Sök i Ratio Lex

Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller voterings-propositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

1868-03-23 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:44, Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller voterings-propositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

1

X:o 44.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1868, kl. 2 e. m.

Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller

voterings-propositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut

uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda

Hufvudtitlar.

(U. Afd:ne.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut, i anledning af Utskottets

Utlåtanden N:is 25,26,27,28,29,30,31,32 och 33, angående regleringen af

utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet här afgifva svar å erhållna

återremisser samt framställa de förslag till sammanjemkning af skiljaktiga beslut

eller propositioner för votering, hvartill berörda beslut funnits föranleda; börande

Utskottet härvid tillkännagifva, att i afseende å de af Kamrarne med olika beslut,

afgjorda frågor, vid hvilka Utskottet icke meddelat yttrande om beslutens sammanjemkning,

sådan sammanjemkning funnits icke vara möjlig.

Ändra Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 26.)

l:o. Efter omförmälan af en inom Andra Kammaren af Herr Peter Petersson

väckt motion, att Riksdagen måtte för sin del besluta Krigshofrättens indragning

samt i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att alla de mål, som tillBili.

till Riksd. Prot. 1868. 4 Samt, 1 Afd. 26 Håft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

förene tillhört denna domstol, måtte öfverflyttas till den Hofrätt, inom hvars domvärjo

målet lydde, hade Utskottet i 3:dje punkten hemställt, att berörda motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Denna punkt är af Första Kammaren

bifallen, men af Andra Kammaren till Utskottet återförvisad.

De talare, som inom Andra Kammaren påyrkat återremiss, synas dermed

hafva afsett, att Utskottet skulle komma i tillfälle närmare utreda, huruvida icke

skäl kunde förefinnas för aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig framställning

i det syfte, motionären angifvit, och dessa talare hafva dervid hufvudsakligen

utgått från den åsigt, att i samma mån landets försvar på ett mera folkligt sätt

anordnas, militärlagstiftningen äfven borde blifva mera medborgerlig, samt att en

domstol, som ställer en klass af medborgare utom det öfriga samhället, icke kunde

i princip godkännas. I afseende härå meddelade under diskussionen Hans Excellens

Herr Justitie-statsministern, att vid utarbetandet af förslaget till ny krigslagman

utgått från den grundsatsen, att krigslagstiftningen borde genomträngas af

samma humanitet, som gör sig gällande i den allmänna strafflagen, äfvensom att

såväl de, som valt krigareyrket för lifstiden, som ännu mera de, hvilka blott för

någon tid egna sig deråt, icke ställas såsom en särskild kast, hvars alla förhållanden

bedömas efter en särskild undantagslag. Man hade derföre ur lagförslaget

borttagit de till en del alltför stränga straff, som finnas i Krigsartiklarne, och sökt

att utbyta dem mot andra mera förenliga med tidens anda, så att till exempel

dödsstraffet bibehållits endast såsom ett alternativt straff, likasom i allmänna strafflagen.

Enligt gällande Krigsartiklar vore Krigsdomstol behörig att upptaga alla

brott och förseelser, begångna af krigsman i tjenst eller under tjenstgöring, således

äfven sådana, som begås mot allmän lag af trupp, som ligger i garnison, äfvensom

sådana mål, deruti enskilde personer äro angifna för delaktighet med krigsman

i begångna brott. — Enligt nya lagförslaget deremot skulle Krigsdomstols

behörighet inskränkas till endast de fel, som begås i tjensten eller äro af beskaffenhet

att endast efter militära förhållanden kunna bedömas. Vidare vore i förslaget

från Krigsdomstols kompetens borttagna sådana brott mot allmän lag, som

begås af krigsman mot enskilda, såvida ej brottet innefattade tjenstefel, likasom i

allmänhet ingen utom krigsstaten skulle af Krigsdomstol dömas för delaktighet

med krigsman eller i rekonventionsväg o. s. v. Äfvenledes erinrade Herr Justitiestatsministern,

att krigsmannen väl egentligen skulle sägas ställd utom det öfriga

samhället derigenom att han blefve dömd efter en särskild lag och att det dervid

syntes mindre väsendtligt, om det vore en särskild eller allmän domstol, som tillämpade

denna speciallag. Om borttagande af all krigslag vore emellertid icke

fråga och, så vidt talaren hade sig bekant, funnes i alla öfriga Europeiska länder

dylik lagstiftning.

På sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande omförmält, hafva inom Justitie-departementet

blifvit utarbetade alternativa förslag till rättegångslag för krigsmagten.

N:o. 1 af dessa förslag bibehåller Krigshofrätten såsom andre domstol, hvilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

3

domstol fortfarande skulle i första hand afdöma mål, som röra förbrytelser af officerare

m. m. Enligt förslaget N:o 2 skulle en särskild andra instans i krigsrättsmål

icke finnas, utan målen från Krigsrätterna fullföljas direkte till Högsta Domstolen.

Deremot upptager detta förslag, förutom de i förslaget N:o 1 omförmälda

Regements-, Garnisons-, Stations- och Fältkrigsrätter, ett särskildt slag af Krigsdomstolar,

nemligen Distrikts-krigsrätter, en för hvarje militärdistrikt, för Stockholms

garnison och på Gotland, hvilka domstolar skulle ega att ransaka och afdöma

sådana mål, hvari talan fördes mot officer, som till regemente eller korps

inom distriktet hörde eller eljest till tjenstgöring inom distriktet vore kommenderad.

Vid Distrikts-krigsrätt skulle vederbörande krigsfiskal vara åklagare.

