringar i afseende på lokalens

användande för de olika samlingarne äfvensom i fråga om utgallring af

konstföremål, hvilka förslag komme att underställas Kongl. Majtts nådiga pröfning.

Antalet af ledamöter i denna Nämnd är i stadgan föreslaget till fem, af

hvilka direktören och intendenten skulle vara sjelfskrifne och de öfrige af Kongl.

Maj:t förordnas. I händelse Utskottets förslag bifalles och således direktörsbefattningen

icke komme till stånd, torde direktörens plats såsom sjelfskrifven ledamot

i Nämnden lämpligen kunna ersättas af Preses i Akademien för de fria

konsterna, hvilken väl i denna egenskap bör betraktas såsom målsman för de intressen

Nämnden har att bevaka. Deremot har i följd af de ökade göromål,

Utskottet för intendenten föreslagit, och den förändrade ställning han derigenom

komme att intaga, Utskottet ansett den för honom ifrågaställda aflöning skäligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

19

böra höjas till 3,000 R:dr. Vidare har Utskottet, dä de göromål, som skulle

af sekreteraren bestridas, icke lära kunna antagas vara af svårare eller vidlyftigare

beskaffenhet, än att de utan olägenhet böra kunna af den ene amanuensen

utan särskilt arfvode fullgöras, ansett den för sekreteraren föreslagna aflöning

1,000 R:dr kunna inbesparas. Beträffande slutligen aflöningens beskaffenhet

har det förefallit Utskottet mest lämpligt, om för bestridande af amanuensgöromålen

endast arfvoden anvisas, äfvensom intendenten synts framdeles böra

endast på förordnande tillsättas.

I öfverensstämmelse med nu uttalade åsigter och då i afseende å öfriga

anslagen för Nationalmuseum någon anmärkning icke förekommit, får Utskottet,

som i Utlåtandet N:o 31, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Sjunde Hufvudtitel tillstyrkt, dels att till underhåll af museibyggnadens tak och

till förefallande reparationer måtte under anslaget “byggnader och reparationer i

Stockholm“ anvisas ett belopp af 2,600 R:dr, och dels att 4,400 R:dr måtte

från Öfverintendents-embetets anslag uteslutas, nu hemställa,

a) att Riksdagen, med godkännande af den föreslagna utgiftsstaten

för Nationalmusei-byggnaden, måtte i sådant hänseende

anvisa under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel och

rubrik “Nationalmuseum“ ett belopp af 10,150 R:dr;

b) att Riksdagen för Nationalmusei konstafdelning måtte,

med biträdande af de åsigter Utskottet härofvan uttalat, an
-

visa under nyssberörda anslagsrubrik:

för en intendent................. 3,000 R:dr.

„ bestridande af amanuensgöromålen, två arfvoden

å 1,500 R:dr............ 3,000 R:dr.

„ en kamererare................ 300 „

„ tio vaktmästare................ 4,400 „

„ samlingarnes underhåll och vård...... 1,500 „

„ en boksamling................ 200 „

„ inköp af äldre mästares arbeten och andra

konstföremål ................ 3,000 „

Summa 15,400 R:drsamt

c) att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att intendents-befattningen framdeles måtte endast

på förordnande tillsättas.

25:o. Herr Jöns Pelirsson har uti en inom Andra Kammaren väckt mo- Angående

tion (N:o 268) med förslag till åtskilliga nedsättningar i utgifterna under de °frl9a anslag

särskilda Hufvudtitlarne, i afseende på Åttonde Hufvudtiteln ansett, att åtskilliga

anslag skulle kunna förminskas eller indragas, hvaråt Stats-Utskottet borde egna

den allvarligaste granskning; men då Utskottet, efter noggrann pröfning af de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående

anslag för

biträde vid

utarbetandet

af mål rörande

pr ester skap ets

lönereglering.

Angående

anslag till förbättrande

af

komministrars

med fleres

lönevilkor.

särskilda anslagsbehofven under denna Hufvudtitel, icke funnit anledning dervid

framställa andra förslag, än de här ofvan framlagda, hemställer Utskottet,

att öfriga under Åttonde Hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande

Riks-stat äro upptagna.

Kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit,

samt med tillämpning af Riksdagens beslut, att spanmålen förslagsvis höjes med

10 öre för kubikfoten, hufvudtiteln att ökas med 116,000 R:dr och dess slutsumma,

sedan för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifva

med 87 R:dr 80 öre nedsatt, att uppgå till 4,714,700 R:dr, på sätt närlagda

tabell Lutt. A. närmare utvisar.

För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,

som således höra till den extra statsreglering en, äro nedan omförmälda

framställningar gjorda.

26:o. För biträde vid handläggningen i Ecklesiastik-departementet af

ärenden rörande löneregleringen för presterskapet i riket, har Kongl. Maj:t för år

1869 äskat 3,000 R:dr.

Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 7 sid. 22 och 23) inhemtas, är

antalet af de inom Ecklesiastik-departementet till handläggning förekommande

ärenden af ifrågavarande slag ännu ganska betydligt, hvilket jemväl kan antagas

blifva förhållandet under den närmaste framtiden. Då i följd häraf användandet

af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af behof påkalladt,

tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3,000 R:dr, att för berörda ändamål af Kongl. Maj:t disponeras.

27:o. Enär behofvet af det vid de tre sistförfluten riksdagarne beviljade årliga

anslag till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt

pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor är oförminskadt, samt den i nåder anbefallda

regleringen af presterskapets löner icke ännu på någon tid kan hinna genomföras,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1869 å Riksgäldskontoret

anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att till nämnda ändamål

af Kongl. Maj:t användas, med iakttagande af samma grunder som hittills

varit bestämda.

Då ifrågavarande anslag för år 1867, enligt hvad af Statsråds-protokollet

(Bil. N:o 7 sid. 23) inhemtas, befunnits lemna tillgång till så oansenlig förhöj
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

21

ning i de svagaste lönerna, att dessa icke kunnat uppbringas till högre belopp

än omkring 725 R:dr, torde anslaget fortfarande få anses behöfligt. Utskottet,

som derföre icke kunnat biträda Herr Carl Anders Larssons uti oftaberörda motion

(N:o 278) gjorda yrkande, att de af Kongl. Maj:t äskade 10,000 R:dr till

ifrågavarande ändamål måtte Statsverket besparas, tillstyrker,

att jemväl för år 1869 må å extra stat anvisas ett reservationsanslag

af 10,000 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga

disposition användas till förbättring af de svagast afiönade

komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters

lönevilkor, intilldess de genom den pågående

allmänna löneregleringen blifvit uppbringade till det belopp,

som erfordras till anständig bergning, hvarvid likväl iakttages,

att någon löneförbättring icke må komma dem till godo,

hvilkas tjenster vederbörande nämnd, deröfver hörd, anser

böra vid innehafvaren3 afgång indragas.

28:o. Till inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade fysiologiska Angående aninstitutionen

i Upsala äskade Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag ett extra anslag sla9fSr ink«p

af 6,000 R:dr. Riksdagen förklarade sig jemväl finna behofvet deraf vara till- "{r Jsf/gsiofyllest

ådagalagdt, men då anslaget syntes kunna på två år fördelas, beviljades logiskainstituför

innevarande år endast 3,000 R:dr. Kongl. Maj:t har derföre nu föreslagit * Up~

Riksdagen att för ifrågavarande ändamål å Riksgälds-kontoret anvisa återstående

3,000 R:dr; hemställande Utskottet,

att till inköp af instrumenter för fysiologiska institutionen vid

Upsala universitet må för år 1869 anvisas ett extra anslag

af 3,000 R:dr.

29:o. För Karolinska mediko-kirurgiska institutets behof har Kongl. Maj:t Angående anäskat

följande extra anslag, nemligen: till utvidgning och fullbordande af gasled- sla9 f°r fuUningen

i den tor undervisning i patologisk anatomi och kemi vid institutet upp- gasledningen

förda byggnad 2,095 R:dr, samt till materiel för den pathologiskt-anatomiska in- Karolinstitutionen

3,000 R:dr. ska, insfutej

och materiel

Då af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 17) inhemtas, att de begärda för patholoanslagen

äro erforderliga för försättande af institutets byggnader i fullständigt 9lff-afaf
°

D # J o miska mstitu
skick

och komplettering af dess materiel, tillstyrker Utskottet, tionen.

att ofvanberörda, af Kongl. Maj:t äskade extra anslag, tillsammans

5,095 R:dr, må af Riksdagen beviljas.

30:o. Uppå vederbörande Domkapitels derom gjorda underdåniga fram- Angående anställningar

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, dels att för år 1869 anvisa s^a''Jldr0~

återstoden, 40,000 R:dr, af det för elementarlåroverks-byggnaden i Upsala beviljade der i Upsala

och Skara.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående anslag

för offentliga

vetenskapliga

föredrag

i Stockholm,

anslag, dels att återstoden af det för läroverksbyggnaden i Skara beviljade anslag,

7,500 K:dr, och låneunderstöd, 20,000 R:dr, måtte under 1869 från Riksgäldskontoret

få utgå, hvad lånebeloppet angår, på de tillförene bestämda vilkor.

Jemte hänvisning till hvad rörande dessa frågor finnes uti Statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 sid 25 och 26) meddeladt, tillstyrker Utskottet:

a) till fullbordande af läroverksbyggnaden i Upsala ett extra

anslag af 40,000 R:dr; och

b) till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara dels

ett extra anslag af 7,500 R:dr, dels ett låneunderstöd af

20,000 R:dr;

hemställande Utskottet derjemte,

c) att det föreslagna låneunderstödet måtte lemnas på enahanda

vilkor, som vid 1865—1866 års riksdag i detta

hänseende bestämdes.

