Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 4867 års riksdag.

1868-03-05 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:42, Utlåtande, angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 4867 års riksdag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Rf:o 49.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Mars 1868, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan början af 4867 års riksdag.

(R. A.)

Efter tagen noggrann kännedom om innehållet af den utaf Riksdagens

sistlidet år församlade Revisorer afgifna och till Stats-Utskottet remitterade samt

bland Katnrarnes ledamöter i tryck utdelade berättelse om verkställd granskning

af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, får Stats-Utskottet, som genomläst

de hos Fullmägtige förda protokoll efter den 15 sistlidne Augusti, med

hvilken dag Revisorernes protokollsgranskning slutade, till och med den 21

sistlidne Januari, då Fullmägtige afgåfvo sin vid Stats-Utskottets Memorial N:o 1

fogade berättelse till innevarande Riksdag, härmed afgifva yttrande öfver hvad

Revisorerne i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit, samt hvad för

öfrigt vid den af Utskottet verkställda granskning förekommit.

, l:o.

Angående bokföringen af det vid 4859—4860 ars riksdag för anläggning

af Borås—Herrljunga jernväg beviljade lån.

(Rev.-ber. sid. 56. Fullm. uti. sidd. 103, 104.)

I afseende på tillämpningen af stadgandet i Riksgälds-kontorets sednast

utfärdade reglementes 70 §: att “de för jern vägsbyggnaderna upplånta och, dela

såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel skola uti särskild räkenskap redoBih.

till Riksd. Prot. 4868. 4 Samt. 1 Afd. 24 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 42.

visas", hafva Revisorerne fästat sin uppmärksamhet dervid, att detta stadgande

icke iakttagits i afseende på lånet för anläggningen af Borås—Herrljunga-jernvägen,

oaktadt detta låneunderstöd beviljades under förutsättning att dess belopp

skulle kunna emot fonderade obligationer upplånas inom landet, och detsamma

sedermera blifvit utbetaldt af de medel, som genom 1861 års fonderade statslån

influtit.

Med anledning af denna erinran emot den oförändradt bibehållna bokföringen

af Riksgälds-kontorets fordran för det till ofvannämnda jern vägsanläggning

vid 1859 och 1860 årens riksdag anvisade lån, hafva Fullmägtige upplyst,

att de genom beröi''da statslån erhållna medel icke ingått och redovisats uti den

för jernvägsbyggnadslånen upplagda räkenskap. Det med denna upplåning afsedda

föremål hade nemligen icke endast varit att anskaffa den lånesumma, som

beviljats för åstadkommande af jernvägen mellan Herrljunga och Borås, för

hvilket ändamål blott en del af de upplånta medlen blifvit använd, utan

både dessa medel begagnats äfven till andra Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.

Deremot hade de tillgångar, som erhållits genom de till följd af Rikets

åren 1862 och 1863 församlade Ständers beslut upptagna fonderade statslån,

uteslutande användts till då beviljade anslag för Statens och låneunderstöd för

enskilda jernvägsbyggnader. Hvad Riksgälds-kontoret för dessa anslag och låneunderstöd

måst utbetala, innan dertill genom beslutad upplåning anvisade tillgångar

influtit, hade också betraktats och bokförts såsom Kontorets utgifna förskott,

hvilka skulle komma att ersättas af de medel, som borde gemensamt upplånas

för Statens och de enskilda bolagens jernvägsbyggnader.

För bedömande af denna fråga anser sig Utskottet jemväl böra erinra om

innehållet af Stats-Utskottets vid sistlidne riksdag afgifna Memorial N:o 95, deri

redogöres för motiverna till den af Utskottet föreslagna och af Riksdagen bifallna

ändring i 206 § af 1866 års reglemente. Utskottet har i nämnda Memorial

upplyst, att den särskilda räkenskapen öfver jernvägsmedlen från och med

år 1858 endast och uteslutande omfattade redovisning för de till Statens jernvägsbyggnader

upplånta medel samt huru dessa medel blifvit använda; men att

Riksgälds-kontoret af andra medel bestridt alla utgifter för lånen till de enskilda

jernvägsanläggningarne, hvilka lån i följd deraf i Riksgälds-kontorets hufvud- *

böcker upptagits bland Kontorets egna fordringar. Vid 1862—1863 års riksdag

beslöto deremot Rikets Ständer “att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga

att för utbetalning af ej mindre de till fortsättning af Statens jernvägs“byggnader

under 1862—1863 års riksdag beviljade anslag, än de af Rikets

“Ständer vid samma riksdag anvisade lån för enskilda jernvägsanläggningars utförande

anskaffa genom upplåning en summa af högst 35,000,000 Riksdaler."

