Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta frågor dels om förändring af det inom Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt, dels om åtskilliga belopps afskrifning ur räkenskaperna.

1868-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:43, Utlåtande, i anledning af väckta frågor dels om förändring af det inom Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt, dels om åtskilliga belopps afskrifning ur räkenskaperna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 43.

1

x\:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Mars 1868, kl, 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta frågor dels om förändring af det

inom Riksgälds-kontoret begagnade bokföringssätt, dels om

åtskilliga belopps afskrifning ur räkenskaperna.

(R. A.)

I öfverensstämmelse med hvad Stats-Utskottet uti sitt, angående

Riksgälds-kontorets förvaltning sedan början af 1867 års riksdag, denna

dag afgifna Utlåtande anmält, får Utskottet härmed meddela yttrande i

anledning af Riksdagens sistlidet ar församlade Revisorers framställningar,

rörande förändring i det inom Riksgälds-kontoret begagnande bokföringssätt

samt hvad Fullmägtige uti deröfver afgifvet utlåtande anfört, äfvensom

angående åtskilliga i sammanhang dermed väckta förslag rörande vissa

här nedan uppgifna summors afskrifning ur räkenskaperna.

l:o.

Angående förändring af bokföringssättet inom Riksgälds-kontoret.

(Rev.-ber. sidd. 67, 81. Fullm. uti. sidd. 104-107)

Uti den afgifna revisions-berättelsen (sid. l) hafva Revisorerne erinrat

derom, att i Riksgälds-kontoret föras följande från hvarandra skiljda

räkenskaper, nemligen:

Bih. Ull fiiksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Åfd. 25 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 43.

»l:o en hufvudbok, äfven kallad räkningen N~:o 1, deruti upptagas

»alla Riksgälds-kontorets tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter,

»hvilka icke äro att hänföra till någon af öfriga räkningarne;

»2:o en räkenskap, räkningen N:o 2, hvaruti redogöres för de till

»jernvägsbyggnadernas utförande upplånade medel;

»3:o en räkenskap, räkningen K:o 3, innehållande redovisning för de

»fonderade statslånens liqvidations- och amortissements-fonder; och

»4:o en särskild redogörelse öfver de fonderade statslånen.»

Då sålunda Riksgälds-kontorets hufvudbok icke upptager alla till

detta verk influtna medel och derifrån verkställda utbetalningar samt Kontorets

tillgångar och skulder, utan en icke ringa del af dessa redovisas i

de särskilda räkenskaperna, hvarigenom öfversigten af Kontorets verkliga

ställning försvåras, hafva Revisorerne funnit ett sådant bokföringssätt

mindre tillfredsställande. Derjemte hafva Revisorerne yttrat att, enligt

deras föreställning, borde Riksgälds-kontorets bokslut omfatta icke blott

hvad som nu i hufvudboken upptages, utan äfven hvad de särskilda räkenskaperna

innehålla, hvilken efter Revisorernes uttalade mening, skulle kunna

ske, utan att derföre den föreskrifna särskilda redovisningen för de till

jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt liqvidations- och amortissementsfonderna

komme att uteslutas.

Enär, vid räkenskapsföringen inom Riksgälds-kontoret, de derom i gällande

reglemente meddelade stadgande!! måste iakttagas, och då Revisorernes

framställning i afseende på hufvudboken följaktligen måste åsyfta förändrandet

eller upphäfvandet af de i hittills utfärdade reglementen intagna föreskrifter,

angående särskilda i hufvudboken icke ingående räkenskapers förande, hafva

Fullmägtige, uti sitt öfver revisionsberättelsen afgifna och vid densamma

fogade utlåtande, till upplysning vid afgörande af den Riksdagen sålunda

nu underställda fråga angående upphörandet af nyssnämnda särskilda räkenskaper,

anfört de i afseende på hufvudboken samt dess omfattning m. in.

under sednare tider meddelade och i Riksgälds-kontorets tid efter annan

utfärdade reglementen införda stadganden; hvarjemte Fullmägtige, beträffande

särskildt bokföringen af liqvidations- och amortissements-fonderna

för de till utgifter för jernvägsanläggningarne upptagna fonderade statslån,

erinrat, att redan i afseende på den vid 1853 och 1854 års riksdag beslutade

upplåning i och för bestridande af de med sådana anläggningar förenade

kostnader blifvit stadgadt, att nämnda fonder skulle särskildt redo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 43.