Uti den 13 Juni 1867 afgifvet utlåtande öfver dessa begge lagförslag hafva

komiterade, bland annat, anfört, hurusom redan i början af förslagen visade sig

en betydlig olikhet dem emellan, bestående deruti att förslaget N:o 1, liksom Krigsartiklarne,

antoge Krigsrätt såsom första domstol, samt särskild Krigs-öfverdomstol,

vid hvilken sistnämnda Rätt ej allenast från Underrätterna underställda mål och besvär

öfver dessa Rätters utslag skulle pröfvas, utan ock vissa mål, deribland alla

åtal mot officerare och deras vederlikar omedelbart upptagas, hvaremot förslaget

N:o 2 medgåfve blott en instans, Krigsrätt, der alla sådana mål, som hörde till

Krigsdomstol, skulle upptagas, och öfver hvilken Rätt ej vore annan instans än

Högsta Domstolen; och vore denna olikhet af så väsendtligen inverkande beskaffenhet,

att det förslag, hvars bestämmelser i berörda hänseenden föredrogos framför

det andras, måste vara det, åt hvilket företrädet äfven i allmänhet borde gifva».

Enär, efter allmän lag, öfver vissa brott, som af embets- och tjensteman

begås, likasom för närvarande efter krigslag öfver officerares och deras vederlikars

förbrytelser under tjenstens utöfning, dömes endast vid en instans, kunde visserligen,

utan hinder af grunderna för nu gällande lagstiftning och under förutsättning

att, såsom förslagen bestämde, endast brott emot den för krigsmagten gällande

särskilda strafflag, och således egentligen brott i embete eller tjenst af dem, som

till krigsmagten höra, komme att vid krigsdomstol åtalas, äfven sådana åtal handläggas

vid blott en instans, såsom ock åtskilliga främmande länders lagstiftning

bestämde; och det ville synas, som skulle, genom mellaninstansens borttagande,

fördelar uppstå, såsom besparing af den aflöning, hvilken för närvarande utginge

till Krigshofrättens embets- och tjensteman, äfvensom målens bringande till snarare

slut, än nu vore fallet, hvilket alltid, synnerligast i fråga om mål, som rörde

i tjenst varande krigsmän, vore önskligt och behöfligt.

Den afsedda besparingen skulle dock befinnas blifva ganska ringa, om man

loge i betraktande icke allenast den ej obetydliga tillökning i kostnaderna för

Krigsrätternas sammanträden, som af Krigshofrättens indragning och Distriktskrigsrätters

införande blefve en följd, utan ock den omständigheten, att — om, vid

Krigshofrättens upphörande, dels ett i thy fall, äfven efter komiterades förmenande

erforderligt, nytt General-auditörsembete inrättades, åt hvilket, bland andra göro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

mål (såsom krigsrättsmåls föredragning i Högsta Domstolen, upprättande och granskning

af förslag till ändringar i krigslag, granskning af domböcker och fångförteckningar

med mera dylikt), äfven uppsigten öfver krigslagskipningen i landet och

anställande af åtal för fel dervid anförtroddes, dels särskilda krigsfiskaler inom militärdistriktens

anställdes, -— aflöning till General-auditören och hans biträde, äfvensom

till fem eller sex krigsfiskaler skulle utgå, hvilken aflöning komme att belöpa

sig till sammanlagdt temligen betydligt belopp, äfven förutsatt att till krigsfiskalsbefattningarnes

bestridande erhöllos eljest i tjenst anställde yngre lagfarne män,

hvilka, med fästadt afseende å det i allmänhet mindre antal mål, som af hvar och

en utaf dem under året komme att handläggas, kunde med ringa arfvoden åtnöjas.

Hvad åter anginge den andra fördelen, som skulle uppkomma af mellaninstansens

försvinnande, eller målens bringande till ett hastigare slut, så ehuru den

1 allmänhet icke kunde bestridas, ansågs dock samma fördel ej kunna uppväga de

menliga följder, hvilka borttagandet af nämnda instans, enligt komiterades förmenande,

komme att medföra. Äfven om under vanliga förhållanden, det vill säga

då trupp ej vore i fält eller fartyg på sjötåg utom riket, på sätt förslagen innehöllo

och komiterade jemväl tillstyrkt, Krigsrätt i allmänhet ej komme att upptaga

andra mål, än sådana, som rörde öfverträdelser af den för krigsmagten gällande

särskilda strafflag, hvarigenom målens antal, jemförelsevis med hvad nu vore fallet,

möjligen inskränktes, syntes dock Krigsrätternas sammansättning af ständigt ombytliga

och derföre äfven mindre erfarne domare, synnerligast vid eu tidpunkt då tillämpningen

af en helt och hållet ny krigslag förestode, göra det ganska betänkligt

att öfverlemna all domsrätt vid krigsmagten åt dessa domstolar. Skulle ock med

något skäl kunna invändas, att sådana mål, som enligt förslaget N:o 2 komme att

upptagas vid Regements- och Garnisons-krigsrätter, eller åtal för förbrytelser begångna

af underbefäl och manskap, vanligen ej äro särdeles svåra att handlägga

och bedöma, syntes dock ej samma invändning kunna göras i afseende på de mål,

som för närvarande omedelbart pröfvades af Krigshofrätten, men efter förslaget N:o