31:o. Med anledning af en utaf Stadsfullmägtige i Stockholm gjord underdånig

framställning, har Kongl. Maj:t för år 1869 äskat ett extra anslag af

10,000 R:dr att ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att, med vilkor att äf

staden bekostas ändamålsenlig lokal samt dess belysning, användas till föranstaltande

i hufvudstaden af vetenskapliga föredrag, företrädesvis uti ämnen, tillhörande

statsvetenskaperna och häfdeforskningen.

Under anförande, bland annat, hurusom denna närmare bestämning af föreläsninsarnes

föremål innefattade en inskränkning i valet af ämnen och äfven

häntydde på en mera strängt vetenskaplig behandling deraf, medan den föreskrift,

efter hvilken de offentliga föredragen hittills varit lämpade, medgifvit, att de kunnat

både populärt framställas och röra sig på ett vetenskapligt område af större

omfattning, har Herr C. L. Kinmanson uti en inom Andra Kammaren väckt, till

Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 158) föreslagit, att det af Kongl. Maj:t

här ofvan äskade anslag måtte användas till föranstaltande i hufvudstaden af offentliga

vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning.

Uti nyssberörda motion (N:o 307) har deremot Herr Liss Olof Larsson

yrkat afslag å de 10,000 R:dr, som Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål

äskat, till stöd för hvilket yrkande anförts, att andra städer, särskilt Göteborg,

på egen bekostnad föranstaltat om offentliga vetenskapliga föredrag, att äfven

Stockholm, som deraf droge nyttan, borde vidkännas kostnaden för sådana föredrag

derstädes, hvilket, enligt motionärens förmenande, icke skulle uraktlåtas, om

nyttan af dem ansåges motsvara kostnaden.

Utan att underkänna de på föreslaget sätt anordnade vetenskapliga föredragens

nyttiga inverkan på den medborgerliga bildningen inom hufvudstaden,

har Utskottet likväl vid pröfning af förevarande anslagsfråga, lika med sistnämnde

motionär, ansett densamma företrädesvis vara af kommunal beskaffenhet. Och då

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

23

^ föreställt citt genom stadgande af en måttlig inträdesafgift

dylika föredrag kunna föranstaltas utan någon nämnvärd uppoffring från kommunens

sida, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Kongl. Majrts ofvan omförmälda framställning icke må af

Riksdagen bifallas.

32:o- Beträffande det af Kongl. Maj:t äskade lånebidrag för reparation af

Domkyrkan i Carlstad kommer Utskottet framdeles att afgifva särskilt yttrande.

_ 33:0- Till understöd åt sådana församlingar, som i anseende till medellöshet

ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare har

Kong!. Maj:t för år 1869 äskat ett belopp af 20,000 R:dr att från Riks^ldskontoret

utan.

Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 26 och 27) upplyser, att detta anslag,

som under den sednast förflutna liksom under den dernäst förutgående statsregleringsperioden

städse till fullo utgått, för den närmaste framtiden, under hvilken

följderna af den sistlidna år i flera delar af fäderneslandet inträffade svaga skörd

eller missväxt måste blifva synnerligen kännbara, antagligen blifver ännu mera behöfligt.

Med anledning häraf tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

20.000 R:dr till understöd åt sådana församlingar, som ej

förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

34.o. Till bestridande af de årliga utgifterna för undervisning i trädgårdsskötsel

vid folkskolelärareseminarierna i Linköping och Lund har Kongl. Maj:t

för år 1869 äskat anvisande å Riksgälds-kontoret af 3,000 R:dr.

Under åberopande af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 27) är

angående behofvet af detta anslag meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3.000 R:dr för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna.

35:o. Derjemte har Kong]. Maj:t föreslagit, att möjligen uppkommande

besparingar a förutnämnda extra anslag till folkundervisningen må af Kongl. Maj:t

få användas till folkundervisningen tillhörande ändamål; och hemställer Utskottet,

att denna nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.

Angående:

lånebidrag för

reparation af

Domkyrkan i

Carlstad.

Angående anslag

åt medellösa

församlingar

till

folkskolelärares

aflönande.

Angående anslag

för folkskolelärares

undervisande

i trädgårdsskötsel.

Angående

disposition af

hesparingarne

å extra anslagen

till

folkundervisningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

. 3(5:0. Herr G. W. Gumcelius har uti en inom Andra Kammaren väckt

till*fl/folk- motion (N:o 152) föreslagit, att Riksdagen måtte åt det sjette allmänna Svenska

slcolemötet i folksMemötet som skall innevarande år sammanträda i Örebro, bevilja 4,000

R:dr till bestridande af kostnaderna för en exposition af nutidens bästa skolmateriel,

lefvande undervisning i nyare undervisningsmetoder i åtskilliga läroämnen

och andra nödiga utgifter för mötet. . . . .

Det af bestyrelsen till förberedande af det sjette allmänna folkskolemo - väckta förslag att på mötet genom insigtsfulle och erfarne lärare lemna eu undervisande

framställning både af de nya undervisningsmetoder som i afseende pa

särskilda läroämnen framträdt med skäliga anspråk att blifva beaktade, och af de

unde rvisningsmedel, som den sista tiden med stigande fullkomlighet framtagt,

har Utskottet, lika med motionären, ansett vara förtjent af allmänt deltagande.

En sådan utställning skulle utan tvifvel på det kraftigaste sätt befrämja det med dylika

möten afsedda ändamål; och då kostnaderna för anskaffande af en i moj igaste

måtto fullständigt och väl vald undervisningsmateriel icke lära kunna betackas a

de medel som" blifvit ställda till mötets disposition, skulle Utskottet icke hafva

tvekat att förorda anvisande af särskild! anslag för sådant ändamål, men enär

mötet redan innevarande år skall sammanträda och frågan om anslag för detsamma

således icke tillhör den statsreglering, som afser ar 1869, samt Utsko e

dessutom ansett, att befintliga besparingar å redan anvisade anslag hora dertill

kunna lemna tillgång, har Utskottet ansett sig ega anledning hemstäl a

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det Kong!.

Maj:t, om besparingarne å redan anvisade anslag under Åttonde’

Hufvudtiteln dertill lemna tillgång, täcktes anvisa ett

belopp af 2,000 R:dr till sjette allmänna folkskolemötet för

bestridande af kostnaderna för en exposition af nutidens bästa

skolmateriel m. m.

37-o Med anledning deraf att Sundhets-kollegii ordförande underdånigst

JÄ anhåmt, att, enär frågan om Sundhets-kollegii ombildning ännu vore beroende

för Sundhets- Mai:ts pröfning och således förändring icke mtradt i de förhållanden,

k°Ue9lUm'' rndm hvilkk föregående Riksdagar beviljat såväl för åren 1864-1868 ett ärligt

lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning mellan Kollega ordförande, ledamo er

och tjensteman, på sätt Kongl. Maj:t funne godt derom bestämma, som ock foi

åren 1867 och 1868 en lönetillökning af 50 R:dr åt Kollega förste vaktmästare,

Kongl Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom, att ofvannämnda

belopp, tillsammans 8,050 R:dr, måtte, på samma vilkor som förut fortfarande

utgå äfven under år 1869, - har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,

att omförmäla tillökning i anslaget till Sundhetskollegium, 8,000 Rjdr, matte

för år 1869 ställas till Kongl. Maj:ts disposition, samt att förste vaktmästarens

lön för samma tid äfven ökas med 50 R:dr.

Med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

25

Med anledning af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att för ifrågavarande ändamål måtte till Kongl. Maj:ts disposition

anvisas ett extra anslag af 8,050 R:dr.

38:o. Sedan Rikets Ständer vid 1865 —1866 års riksdag anvisat dels

en förhöjning till 4,875 R:dr uti det Farmaceutiska Institutet beviljade anslag,

emot vilkor att Apothekare-societeten skulle årligen bidraga till institutet med ett

lika stort belopp, och dels 2,000 R:dr med afseende å ifrågaställd skyldighet för

institutets lärare att deltaga i provisor- och apothekare-examina, samt nästlidna

Riksdag på samma vilkor för nämnda ändamål medgifvit fortfarandet af båda

dessa anslag; så och efter det ej mindre institutets lärare förklarat sig villige att

omförmälda examensåliggande öfvertaga än äfven Sundhets-kollegium uti skrifvelse

den 31 nästlidne Oktober vitsordat, att Farmaceutiska institutet under den förflutna

tiden behörigen uppfyllt sin bestämmelse och gagnat den undervisning, som

utgjorde föremål för dess verksamhet, äfvensom att den från 1867 års början

verkställda öfverflyttning af provisors- och apothekare-examen på institutets lärare

redan visat ett välgörande inflytande, har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen

måtte jemväl för år 1869 anvisa såväl det Farmaceutiska institutet under vilkoroaf

enahanda bidrag från Apothekare-societetens sida tillagda anslag 4,875 R:dr, som

ock det för examensskyldighetens öfverflyttning beviljade belopp af 2,000 R:dr,

eller tillhopa 6,875 R:dr; hemställande Utskottet,

att, med bifall till förevarande nådiga framställning, Riksdagen

måtte till Farmaceutiska institutet för år 1869 anvisa

ett anslag af 6,875 R:dr,

39:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 122) har Herr C. J. Meijerberg föreslagit, att Riksdagen måtte för

år 1869 bevilja fortfarandet af det understöd, stort 2,000 R:dr, som den af

Doktor O. Sandahl inrättade Mediko-pneumatiska anstalten i Stockholm hittills

årligen åtnjutit, med vilkor, att minst fyra fattiga eller mindre bemedlade sjuke

dagligen der kostnadsfritt behandlas, samt att anstalten fortfarande står under

Sundhets-kollegii uppsigt och att berättelse om anstaltens verksamhet af föreståndaren

årligen till nämnda Kollegium afgifves.

