Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ls nådiga Proposition, angående öfverlåtelse till enskildt bolag af Ronneby helsobrunn i Ronneby socken, Medelstads härad och Blekinqe län.

1868-02-25 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:34, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ls nådiga Proposition, angående öfverlåtelse till enskildt bolag af Ronneby helsobrunn i Ronneby socken, Medelstads härad och Blekinqe län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

1

X:o 34.

Ank. til) Riksd. Kansli d. 27 Febr. 1868, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ls nådiga Proposition, angående öfverlåtelse

till enskildt bolag af Ronneby helsobrunn i Ronneby socken,

Medelstads härad och Blekinqe län.

(/. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda den 24 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna

och uti första Samlingen af Bihanget till dess protokoll under N:o 18 intagna nådiga

Proposition inhemtas, hade, uti en till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning,

tre af hufvudstadens läkare, Professorerne P. H. Malmsten, C. Santesson

och H. A. Abelin, äfvensom Häradshöfdingen F. Holmqvist anfört, att ehuru de

helsokällor, hvilka funnes vid Ronneby, tillförde ett vatten, som till dess beståndsdelars

egendomliga beskaffenhet och halt väsendtligen skiljde sig från andra inom

och utom riket kända mineralvatten och utöfvade en särdeles kraftig oph välgörande

inverkan vid åtskilliga sjukdomars botande, dessa källor likväl vore med hänseende

till deras helsogifvande egenskaper allt för litet anlitade till följd deraf, att

på stället saknades både tillräckligt utrymme och i öfrigt sådana anordningar, som

af nutiden fordrades. Detta förhållande skulle dock, enligt sökandernes tanke,

blifva förändradt, om Ronneby brunns- och badinrättning försattes i det skick, att

den kunde emottaga ett större antal besökande och, sedan den blifvit mera bekant

för utlandet, äfven åt sjuke derifrån bereda en nu nästan obegagnad hjelp. I ändamål

att denna naturens rika gåfva måtte kunna tillgodogöras menskligheten i

större mått och omfång än hittills, hade sökanderne hos Kongl. Maj:t alltså anhållit,

att ifrågavarande brunns- och badinrättning, hvilken nu tillhörde Kronan,

finge öfvertagas af ett bolag, med förbindelse att utvidga inrättningen och fullt

Bill. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sand. 1 Afd. 20 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

syftesenligt ordna densamma såväl till byggnader som anläggningar, på det att sedermera

dess verksamhet måtte med större omfattning kunna till allmän båtnad

fortsättas under den kontroll, Kongl. Maj:t funne för godt föreskrifva; och hade

sökanderne erbjudit sig att söka bilda ett aktiebolag, som dels utfäste sig att

uppfylla nämnda förbindelse och att vid helsobrunnen lemna kostnadsfri vård åt

visst" antal fattige sjuke, dels åtoge sig inrättningens nuvarande skuld emot det att

åt bolaget nådigst öfverlätes Kronans rätt till helsobrunnen med jordområde, byggnader

och andra tillhörigheter, äfvensom bolaget medgåfves att genom sin direktion

antaga Brunns-intendent, sedan, rörande dennes kompetens, Kongl. Sundhets-kollegiurn

afgifvit yttrande; allt på sätt härom och i afseende å andra förekommande

omständigheter, såsom utgifter af besökande m. m., borde närmare stadgas i bolagsreglorna,

hvilka skulle Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande underställas.