I följd af denna förändring i hvad förut varit iakttaget, eller att Riksgäldskontoret,

som förut af egna medel förskjutit hvad som anvisats till låneunderstöd

för enskilda jernvägsanläggningar, nu deremot skulle genom upplåning, lika som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 42.

3

för anslagen till stambanorna, bereda tillgång till lånebidragen för de enskilda

jernvägarne, borde naturligtvis dessa sednare lån derefter redovisas i den särskilda

räkenskapen för de till jernvägsbyggnader upplånta medel. Det var för

vinnande af detta ändamål, Stats-Utskottet, såsom i berörda Memorial uttryckligen

nämnes, ansåg nödigt att en förändring i de för jernvägslånemedlens bokföring

gifna föreskrifter meddelades.

Men denna förändring afsåg lika litet lånet till Borås—Herrljunga-jernvägen,

som de till Gefle—Dala-jernväg, Hudiksvalls, Norbergs m. fl. jernvägar

före år 1863 från Riksgälds-kontoret utbetalda och i Kontorets hufvudbok balanserade

lån. Enligt hvad 228 § uti det vid 1859 —1860 års riksdag för Riksgälds-kontoret

utfärdade reglemente uttryckligen innehåller, var ändamålet med

upptagandet af 1861 års inhemska lån icke uteslutande att anskaffa medel

för utlåning åt Borås—Herrljunga jernvägsbolag och ännu mindre att bereda

tillgång för fortsättande af Statens jernvägsbyggnader. Detta ändamål var deremot,

enligt hvad berörda reglements-paragraf innehåller, att bereda införandet

af ett inrikes statslånesvstem, samt anskaffa medel för utförande af större och

mera omfattande produktiva arbetsföretag, för hvilkas tillvägabringande öfverskotten

å Statsverkets årliga inkomster icke voro tillräckliga. Af sådan orsak

har detta lån icke ingått uti den särskilda räkenskapen, utan redovisats uti

Riksgälds-kontorets hufvudbok, der upplysning erhålles, huruledes de genom

upplåningen influtna medel blifvit använda dels till utlåning åt nämnda bolag,

dels till åtskilliga andra Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar. Skulle åter

fordringen hos Borås—Herrljunga jernvägsbolag bokföras i den särskilda räkenskapen,

som omfattar upplåningen för Statens jernvägsbyggnader, så borde

ock der upptagas ett motsvarande belopp af Riksgälds-kontorets skuld för

1861 års inhemska lån. En sådan fördelning af detta lån mellan tvänne olika

räkenskaper skulle dock icke medföra enkelhet och reda, utan onödigtvis inveckla

räkenskaperna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Revisorernes framställning i denna del icke må till någon

åtgärd föranleda.

2:o.

Angående de årliga revisionerna af Borås—Herrljunga jernvägsbolags

förvaltning och räkenskaper.

(Rev.-ber. sidd. 68, 69.)