2 skulle upptagas af Distrikts-krigsrätter, der, om ock äldre, likväl i allmänhet ej

mera erfarne domare, än i de andra Krigsrätterna, skulle hafva säte. Sistnämnda

mål voro hufvudsakligast åtal för sådana förbrytelser i tjensten, hvilka, till följd

af deras natur, högst sällan begingos af andra än officerare och deras vederlikar,

och hvilka mål oftast rörde ämnen, som vore af ganska ömtålig och invecklad beskaffenhet,

såsom exempel hvarpå anförts: missbruk af förmånsrätten och den disciplinära

strafimyndigheten samt underlydandes klagomål deröfver; underlåten vård

om krigsmagtens tillhörigheter samt tillgrepp och förskingring af Kronans medel;

fel vid vården af truppen och dess underhåll; manskapets betungande för förmäns

enskilda nytta med utgifter eller arbete; osannfärdiga rapporters afgifvande till underlydandes

förfång; befälhafvares försök att vid mönstring dölja brister i behörigt

antal af manskap eller hästar och i manskapets utrustning; bedrägliga eller

eljest olagliga åtgärder för att förmå någon antaga krigstjenst; underlydandes olag
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

5

liga afskedande; befäls tagande utan rättighet dertill, samt slutligen tvister om byte

till lands och uppbringningar till sjös, hvilka sistnämnda mål syntes, liksom

hittills, lämpligen böra vid Krigsdomstol handläggas. Dessa mål, med flera dylika,

vore i allmänhet af den beskaffenhet, att, för deras rätta bedömande, jemte en

rigtig uppfattning af en sann krigaranda och af militära förhållanden, erfordrades

mera vana vid sådana måls handläggning samt större kunskap om hvarjehanda

författningar, än man rimligtvis kunde begära af Distrikts-krigsrätterna, hvilkas

ledamöter icke, såsom ledamöterna i den fästa domstolen, Krigshofrätten, under

längre tid sysselsatt sig med domare-embetets utöfning, utan vanligen sällan kommit

i tillfälle att dermed taga befattning; och komme otvifvelaktigt den kontinuitet

och den enhet i domsluten uti likartade mål, som nu funnes och alltid måste

finnas, då dylika mål blefvo handlagda af en för hela krigsmagten gemensam domstol,

der åtalen utfördes af en och samma, med sådana mål hemmastadd åklagare,

att helt och hållet försvinna, derest målen skulle vid fem eller sex särskilda domstolar,

efter åtal af lika många, hvar för sig mer eller mindre i krigslagfarenhet

kunniga åklagare, till pröfning upptagas. De delar af Krigshofrättens samt nuvarande

Krigsfiskals-embetets åligganden, som anginge uppsigten öfver krigslagskipningen,

skulle visserligen kunna till General-auditören öfverlemnas, men, derigenom

att alla besvär öfver Krigsrätternas utslag, hvilka nu ingå till Krigshofrätten, skulle,

derest förslaget N:o 2 gillades, gå omedelbart till Högsta Domstolen, ansågs, om

ock antagas kunde att antalet af mål, som utaf Högsta Domstolen komme att handläggas,

ej blefve till någon betydlig grad ökadt, hvilket dock kunde vara tvifvelaktigt,

åtminstone så länge Krigsrätternas ledamöter ej ännu hunnit att fullt sätta

sig in i den nya krigslagen och göra sig redo för rätta tillämpningen deraf, Högsta

Domstolen likväl komma att betungas, måhända ej sällan, med hvarjehanda åtgärders

vidtagande för infordrande af upplysningar i förekommande mål samt återförvisningar

deraf till Underrätterna, hvilket allt för närvarande, då målen slutligen

inkommo till Högsta Domstolen, vore af Krigshofrätten undangjordt och ej lämpligen

borde upptaga Högsta Domstolens tid.

Af dessa och i öfrigt anförda skäl samt med aktgifvande å nödvändigheten

att vid krigsmagten så ordna krigslagskipningen, att all den trygghet för dess

rätta handhafvande, som kunde åstadkommas, blefve beredd, ansåge sig komiterade

icke kunna tillstyrka någon förändring i nu gällande krigslags bestämmelser att

Under- och Ofverrätter skola vid krigsmagten finnas; och hemställde således komiterade,

bland annat, att, på sätt förslaget N:o 1 innehölle, Krigshofrätten, bestående

af en ordförande och fyra ledamöter, med nödig betjening, hvars nuvarande

antal dock syntes kunna något inskränkas, måtte utgöra dels andra domstol vid

krigsmagten och i sådant afseende upptaga mål, som hos underlydande Krigsrätter

afgöras och öfverdomstols pröfning underställas, äfvensom besvär öfver nämnda

Underrätters utslag och dels första domstol i sådana mål, som i förslaget N:o 1

blifvit lagda under Krigsöfverdomstols omedelbara pröfning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Högsta Domstolen har sedermera under den 15 November nästlidet år, uti

infordradt utlåtande öfver det af komiterade sålunda förordade förslaget, detsamma,

med några redaktionsförändringar, enstämmigt godkänt; (lock synes Högsta

Domstolen dervid ej hafva specielt ingått i pröfning af frågan huruvida icke den

särskilda Ofverdomstolen för krigsmagten kunde indragas, rörande hvilken fråga

Högsta Domstolen redanden 10 Juni 1858, på sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande

omförmält, meddelat yttrande.

Efter anförande af hvad sålunda i ärendet förekommit får Utskottet, då dess

förslag, att Herr Peter Peterssons ifrågavarande motion icke måtte till någon åtgärd

föranleda, blifvit af Första Kammaren bifallet, nu hemställa,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

Tredje Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 27).