Af handlingar, fogade vid ansökningen, äfvensom af yttranden deröfver,

hvilka dels Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet och dels Brunnsdirektionen afgifvit,

inhemtades hufvudsakligen, att brunnsegendomen, som vore belägen vid

Rottneån omkring 4,000 fot öster från Ronneby köping och en fjerdedel mil från

åns utlopp i Östersjön, bestode af två delar, belägna den ena söder och den andra

norr om åbyggnaderna och trädgarden till kronoskattehemmanet • gidels mantal K.o

34 Bålebro, numera enligt Kongl. Kammar-kollegii utslag den 27 April 1807 kalladt

Carlstorp;

att A. södra delen utgjordes af två jordrymder, nemligen:

a) gamla brunnen, hvarom tvist varit, innehållande, enligt en vid ansökningen

bilagd promemoria, 1 tunnland 8 kappland; och omnämnes äfven uti denna promemoria,

att egaren till Carlstorp ansåge sig ega grundade anspråk på eganderätt

till planen och derå befintliga helsokälla, men att Brunns-direktionen, jemte upplysning

att brunnsplanen blifvit år 1829 af vederbörande landtmätare efter Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes förordnande samt i närvaro af Brunns-direktionen och

egaren till Carlstorp uträknad och på karta utlagd, förmält sig vara af den tanke,

att, jemlikt företedda handlingar, intet tvifvel förefunnes om Kronans goda rätt till

den så kallade gamla brunnen.

b) 9/40o.s mantal af hemmanet Carlstorp, inköpt af Direktionen den 12

November 1846 för 1,200 Riksdaler Riksgälds, enligt Häradsrättens derå den 21

September 1848 utfärdade fastebref, hvilken jordrymd innehölle omkring s/3:dels

tunnland och vore utlagd till brunnspark;

samt att B. norra delen utgjordes af eu till rymden icke uppgifven lägenhet,

kallad Hästhagen, afsöndrad från Ronneby gamla stadsjord eller N:o 121 Ronneby

Bräknegård, hvilken af enskild man, nuvarande ordföranden i Brunns-direktionen,

Häradshöfdiugen M. Gadd, blifvit, genom gåfvobref den 6 November 1857,

med vissa vilkor under full eganderätt donerad till helsobrunnen, som derå den 14

Juli 1862 erhållit första laga uppbud; varande vid donationen fästade de vilkor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

3

dels att Direktionen ålåge uppfylla ett samma dag emellan gifvaren och lägenhetens

förre innehafvare, enkan Ekholtz, upprättadt kontrakt, och dels att efter hennes död

och upphörande af afgifterna till henne samt sedan hennes och hennes aflidne man

S. C. Ekholtz’ rättsinnehafvare erhållit ett belopp af 100 Riksdaler Banko, Direktionen

årligen skulle utgifva 150 Riksdaler Riksmynt till understöd åt två eller tre

flitiga och behöfvande ynglingar, som begagnade undervisningen i en blifvande apologistskola

i Ronneby; dock att denna afgift, om brunnsinrättuingen i en framtid icke

skulle bära sig så, att den förmådde utan svårighet densamma utbetala, Ange antingen

till en del eller helt och hållet efter Direktionens bestämmande och bepröfvande

försvinna.

Å södra delen äro uppförda:

l:o öfverbyggnad till helsokälla^

2:o det äldre badhuset;

3:o brunnssalong;

4: o fattighus;

5:o boningshus för brunnsskänken; samt

6:o materialbod och diverse byggnader;

och å norra delen:

l:o det nya badhuset och

2:o eu ekonomibyggnad.

Vidare uppgifves i handlingarne, att alla åbyggnaderna vore utmärkt väl

underhållna och brandförsäkrade till värde af....... 51,000 R:dr,

så att om dertill lades värdet af jorden......... 12,000 „

och af inventarierna............... 4,800 „.

så utgjorde värdet af den egendom, brunnsinrättningen innehade och

disponerade.................. 67,800 R:dr,

hvaremot den häftade för en skuld af omkring 19,500 Riksdaler; att årliga afgiften

till enkan Ekholtz, som vore 64 år gammal, utgjorde 225 R:dr och att vid den

donerade lägenheten äfven häftade en annan årlig afgift till enkan Anna Ringström

med 70 R:dr R:mt, hvilken likväl år 1874 upphörde.