Till stöd för denna framställning har motionären, bland annat, anfört

Sundhets-kollegii den 14 sistlidne Maj rörande denna anstalt afgifna underdåniga

utlåtande, hvaraf inhemtas, att vid ifrågavarande anstalt under åren 1864—1866

tillsammans 1,841 personer blifvit behandlade, hvaraf ej mindre än 884, eller

48 procent, erhållit fri vård ; att antalet besökande under loppet af samma tid

företett en jemn progressiv tillökning; att den mediko-pneumatiska behandlingsmethoden

uti mångahanda sjukdomar allt mer och mer visat sig vara ett värdeBih.

till Riksd. Prat. i 868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 4

Angående bibehållande

af

Farmaceutiska

Institutets

anslag.

Angående

fortsatt understöd

för mediko

pneumatiska

anstalten i

Stockholm.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlutande N:o 32.

Angående

anslag för

vård af spetSleke

i Helsinglande
-

Angående

anslag till

hospitalsvården.

fullt läkemedel, i hvilket hänseende särskilt omnämndes, att, af samtlige under

ofvanberörda tre år vårdade, ej mindre än 1,302 eller 70,7 procent, blifvit deraf

återställde till helsan eller väsendtligen förbättrade, hvilken fördelaktiga verkan

ej sällan inträffat i sjukdomsfall, der konsten förut med andra medel ej lyckats

åstadkomma samma resultat, hvadan för framtiden denna läkemetod svårligen

kunde umbäras bland öfriga läkarekonsten tillhöriga medel; att ej mindre anläggningen

än äfven underhållet af en dylik inrättning vore förenad med sådana

omkostnader, att enskild person, uteslutande på egen bekostnad, knappast utan

uppoffring, kunde underkasta sig desamma; samt att, på grund häraf och i betraktande

ej mindre af den gagnande verksamhet berörda anstalt utöfvat i medicinskt

hänseende, än äfven med särskilt fästadt afseende å det stora antal medellöse

personer, som derstädes åtnjöte kostnadsfri vård, Kollegium ansett densamma

vara af den vigt och beskaffenhet, att den fortfarande förtjenade att af Staten understödjas.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att till understöd för nämnda mediko-pneumatiska anstalt,

derest Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande finner anstalten

vara af den vigt och beskaffenhet att den bör från

Statens sida fortfarande understödjas, må till Kongl. Maj:ts

disposition för år 1869 anvisas ett extra anslag af 2,000

R:dr med vilkor att åt minst fyra fattige eller mindre bemedlade

sjuke dagligen vid denna anstalt lemnas fribad.

40:o. Såsom understöd för vård och skötsel af de personer i Helsingland,

som äro behäftade med sjukdomen spetälska, har Kong]. Maj:t för år 1869

äskat ett lika belopp, som det för år 1868 till berörda ändamål utgående, eller

3,000 R:dr, under vilkor af ett mot detta belopp svarande bidrag från Gefleborgs

läns landsting.

Enär ifrågavarande anslag, enligt hvad af Statsråds-protokallet (bil. N:o 7,

sid. 38 och 39) inhemtas, fortfarande är behöflig! för åstadkommande af ändamålsenlig

vård och skötsel af de personer, som lida af sjukdomen spetälska,

tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för ofvannämnda ändamål till Kongl.

Maj:ts disposition för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3,000 R:dr att utgå under enahanda vilkor, som hittills varit

föreskrifna.

41:o. Med anledning af en utaf Serafimerordens- gillet, uti skrifvelse den

3 sistlidne Oktober, gjord underdånig framställning (se Statsråds-protokollet, bil.

N:o 7 sid. 39 och 40) har Kongl. Maj:t föreslagit, att till hospital^ondens förstärkning

för år 1869 måtte anslås ett kreditiv till lika belopp, som för år 1868

blifvit anvbadt, eller 100,000 R:dr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

27

Då, genom hvad Serafimerordens-gillet uti ofvan åberopade skrifvelse anfört,

synes till fullo ådagalagdt, att det begärda kreditivet, hvilken af Ordensgillet

föreslaget till ett belopp af 110,000 R:dr, blifvit af Kongl. Maj:t med afseende

å Statsverkets inskränkta tillgångar äskadt med endast 100,000 R:dr, är

för ändamålet oundgängligen behöfligt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till hospitalsfondens förstärkning för år

1869 anvisa ett kreditiv af 100,000 R:dr.

42:o. Uppå Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens uti skri!- <*»-

velse den 15 sistlidne Oktober derom gjorda underdåniga anhållan, har Kongl. *qvariskcfänMaj:t

äskat, att äfven för år 1869 måtte beviljas: till arfvode och resekostnads- damålsamt till

ersättning åt en Antiqvitets-intendent 3,500 R:dr; till runstenars uppsökande och af- vaiabetjening

tecknande samt teckningarnes utgifvande 1,500 R:dr; till undersökning af fäderne»- dt Witterhetslandets

fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr;

till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i

Statens historiska Museum samt Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr, sistnämnda

belopp att i mån af behof till Akademien utbetalas; samt till arfvoden

åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet af Akademiens samlingar 1,500

R:dr och till aflöning åt vaktbetjening 1,936, tillsammans 3,436 R:dr. Deremot

är uti Liss Olof Larssons oftaberörda motion (N:o 307), angående indragning af

åtskilliga anslag å Riks-statens särskilda Hufvudtitlar, afslag yrkadt å de fyra första

härofvan omnämnda anslagsbeloppen.

Med afseende å hvad Witterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien uti

den åberopade underdåniga skrifvelsen anfört (se Statsråds-protokollet, bil. N:o 7

sid. 40—43) och då de äskade anslagen äro behöfliga, på det Akademien icke

skall sättas i nödvändighet att afbryta de vetenskapliga forskningar, som under

de sednare åren blifvit vidtagna i ändamål att sprida ljus öfver fäderneslandets

forntid samt bevara, samla och ordna dess minnen, och på det Akademien skall

kunna hålla de under hennes vård ställda samlingar för allmänheten tillgängliga,

får Utskottet, som icke kunnat biträda det af nyssnämnde motionär gjorda yrkande,

hemställa,

att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t äskat, må för år 1869

anvisa följande extra anslagsbelopp, nemligen:

a) till arfvode oeh resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent

3,500 R:dr;

b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes

utgifvande 1,500 R:dr;

c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och

upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående anslag

för vård

och tillsyn å

Lifrustkammarens

samlingar.

Angående anslag

för fullbordande

af

reparationen

å Linköpings

domkyrka.

Angående anslag

för fortsatt

utgifvande

af »Svenska

språkets lagar»,

d) till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker ock andra

historiska märkvärdigheter i Statens historiska Museum

samt Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr;

e) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden 1,500

R:dr; samt

f) till aflöning af vaktbetjening 1,936 R:dr.

43:o. Hvad angår Lifrustkammaren, har Kongl. Maj:t, då för vård och

tillsyn derå fortfarande erfordrades, förutom de 900 R:dr, som från Riks-statens

Fjerde Hufvudtitel till densamma utgå, en lika stor summa, som för 1868 blifvit

beviljad, eller 600 R:dr, föreslagit att detta sistnämnda belopp äfven för år 1869

må för samma ändamål å Riksgälds-kontoret anvisas. Utskottet tillstyrker,

att för tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar må

för 1869 anvisas ett extra anslag af 600 R:dr.

44:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands

län och Domkapitlets i Linköping derom gjorda underdåniga anhållan, har

Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 13,500 R:dr till fullbordande under år 1869

af reparationsarbetet å Linköpings i arkitektoniskt och konsthistoriskt hänseende

dyrbara kyrkobyggnad i enlighet med den plan, som af Kongl. Maj:t pröfvas

och godkännes.

Då, enligt hvad Statsråds-protokollet (bil. N:o 7 sid. 24) gifver vid handen,

det begärda anslaget utgör sista återstoden af det belopp, i rundt tal 100,500

R:dr, hvartill kostnaden för den monumentala byggnadens försättande i ett skick,

som kan gifva säker förhoppning om dess framtida varaktiga bestånd, blifvit beräknad,

tillstyrker Utskottet,

att till fullbordande af reparationsarbetet å domkyrkan i Linköping

må för år 1869 anvisas ett extra anslag af 13,500

R:dr.

45:o. Med åberopande af enahanda skäl, som i nådiga framställningar,

aflåtna vid flera föregående riksdagar, blifvit anförda för äskandet af anslag till

understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Eric Rydqvists arbete

“Svenska språkets lagar11, nemligen arbetets stora vetenskapliga värde och dess

vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska

bildningen, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att till fortsatt utgifvande

af nämnda språkverk bevilja för år 1869 ett lika anslag som tillförene, eller

1,500 R:dr.