2:o. Sedan Kong!. Maj:t hos Riksdagen äskat, att ett till 457,950 R:dr nedsatt belopp,

fördeladt uti de särskilda anslag, som det den nådiga Propositionen bilagda

Statsråds-protokoll öfver Utrikes-departements-ärenden omförmälde, måtte af Riksdagen

varda anvisadt att under instundande statsregleringsperiod på samma vilkor,

som nu äro stadgade, till Utrikes-departementet utgå, hade Utskottet uti mom. a.

tillstyrkt, att denna Kongl. Maj:ts nådiga framställning måtte på det sätt bifallas,

att, med bibehållande af hittills utgående anslag till Utrikes Ministern och Departementets

Expedition, anslaget till Ministerstaten, i enlighet med den på en Utlåtandet

bilagd tabell Ditt. B. grundade beräkning, bestämdes till 306,200 R:dr, och

det till extra utgifter till 56,500 R:dr, samt att derjemte till öfvergående utgifter

ansloges för år 1869 ett belopp af 45,750 R:dr, äfvensom att Riksdagen måtte medgifva

framtida tillämpning af de vilkor, som för anslagens användande nu äro bestämda.

Utskottets tillstyrkande är af Andra Kammaren bifallet; hvaremot Första

Kammaren, med afslag å Utskottets gjorda hemställan, i hvad den skiljde sig

från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, bifallit samma framställning.

I följd häraf får Utskottet, då någon sammanjemkning af de olika meningarne

funnits icke kunna ega rum, för frågans afgörande genom omröstning inom

Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:

»Don som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

anvisar, att under instundande statsregleringsperiod på samma vilkor, som nu äro

stadgade, till Utrikes-departementet utgå, ett till 457,950 R:dr nedsatt belopp, fördeladt

uti nedannämnda särskilda anslag, nemligen:

till Departements-chefen............R:dr 24,000: —

» Departementets Expedition.......... » 25,500: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

/

Stats-Utsicottets Memorial N:o 44.

7

till Ministerstaten.............

» expenser och extra utgifter.......

samt såsom extra anslag till öfvergående utgifter .

röstar

Ja;

R:dr 320,750: —

» 70,000: —

» 17,700: —

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen, med bibehållande af hittills utgående anslag till

Utrikes Ministern och Departementets Expedition, bestämt anslaget till Ministerstaten,

i enlighet med den på en Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27 bifogad tabell,

Ditt. B., grundade beräkning, till 306,200 R:dr, och det till extra utgifter till 56,500

R:dr, samt derjemte till öfvergående utgifter anslagit för år 1869 ett belopp af

45,750 R:dr, äfvensom medgifvit framtida tillämpning af de vilkor, som för anslagens

användande nu äro bestämda.»

Fjerde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 28).

3:o. Utskottets i 12:te punkten, mom. a gjorda hemställan, att Riksdagen

måtte till uppförande afen lahoratoriibyggnad anvisa ett extra anslag af 22,800 R:dr,

att under år 1869 utgå, är bifallen af Första Kammaren; men af Andra Kammaren

afslagen; och bör således denna fråga afgöras genom votering, för hvilket ändamål

Utskottet föreslår följande voteringsproposition:

«Den som vill, åt t Riksdagen, i enlighet med hvad Ivongl. Maj:t äskat, anvisar,

till uppförande en lahoratoriibyggnad, ett extra anslag af 22,800 R:dr, att

under år 1869 utgå, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att bifalla Kongl. Maj:ts uti

ifrågavarande hänseende gjorda nådiga framställning.»

4:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning att för befästningsarbeten

vid Carlsborg samt i Stockholms och Carlskrona skärgårdar måtte för år 1869

anvisas ett extra anslag af 231,400 R:dr, att af Kongl. Maj:t, efter pröfning af dithörande

frågor, för ändamålet disponeras, af hvilket anslag, enligt det den nådDa

Propositionen bilagda Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, beräknats?

för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad .... R:dr 66,000-

» skansen vid Oxdjupet eller Fredriksborgs sund ... » 87,400:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

för skansen vid Hästholmen...........R:dr 54,000: —

» försänkningen derstädes ........... » 24,000: —

hade Utskottet uti 13:de punkten tillstyrkt,

a) att Riksdagen måtte till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad anvisa

för år 1869 ett extra anslag af 66,000 R:dr;

b) att till fortsättande af skansbyggnaden vid Oxdjupet måtte för år 1869 beviljas

ett extra anslag af 87,400 R:dr;

c) att de för skansen vid Hästholmen och försänkningen derstäde äskade belopp

icke måtte af Riksdagen beviljas; och

d) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag, det de för år 1869 till befästningsarbeten

beviljade medel skulle utan fördelning ställas till Kongl. Maj:ts disposition,

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Med afslag å Utskottets förslag, för så vidt detsamma skiljde sig från Kongl.

Maj:ts nådiga framställning i ämnet, biföll Första Kammaren samma framställning.

Andra Kammaren åter har, dels, med afslag å Utskottets hemställan under

litt.. a., för Carlsborgs fästningsbyggnads-arbeten beviljat ett anslag å 20,000 R:dr

samt derjemte beslutat att genom underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t,

efter pröfning af de utaf befästnings-komitéen framlagda planer, behagade, rörande

ytterligare fortsättningen af dessa arbeten under nästa år, vid nästkommande

riksdag afgifva förslag så tidigt, att Riksdagen må kunna då anvisa hvad som för

ändamålet må finnas nödigt, dels bifallit de hemställanden, hvilka blifvit gjorda under

litt. b., c. och d.