3

visas, hvilket stadgande äfven förekommer bland de i 1866 års reglemente

intagna beslut och föreskrifter rörande 1855, 1858, 1860 och 1861 års lån.

Med åberopande af ofvanberörda, i afseende på bokföringen meddelade

stadganden, som, under den tid hvarje särskilt reglemente varit gällande,

måst iakttagas vid räkenskapernas förande, hafva Fullmägtige — till ytterligare

upplysning vid pröfningen af Revisorernes förslag angående intagandet

i Riksgälds-kontorets hufvudbok af de redovisningar, som hittills

utgjort föremål för särskilda räkenskaper — låtit utarbeta och uti en

till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse öfverlemnat summariska omslut af

kapital- och balans- jemte några andra konti i sednaste eller 1866 års

hufvudbok, för att derigenom ådagalägga ej allenast de förändringar i uppställningen

af sagda konti, än äfven det olika förhållande mellan Riksgäldskontorets

skulders och tillgångars belopp, som samma hufvudbok genom

tillämpning af det bokföringssätt, Revisorerne föreslagit, skulle hafva visat.

Vid öfverlemnandet af dessa omslut hafva Fullmägtige uti berörda

skrifvelse tillkännagifvit, att desamma blifvit uppgjorda under förutsättning,

att den föreskrifna särskilda räkenskapen öfver de medel, som för jernvägsbyggnaderna

blifvit upplånta och i egenskap af anslag eller lån från

Riksgälds-kontoret utbetalda, icke vidare skulle komma att föras, utan att

äfven dessa medel skulle redovisas genom Riksgälds-kontorets hufvudbok,

hvarjemte Fullmägtige erinrat, att berörda omslut icke upprättats för att

utgöra något detaljeradt formulär för Riksgälds-kontorets framtida bokslut,

utan endast för att dels antyda den förändring i beloppet och förhållandet

mellan Riksgälds-kontorets bokförda tillgångar och skulder, hvilken Kontorets

hufvudbok med dess af Revisorerne förordade omfattning och fullständighet

komme att visa, dels angifva det sätt, hvarpå den föreslagna förändrade

bokföringen, enligt Fullmägtiges förmenande, skulle kunna bringas

till verkställighet och den dermed åsyftade förenkling och fullständighet i

räkenskaperna åstadkommas.

Jemte det Fullmägtige för sin del tillstyrkt hufvudsakligt bifall till

intagandet i Riksgälds-kontorets hufvudbok af de redovisningar, som enligt

nu gällande reglemente skola afgifvas genom ofvannämnda särskilda räkenskap,

hafva Fullmägtige tillika anmält, att, i händelse Riksdagen funne för

godt föreskrifva, att Riksgälds-kontorets hufvudbok hädanefter skall fullständigt

upptaga och redovisa alla de tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, som tillhöra den åt Kontoret uppdragna förvaltning af

allmänna medel, Fullmägtige hade för afsigt att, genom särskilda, efter de

likartade tillgångarnes och skuldernas belopp äfvensom föremålen för de

anvisade inkomsterna och utgifterna ordnade sammandrag, söka i möjliga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

ste mån förenkla bokföringssättet för Riksgälds-kontoret samt underlätta

öfversigten och bedömandet af de förhållanden, hvilkas noggranna redovisande

utgör föremålet för såväl Kontorets hufvudbok som det utdrag

deraf, hvilket skall genom trycket årligen offentliggöras; och hafva Fullmägtige

slutligen ansett att, till upplysning om de fonderade statslånens

både ursprungliga och återstående kapitalbelopp samt den för deras fulla

betalning erforderliga tid, äfvensom om de från Riksgälds-kontoret för jernvägars

anläggande utbetalda anslag och lån, deröfver upprättade och oafbrutet

fortsatta sammandrag borde hvarje års hufvudbok bifogas.