Hänvisande till den redogörelse, som uti Statsråds-protokollet (bil. N:o 7

sid. 44) finnes meddelad rörande fortgången af ifrågavarande arbete, får Utskot
-

/

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

29

tet, som icke kunnat biträda Herr Liss Olof Larssons i motion (N:o 307) framställda

yrkande, att ofvanberörda anslag ej måtte beviljas, hemställa,

att Riksdagen till fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska

språkets lagar“ må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

1,500 R:dr.

46:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 4) har Herr

C. F. Bergstedt hufvudsakligen anfört, hurusom den fosterländska häfdeforskningen

i alla tider med full rätt varit föremål för Riksdagens särskilda omvårdnad.

Våra mest betydande historiska arbeten hade endast med offentligt understöd

kunnat utgifvas, emedan den inskränkta kretsen af läsare icke förmådde att

ersätta de kostnader, som till följd af bristande förarbeten drabbade hvarje författare,

som byggde sitt arbete på sjelfständig forskning. Det vore nu lång tid

sedan Riksdagen haft tillfälle att genom anslag direkt understödja någon Svensk

historieforskare; men ett sådant tillfälle vore, efter motionärens åsigt, nu för

handen. År 1852 hade dåvarande Akademie-docenten, numera Historiarum

Adjunkten vid Upsala Universitet, Professoren Carl Gustaf Malmström erhållit

Statens större reseanslag för att utomlands samla urkunder till Sveriges historia,

och detta anslag hade satt honom i tillfälle, att i utrikesministers-arkiven i

Paris och London samt geheime-arkivet i Köpenhamn genomgå och afskrifva allt

det vigtigaste af dessa staters sändebuds berättelser till sina respektiva regeringar

om det politiska tillståndet i Sverige under den s. k. Frihetstiden, hvilka

källor han sedermera förfullständigat genom omfattande studier af riksråds- och

riksdags-protokollen under detta högst vigtiga, men hittills endast ofullständigt

bearbetade tidsskifte. Frukten af dessa studier hade blifvit det bekanta arbetet

Sveriges politiska historia från Carl XII:s död till statshvälfning en •/ 7 72, hvaraf

första delen utkommit 1855 och andra delen, omfattande händelserna till och

med det Ryska kriget 1742 och 1 743, utgifvits 1863, och hvarmed fäderneslandets

öden under detta skiftesrika tidehvarf kunde anses vara med all den

tillförlitlighet, som nu kända och tillgängliga källor det medgåfve, i sina allmänna

drag bestämda. Men på fortsättningen af detta betydande verk hade

allmänheten hittills förgäfves väntat, emedan de löpande embetsgöromålen äfvensom

andra offentliga uppdrag hittills hindrat dess författare från att dervid lägga

vidare hand, och sannolikt ännu länge, kanske för alltid, skulle hindra det, såvida

ej tillfälle, till tjenstledighet kunde honom beredas, medan han ännu befunne

sig i sin mannaåldex^s fulla kraft, och innan minnet, som väsendtligen

måste supplera äfven de fullständigaste excerpter, började mattas och fördunklas.

En tid af omkring tre år kunde dertill beräknas, och det återstående tidsområdet

komme antagligen att upptaga två, möjligen tre delar. Motionären förutsatte

emellertid, i frågan om tjenstledighet, att den yngre akademiske lärare,

som i sådant fall blefve förordnad att upprätthålla Professoren Malmströms embete
-

Angående

anslag åt

Prof essoren

G. G. Malmström

för afsilande

af

ett historiskt

arbete.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

åliggande, för det sålunda ukade arbetet, skulle af ordinarie innehafvaren erhålla

full ersättning, och det vore för att sätta den sednare i stånd att åt sin vikarie

erbjuda en passande godtgörelse, och att i någon mån minska de enskilda uppoffringar,

som en längre tids arkivforskning oundgängligen medförde, som motionären

ansåge Riksdagens medverkan af nöden och derföre föreslagit, att Riksdagen

ville för en tid af tre år från och med år 1869 åt Professoren C. G.

Malmström anslå 2,500 R:dr årligen, på det ban måtte sättas i tillfälle, att,

utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jemna fortgång,

fullborda och utgifva sitt förberörda arbete.

För den Svenska häfdeforskningen vore det onekligen af största intresse

om Professoren Malmström komme i tillfälle att fullfölja det värderika historiska

arbete motionären omförmält, helst de ännu icke utarbetade delarne deraf omfatta

ett tidsskifte, som, ehuru ett af de betydelsefullaste för landets politiska

utveckling, hittills blifvit endast ofullständigt bearbetadt. Då dessutom, på sätt

motionären jemväl antydt, det nu erbjudna tillfället, att möjliggöra afslutandet

af detta arbete, icke kan någon längre tid qvarstå, har Utskottet icke tvekat

biträda det af motionären väckta förslaget och tillstyrker derföre,

att Riksdagen måtte Herr Bergstedts motion på det sätt bifalla,

att för år 1869 anvisas på extra stat en summa af

2,500 R:dr att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, utgå

till Professoren C. G. Malmström, på det han må sättas i

tillfälle, att utan afbrott i de honom åliggande akademiska

funktionernas jemna fortgång fullborda och utgifva sitt förberörda

arbete.

Angående 47:o. Under åberopande, hurusom vid de fyra sednaste riksdagarne Li
U''uihografen

t^10pra^en Carl Johan Billmark fått sig beviljadt, för fortsatt utgifvande af plancheBillmark

för verket “Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck" ett understöd af allmänna

''plaicheverklme<^ till belopp af 800 R:dr årligen, sednast för innevarande år 1868, har

»Sverige, uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion

mardfi ^8) Herr C. Petre — med afseende å nämnda arbetes allmänt erkända ut
och

tontryck». ffiärkta beskaffenhet och då plancheverket, hvilket med oförminskadt nit fortsattes,

dels för artistens resor till hemlandet i och för teckningars tillvägabringande,

dels för nödvändigheten att vistas i utlandet för arbetets fulländande på ett värdigt

sätt, svårligen kunde fortgå utan enahanda understöd som hittills, — föreslagit,

att Riksdagen, derest den icke skulle finna lämpligare, att beloppet uppföres

å rikets Allmänna Indragningsstat att till Billmark årligen utgå, så länge

ifrågavarande arbete af honom oafbrutet fortsättes, måtte på enahanda sätt som

hittills för instundande statsregleringsperiod förunna Billmark ett anslag för ändamålet

af 800 R:dr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

31

Da allt ifrån 1859 -1860 års riksdag understöd för utgifvande af

ifrågavarande förtjenstfulla arbete städse blifvit bevändt, har Utskottet icke tvekat

förorda det af motionären ifrågaställa anslag. Utskottet, som deremot icke

ninmt skal för anslagets uppförande å Allmänna Indragningsstaten, hemställer

att, såsom understöd för fortsatt utgifvande af plancheverket

“Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck" må åt Litho-rafen

Billmark jemväl för år 1869 beviljas ett extra anslå- af

800 R:dr. ''

a • 48"‘ anförande> hurusom alltsedan år 1862 Riksdagen beviljat

Ärilsten N. M. Mandelgren ett årligt anslag af 1,500 R:dr för att sätta honom

i stånd att fortsatta sina antiqvariska forskningar i Sveriges konsthistoria, med

vi cor att han vid hvarje års slut skulle aflemna gjorda anteckningar till Fria

on s tern as Akademi, samt att Mandelgren äfven för året 1867 fullgjort denna

föreskrift och derjemte låtit utgifva andra häftet af sina “samlingar till Svenska

konst- och odling shistorien har Herr L. Landgren uti eu inom Första Kammaren

vackt, till Stats-LIskotta remitterad motion (N:o 38) föreslagit, att Riksdagen

matte bevilja ett ärligt understöd åt Artisten Mandelgren af 1,500 R:dr

med vilkor att lian årligen till Fria Konsternas Akademi inlemnar de afteckningar

och ritningar, som han under året verkställt.

Uti ett af preses för de Fria Konsternas Akademi meddeladt in tv-, hvilket

såsom bilaga åtföljt motionen, gifves rörande Mandelgrens sednast tilfakademien

lemnade arbeten det vitsord, att dessa arbeten egde det konst- och kulturhistoriska

intresse, att det rättfärdigade fortsättningen af det understöd af allmänna

medel, som blifvit till utgifvande af hans arbeten och fortsättande af hans

konstresor be-ärdt.

- { EJU‘U Utskottet lck<; är i tillfälle bedöma, huruvida ifrågavarande arbete

ar af sadant värde, att det bör med allmänna medel understödjas, har Utskottet

likväl, med afseende a ofvannämnda af preses för de Fria Konsternas Akademi

afgifna vitsord ansett sig böra tillstyrka anvisande af det utaf motionären ifrå-asatta

anslag dock endast på det sätt, att på Kongl. Majtts nådiga pröfning må

beio, huruvida anslaget bur för ändamålet utgå; hemställande alltså Utskottet,

att till Kongl. Majtts nådiga disposition må för år 1869

anvisas ett extra anslag af 1,500 R:dr att användas till

understöd åt Artisten N. M. Mandelgren för fortsättning af

hans antiqvariska forskningar, derest Kongl. Majtt, efter

Akademiens för de fria konsterna hörande, finner Mandelgien

deraf vara förtjent, samt med skyldighet för Mandel
-

Angående

understöd till

Artisten Mandelgren

för

fortsättande

af hans antiqvariska

forskningar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

gren att till nämnda akademi afgifva berättelse och inlemna

de afteckningar han under året gjort.

Stockholm den 28 Februari 1868.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:sou Posse.