Då Kamrarne således hvar för sig, för befästnings-arbetena under år 1869,

anvisat olika anslagsbelopp samt enär de fattade besluten jemväl i öfrigt i så väsendtlig

mån skilja sig från hvarandra så väl beträffande ändamålen, hvarför summorna

beviljats, som ock i afseende å den form, hvarunder anslagen skulle utgå,

att någon sammanjemkning af samma beslut icke funnits möjlig, får Utskottet, för

frågans afgörande genom omröstning, föreslå följande voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

anvisar för år 1869 till befästnings-arbeten vid Carlsborg samt i Stockholms och

Carlskrona skärgårdar ett anslag af 231,400 R:dr, att af Kongl. Maj:t efter pröfning

af hithörande frågor, för ändamålet disponeras, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat

a) att för Carlsborgs fästningsbyggnads-arbeten anvisa för år 1869 ett

extra anslag af 20,000 R:dr, samt att genom underdånig1 skrifvelse

anhålla, det Kongl. Maj:t, efter pröfning af de utaf befästnings-komitéen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskotlets Memorial N:o 44.

9

nings-komitéen framlagda planer, behagade, rörande ytterligare fortsättningen

af dessa arbeten under nästa år, vid nästkommande Riksdag

afgifva förslag så tidigt, att Riksdagen må kunna då anvisa hvad som för

ändamålet må finnas nödigt;

b) att till fortsättande af skansbyggnaden vid Oxdjupet för år 1869 bevilja

ett extra anslag af 87,400 R:dr;

c) att icke bevilja de för skansen vid Hästholmen och försänkningen derstädes

äskade belopp, samt

å) att till Kongl. Maj:ts nådiga förslag, det de för år 1869 till befästningsarbeten

beviljade medel skulle utan fördelning ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, icke lemna bifall.»

5:o. Utskottet hade i 16:de punkten tillstyrkt, att det af Kongl. Maj:t till

fortsättande af Topografiska korpsens arbeten i och för fullbordande af dess karteverk

för år 1869 äskade anslag af 75,000 R:dr måtte för nämnda år på extra stat

anvisas. Detta tillstyrkande är af Första Kammaren godkändt; hvaremot anslaget

blifvit af Andra Kammaren anvisadt att utgå med 60,000 R:dr. Då således omröstning

äfven i denna fråga lärer böra anställas, föreslår Utskottet i detta hänseende

följande voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen för år 1869 anvisar ett extra anslag af 75,000

R:dr till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten i och för fullbordande af

dess karteverk, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten

i och för fullbordande af dess karteverk anvisat ett extra anslag af 60,000 Rall-.»

Femte Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 29.)

6:o. Uti 8:de punkten hade Utskottet tillstyrkt, att för år 1869 måtte anvisas

följande tvänne kreditiv, nemligen:

för fortsatt tillämpning under år 1869 af den vid 1859 och 1860 årens riksdag

uppgjorda och då godkända staten för pensioneringen af sjöförsvarets

embets- och tjensteman samt betjente.......R:dr 72,000: —

och till upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret

förunnade förbättrade pensionering . ."...... » 40,000: —

tillhopa R:dr 112,000: —

Sih. till Riksd. Prat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

eller enahanda belopp, som för berörda ändamål äro för innevarande år anvisade,

med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan, att å berörda

kreditiv under loppet af år 1869 lyfta hvad för omförmälda behof blefve erforderligt,

sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv

för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet

erfordrats måtte för 1869 års pensionering i mån af behof användas; äfvensom

att till förstberörda pensionering jemväl måtte användas de besparingar, som

möjligen kunde uppstå på det å Femte Hufvudtiteln upptagna anslag till Flottans

gamla Reserv-stat. Detta tillstyrkande är bifallet af Andra Kammaren oförändradt

och af Första Kammaren med den förändring, att orden »i mån af behof» infördes

efter orden »under loppet af år 1869.»

För sammanjemkning af de sålunda skiljaktiga meningarne får Utskottet

föreslå,

att Riksdagen måtte medgifva, att föreskriften angående kreditivens

lyftning må erhålla följande lydelse: med rättighet

för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å berörda

kreditiv under loppet af år 1869 i mån af behof lyfta

hvad för pensioneringens uppehållande blifver erforderligt, sedan

styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade

enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under

sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1869

års pensionering användas.

Sjette Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 30.)

7:o. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet

hade Utskottet i 23:dje punkten mom. c. tillstyrkt, att Riksdagen måtte för år 1869

anvisa till arfvoden för ingeniör-elevers undervisande vid krigshögskolan 3,000 R:dr.

Detta förslag har blifvit godkändt af Andra Kammaren utan förändring, men af

Första Kammaren med uteslutande af de uti ifrågavarande moment förekommande

orden »vid krigshögskolan.» Då dessa skiljaktiga beslut icke lära kunna sammanjemkas,

får Utskottet för frågans afgörande!genom omröstning föreslå följande proposition:
»Den

som vill, att Riksdagen för år 1869 anvisar till arfvoden för ingeniörelevers

undervisande vid krigshögskolan 3,000 R:dr, röstar

« Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

11

Vinner Nej, bär Riksdagen beslutat att för år 1869 anvisa till arfvoden för

ingeniör-elevers undervisande 3,000 R:dr.

Sjunde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 31.)

8:o. Uti 10:de punkten hade Utskottet på anförda skäl afstyrkt Herr E. V.

Almqvists motion (N:o 24) derom, att Riksdagen måtte besluta,

att till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl.

