Utlåtande, i anledning af väckta frågor dels om förändring af det inom Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt, dels om åtskilliga belopps afskrifning ur räkenskaperna.
1868-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:43, Utlåtande, i anledning af väckta frågor dels om förändring af det inom Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt, dels om åtskilliga belopps afskrifning ur räkenskaperna.
Dokumentets text
Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 43.
1
x\:o 43.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Mars 1868, kl, 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta frågor dels om förändring af det
inom Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt, dels om
åtskilliga belopps afskrifning ur räkenskaperna.
(R. A.)
I öfverensstämmelse med hvad Stats-Utskottet uti sitt, angående
Riksgälds-kontorets förvaltning sedan början af 1867 års riksdag, denna
dag afgifna Utlåtande anmält, får Utskottet härmed meddela yttrande i
anledning af Riksdagens sistlidet ar församlade Revisorers framställningar,
rörande förändring i det inom Riksgälds-kontoret begagnande bokföringssätt
samt hvad Fullmägtige uti deröfver afgifvet utlåtande anfört, äfvensom
angående åtskilliga i sammanhang dermed väckta förslag rörande vissa
här nedan uppgifna summors afskrifning ur räkenskaperna.
l:o.
Angående förändring af bokföringssättet inom Riksgälds-kontoret.
(Rev.-ber. sidd. 67, 81. Fullm. uti. sidd. 104-107)
Uti den afgifna revisions-berättelsen (sid. l) hafva Revisorerne erinrat
derom, att i Riksgälds-kontoret föras följande från hvarandra skiljda
räkenskaper, nemligen:
Bih. Ull fiiksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Åfd. 25 Höft.
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 43.
»l:o en hufvudbok, äfven kallad räkningen N~:o 1, deruti upptagas
»alla Riksgälds-kontorets tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter,
»hvilka icke äro att hänföra till någon af öfriga räkningarne;
»2:o en räkenskap, räkningen N:o 2, hvaruti redogöres för de till
»jernvägsbyggnadernas utförande upplånade medel;
»3:o en räkenskap, räkningen K:o 3, innehållande redovisning för de
»fonderade statslånens liqvidations- och amortissements-fonder; och
»4:o en särskild redogörelse öfver de fonderade statslånen.»
Då sålunda Riksgälds-kontorets hufvudbok icke upptager alla till
detta verk influtna medel och derifrån verkställda utbetalningar samt Kontorets
tillgångar och skulder, utan en icke ringa del af dessa redovisas i
de särskilda räkenskaperna, hvarigenom öfversigten af Kontorets verkliga
ställning försvåras, hafva Revisorerne funnit ett sådant bokföringssätt
mindre tillfredsställande. Derjemte hafva Revisorerne yttrat att, enligt
deras föreställning, borde Riksgälds-kontorets bokslut omfatta icke blott
hvad som nu i hufvudboken upptages, utan äfven hvad de särskilda räkenskaperna
innehålla, hvilken efter Revisorernes uttalade mening, skulle kunna
ske, utan att derföre den föreskrifna särskilda redovisningen för de till
jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt liqvidations- och amortissementsfonderna
komme att uteslutas.
Enär, vid räkenskapsföringen inom Riksgälds-kontoret, de derom i gällande
reglemente meddelade stadgande!! måste iakttagas, och då Revisorernes
framställning i afseende på hufvudboken följaktligen måste åsyfta förändrandet
eller upphäfvandet af de i hittills utfärdade reglementen intagna föreskrifter,
angående särskilda i hufvudboken icke ingående räkenskapers förande, hafva
Fullmägtige, uti sitt öfver revisionsberättelsen afgifna och vid densamma
fogade utlåtande, till upplysning vid afgörande af den Riksdagen sålunda
nu underställda fråga angående upphörandet af nyssnämnda särskilda räkenskaper,
anfört de i afseende på hufvudboken samt dess omfattning m. in.
under sednare tider meddelade och i Riksgälds-kontorets tid efter annan
utfärdade reglementen införda stadganden; hvarjemte Fullmägtige, beträffande
särskildt bokföringen af liqvidations- och amortissements-fonderna
för de till utgifter för jernvägsanläggningarne upptagna fonderade statslån,
erinrat, att redan i afseende på den vid 1853 och 1854 års riksdag beslutade
upplåning i och för bestridande af de med sådana anläggningar förenade
kostnader blifvit stadgadt, att nämnda fonder skulle särskildt redo
-
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 43.