Reservationer:

Vid 6de punkten, mom. a (angående elementarläroverken) af Herr Carl

Anders Larsson: “Afslaget på denna punkt är bevis på omöjligheten att vinna

besparing på aflöningar, äfven der tjenstebefattningarne sakna praktisk nytta.“

Vid 19:de punkten (angående förändradt ordnande af folkundervisningen) af

Herr Carl Ifvarsson: “Derigenom att flertalet af Utskottets ledamöter godkänt

det af andra utgiftsafdelningen uppgjorda förslag till Utlåtande i ämnet, har samma

majoritet också ansett icke allenast det nu rådande systemet, utan äfven sättet

för statsbidragets fördelning vara tillfredsställande, det sednare i allo och det

förra med ett obetydligt undantag.

Då jag deremot anser att klarhet, enkelhet och undvikande af onödiga utgifter

är det mål, till hvilket man i allo bör syfta så i detta som i andra hänseenden;

så och då jag icke allenast är öfvertygad, att detta mål kan, åtminstone

i hvad det angår fördelningssättet, i betydlig mån vinnas, utan äfven anser det

vara en skyldighet att härutinnan gå den allmänna mening, som icke allenast

uttalats i en mångfald af motioner, riksdag efter riksdag, utan äfven i en underdånig

skrifvelse i ämnet, tillmötes genom afskaffande af utrednings-, ansöknings-,

pröfnings- och fördelningsåtgärderna för hvarje särskildt fall, samt i dess

ställe antaga en ren och bestämd bas för medlens fördelning; har jag icke kunnat

biträda det nu afgifna förslaget, hvarken i afseende på motiveringen, eller

konklusionen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

33

konklusionen. Motionerna angifva egentligen tvänne utvägar för frågans läsning,

den ena afseende öfverlemnandet af kela personliga skyddsafgiften åt kommunerna,

emot skyldighet för dem att underhålla ett visst antal skolor i förhållande

till folkmängden, och den andra att bestämma ett visst årligt bidrag till hvarje

skola, samt öfverlåta åt församlingarne att sjelfva bestämma antalet af dessa. Emellan

begge dessa förslag är visserligen en systematisk skilnad i afseende på skyldigheten

att inrätta erforderligt antal skolor, men sådan skilnad förefinnes dock

icke angående anslaget till hvarje skola, ehuru i förra fallet skolornas antal skulle

lämpas efter bidraget, då i det sednare bidraget skulle lämpas efter antalet.

Hvilkendera af dessa utvägar, som katt vara den lämpligaste, vågar jag icke säga;

men att hvilkendera som helst är att föredraga framför det nuvarande förfaringssättet,

vågar jag tryggt påstå, helst som jag antager att under alla omständigheter

något visst belopp dessutom afsättes till understöd åt medellösa församlingar.

Och anser jag alltså att Utskottet bort tillstyrka en underdånig skrifvelse

med anhållan om utredning och förslag till nästa riksdag, detta sednare,

byggdt på hvilketdera af ofvan angifna fördelningssystem, som efter utredningen

kunde anses fördelaktigast. Att kontrollen, i hvilketdera fallet som helst, hädanefter

icke skulle afse bisaken, kommunernas bidrag, utan hufvudsaken, som

är skolan, torde vara klart af det ofvan anförda. “

Af Ilerr A. 1V. Björck: “Uti det Statsråds-protokoll för Ecklesiastik
ärenden.

som är bifogadt Kong]. Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof,

finnes under punkten 18 en upplysande utredning, rörande de anslag, som

för folkskolorna och deras utveckling blifvit tid efter annan beviljade. Af denna

utredning visar det sig icke allenast, att Statens understöd varit nödvändigt för

tillvägabringande af ordnade folkskolor, utan jemväl att fördelningen af detta understöd

rätteligen blifvit bestämd efter vissa grunder, hvilkas tillämpning berott

af styrelsen. Det ådagalägges klart, att många församlingar ordnat sina folkskoleinrättningar

på ett nöjaktigt sätt, Indika icke skulle förmått att göra det utan

det understöd, som dem tillgodokommit, men också visar det sig å andra sidan,

att andra församlingar, oaktadt det understöd de åtnjutit, icke försatt sin folkskola

i sådant skick, som varit afsedt, utan att de nöjt sig att inrätta en enda

skola, der flera uppenbarligen erfordras. De vilkor, som vid anslagen varit fästade,

likasom den pröfningsrätt rörande fördelningen, som tillkommit styrelsen,

hafva sålunda visserligen varit nödvändiga; och ''Representationen synes ingalunda

hafva misstagit sig i de anordningar, som afsett att bringa folkskolan till utveckling

under inflytandet af omedelbar kontroll å användandet af de derför gifna

anslag. Men icke desto mindre torde det obetingadt medgifvas, att folkskolan

bör vara eu församlingens egen angelägenhet, så att Staten icke må deri inblandas

på annat sätt, än att den utöfvar uppsigt deröfver, att församlingen verkligen

tillhandahåller det uppväxande shigtet den undervisning, som är i lag stadjBill.

till lliksd. Prof. 18ö8. ■ 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

fjäll, och ntt församlingen tillser, att icke denna förmån barnen undanhålla genom

försummelse å föräldrars eller målsmäns sida. Då det mål, som måste sökas, sålunda

är att sätta församlingarne i nödvändighet, äfvensom i tillfälle, att sjclfva

åstadkomma och upprätthålla folkskolan till den omfattning, som hvarje ort för sig

påkallar, synes det angeläget, att den speciela befattning med fördelningen af hvarje

anslag, som no tillkommer styrelsen och dess organer, upphör ju förr dess heldre,

och att det öfvergångsstadium, som varit nödvändigt, men icke längre bör vara det,

bringas till slut samt saken slutas så, att den utvecklar sig af sig sjelf. Såsom

förhållandena för närvarande befinnas, råder en olikhet i afseende på vilkoren för

de särskilda anslagen, som är i högsta män menlig och för församlingarne förvillande,

hvarförutan pröfningen både af behof och anslag måste, äfven med den

största urskiljning, blifva ojemn och orättvis. De flera motioner, som rörande

frågan äfven vid donna riksdag framträda visa, att den mening är temligen allmän,

att det hittills följda systemet måste utbytas mot ett annat; och det är

åsigten, att sådant ofördröjligen bör ske, som föranleder till denna reservation

mot Stats-Utskottets Utlåtande i ämnet.

Ståts-Utskottet bär visserligen ansett sig böra taga ett steg i den rigtninw,

som ofelbart är den rätta, då Utskottet föreslagit, att församlingens skyldighet i

afseende på antalet och beskaffenheten af dess skolor, skall närmare och bestämdt

fastställas, samt begärt förslag till ett stadgande derom, men likasom föreskriften

i 1842 års skolstadga om upprättande af en fast folkskola länge blef en död

bokstaf, intilldess medel för utförandet bereddes och åtgärder vidtogo3 för underlättande

af skyldighetens fullgörande; så synes det tyvärr vara mera än

sannolikt, att ett sådant förslag, som det Stats-Utskottet ifrågasatt, skall vara temligen

ändamålslöst, och svårligen tillvinna sig något afseende, än mindre någon

tillämpning, om det icke åtföljes af någon åtgärd, som bereder på en gång möjlighet

och nödvändighet för församlingarne att fullgöra sina förbindelser. Det

må icke förgätas, att församlingarne nu endast för den religiösa undervisningen

betala mera, än hela skolväsendet skulle erfordra; och att deras religionslärare

dock icke anses pligtige att meddela undervisningen i religionen inom skolorna,

der deras verksamhet i detta hänseende kunde och borde bära den största frukten

för församlingarne och för samhället, samt den största tillfredsställelsen för

dem sjelf ve.

Om man, såsom man synes böra, lernnar åsido det förslag, som afser, att

Staten skulle öfvertaga folkskolelärares aflöning, och att desse således skulle anställas

i Statens tjenst; så synas tvänne motsatta åsigter rörande rätta sättet för

Statens understöd åt folkskolorna hafva gjort sig gällande i de särskilda motionärernes

förslag. Den ena har till syfte, att Staten skulle indraga hela den del

af skyddsafgiften, som den till församlingarne afstått, ocli deremot gälda hälften

af skollärarens lön; den andra grundar sig på ett afträdande från Statens sida.

af den återstående andelen af skyddsafgiften; hvarefter församlingarne skulle

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande K:o 32.

35

eg;i skyldighet att underhålla folkskolan i det skick, som lagligen kunde bestämmas,

samt Statens kontroll inskränkas till uppsigt deröfver. Pröfningen af dessa

förslag bör ovilkorligen ske i sammanhang med regleringen af församlingarncs

skyldighet i afseende på omfånget och beskaffenheten af folkskoleinrättningarne,

och det synes icke tjena till något, om icke till ett obegränsadt anspråk på Statsverket,

att utan en sådan pröfning och deraf beroende framställningar, erhålla

förslag rörande ökade skyldigheter för församlingarne i afseende på omfånget

och beskaffenheten af deras skolväsende. Först då med någorlunda visshet kan

beräknas, såväl Statens uppoffring, som församlingarnes utgift, kan frågan vinna

eu praktisk lösning, och det är endast för ett sådant ändamål, som Riksdagen

synes böra besvära Regeringen med cn utredning, hvilken i alla händelser måste

afse äfven de förhållanden, som kunna leda till utgifter för Statsverket, derest

skyddsafgiften icke till erforderlig del skulle kunna användas för upprätthållande

af sådana inrättningar, Indika för folkskoleväsendet i dess helhet åro nödvändiga.“

Vid 31:sta punkten (angående anslag för offentliga föredrag i hufvudstadcn)

af Herrar N. II. Selander och A. O. Wallenberg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

''fall

Riks-statens Åttonde

186S Ars Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Kantor,

enligt

markegång

på förslag.