Då Stats-Utskottet, lika med hvad Revisorerne och Fullmägtige sålunda

tillstyrkt, anse en förändring af Riksgälds-kontorets räkenskaper i

den af Fullmägtige nu afgifna syftning medföra enkelhet och reda samt

underlätta öfversigten af Riksgälds-kontorets ställning i sin helhet, har Utskottet,

utan att nu vilja ingå i någon pröfning af lämpligheten eller behofvet

af de särskilda sammandrag, som Fullmägtige förmält sig ämna låta

upprätta, funnit sig böra tillstyrka,

att Riksdagen måtte åt Fullmägtige uppdraga, att i afseende

å bokföringen af de under Riksgälds-kontorets

förvaltning ställda medel låta vidtaga den förändring, att

någon serskild räkenskap icke för år 1867 behöfver afslutas

eller derefter föras öfver de medel, som för jernvägsbyggnaderna

blifvit upplånta och i egenskap af anslag

eller lån från Riksgälds-kontoret utbetalda, eller öfver

de fonderade statslånen, utan att såväl jernvägsbyggnadsmedlen

som de fonderade statslånen skola uti Riksgäldskontorets

hufvudbok redovisas, för hvilket ändamål särskilda

konti för hvart och ett af dessa lån böra i hufvudboken

uppläggas, hvarförutan, med bibehållande af den

särskilda räkenskapen öfver de fonderade statslånens liqvidations-

och amortissementsfönder, hufvudboken bör summariskt

redovisa dessa fonders ställning vid årets början

och slut samt den förändring desamma under året undergått.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

5

2:o.

Angående afskrifning af ett i den särskilda redogörelsen för de till jernvägsbyggnaders

utförande upplånta medel vid 1866 års slut

utbalanseradt belopp.

I sammanhang med den sålunda ifrågaställda förändringen af Riksgälds-kontorets

bokföring hafva Fullmägtige föreslagit, att det i räkenskaperna

balanserade beloppet af sådana för jernvägars anläggande Kontoret

ålagda utbetalningar, som icke genom beslutade och företagna särskilda

upplåningar blifvit ersatta, måtte i hufvudboken för sistlidet år få afskrifvas,

helst numera någon annan godtgörelse härför icke syntes vara att

förvänta, än den som genom ytterligare upplåning och ökad skuldsättning för

Riksgälds-kontoret möjligen sknlle kunna beredas.

Då efter sammanförandet af Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar

och skulder i en och samma räkenskap något behof icke vidare synes vara

för handen att genom räkenskaperna ådagalägga, huru stor del af de för

jernvägsbyggnaderna anvisade medel blifvit genom upplåning anskaffad eller

huru mycket för sådant ändamål tilläfventyrs beliöfver upplånas, får Utskottet,

under förutsättning att dess i nästföregående punkt gjorda hemställan

af Riksdagen godkännes, hemställa, att Riksdagen, med bifall till

hvad sålunda af Fullmägtige blifvit föreslaget, måtte besluta,

att det belopp af 3,329,638 R:dr 21 öre, som uti den

särskilda redogörelsen för de till jernvägsbyggnaders utförande

upplånta medel vid 1866 års slut upptagas såsom

skuld utöfver tillgång, må uti 1867 års räkenskaper

afskrifvas.

3:o.

Angående uteslutning ur Riksgälds-kontorets hufvudbok af Hjelmare kanal
och

slussverks reparationsfond.