Brunnsgästernas antal hade på sednare tider i allmänhet uppgått till omkring

1,200, hvaraf omkring 1,000 varit betalande, hvarförutom ungefär 150 personer

i orten hemtat vatten till drickning i hemmen. I fattighuset inrymdes dels

20 fattiga brunnsgäster, som emot en inträdesafgift af 10 R:dr under brunnstiden

erhölle allting fritt af brunnsinrättningen, och dels 30 likaledes fattiga brunnsgäster,

som sjelfva bekostade sig föda, men, emot en inträdesafgift af 3 R:dr, hade allt

öfrigt fritt. Räkenskaperna före år 1864 visade stigande behållning, som, år 1843

belöpande sig till endast 1,047 R:dr 18 skillingar 8 runstycken Banko, motsvarande

1,581 R:dr 6 öre R:mt, uppgått år 1862 till 4,681 R:dr 42 öre och år 1863 till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Dtskottets Utlåtande N:o 34.

5,359 R:dr R:mt. Till följd af den Ronneby köping i April månad 1864 öfvergångna

eldsvåda hade brunnsterminerna för sistnämnda och nästpåföljande år visserligen

lemna! vida mindre behållningar, men dessa hade dock varit tillräckliga

till nödiga reparationer och godtgörande af ränta å skulden.

Brunns-direktionen hade, uti sitt i ärendet afgifna yttrande, på anförda

skäl tillstyrkt, att, jemte nådigt bifall till den underdåniga framställningen, det

blifvande bolaget skulle medgifvas rättighet att, utan någon slags ersättning, öfvertaga

brunnens alla så fasta som lösa tillhörigheter emot skyldighet:

l:o ätt bolaget iklädde sig, en för alla och alla för en, att godtgöra brunnsinrättningens

skulder och ansvarade för densammas öfriga förbindelser enligt ofvan

åberopade handlingar, med det förbehåll att afgiften till Ronneby skola borde utgå

ovilkorligen, så snart bolaget efter enkan Ekholtz’ död hade sex procent på tillskjutna

penningar;

2:o att bolaget åtoge sig att, i likhet med hvad hittills egt rum, lemna bostad

med säng, underhåll, läkarevård, medikamenter, mineralvatten och bad under

28 dagar åt 20 fattighjon emot erhållande af 10 R:dr, som hvarje person inbetalade;

vidare mineralvatten, bad och bostad med säng åt 36 obemedlade emot 3 R:dr

för hvardera, samt fritt vatten och fria bad åt 160 å 170 dylika personer;

3:o att bolaget, då det finge utan ersättning öfvertaga brunnens alla tillhörigheter,

lemnande, efter afräkning af skulder, en behållning af minst 45,000 R:dr,

icke finge utöfver räntan på tillskjutna medel påräkna någon utdelning, förrän alla

för brunnsinrättningen nödiga arrangementer blifvit fullbordade, hvaröfver Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande borde hålla hand och, om tvist dervid uppstode, densamma

genom kompromiss afgöras;

4:o att Bestyrelse!! antoge Brunns-intendent, sedan Kongl. Sundhets-kollegium

rörande dennes kompetens afgifvit yttrande, med rättighet för Bestyrelsen jemväl

att, utan uppgifna skäl, skilja honom från befattningen, då Bestyrelsen funne honom

icke vara dertill lämplig;

5:o att, om bolaget visade försumlighet och vårdslöshet i fullgörande af de

vilkor, som det sig åtoge, hvilken fråga borde genom kompromiss afgöras, bolaget

då skulle till Kronan återlemna allt i samma skick, som det emottagits, med rättighet

för Kronan att, om den så för godt funne, lösa till sig efter laga värdering

eller annan lämplig grund verkställda förbättringar och de jordlotter, som möjligen

blifvit af bolaget inköpta.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade uti sitt yttrande åberopat hvad

Brunns-direktionen i ämnet anfört, utom hvad anginge fria bad åt 160 å 170 personer,

i hvilket hänseende Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt, att bolaget

borde tillförbindas att, på sätt, efter hvad Brunns-intendenten upplyst, hitintills

skett, åt högst 160 obemedlade personer lemna fria bad, i den mån sådant kunde

ske utan hinder för betalande badgäster.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotteta Utlåtande N:o 34.