S p a n m A1.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 K:dr

kubikfoten.

K:dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

14,864 64

'' i

R:dr.

130,160

79

Kub.-fot.

150,394

k.

R:dr.

300,789

Kub.-fot.

k.

3,210

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

6,420 40

R:dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

452,234

83

Tpt | 132,554 64| 130,160]79| 150,394| 5| 300,789j—j 3,210j 2| 6,420|40| 569,924,83

IkMcsiastik
Dcpartcmcntsclicfen.

....

Departementets Expedition

Riksarkivet ......... ,

Kongl. Bibliotheket.....

Nationalmnscuin.......

Klercsistaten:

Penningar såsom i 1868

Indelta rilntor <1 i to

Indelt spanmAl Mått.

Nuvarande

anslag . . . 150,394: 5.

Af går: Till

(Statsverket

indragen bcliagligtidsförlånings
spanntAl

. . 191: 9.

Återstå 150,202: 6.

Tillkommer:

Förhöjning i

viirdct till 2

Ridt- 10 öro

per kub.-fot--—

Oindelt spanmAl: Mått.

Nuvarande anslag

......3,210: 2.

Tillkommer:

Såsom prostctunnaåt

kon
Truusport

3,21U: 2.

s. 37 Kontrollera mot PDF

lätt. A

37

HufvudtiteL

Förslag till blifvande Iliks-stat:

(Jcjiartcmcutct.

Spån mål.

Penningar.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Matt.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Matt.

Värde för- slagsvis ä 2

Ii:clr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

R:dr.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Summa.

Riksmynt.

R:dr. ö.

års Iiilcs-stat. . 14,804: 04.

tlito . . 130,100: 79.

Värde.

17.000

52,800

20,040;

27,850 - 25,550

300,789: —

17,000

52,800

20,040i

27,850''

25,550

383: SO.

300,405: 20.

15,020: 20. 315,420: 40.

Värdo.

0,420: 40.

i

|

........■■ . - _ 1.......-1 i :i I1^

6,420: 40. 460,450: 89.| 143,240—j — j-|--||---j-| — ||--|| 143,240;-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

18G8

års

Riks-stat

anslår:

Sp

anmäl.

Penningar.

Indelta Kan- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa-

Mått.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 Ii:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

K:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Tpt.

132,554

64

130,160

79

150,394

5

300,789

—

3,210

2

6,420

40

569,924

83

Transport 3,210: 2.

trnktsprostcn

öfver Kål- lands kon- trakt i Skara

stift för Hä- reneds nybil- dade pasto- rat ...... 7: C.

Dito åt kon- traktsprosten

i Norra

"VVadsbo kon- trakt i sa in- nia stift för

Finnei ödja

församlings

pastorat ... 7: G.

Förhöjning i

värdet å det

gamla ansla- get till 2R:dr

10 öre per

kub.-fot . . .--—

S:gr 3,225: 4.

6,510

—

—

6,510

—

Särskilda förslagsanslag, för

Biskopens på Gotland lön

Åt 13 Konsistorii-notarior,

10,000

22,700

_

10,000

22,700

Domkapitlens Expeditioner,

Lappmarks ecklesiastik verk,

Tpt

171,764 64 130,160

79

| 150,394

5| 300,789

—

3,210

2j 6,42040

609,13483

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

6,420: 40. 460,450: 89.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spån mål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

K:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

E:dr.

143,240

15: 90.

15: 90.

321: 02.

--- 0,773: 34.

Klcrcsiet:

........... 3,000: -

ä 270 R:tlr, högst. 3,510: —

Reservationsanslag.....

Förslagsanslag.......

Transport

I

14,864 64

6,510

10,000

22,700 —

R:dr.

Kub.-fot.

k. R:dr.

130,16079 150,202

197,31464| 130,16079, 150,202

6 315,425 46

Kub.-fot.

3,225

6( 315,425j46j 3,225

R:dr. ! ö.

6,773

34

R:dr.

143,240 —

467,224 23

6,510 —

io,oooj—

22,700''—

4| 6,77334] 649,67423

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

1SG8 års Riks-stat anslår:

Tpt.

Penningar.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

Spån m å 1.

Indclt pS. förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- ,

slagsvis å !

2 R:dr

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr. j ö.

171,76464

265,33749

72,500

K:dr.

82,363 36

| ö. ! Kub.-fot. ! k. !

5

1

130,160 79! 150,394

53,515

R:dr. i

300.789!- 107,030 20

Kub.-fot.

3,210

80

Tpt | 509,602,131 212,524,15| 203,909| G| 407,819 20| 3,290| 4j 6,580180,1,136,526 28

R:dr. i ö. R:dr. ö. |

6,42040 609,134 83!

16040'' 454,891 45 Universitetcrna (af kontanta

30,000 R:dr lör upprättsådana

löner vid Upsala

ingår.)

Penningar såsom i 1868

Indelta räntor dito

Indclt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag.

..... 53,515: 1.

Tillkommer:

Förhöjning i

värdet till 2

Rall1 10 öro

per kub.-fot .---

S:gr 53,515: 1.

Oindclt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag 80: 2.

Tillkommer: Förhöjning

i värdet

till 2 R:dr 10 öre

per kub.-fot ...--

S:gr SO: 2.

Oarolinska Mediko-kirurN

it varande beloppet. . . .

Tillkommer:

Till bränsle föruppvärm’

vcxlingsapparaten i det

i pa t bologisk anatomi

stil ute t uppförda lins .

Till arfvode lör appara
skötscl.

.........

Till bestridandeafkostnalör

förbrukning af vatten

Transport

72,500

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Transport

beloppet ett, för slag sa inslag il

bill laude till visst belopp af

universitet, i hvilka spumnål

års Riks-stat . 265,337: 49

dito . . 82,363: 36.

. Värde.

107,030: 20.

5,331: 51.

112,3S1: 71.

Värde.

160: 40.

8: 02.

168: 42.

Förslag: till blifvande Riks-stat:

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spanna ål.

Penningar.

Indelfc på förslag.

Oindelt.

Summa.

Matt.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

197,314 64

| ö. I Kub.-fot.

130,160 79 150,202

giska institutet:

nings- och luftrör

undervisning

och kemi vid iu.

• . 1,115: —

tens

. . . 200: —

den

i rån

1,315: —

72,500: —

265,337 49 82,363 36 53,515

It:dr. | 0.

315,425 46

Kub.-fot. i k. j K:dr. | 5. I R:dr. |

3,225 4 6,773 34 649,674 23

112,381 71

80, 2 168 42 460,250 98

„ 72,500: -| 462,652 I3[

BIL till Riksd. Frat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 1 '' ^l''^109’925,2*

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fcnningar

18G8 års Riks-stat anslår:

Indelta Räntor,

enigt

markegång

på förslag.

S p a n in å 1.

Indelt på förslag.

Mått.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

Oinclelt.

Mått.

Värde förslagsvis

å

2 R:dr

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

Tpt.

R:dr.

509,602 13

1,389,318 95

R:dr.

212,52415

8,913.96

Kub.-fot.

203,909

98,339

1

R:dr.

407,81920

196,67820

Kub.-fot.

3,290

21,721

R:dr. i ö.

6,580 SO

43,443 —

R:dr.

1,136,526 28

1,638,354

11

Transport

den uti Institutets lilhctcraubragta

vattcnled
Elernentarläroverken,

1foderpenningar

:

Nuvarande

beloppet . 1,389,318:95.

Tilkommer:

Förhöjning,

so

Tab. Litt.

0...... 16,241: 50.

Af når: Den genom ökade

1''örslagsvärdet å Element

årlärares löningsspamnål

uppkommande

besparing i kontanta

anslaget eller......

Indelta räntor såsom i 1868

Indelt spanmål:

Nuvarande

anslag. 98,339:1. 196,078:20.

Tillkommer

: från

anslaget

till Pcdagogier

och Folkskolor

1,150:9. 2 313: SO.

A/går till Statsverket indragen

Bpanmål ............

Återstå

Tpt. |1,898,921 08| 221,438,111302,248171604,497,401 25,011 j 9| 50,023.80,2,174,880,391

Transport

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Spån mål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde h 2

E:dr 10 öro

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

1,315: — 7.2,500:

penning

23(5: —

1,551:

vationsanslarj:

1,405,500: 45.

10,908: 71. 1,894,651: 74

års Rilis-stnt 8,913: 90

Mått. Värde.

Förslag till blifvande Riks-stnt:

E:dr.

462,65213

74,051

09,406:- 198,092:-

143: 9. 287:80.

99,352? 1.198,704:20.

R:dr.

212,524

Kub.-fot.

15 203,717

k.

R:dr.

7 427,807

Eub.-fot.

3,305

E:dr.

ll:dr.

6,941 76 1,109,925 21

74,051

99,352: 1.198,704:20.1,403,665:70.j 536,703) 13| 212,524,15, 203,7171 7j 427,8U7|17| 3,305, 6| 6,941)76,1,183,976)21

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Tpt.

18G8 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

S p an in ål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R.-dr. I

1,898,921 03

R:dr. j ö.

221,43811

25,000

44,867 21

4,219

Kub.-fot.