Fullmägtige hafva vidare hemställt, huruvida icke den för Hjelmare

kanal- och slussverks framtida underhållande afsätta samt både bland tillgångarne

och skulderna i Riksgälds-kontorets hufvudbok till samma belopp

upptagna fond bör ur denna räkenskap afföras, enär nämnda fond, be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

stående af säkerhetshandlingar, hvilka Riksgälds-kontoret, utan någon kapital-

eller räntebetalningsskyldighet, till förvarande emottagit, lika litet

som Strömsholms kanal- och slussverks i dylika handlingar äfven hos

Riksgälds-kontoret deponerade, men icke bokförda reparationsfond, kan

betraktas såsom någon detta Kontors tillgång eller skuld.

Jemte det Stats-Utskottet i afseende på beskaffenheten af Riksgäldskontorets

befattning med förstnämnda fond hänvisas till de uti 20 § af

det vid 1865 och 1866 års riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente,

får Utskottet, på de af Fullmägtige anförda skäl, hemställa,

att den för Hjelmare kanal- och slussverks framtida

underhållande i Riksgälds-kontoret afsätta fond må ur

Kontorets räkenskaper afskrifvas, dock under fortfarande

skyldighet för Riksgälds-Kontoret att förvara icke allenast

de fonden tillhörande säkerhetshandlingar, som redan

blifvit dit aflemnade, än ock dem, som i stadgad ordning

ytterligare varda till Kontoret ingifna.

4:o.

Angående afskrifning af köpeskillingen för den s. k. Hofbageri-egendomen.

Jemlikt de beslut Rikets Ständer under föregående riksdagar fattat

i afseende på den erhållna och till kostnader för Myntverkets nuvarande

lokal begagnade köpeskillingen för den s. k. Hofbageri-egendomen, bör, på

sätt 55 § af det vid sistlidne riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade

reglemente innehåller, sedan Myntverkets ställning framdeles så förbättrats,

att samma köpeskillings belopp, 25,000 R:dr, kan af nämnda verk utan

olägenhet eller men för dess obehindrade verksamhet återbetalas, detta

belopp, i den mån det varder disponibelt, genom Kong! Statskontoret till

Riksgälds-kontoret öfverlemnas- Af sådan anledning har nämnda köpeskilling

i Riksgälds-kontorets hufvudböcker från och med år 1851 såsom

en Riksgälds-kontorets fordran oafbrutet balanserats.

Som likväl Kongl. Maj:t genom nådig Skrifvelse af den 20 sistlidne

December förordnat, att Myntverket bör till Statskontoret, för att Riksgäldskontoret

tillhandahållas, öfverlemna under år 1868 fyratio tusen Riksdaler

af de å anslaget till Myntverkets drift och underhåll vid 1867 års slut

befintliga reservationer samt derefter årligen före den 1 Mars det belopp,

hvarmed enligt nästföregående års bokslut dåvarande reservationer å samma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

7

anslag i jemna 100-riksdalertal må öfverskjuta en summa af 75,000 R:dr,

eller det belopp, hvarmed Myntverket under vanliga förhållanden kan

drifvas, samt häraf synes följa, att Riksgälds-kontoret, som redan från

Kongl. Statskontoret fått emottaga berörda 40,000 R:dr, på sådant sätt

erhållit full godtgörelse för ofvanomförmälda, i Kontorets hufvudböcker sedan

längre tid tillbaka balanserade fordran, anser sig Utskottet böra hemställa,

att det i Riksgälds-kontorets räkenskaper under titel:

köpeskillingen för den vid Regeringsgatan i hufvudstaden

belägna s. k. Hofbageri-egendomen balanserade belopp

af 25,000 R:dr må ur samma räkenskaper afskrifvas.

Slutligen hemställer Stats-Utskottet,

att Riksdagen behagade åt Utskottet uppdraga att om

Riksdagens beslut rörande de i detta Utlåtande behandlade

frågor lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörig

underrättelse.

Stockholm den 5 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Ludvig af Ugglas.

\

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.