Bland de vilkor och åligganden, som föreskrefvos vid beviljandet af det

vid 1859 och 1860 års riksdag för jernvägsanläggningen mellan Borås och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Herrljunga af Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisade lån, förekommer det

stadgande, att ej mindre förvaltningen af bolagets angelägenheter, än de afslutade

räkenskaperna skola vid årliga revisioner granskas, och att Staten eger genom

ett af Kongl. Maj:t utsedt ombud uti dessa revisioner deltaga, intilldess det

af allmänna medel erhållna låneunderstödet blifvit återbetaldt. Enligt hvad Revisorerne

förmäla sig hafva inhemtat, hade, uppå derom af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader gjord hemställan, ombud väl varit af Kongl. Maj:t

utsedt och å Statens vägnar deltagit, i revisionen af bolagets förvaltning och räkenskaper

för åren 1862 och 1863, men för de derpå följande åren hade deremot

en sådan granskning från Statens sida icke egt rum. Vitten och ännelågenheten

i allmänhet af en, jemte bolagets egen, utaf Staten utöfvad kontroll

öfver styrelsen och förvaltningen af ett. företag, hvartill Staten lemnat ett så betydligt

lånebidrag, som det hvilket anvisats för ifrågavarande jernvägsanläggning,

syntes dock Revisorerne så mycket mera obestridlig — svnnerligast hvad anginge

året 1866 —, som, efter det jernvägen blifvit fullbordad och godkänd, beräknandet

af dess verkliga anläggningskostnad då skulle ega rum och Staten genom den

utsedde revisoren kunnat erhålla visshet, huruvida bolaget fullgjort sina åtagna

förpligtelser. Emellertid hade, sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

uti skrifvelse den 6 April 1867 för Riksgälds-kontorets Fulhnägtige

tillkännagifvit, att Kong]. Maj:t förklarat, det jernvägen finge såsom fullbordad

anses och godkännas, Fullmägtige anmodat jernvägsbolagets styrelse att återleverera

hvad af bolaget blifvit i Riksgälds-kontoret lyftadt utöfver två tredjedelar

af verkliga anläggningskostnaden, och hade sedermera till Riksgälds-kontoret blifvit

inbetaide 58,944 R:dr 76 öre, eller det belopp, som, enligt den om granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1866 afgifna revisionsberättelsen,

utgjorde hvad bolaget af lånemedlen för mycket uppburit. Ehuru Revisorerne

tagit kännedom om sistnämnda berättelse, hade de likväl i saknad af

räkenskaperna icke kunnat ingå i pröfning och bedömande af deri meddelade

uppgifter, hvadan Revisorerne, som funnit, att Fullmägtige i afseende på frånvaron

af ombud å Statens sida vid granskningen af sistlidet års räkenskaper ansett sig

icke kunna vidtaga annan åtgärd, än en derom till protokollet intagen erinran

pa det sålunda omförinälda förhållandet fästat Riksdagens uppmärksamhet.

Utskottet, som delar den af Revisorerne yttrade åsigt om vigten och angelägenheten

deraf, att Staten må kunna utöfva nödig kontroll öfver styrelsen

och förvaltningen af ett företag, hvartill Staten lemnat så betydligt understöd,

som uti förevarande fall egt rum, har, på grund af hvad sålunda förekommit,

ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anmäla här ofvan omförmälda förhållande, på det att, i enlig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

5

het med de föreskrifter, som vid 1859 och 1860 års riksdag

meddelades, ett af Kongl. Maj:t utsedt ombud hädanefter må

komma att deltaga uti de årliga revisionerna af Borås—

Herrljunga jernvägsbolags förvaltning och räkenskaper, intilldess

det af allmänna medel erhållna låneunderstödet blifvit

återbetaldt, samt att ombudet må få sig ålagdt, dels att tillse,

huruvida de i afseende på berörda låneunderstöd meddelade

föreskrifter till förvarande af Statens rätt jemväl hittills blifvit

iakttagna efter år 1863, hvarom ombudets yttrande bör i

revisionsberättelsen inflyta, dels till Fullmägtige i Riksgäldskontoret

aflemna ett exemplar af revisions-berättelsen, på det

Fullmägtige må komma i tillfälle vidtaga de åtgärder, till

bevakande af Riksgälds-kontorets rätt, som af omständigheterna

kunna finnas påkallade.

3:o.

Angående den under dr 4867 verlcställda upplåning mot obligationer

i SvensJä mynt.

(Rev.-ber. sidd. 77—80.)