302,248

5,018

k.

R:dr.

7 604,497 40

Kub.-fot.

25,011

10,036 60

R:dr.

50,023 80

K:dr.

448

9 897 80

2,774,880 39

25,000

60,020''61

Tpt, ; 1,9(58,788 29| 225,657(11) 307,267;— | 614,534|—j 25,460) 8| 50,921 60)2,859,901 j

Transport

Förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öro per kub.-fot.....

S:gr

Oitulclt spannicål: matt.

Nuvarande anslå"

......21,721: 5.

Tillkommer:

Förhöjning i

vårtid till 2

Ralr 10 öre

per kub.-lot . —•— —

S:gr 21,721: 5.

Seminarium för bildande al

Pedagogicr oedi folkskolor:

Penningar:

Nuvarande beloppet . . .

Afgår: Den genom ökado

förslagsvisniet å lärares

löningsspanmål uppkom

mntitlc besparing i

kontanta anslaget eller

Indelta räntor såsom i 186S

Indelt spanmål:

Nuvarande anslag.......

Af går: Till anslaget för Elementarläroverken

omförd

spanmål. 1,153: t). 2,313:80.

Till Statsverket

indragen
dito.

. . 56: G. 113:20.

Återstå

Transport

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

09,352: 1.198,704:20.1,403,565,70.

--- 0,935:21.

99,352: 1.

208,039:41.

Värde.

43,440: —

2,172: 15.

Förslag till blifvando lliks-stat:

Penningar.

Indelta Kantor,

enligt

markegång

på förslag.

Spån mål.

Indelt på förslag.

Matt.

Värde å 2

Halt- 10 öro

kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Värde förslagsvis

ä 2

R:dr 10 öro

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

R:dr.

liub.-fot.

536,703 13 212,524 151 203,717

lärarinnor

45,015: 15-1,394,651 74

25,000

44,SG7: 21.

257: 30. 44.000: 85.

ars Hiks-stut. . . 4,219: —

Mått. Värde.

5,018: 3. 10.030: G0.

1.213: 5, 2,427: —

5,804: 8. 7,509: 60.

8,913 96

k. j R:dr. j ö. | Kub.-fct.

7i 427,807 171 3,305

99,352 1 208,639 41

21,721

R:dr.

R:dr.

6,941 761,183,976 21

45.615 15 1,657,820

25,000

26

3.304:8. 7.009:50. 43,823:8l.j 1,956,354,87| 221,438,11] 303,039; 8, 636,446.58, 25,027] 1, 52,556 9 i ;2,866,796,471

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tpt.

1868 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde a

2 tt:dr

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 It:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr. i ö.

1,968,788 29

465,000

29,400 —

R:dr. ö.

225,657 II

Kub.-fot. j k. I R:dr. ö.

307,267— 614,534-

Tpt. ;2,463,188,29] 225,657|11| 307,267|

Kub.-fot.

25,460

k. j R:dr.

8l 50,921

R:dr.

60 2,859,901

465,000

614,534,—| 25,460; 8;

29,400 —

50,921 [60,3,354,30 j j—

T rån sport

Tillkommer: Förhöjning i värdet

till 2 R:dr 10 öro per

kub.-fot............

S:gr

Omildt spanmål: Matt.

Nu va rån ilo undan''

....... 448: 9.

Tillkommer: Förhöjning

i värdet

till 2 Rall- 10

öre per k.-fot .---

Sigt- 448: 9.

För folkundervisningen, BeSeminarier

för lolkskolcStipcnilicr

för seminariiArlvodcn

och resekostför

folkskoleinspektörer

Undervisniugsmateriel in.

loma............

Löneförbättring för exami
lelårare

..........

Tillkommer: Det till
iörcno

å lliksgäldskontoret

anvisade anslag till

förhöjande åt dessa lärares

löner utöfver minimibeloppet

.......

Understöd för högre folkFolkskoleväscndets

utbärning

..........

Gymnastiska Ccntral-insti
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

3,804: 8. 7,G09: G0. 48,828:85

--- 380: 48.

3,804: 8.

7.990: 08.

Värde.

897: SO.

44: SO.

942: 09-

Förslag till blifvamle Riks-stat:

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spannmål.

Penningar.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

1,956,354 87

servationsanslag:

lärares bildande 90,000: —

elever...... 45,000: —

nadsersättning

.......... 40,000: —

m. för folksko
.

......... 10,000: —

nerade folksko
120,

000: —

30,000: — 150,000: —

skolor...... 10,0C0: —

vecklingochför.

......... 150,000: -

tutet .............

44,609

85

495,000

29,400

R:dr.

221,438

4,219

Kub.-fot.

11 303,069

3,804

R:dr. | 5.

636,446 58

7,990 08

Kub.-fot.

25,027

448

R:dr.

52,556

91

942 69

R:dr.

2,866,796

47

57,761 62

495,000

29,400

Transport |2,525,364|72| 225,657)11| 306,874; 6| 644,436,66) 25,476—| 53,49960)3,448,95809

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

1868 års Riks-stat anslår:

Fenningar.

Indelta Kan- tor, enligt

markegång

på förslag.

Spanmål.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde u 2

Ridt- kubik- foteu.

Mått.

Värde för- slagsvii å

2 K:dr

k a bi k foten.

Tpt.

K:ilr.

2,463,188 29

280,127

21,841

8,250

39,400 - 3,600

40.000

3,000

12.000

14,710

16,150

53,000

30,300

41,250

101,000

R:dr. ö.

225,657 11

Kub.-fot.

307,267

k.

1,954 2

Kult.

614,534

3,90840

Kub.-fot. |

25.460 8

Kult.

K: dr.

50,921 60 3,354,301

280,127

8,250

39,400

3,600

40,000

3,000

12,000

14,710

16,150 —

53,000 —

~ Sundhcts-kollegium mcil McI

Reservationsanslag å 6,000

25,749 40 Bnrnmorskcnndcrvisninoen

Penningar såsom i 1868

Indelt spanmål: Mått.

IsJ it varu lille anslag

...... 1,954: 2.

Tillkomma'':

Förhöjning i

värdet till 2

Half 10 öro

per kub.-fot .--—

Sigt- 1,954: 2

Orthopediska institutet . . .

Veterinärundervisningen . .

Viiccinationens befrämjande

Farsoters och smittosanuna,

slagsanslag.........

S venska Liik a resa Ilsk apel

Svenska Akademien.....

Vetenskaps-Äkademien . . .

Vitterhets-, Historie- och AnFria

konsternas Akademi:

Till aflöning m. m. . . .

„ tit rikes resestipendier,

slarf...........

„ inköp åt Svenska

betel), Reservationsan
Musikaliska

Akademien . . .

Naturhistoriska Riksmuseum

Undervisningsanstalter iö

Allmänna Institutet . . .

30,300

41,250

101,000 —

TptTpmV,§16,291 225,6-371111 309,2211 2,618,442 401 25,460, 8! 50,921 60,4,022,837 40

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta Kantor,

enligt

markegång

på förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

1

Summa.

Mått.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- \

slagsvis å 2 ;

R:dr 10 öre I

kubikfoten, j

Riksmynt.

| R:dr. ''

Transport ''2,525,364

dicinalstaten (derunder ett

R:dr)..............| 280,127

och Barnbördsbusen:

års Riks-stat- . . 21,841: —

Värde.

3,908: 40.

ö. | Kub.-fot.

ö. j K:dr.

72! 225,657111306,874

I i

I__I

t.! K:dr. ! ö. ! Kub.-fot.

I

6 644,436 66! 25,476

195: 42.

4,103: 82.

sjukdomars botande, För
-

tiqvitets-Akademien.....

.......... 39,000: -

jReservationsan
.

......... 8,000: -

konstnärers arslag.

...... 6,000: -

döfstumrna och blinda:

........... 81,000:

21,841)—!

8,25oj—J

39,400—)

3,600—;

40.000

3,000

12.000

14,710

16,150

1,954! 2

53,000

30,300

41,250

K:dr.

53,499 60

R:dr.

3,448,958

280,127

09

4.103 82

25,944

8,250

39,400

3,600

40.000

3,000

12.000

14,710

16.150

82

53,000

30,300

41,250

Transport 81,000: — 3,088.992 72 225,657 11)308,828 8 648,540)48, 25,476—| 53,499 6014,016,689 91

Bill,. till Riksd. Prat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tpt.

18G8 års Riks-stat anslår:

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Matt.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

3,127,816

9,141

25

15.000

24.000

7,802

46

R:dr.

225,657

158

29

Kub.-fot.

309,221

112

18,858

14

42,660

Tpt. |3,183,760|—| 244,673|54| 351,994) 6

R:dr.

618,442

225

20

Kub.-fot. I k. I

25,460'' 8]

85,321

60

703,989 i 20

70 9

25,531

R:dr.

50,921

R:dr.

4,022,837

9,524

141

80

74

15,000)-

24,000-

112,124

Till understöd och uppdre

uppfostringsanstallöse

döfstumma barn . .

Fattigvården i Stockholm

Penningar såsom i 1868

Indelta räntor dito

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag-

.......112: 6.

Tillkommer:

i

jmng

värdet till 2

R:dr 10 öre per

kub.-fot . . . . ■

S:gr 112: 6.

7| 51,063)40)4,183,486jl4

Fattigvården i allmänhet,

Serafimerordens-lasarettets

Hospitalers och Lasaretters

Penningar såsom i 1868

Indelta räntor dito

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag

42,660: 8.