Maj:t behagade utse en komité af lämpligt antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige

män med uppdrag till desse att, efter inhemtad noggrann kännedom om de Norrländska

skogsförhållandena i allmänhet, samt om dem, hvilka angå Kongl. Maj:ts

och Kronans samt öfriga under allmän vård och uppsigt i de norra provinserna

varande skogarne i synnerhet, och efter nogsamt öfvervägande af alla de omständigheter,

rätts- och lokalförhållanden m. m., som på skogshushållningen och deraf

beroende industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva inflytande, upprätta

och om möjligt före nästa lagtima riksdag till Kongl. Maj:t afgifva ej mindre underdånigt

fullständigt utlåtande öfver dessa och dermed i omedelbart sammanhang

stående frågor, än ock förslag såväl till lämpliga lagbestämmelser som till behöfliga

författnings-stadganden för åstadkommande af en förbättrad och efter tidsförhållandena

samt på vetenskapliga grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska

provinserna, hufvudsakligast beträffande de under allmän vård stående, men ock i

lämpliga fall vidkommande de enskildes dervarande skogar; börande derjemte särskildt

utlåtande meddelas på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Kongl. Maj:t

och Kronan måtte kunna beredas all den inkomst, som af dess ifrågavarande skogar

skäligen kunde förväntas;

att derjemte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, efter inhemtande af

komiterades utlåtanden och förslag, behagade taga i nådigt öfvervägande, huruvida

och på hvad sätt desamma kunde till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, för

befrämjande af en ordnad och förbättrad skogshushållning i Norrland;

samt att till Kongl. Maj:ts disposition ställa behöfliga medel för bestridande

af de kostnader, hvilka kunde komma att, med anledning af Riksdagens ofvan

ifrågasatta underdåniga framställning, uppstå.

Hvad Utskottet sålunda hemställt är endast af Andra Kammaren godkändt,

hvaremot Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit den i ämnet

väckta motionen, endast med den ändring, att i stället för de i slutet förekommande

orden: »behöfliga medel» infördes orden: »ett förslagsanslag af 5,000 R:dr.»

Till följd häraf och då Första Kammarens beslut otvifvelaktigt afser att anslaget

skulle på extra stat uppföras, får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning,

föreslå följande proposition:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

»Den som vill, att Riksdagen beslutar,

att till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl.

Maj:t behagade utse en komité af lämpligt antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige

män med uppdrag till desse att, efter inhemtad noggrann kännedom om de Norrländska

skogsförhållandena i allmänhet, samt om dem, hvilka angå Kongl. Maj:ts

och Kronans samt öfriga under allmän vård och uppsigt i de norra provinserna varande

skogarne i synnerhet, och efter nogsamt öfvervägande af alla de omständigheter,

rätts- och lokalförhållanden m. m., som på skogshushållningen och deraf beroende

industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva inflytande, upprätta och

om möjligt före nästa lagtima riksdag till Kongl. Maj:t afgifva ej mindre underdånigt

fullständigt utlåtande öfver dessa och dermed i omedelbart sammanhang stående

frågor, än ock förslag såväl till lämpliga lagbestämmelser som till behöfliga

författnings-stadganden för åstadkommande af en förbättrad och efter tidsförhållandena

samt på vetenskapliga grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska provinserna,

hufvudsakligast beträffande de under allmän vård stående, men ock i lämpliga

fall vidkommande de enskildes dervarande skogar; börande derjemte särskildt

utlåtande meddelas på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Kongl. Maj:t och

Kronan må kunna beredas all den inkomst, som af dess ifrågavarande skogar skäligen

må kunna förväntas;

att derjemte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, efter inhemtande af

komiterades utlåtanden och förslag, behagade taga i nådigt öfvervägande, huruvida

och på hvad sätt desamma kunna till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, för befrämjande

af en ordnad och förbättrad skoghushållning i Norrland;

samt att till Kongl. Maj:ts disposition ställa på extra stat ett förslagsanslag

af 5,000 R:dr för bestridande af de kostnader, hvilka kunna komma att, med

anledning af Riksdagens ifrågavarande underdåniga framställning, uppstå; röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

i

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att Herr Almqvists förevarande motion

icke må till någon åtgärd föranleda.»

9:o. Afstyrkande åtskilliga inom Andra Kammaren väckta motioner om indragning

eller nedsättning till beloppet af det för Konql. Theatern å ordinarie stat

uppförda anslag, 75,000 R:dr, hade Utskottet i 15:de punkten hemställt, att Riksdagen

måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta tillse, huruvida

icke åtgärder kunde vidtagas, hvarigenom theaterns utgifter kunde bringas i

öfverensstämmelse med de påräkneliga inkomsterna, utan att de esthetiska intressen,

denna konstanstalt hade att bevaka, blefve förbisedda. Denna Utskottets hemställan

bifölls af Första Kammaren med följande förändrade lydelse »att Riksdagen

måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

13

der, hvarigenom theaterns utgifter må bringas i öfverensstämmelse med de påräkneliga

inkomsterna, med iakttagande af att de esthetiska och fosterländska intressen,

denna konstanstalt har att bevaka, icke varda förbisedda.« Andra Kammaren

åter nedsatte det för Kongl. Theatern anvisade anslag till 60,000 R:dr och beslöt,

att frågan om en underdånig skrifvelses aflåtande i ämnet skulle hafva förfallit.

Jemlikt 63 § Riksdagsordningen och då någon sammanjemkning icke synes kunna

ega rum, har således frågan om aflåtande af en underdånig skrifvelse i den af

Första Kammaren angifna syftning förfallit, hvaremot, i fråga om beloppet af det

för Kongl. Theatern uppförda anslag, omröstning torde böra anställas enligt följande

voteringsproposition:

»Den som vill, att det för Kongl. Theatern uppförda anslag, 75,000 R:dr, till

oförändradt belopp bibehålies, röstar

Den det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till 60,000 R:dr nedsatt det för Kongl .Theatern

anvisade anslag.»

10:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit att såsom extra anslag för år 1869 måtte

anvisas till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman ett belopp af 24,700 R:dr, hade

Utskottet i 17-.de punkten hemställt, att Riksdagen för fullbordande under år 1869

af Jordeboks-kontorets arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträkningarne

måtte på extra stat anvisa det af Kongl. Maj:t för Jordeboks-kontoret äskade anslagsbelopp,

24,700 R:dr. Hvad Utskottet sålunda hemställt bifölls af Andra Kammaren,

hvaremot Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, för så vidt

densamma skiljde sig från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, biföll samma

framställning. Vid sådant förhållande får Utskottet, för frågans afgörande genom

omröstning, föreslå följande voteringsproposition:

»Den som vill, att såsom extra anslag för år 1869 anvisas till arfvoden åt

Jordeboks-kontorets tjensteman ett belopp af 24,700 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen för fullbordande under år 1869 af Jordeboks-kontorets

arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträkningarne på extra stat anvisat

det af Kongl. Maj:t för Jordeboks-kontoret äskade anslagsbelopp, 24,700 R:dr.«

ll:o. Utskottets i 20:de punkten gjorda hemställan, att det af Kongl. Maj:t

äskade anslag, 14,000 R:dr, till inköp af en tomt i Wisby för utvidgning af Landshöfding

e-residenset derstädes, icke måtte af Riksdagen beviljas, är af Andra Kam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-TJtshottets Memorial N:o 44.

maren bifallen, hvaremot samma punkt blifvit af Första Kammaren till Utskottet

återförvisad.

Utaf Utskottet numera tillhandakomma officiela uppgifter inhemtas, att den

till inköp föreslagna egendomen är af 1866 års taxeringskomité uppskattad till ett

värde af 17,200 R:dr, samt att egendomens åbyggnad är i städernas allmänna Brandstods-bolag

försäkrad för en summa af 16,500 R:dr; hvarförutan under diskussionen

inom Kamrarne blifvit upplyst, att orsaken hvarföre egendomen nu kunde inköpas

till betydligt lägre pris än förut derför begärts, vore den, att densamma numera

egdes af sterbhusdelegare, hvilka önskade afyttra densamma, äfvensom att

kostnaderna för den erforderliga nya inredningen af denna lokal vore jemförelsevis

så ringa, att de kunde bestridas af det anslag, som för byggnaders underhåll i

landsorten funnes på Sjunde Hufvudtiteln anvisadt, utan att derför särskildt anslag

från Riksdagen behöfde ifrågasättas. Jemte anförande af hvad sålunda, efter ärendets

föregående pröfning hos Stats-Utskottet, förekommit, får Utskottet, då Andra

Kammaren godkänt Utskottets förslag, nu endast hemställa,

att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

Åttonde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 32.)

12:o. Med anledning af nedannämnda mom Andra Kammaren väckta motioner,

rörande dispositionen af personliga shjddsaf''giften samt folkskoleväsendets ordnande,

hade Utskottet i 19:de punkten hemställt: l:o) att Herr Nils Nilssons motion

(N:o 82) måtte lemnas utan afseende; 2:o) att Herr Otterströms under mom. a),

b), c) och d) i motionen N:o 29 intagna yrkanden icke måtte till någon åtgärd

föranleda, samt 3:o) att äfven Herr Rundbäcks motion (N:o 230) måtte lemnas utan

afseende; hvarjemte Utskottet med anledning af mom. e) i Herr Otterströms motion

tillika hemställt, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes, med ändring af 1 § i nu gällande Folkskolestadga, låta i

samma stadga inflyta sådana bestämmelser, hvarigenom hvarje församling tillförbundes

att underhålla ett med hänsyn till såväl folkmängd som areal bestämdt antal,

med examinerade lärare försedda folkskolor. I Första Kammaren bifölls Utskottets

första hemställan, men dess sednare tillstyrkande afslogs.

Då Första Kammaren således för sin del redan beslutat att någon ändring

i Folkskolestadgan för närvarande icke bör ifrågasättas samt någon vidare utredning

i ämnet nu icke kan af Utskottet åstadkommas, föranlåtes Utskottet endast

hemställa,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

13:o. Uti 3heta punkten hade Utskottet afstyrkt Riksdagens bifall till

Kongl. Maj:ts nådiga framställning om beviljande af ett extra anslag af 10,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

15

R:dr, att användas till föranstaltande i hufvudstaden af vetenskapliga föredrag. Andra

Kammaren godkände Utskottets framställning i denna punkt, hvaremot Första

Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, för sin del beslutat: »att Riksdagen

må, för hållande i Stockholm af offentliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis

tillhöra allmän bildning, ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af

5,000 R:dr R:mt.»

Då det af Första Kammaren beviljade anslag otvifvelaktigt är afsedt att,

på sätt Kongl. Maj:t begärt, på extra stat för år 1869 uppföras, föreslår Utskottet,

för frågans afgörande genom omröstning, följande proposition:

»Den som vill, att Riksdagen må, för hållande uti Stockholm af offentliga

föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning, ställa till

Kongl. Maj:ts disposition för år 1869 ett extra anslag af 5,000 R:dr R:mt, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra för ifrågavarande ändamål

bevilja något anslag.»

Nionde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 33.)

14:o. Uti 23:dje punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen måtte på

Allmänna Indragningsstaten uppföra såsom årlig pension åt Intendenten vid Telegrafstyrelsens

kameral-afdelning, Linie-chefen för de optiska telegraferna i Stockholms

skärgård, Ofverstelöjtnanten Isak Fredrik von Heland ett belopp af 2,770 R:dr,

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sina befattningar

vid Telegrafverket erhölle afsked; och är denna Utskottets hemställan af Första

Kammaren godkänd, men af Andra Kammaren afslagen, i följd hvaraf, för frågans

afgörande genom omröstning, Utskottet får föreslå följande voteringsproposition

:

»Den som vill, att Riksdagen på Allmänna Indragningsstaten uppför såsom

årlig pension åt Intendenten vid Telegrafstyrelsens kameral-afdelning, Liniechefen

för de optiska telegraferna i Stockholms skärgård, Ofverstelöjtnanten Isak Fredrik

von Heland ett belopp af 2,770 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter

den, hvarunder han från sina befattningar vid Telegrafverket erhåller afsked, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Vinner Nej, har Riksdagen funnit sig icke böra omförmälda pension bevilja.»