5

Kongl. Kammar-kollegium, hvilket jemväl i ärendet afgifvit utlåtande, hade

deruti upplyst, att V6:dels mantal N:o 34 Bålebro blifvit den 13 Juni 1752 till skatte

försåldt, men att hvarken af den skattevärdering den 23 Maj 1749, som föregått

detta skatteköp, eller af öfriga detsamma rörande handlingar någon upplysning vunnes

om den å hemmanets egor redan då anlagda Ronneby helsobrunn, hvilken såsom

särskild lägenhet aldrig varit i jordeböckerna införd och hvarom ej heller öfriga

handlingar i Kollegium något innehölle.

Vidare hade Kongl. Kammar-kollegium anfört, att brunnens eganderätt till

de här ofvan under A. b. och B. omnämnda lägenheter torde vara ostridig, hvaremot,

enligt hvad här förut är anmärkt, tvist möjligen kunde uppstå om brunnens

öfriga område eller det som beskrifvits under A. a.; Och för den händelse, att

Kongl. Maj:t skulle finna Ronneby brunn med dess såväl fasta som lösa tillhörigheter

böra till sökanderne eller ett blifvande bolag öfverlåtas, hemställde Kongl.

Kollegium att, då vid detta tillfälle icke kunde pröfvas hvilkendera, brunnen eller

hemmanet Carlstorp, ifrågavarande jord borde med eganderätt tillhöra, en sådan

upplåtelse, hvad fastigheterna anginge, måtte ske endast “med den rätt de af Kronan

egas och besittas", på det Staten måtte blifva från allt bemuls-anspråk i fråga

derom befriad; och hade Kongl. Kammar-kollegium, som, beträffande sättet för

Brunns-intendentens antagande, ansett det icke tillhöra Kongl. Kollegium att afgifva

utlåtande, för öfrigt hufvudsakligen instämt i hvad Brunns-direktionen föreslagit,

endast med följande tillägg och förändringar;

att någon ändring i hvad för närvarande egde rum i afseende å den vård

och det underhåll, som egnades fattiga brunnsgäster, väl icke nu torde böra föreskrifvas,

men deremot vid öfverlåtelsen fästas det förbehåll, att på Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning framdeles berodde, att om en slik ändring efter sig företeende omständigheter

förordna;

att, i stället för det af Brunns-direktionen föreslagna stadgande, att bolaget

icke skulle få utöfver räntan å tillskjutna medel påräkna någon utdelning, förrän

alla för brunnsinrättningen nödiga arrangementer, i enlighet med den af Direktionen

lemnade antydning, blifvit fullbordade, borde, enligt Kongl. Kollegii åsigt, föreskrifvas,

att bolaget icke finge utöfver räntan å insatta medel uppbära någon utdelning,

förrän styrkt vore, att ett visst belopp, t. ex. 2/3:delar eller 30,000 R:dr,

af den nuvarande brunnsinrättningens behållning utaf minst 45,000 R:dr, som bolaget

finge emottaga, blifvit använda till brunnsinrättningens utvidgande och försättande

i det förbättrade skick, som med upplåtelsen deraf till bolaget åsyftades,

och hvilket skulle tillhöra Kongl. Sundhets-kollegium att, efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

hörande, bedöma;

att i fråga om den kompromiss, till hvars pröfning härutinnan möjligen

uppkommande tvister skulle hänskjutas, stadgas borde, att den skulle vara sammansatt

af fem personer, som utsåges: två af bolaget, två af Kongl. Sundhets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

kollegium och den femte, såsom ordförande, af Häradsrätten; samt att kompromissens

beslut skulle vara ovilkorligen bindande;

att taxa å alla afgifter, af hvad slag de än vore, borde, efter förslag af

bolaget och sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Kongl. Sundhets-kollegium

blifvit hörda, af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;

att inseendet öfver brunnsinrättningen och öfver huru bolagets skyldigheter

uppfylldes, borde tillhöra Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i första och Kongl.