Tillkommer:

jmng i

värdet till 2

R:dr 10 öre

per kub.-fot.

S:gr 42,660: 8.

Oindelt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag.

...... 70: 9.

Transport 70: 9.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Transport 81,000: —

muntran åt minter

för medel.

......... 20,000: -

och landsorterna:

års Riks-stat . . . 9,141: 25.

dito . . . 158: 29

Värde.

225: 20.

R:dr.

3,088,992

101,000

11: 26.

236: 46

Förslagsanslag........

underhåll............

underhåll:

års Riks-stat . . 7,802: 46.

dito . . . 18,858: 14.

Värde.

85,321: 60.

4,266: 8.

Värde.

141: 80.

89,587: 68.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta Räntor,

enligt

markegång

på förslag.

S p anm ål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

9,141 25

15,0001 —

24,000 —

R:dr.

225,657

158 29

Kub.-fot.

308,828

R:dr.

648,540

112

236 46

Kub.-fot.

25,476

k. R:dr. ö. R:dr.

53,499 60 4.016,689

101,000

9,536

15.000

24.000

141: 80.

3,238,133|97 225,815 40 308,9411 4; 648,776|94| 25,476;—| 53,499l60 4,166,225j91

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

1868 års Riks-stat anslår:

Spanm ål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

j Mått.

Värde å 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

1

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Tpt.

3,183,760

.....I

244,673 54

351,994

6

703,989

20

25,531

7

51,063

40

4,183,486

14

Transport 70: 9.

Tillkommer :

Förhöjning i

värdet till 2

R:dr 10 öre

per kub.-fot. .---

S:gr 70: 9.

1,750

|

20,442

9

40,885

80

42,635

80

Stora Barnhuset i Stock- Penningar såsom i 1868

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande an- slag ..... 20,442: 9.

Tillkommer:

Förhöjningi

värdet till 2

R:dr 10 öre

per kub.-fot---

S:gr 20,442: 9.

1,250

—

——

—

12,225

1

24.450

20

__

_

—

1,250

24,450

20

Frimurarebarnhuset . . . . .

Barnhusen i landsorterna:

Nuvarande anslag.....

Tillkommer: Förhöjning

i värdet till 2 R:dr 10

öre per kub.-fot.....

6,529

40

|

14,281

05

135,429

5i

270,859

—

911

1

1,822

20

293,491

65

S:gr

Kyrkors underhåll:

Penningar såsom i 1868

Indelta räntor dito

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande

anslag . . . 135,429: 5.

Tpt |3,193,289,40!

258,954 59| 520,092

l;l,040,184;20j

26,442

8

52,885;60|4,545,313

79

Transport 135,429: 5.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spån

mål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Matt.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

141: 80.

7: 9.

| R:dr.

3,238,133

148: 89.''

holm:

års Riks-stat . . 1,750:

Värde.

40,885: 80.

2,044: 29.

Matt. Värde

12,225: 1. 24,450: 20.

1,222: 51.

12,225: 1.

års Riks-stat. .

dito . .

Värde.

270,859: -

6,529: 40.

14,281: 5.

ö. j R:dr. ö.

97: 225,815140

7,802

42,930: 09. j 750

....... 1,250

46 18,858

14

Kub.-fot.

308,941

42,660

R:dr.

648,776

! 20,442

12,225 1

89,587;

Kub.-fot.

25,476

68

42,930 09

25,672

70

k.

R:dr.

53,499

71

148

89

R:dr.

4,166,225

116,397

44,680

1,250

17

09

25,672

71

270,859: — 20,810: 45.j3,248,936|43| 244,673|54j 384,270| 2| 806,967|42| 25,546| 9| 53,648|49|4,354,225,88

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2

R:dr kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr

kubikfoten.

Riksmynt.

Tpt.

1808 års Riks-stat anslår:

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R;dr.

ö.

R:dr.

3,193,289

40

258,954

59

520,092

1

1,040,184

20

26,442

8

52,885

60

4,545,313

20,000

20,000

1.500

—

—

—

__

__

___’

__

__

_

__

-

1,500

16,886

21

16,886

15,000

-

—

—-

—

—

—

—

—■

—

15,000

21

Transport 135,429: 5.

Tillkommer:

Förhöjning i

värdet till 2

R:dr 10 öre

per kub.-fot--—

S:gr 135,429T5.

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag.

.......

Tillkommer: Förhöjning

i värdet

till 2 R:dr 10 öre

per kub.-fot . .

Mått.

911: 1.

S:gr 911: 1.

Resestipendier samt lärogifvande.

ReservationsanRcse-

och traktamentspenSkrifmaterialier

och expenslag:
Nuvarande

beloppet. . . .

Afgår för jemnande af

slutsumma........

Extra utgifter, Reservations
-

S:a |3,246,675|61| 258,954 59] 520,092] 1|1,040,184]20| 26,442] 8] 52,885 60 4,598,700]-

Anm. Tillökningen i Hufvud titeln utgör således 116,000 R:dr, hvaraf

*

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö,

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

270,859: —

20,810: 45.

3,248,936

43

244,673

54

384,270

2

806,967

42

25,546

9

53,648

49

4,354,225

88

13,542: 95.

284,401: 95.

Värde.

1,822: 20.

91: 11.

1,913: 31.

6,529

20,000

1,500

40

14,281

05

135,429

5

284,401

95

911

1

1

1,913

31

307,125

20,000

1,500

71

böckers och lärda verks ut-

ningar, För slags anslag . . . .

ser, ved ro. in., Förslagsan-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,886: 21.

Hufvudtitelns

37: 80.

16,848

41

16,848

1 ^ 000

41

15,000

Summa

|3,308,814|24j 258,954|59 519,699j 7^,091,369 37

| 26,458!—

55,561j80,4,7l4,700

—

förhöjningen i värdet å spanmålen uppgår till 54,615 R:dr 77 öre.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Tall. T ill. B.

Extra Statsrcglcringsanslag tillhörande Åttonde llufvudtitein.

A) Anslag.

t,., 1

Kiksmynt.

Ecklesiastik-departementets expedition:

Till tjenstebiträde för ärenden, rörande ordnandet af prester-

R:dr.

öre.

skåpets löneförmåner.....................

Kleresi-staten:

Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pa-

3,000

storats- och socken-adjunkters lönevilkor..........

Universiteten:

Till instrumenter för fysiologiska institutionen vid Upsala

10,000

universitet..........................

Carolinska Mediko-kirurgiska institutet:

Till utvidgning och fullbordande af gasledningen i institutets

DO DO

nya byggnad................. 2,095: —

„ materiel för den pathologiskt-anatomiska in-

3,000

stitutionen................... 3,000: —

Elementarläroverken:

Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Upsala 40,000: —

5,095

„ dito af dito i Skara............. 7,500: —

För folkundervisningen:

Till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till er- forderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole- lärare ...................... 20,000: —

För undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-

47,500

lärare-seminarier................ 3,000:

Sundhetskollegium:

23,000

—

Till löneförbättring åtdessembets- och tjensteman samt vaktmästare

Vitterhets-, Historie- och Antiqvilets-akademien:

Till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsinten-

dent...................... 3,500:

„ uppsökande och aftecknande af runstenar samt

teckningarnes utgifvande ........... 1,500: —

8,050

Transport 5,000: —

99,645

—

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksmynt.

Transport 5,000: —

Till undersökning af fäderneslandets fornlemningar

och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000: —- „ utgifvande af plancheverk öfver fornsaker m. rn. 2,000: —

„ arfvoden åt biträden vid ordnandet af akademiens

samlingar......... 1,500: —

„ aflöningstillökning åt akademiens

vaktbetjening........... 1,936: — 3,436: —

För Jiospitalsvården:

Till hospitalsfondens förstärkning, såsom kreditiv.......

| Diverse anslag:

Till fullbordandet af reparationsarbetet å domkyrkan i Linköping

................... 13,500: —

„ vård och skötsel af spetälska personer i Hel
singland.

.................. 3,000: —

För fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska språkets

lagar".................. 1,500: —

„ tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar 600: —

Till Professoren C. G. Malmström för afsilande

af ett historiskt arbete........... 2,500: —

„ Lithografen C. J. Bill mark, för fortsatt utgifvande

af plancheverket “Sverige, aqvarell
lithografier

och tontryck11.......... 800: —

„ Artisten N. M. Mandelgren för fortsättande

af hans antiqvariska forskningar...... 1,500: —

„ understöd för den af doktor O. Sandahl i

hufvudstaden inrättade mediko-pneumatiska

anstalt. . ................... 2,000: —

B) Att utgå såsom lätt.

Till fullbordande af läroverksbvggnaden i Skara

R:dr. öre.

99,645

12,436

100,000

25,400

Anslag tillhopa 237,481

20,000

Tillsammans anslag och lån i 257,48

Dill. till Rilcsd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tall. liftf. C.

Cienicntarlärovcrken.

Stats-TTtskottet!

Ny anvisning.

föreslår:

R:tlr.

öre.1

Till aflöning, efter gällande grunder, för Rektorer, Lektorer,

i

Adjunkter och Kolleger, äfvensom för öfningslärare vid de

fullständiga läroverken....................

1 fl,200

„ godtgörelse för de från Landskrona stad och kyrka förut

utgående bidrag till aflöning för Rektorn, äldste Kollegan

och Sångläraren vid dervarande läroverk..........

41

OX

O

Summa

16.241

50

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:79 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél. s. 33 i texten