3
visas, hvilket stadgande äfven förekommer bland de i 1866 års reglemente
intagna beslut och föreskrifter rörande 1855, 1858, 1860 och 1861 års lån.
Med åberopande af ofvanberörda, i afseende på bokföringen meddelade
stadganden, som, under den tid hvarje särskilt reglemente varit gällande,
måst iakttagas vid räkenskapernas förande, hafva Fullmägtige — till ytterligare
upplysning vid pröfningen af Revisorernes förslag angående intagandet
i Riksgälds-kontorets hufvudbok af de redovisningar, som hittills
utgjort föremål för särskilda räkenskaper — låtit utarbeta och uti en
till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse öfverlemnat summariska omslut af
kapital- och balans- jemte några andra konti i sednaste eller 1866 års
hufvudbok, för att derigenom ådagalägga ej allenast de förändringar i uppställningen
af sagda konti, än äfven det olika förhållande mellan Riksgäldskontorets
skulders och tillgångars belopp, som samma hufvudbok genom
tillämpning af det bokföringssätt, Revisorerne föreslagit, skulle hafva visat.
Vid öfverlemnandet af dessa omslut hafva Fullmägtige uti berörda
skrifvelse tillkännagifvit, att desamma blifvit uppgjorda under förutsättning,
att den föreskrifna särskilda räkenskapen öfver de medel, som för jernvägsbyggnaderna
blifvit upplånta och i egenskap af anslag eller lån från
Riksgälds-kontoret utbetalda, icke vidare skulle komma att föras, utan att
äfven dessa medel skulle redovisas genom Riksgälds-kontorets hufvudbok,
hvarjemte Fullmägtige erinrat, att berörda omslut icke upprättats för att
utgöra något detaljeradt formulär för Riksgälds-kontorets framtida bokslut,
utan endast för att dels antyda den förändring i beloppet och förhållandet
mellan Riksgälds-kontorets bokförda tillgångar och skulder, hvilken Kontorets
hufvudbok med dess af Revisorerne förordade omfattning och fullständighet
komme att visa, dels angifva det sätt, hvarpå den föreslagna förändrade
bokföringen, enligt Fullmägtiges förmenande, skulle kunna bringas
till verkställighet och den dermed åsyftade förenkling och fullständighet i
räkenskaperna åstadkommas.
Jemte det Fullmägtige för sin del tillstyrkt hufvudsakligt bifall till
intagandet i Riksgälds-kontorets hufvudbok af de redovisningar, som enligt
nu gällande reglemente skola afgifvas genom ofvannämnda särskilda räkenskap,
hafva Fullmägtige tillika anmält, att, i händelse Riksdagen funne för
godt föreskrifva, att Riksgälds-kontorets hufvudbok hädanefter skall fullständigt
upptaga och redovisa alla de tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, som tillhöra den åt Kontoret uppdragna förvaltning af
allmänna medel, Fullmägtige hade för afsigt att, genom särskilda, efter de
likartade tillgångarnes och skuldernas belopp äfvensom föremålen för de
anvisade inkomsterna och utgifterna ordnade sammandrag, söka i möjliga
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.
ste mån förenkla bokföringssättet för Riksgälds-kontoret samt underlätta
öfversigten och bedömandet af de förhållanden, hvilkas noggranna redovisande
utgör föremålet för såväl Kontorets hufvudbok som det utdrag
deraf, hvilket skall genom trycket årligen offentliggöras; och hafva Fullmägtige
slutligen ansett att, till upplysning om de fonderade statslånens
både ursprungliga och återstående kapitalbelopp samt den för deras fulla
betalning erforderliga tid, äfvensom om de från Riksgälds-kontoret för jernvägars
anläggande utbetalda anslag och lån, deröfver upprättade och oafbrutet
fortsatta sammandrag borde hvarje års hufvudbok bifogas.