Sundhets-kollegium i andra rummet, till följd hvaraf bolaget borde åligga att för

hvarje år till Kongl. Majrts Befallningshafvande afgifva en fullständig berättelse om

brunnsinrättningen i alla dess delar, för att af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

med eget utlåtande till Kongl. Sundhets-kollegii pröfning öfverlemnas; samt

att bolagsreglorna borde, på sätt sökanderue ock ansett, Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning underställas.

Slutligen hade äfven Kongl. Sundhets-kollegium blifvit i frågan hördt och

dervid, instämmande för öfrigt i hvad Kongl. Kammar-kollegium hemställt, i nedannämnda

hänseenden anfört;

att, beträffande det antal mer eller mindre medellösa, åt hvilka brunnsinrättningen

hade åliggande att lemna vare sig fullständig vård och underhåll å brunnslazarettet

eller endast fri vattendrickning och fria bad, Kongl. Kollegium ansåg sig

böra fästa uppmärksamhet derpå, att enligt Brunnsdirektionens förslag det nya

bolaget skulle i berörda afseende prestera åtminstone detsamma, som nu lemnades,

nemligen efter Direktionens uppgift:

a) bostad, säng, underhåll, läkarevård, medikamenter, mineralvatten och

bad för 20 personer under 28 dagar, emot en afgift af 10 R:dr personen;

b) bostad med säng, mineralvatten och bad emot en afgift af 3 R:dr personen

för 36 personer; samt

c) fritt vatten och fria bad åt 160 eller 170 personer eller tillsammans

216 eller 226 gratister. Men då Brunns-intendenten i bifogad reservation upplyst,

hvilket ock öfverensstämde med hans till Kongl. Sundhets-kollegium insända årsberättelser,

att hittills på sin höjd 25 fria bad dagligen ( ■- på 28 dagar 700 bad)

kunnat utan intrång för de betalande utdelas bland dessa 216 eller 226 personer,

hvilket vore detsamma som att endast 25 fattiga kunnat erhålla ett bad hvardagligen

eller af 216 personér hvardera endast 3 bad under hela brunnsterminen samt,

på sätt häraf visade sig, åliggandet att lemna fria bad åt 160 personer vore alltför

obestämdt, enär å ena sidan hvardera af dem, som sades erhålla bad, kunde

få åtnöjas med två eller tre bad under hela brunnsterminen och å den andra

samma föreskrift möjligen kunde tolkas derhän, att hvar och en borde få åtminstone

ett bad om dagen, (hvilket gjorde 4,480 bad för hela terminen) så ansåg

Kongl. kollegium nödigt, att bolagets skyldigheter i förevarande hänseende när
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 34.

7

mare bestämdes och föreslog således att för närvarande bolaget tillsvidare måtte

åläggas följande förbindelser:

a) att åt 20 personer under en brunnstermin af 28 dagar bekosta bostad,

säng, underhåll, läkarevård, medikamenter och helsovatten, emot en afgift af 10

R:dr för personen; b) att åt 36 personer under en lika lång brunnstermin bestå

bostad med säng och helsovatten emot en afgift af 3 R:dr personen; c) att hvarje

sommar under samma brunnstermin lemna fri drickning af helsovattnet åt 160 personer

samt minst 700 badhuskarbad, att, enligt Brunnsläkarens förordnande, fördelas

till sådana; som funnos företrädesvis vara i behof deraf bland såväl nyssnämnda

två kategorier af mindre bemedlade som ock, så långt det anslagna antalet

bad för öfrigt medgåfve, äfven till obemedlade, hvilkä icke erlade någon

afgift; samt

att, i fråga om sättet för Brunns-intendentens antagande, Kongl. Kollegium

hemställde, att bland vilkoren vid brunnens öfverlåtande stadgas måtte, att Brunnsintendenten

vid helsobrunnen skulle, på Brunns-direktionens förslag, förordnas af

Kongl. Sundhets-kollegium tillsvidare, eller intilldess nytt förslag derom från Direktionen

inkomme.