Af Revisorernes framställning angående den till följd af föreskriften i 22

§ af Riksgälds-kontorets reglemente under sistlidet år verkställda upplåning mot

obligationer i Svenskt mynt, har Utskottet funnit, att det åt Fullmägtige i detta

hänseende lemnade uppdrag blifvit med nit och omtanke fullgjordt, samt att de

åtgärder, hvilka för ändamålets vinnande af Fullmägtige vidtagits, i allmänhet

varit ändamålsenliga. Dock har Utskottet, med anledning af den uti revisionsberättelsen

lemnade uppgift, att de under sistlidet år utfärdade obligationerna väl

äro försedda med samtlige Fullmägtiges äfvensom Sekreterarens namnteckningar,

men att af alla dessa namnteckningar endast en är handskrifven och de öfrio-a

anbragta t facsimile, ansett sig böra fästa uppmärksamheten derpå att nödig säket

mot efterapning af dylika obligationer synes fordra att hvarje obligation förses

med flera personers egenhändiga underskrift; och Utskottet får på grund

deraf hemställa,

att Riksdagen måtte meddela den föreskrift, att obligationer,

som af Riksgälds-kontoret hädanefter komma att utfärdas,

böra vara försedda med minst tre bandskrifna namnteck
-

ningar.

O

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

4:o.

Angående Riksgälds-kontorets räkenskaper.

(Rev.-ber. sidd. 67, 81. Fallm. uti. sidd. 104—107.)

Då, enligt hvad revisionsberättelsen (sid. 81) innehåller, Riksgälds-kontorets

hufvudbok befunnits förd med ordentlighet och noggrannhet, samt de erinringar

Revisorerne framställt mot det i Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt

äfvensom Fullmägtiges deröfver afgifna yttrande afse åtskilliga förändringar

i räkenskapsföringen, har Utskottet, som anser denna fråga jemte åtskilliga i sammanhang

dermed väckta förslag rörande vissa summors afföring ur räkenskaperna

lämpligast utgöra föremål för särskildt utlåtande, hvilket jemväl skall af Utskottet

till Riksdagen afgifvas, funnit sig

nu endast böra sådant hos Riksdagen anmäla.

5:o.

Angående Landtränteriernas kassaförslag.

(Rev.-ber. sid. 81.)

Med anmälan, att Revisorerne vid granskningen af de under revisionsåret

från landtränterierna till Riksgälds-kontoret insända ränteriförslag funnit, att

kassabehållningar varit i åtskilliga ränterier dera månader qvarliggande, med

anledning hvaraf Riksgälds-kontorets Kommissariat under Juni, September och

December månader till Kongl. Mnj:ts vederbörande Befallningshafvande aflåtit

påminnelse om behållningarnes behöriga levering, hafva Revisorerne ansett sig

böra såsom anmärkningsvärdt detta förhållande anmäla.

I anledning häraf har Stats-Utskottet tagit närmare kännedom om berörda

ränteriförslag och hvad dermed eger gemenskap; och enär Riksgäldskontorets

Kommissariat, på sätt Revisorerne jemväl upplyst, fullgjort den enligt

gällande instruktion Kommissariatet åliggande skyldighet att aflåta påminnelse om

de innestående behållningarnes insändande, samt dessa påminnelser ledt till det

dermed åsyftade ändamål, hemställer Utskottet, att hvad sålunda förekommit

icke må till någon åtgärd föranleda.

O ~

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 42.

7

é:6.

Angående decharge för Riksgälds-kontorets styrelse och förvaltning.

Stats-Utskottet har vid den nu verkställda granskningen funnit Fullraägtige

i Riksgälds-kontoret hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla

kal]; och Utskottet tillstyrker derföre,

att Fullmägtige må tillerkännnas full decharge för alla beslut

och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från

den 28 Januari 1867 till och med den 21 Januari innevarande

år.

Stockholm den 5 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

LUDVIG af UGGLAS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1868:7 Skrifvelse, angående de årliga revisionerna af BorasHerr ljung a. jernväg sbolags förvaltning och räkenskaper. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1868:8 Skrifvelse till Fullmågtige i Riksgälds-kontor et, i anledning af den verkställda granskningen af nämnda Kontors förvaltning under den tid, som förflutit sedan s. 13 i texten