Då Stats-Utskottet, lika med hvad Revisorerne och Fullmägtige sålunda
tillstyrkt, anse en förändring af Riksgälds-kontorets räkenskaper i
den af Fullmägtige nu afgifna syftning medföra enkelhet och reda samt
underlätta öfversigten af Riksgälds-kontorets ställning i sin helhet, har Utskottet,
utan att nu vilja ingå i någon pröfning af lämpligheten eller behofvet
af de särskilda sammandrag, som Fullmägtige förmält sig ämna låta
upprätta, funnit sig böra tillstyrka,
att Riksdagen måtte åt Fullmägtige uppdraga, att i afseende
å bokföringen af de under Riksgälds-kontorets
förvaltning ställda medel låta vidtaga den förändring, att
någon serskild räkenskap icke för år 1867 behöfver afslutas
eller derefter föras öfver de medel, som för jernvägsbyggnaderna
blifvit upplånta och i egenskap af anslag
eller lån från Riksgälds-kontoret utbetalda, eller öfver
de fonderade statslånen, utan att såväl jernvägsbyggnadsmedlen
som de fonderade statslånen skola uti Riksgäldskontorets
hufvudbok redovisas, för hvilket ändamål särskilda
konti för hvart och ett af dessa lån böra i hufvudboken
uppläggas, hvarförutan, med bibehållande af den
särskilda räkenskapen öfver de fonderade statslånens liqvidations-
och amortissementsfönder, hufvudboken bör summariskt
redovisa dessa fonders ställning vid årets början
och slut samt den förändring desamma under året undergått.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.
5
2:o.
Angående afskrifning af ett i den särskilda redogörelsen för de till jernvägsbyggnaders
utförande upplånta medel vid 1866 års slut
utbalanseradt belopp.
I sammanhang med den sålunda ifrågaställda förändringen af Riksgälds-kontorets
bokföring hafva Fullmägtige föreslagit, att det i räkenskaperna
balanserade beloppet af sådana för jernvägars anläggande Kontoret
ålagda utbetalningar, som icke genom beslutade och företagna särskilda
upplåningar blifvit ersatta, måtte i hufvudboken för sistlidet år få afskrifvas,
helst numera någon annan godtgörelse härför icke syntes vara att
förvänta, än den som genom ytterligare upplåning och ökad skuldsättning för
Riksgälds-kontoret möjligen sknlle kunna beredas.
Då efter sammanförandet af Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar
och skulder i en och samma räkenskap något behof icke vidare synes vara
för handen att genom räkenskaperna ådagalägga, huru stor del af de för
jernvägsbyggnaderna anvisade medel blifvit genom upplåning anskaffad eller
huru mycket för sådant ändamål tilläfventyrs beliöfver upplånas, får Utskottet,
under förutsättning att dess i nästföregående punkt gjorda hemställan
af Riksdagen godkännes, hemställa, att Riksdagen, med bifall till
hvad sålunda af Fullmägtige blifvit föreslaget, måtte besluta,
att det belopp af 3,329,638 R:dr 21 öre, som uti den
särskilda redogörelsen för de till jernvägsbyggnaders utförande
upplånta medel vid 1866 års slut upptagas såsom
skuld utöfver tillgång, må uti 1867 års räkenskaper
afskrifvas.
3:o.
Angående uteslutning ur Riksgälds-kontorets hufvudbok af Hjelmare kanal
och
slussverks reparationsfond.