Efter inhemtande af hvad sålunda blifvit af vederbörande anfördt och upplyst,

bar Kongl. Maj:t, som, lika med de i ämnet hörda myndigheterna, ansåge det

kunna antagas, att Ronneby helsobrunn, om den, såsom ifrågastäldt blifvit, åt enskildt

bolag upplätes, skulle blifva försatt i ett mera tidsenligt och dess utmärkta

egenskaper bättre motsvarande skick samt således komma att medföra ett allmännare

gagn än hittills varit fallet, af Riksdagen äskat det medgifvande, att Kongl.

Maj:t må, utan särskild köpeskilling, öfverlåta nämnda brunn med dess såväl

fasta som lösa tillhörigheter, fastigheterna dock endast med den rätt, hvarunder

de af Kronan egas och besittas, till det bolag, som, försedt med af Kongl. Maj:t

godkända bolagsreglor, ville öfvertaga brunnen jemte skyldighet dels att ansvara

för dess nuvarande skulder och öfriga förbindelser af hvad namn och beskaffenhet

de vara må, dels att utvidga brunnsinrättningen till såväl byggnader som anläggningar,

dels äfven att densamma vårda och förvalta enligt de bestämmelser,

som i sådant hänseende komme att af Kongl. Maj:t meddelas och hvaribland särskildt

borde intagas förpligtelse för bolaget att åt visst antal medellösa vid brunnsinrättningen

lemna kostnadsfri vård och underhåll.

Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande nådiga framställning blifvit

remitterad, får, med hänsyn till hvad i frågan förekommit och under förutsättning

att Kongl. Maj:t vid pröfning af bolagsreglorna för ifrågavarande aktiebolag täcktes

taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke bolaget må tillförbindas att, i den mån

inkomsterna af brunnsinrättningen kunna ökas, åt ett större antal medellösa

vid inrättningen lemna kostnadsfri vård och underhåll, tillstyrka,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 35.

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

hänseende behagat föreslå.

Stockholm den 25 Februari 1868.

Arv. Fr:son Posse.

\:o 35.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Febr. 1868, kl. 11 f- in

Utlåtande, i anledning af väckt motion,

egendom i Constantinopel.

angående försäljning af Statens

(1. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 142) har Ilerr Carl Anders Larsson föreslagit, att Riksdagen

ville besluta, det Statens egendom i Constantinopel bör, så fort ske kan,

försäljas och köpesumman till Stats- eller Riksgälds-kontoret redovisas, samt att

underdånig skrifvelse derom måtte till Kongl. Maj:t aflåtas.

I anledning häraf anser sig Utskottet böra i minnet återkalla, hurusom Rikets

åren 1862—1863 församlade Ständer, uti underdånig skrifvelse den 20 November

sistnämnda år, med bifall till derom gjord nådig framställning förklarat,

att, enär ifrågavarande åt Svenska beskickningen vid Ottomaniska Porten år 1757

inköpta, i förstaden Pera belägna byggnad, enligt hvad upplyst blifvit, icke vidare

kunde anses beboelig, samt en nys för ändamålet tillräcklig och med rikets värdighet

öfverensstämmande dylik byggnad, som under nuvarande förhållanden icke

torde kunna i Constantinopel umbäras, syntes Rikets Ständer kunna erhållas utan

särskild kostnad för Statsverket, Rikets Ständer medgåfvo Kongl. Maj:t att vidtaga

de förfoganden, som Kongl. Maj:t i sådant hänseende kunde finna lämpliga. För

de åtgärder, hvilka i detta afseende blifvit vidtagna, meddelades, i anledning af

derom framställd begäran, af Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena

fullständig

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.