15:o. 24:de punkten, deruti Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

framställning om pension af 600 R:dr åt f. d. Landshöfdingen G. A. Montgomerys

enka, Hedvig Elisabeth Montgomery, född Wallmark, är af Första Kammaren

godkänd, men af Andra Kammaren afslagen; hvadan och då frågan måste genom

omröstning afgöras, Utskottet för denna omröstning föreslår följande voteringsproposition:
»Den

soqi vill, att Riksdagen å Allmänna Indragningsstaten uppför ett belopp

af 600 R:dr, att såsom pension af f. d. Landshöfdingen Montgomerys enka,

Hedvig Elisabeth Montgomery, född Wallmark, årligen, så länge hon i enkestånd

sig befinner, uppbäras, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension för bemälda

enka icke blifvit bifallen.»

16:o. Utskottets i 25de punkten gjorda hemställan, att Riksdagen icke måtte

bevilja den af Kongl. Maj:t föreslagna pension af 400 R:dr årligen åt Sekreteraren

vid Statistiska Centralbyrån F. E. Fåhrau efterlemnade enka, Carolina Mathilda Fäbroms,

född Nytzell, är bifallen af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren, med afslag

å berörda hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning. Vid sådant förhållande

får Utskottet för den omröstning, som i anledning häraf bör anställas, afgifva

följande förslag till voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen beviljar den af Kongl. Maj:t äskade årliga

pension af 400 R:dr åt Sekreteraren vid Statistiska Centralbyrån F. E. Fåhrasi efterlemnade

enka, Carolina Mathilda FåhrEeus, född Nytzell, att utgå så länge hon

lefver ogift, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att den för bemälda enka föreslagna

pension bevilja.»

l7:o. Uti 26:te och 27:de punkterna hade Utskottet hemställt, att väckta

motioner dels om pension åt Machin-ingeniören, Friherre G. A. H. von Dubens

enka, Hedvig Adamina Eugenia von Duben, född von Vegesach, till belopp af 400

R:dr att årligen utgå, så länge hon lefde ogift, dels ock om pension åt Kammarrättsrådet

C. Printzenskölds enka, Beata Christina Printzensköld, född Lagerberg, att

med 500 R:dr under hennes återstående lifstid årligen utgå, icke måtte af Riksdagen

bifallas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

i

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

gen bifallas. Andra Kammaren har bifallit dessa hemställanden; hvaremot Första

Kammaren afslagit desamma och bifallit de i dessa punkter omförmälda motioner.

Äfven dessa frågor måste således genom omröstning afgöras, och får Utskottet i

sådant hänseende föreslå följande voteringspropositioner:

а) »Den som vill, att Riksdagen åt aflidne Machin-ingeniören, Friherre G.

A. H. von Dubens enka, Hedvig Adamina Eugenia von Dtiben, född von Vegesach,

anslår en pension af 400 R:dr, att årligen utgå, så länge hon lefver ogift,

röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att den för bemälda enka föreslagna

pension bevilja.»

б) »Den som vill, att Riksdagen tilldelar Kammarrättsrådet C. Printzenskölds

enka, Beata Christina Printzensköld, född Lagerberg, under hennes återstående

lifstid en årlig pension af 500 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, här Riksdagen funnit sig icke böra omförmälda pensionsbelopp

bevilja.»

18:o. Slutligen hade Utskottet i 3lista punkten hemställt, att Riksdagen

måtte bevilja Professoren Carl Gustaf Qvarnströms enka, Carolina Qvarnström, född

Tiv,mder, en årlig pension af 600 R:dr att utgå från och med innevarande års början

och så länge hon i enkestånd sig befunne. Denna hemställan är af Andra

Kammaren oförändrad godkänd; hvaremot Första Kammaren bifallit densamma

med den förändring, att det( tillstyrkta pensionsbeloppet nedsattes till 400 R:dr.

För frågans afgörande genom omröstning iår Utskottet föreslå följande voteringsproposition

:

»Den som vill, att Riksdagen beviljar Professoren C. G. Qvarnströms enka,

Carolina Qvarnström, född Tivander, en pension af 600 R:dr årligen, att utgå från

och med innevarande års början och så länge hon i enkestånd sig befinner, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Bill. till Itiksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 26 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Vinner Nej, har Riksdagen beviljat bemöda enka en pension af 400 R:dr

årligen, att utgå från och med innevarande års början och så länge hon i enkestånd

sig befinner.»

19:o. Öfriga af Utskottet under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar behandlade

frågor äro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen afgjord^

eller hafva, i anseende till skiljaktiga beslut mellan Kamrarne, enligt 63 §

Riksdags-ordningen, förfallit.

Stockholm den 23 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frtson Posse.

Reservation:

vid 4:de punkten (innefattande förslag till voteringsproposition i fråga om anslag för

befästningsarbeten) utaf Grefve af Ugglas, som ansag, att Utskottet så väl bort

som kunnat framlägga förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga meningar.

Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstebt, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1868:74 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna, under Riks-statens Tredje Hufvudtitel. s. 44 i texten
  2. Rskr. 1868:79 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél. s. 33 i texten
  3. Rskr. 1868:80 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel s. 1 i texten