Fullmägtige hafva vidare hemställt, huruvida icke den för Hjelmare
kanal- och slussverks framtida underhållande afsätta samt både bland tillgångarne
och skulderna i Riksgälds-kontorets hufvudbok till samma belopp
upptagna fond bör ur denna räkenskap afföras, enär nämnda fond, be
-
6
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 43.
stående af säkerhetshandlingar, hvilka Riksgälds-kontoret, utan någon kapital-
eller räntebetalningsskyldighet, till förvarande emottagit, lika litet
som Strömsholms kanal- och slussverks i dylika handlingar äfven hos
Riksgälds-kontoret deponerade, men icke bokförda reparationsfond, kan
betraktas såsom någon detta Kontors tillgång eller skuld.
Jemte det Stats-Utskottet i afseende på beskaffenheten af Riksgäldskontorets
befattning med förstnämnda fond hänvisas till de uti 20 § af
det vid 1865 och 1866 års riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente,
får Utskottet, på de af Fullmägtige anförda skäl, hemställa,
att den för Hjelmare kanal- och slussverks framtida
underhållande i Riksgälds-kontoret afsätta fond må ur
Kontorets räkenskaper afskrifvas, dock under fortfarande
skyldighet för Riksgälds-Kontoret att förvara icke allenast
de fonden tillhörande säkerhetshandlingar, som redan
blifvit dit aflemnade, än ock dem, som i stadgad ordning
ytterligare varda till Kontoret ingifna.
4:o.
Angående afskrifning af köpeskillingen för den s. k. Hofbageri-egendomen.
Jemlikt de beslut Rikets Ständer under föregående riksdagar fattat
i afseende på den erhållna och till kostnader för Myntverkets nuvarande
lokal begagnade köpeskillingen för den s. k. Hofbageri-egendomen, bör, på
sätt 55 § af det vid sistlidne riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade
reglemente innehåller, sedan Myntverkets ställning framdeles så förbättrats,
att samma köpeskillings belopp, 25,000 R:dr, kan af nämnda verk utan
olägenhet eller men för dess obehindrade verksamhet återbetalas, detta
belopp, i den mån det varder disponibelt, genom Kong! Statskontoret till
Riksgälds-kontoret öfverlemnas- Af sådan anledning har nämnda köpeskilling
i Riksgälds-kontorets hufvudböcker från och med år 1851 såsom
en Riksgälds-kontorets fordran oafbrutet balanserats.
Som likväl Kongl. Maj:t genom nådig Skrifvelse af den 20 sistlidne
December förordnat, att Myntverket bör till Statskontoret, för att Riksgäldskontoret
tillhandahållas, öfverlemna under år 1868 fyratio tusen Riksdaler
af de å anslaget till Myntverkets drift och underhåll vid 1867 års slut
befintliga reservationer samt derefter årligen före den 1 Mars det belopp,
hvarmed enligt nästföregående års bokslut dåvarande reservationer å samma
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.
7
anslag i jemna 100-riksdalertal må öfverskjuta en summa af 75,000 R:dr,
eller det belopp, hvarmed Myntverket under vanliga förhållanden kan
drifvas, samt häraf synes följa, att Riksgälds-kontoret, som redan från
Kongl. Statskontoret fått emottaga berörda 40,000 R:dr, på sådant sätt
erhållit full godtgörelse för ofvanomförmälda, i Kontorets hufvudböcker sedan
längre tid tillbaka balanserade fordran, anser sig Utskottet böra hemställa,
att det i Riksgälds-kontorets räkenskaper under titel:
köpeskillingen för den vid Regeringsgatan i hufvudstaden
belägna s. k. Hofbageri-egendomen balanserade belopp
af 25,000 R:dr må ur samma räkenskaper afskrifvas.
Slutligen hemställer Stats-Utskottet,
att Riksdagen behagade åt Utskottet uppdraga att om
Riksdagens beslut rörande de i detta Utlåtande behandlade
frågor lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörig
underrättelse.
Stockholm den 5 Mars 1868.
På Utskottets vägnar:
Ludvig af Ugglas.
\
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.