Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretag m. fl. clylika föremål.
1868-03-24 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:48, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretag m. fl. clylika föremål.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlutande N:o 48.
1
N:o 48.
Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Mars 1868, kl. 8 e. in.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning,
bro- och hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar
och andra v attenaftappning sföretag m. fl. clylika föremål.
(R. A.)
. , , 1 öfverensstämmelse med hvad Stats-Utskottet uti sitt, angående regleringen
&f utpfterna under Eiks-statens Sjette Hufvudtitel, afgifna Utlåtande N:o 30 tillkännagifvit,
får Utskottet härmed afgifva särskild!, Utlåtande rörande de under inneva*
lande riksdag dels af Kongl. Maj:t dels af enskilde motionärer gjorda framställningar
om statsbidrags beviljande för väganläggningar och vägförbättringar, bronhlo•sföretao''T”^n^^^C1'',
^ana^"an^äSo1''1in8''ar samt sjösänkningar och andra vattenaftapp
Ö
"ö *
A). Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o.
tv i F*1. fn nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, liar
ongl. Maj:t föreslagit, _ att Riksdagen måtte för anläggning af nya samt förbättring
etter omläggning af backiga eller eljest mindre göda vågar för år 1869 anvisa Etthundratemtiotusen
Riksdaler, eller samma årliga belopp, som vid de sednare riksdagarne
varit för enahanda ändamål beviljadt.
,, Enligt, hvad Stats-Utskottet inhemtat ej mindre af det vid ofvanberörda
nådiga disposition fogade Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden (bil. 5 sid. 45), än
och af ötyrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader till Utskottet aflemnadö
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 28 Haft. 1
Angående anslag
för anläggning
af
nya samtförbättring
eller
Ömläggning af
mindre godå
vägar.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
generalförslag rörande ifrågasatta allmänna arbetsföretag, äro, i afvaktan på statsunderstöd,
bos Styrelsen hyllande en mängd planer till vägarbeten inom olika delar
af landet af sådan beskaffenhet, att deras understödjande lämpligast kan ske af de
medel Kong!. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat; och uppgå de understöd Styrelsen
förordat för dessa i tre klasser upptagna arbeten till ett sammanlagdt belopp af
1,392,030 Riksdaler, nemligen:
i första klassen (eller de som företrädesvis ansetts förtjenta af
understöd)..................R:dr 746,8o0:
i andra klassen.................. » 509,700:
i tredje klassen.................. « 75,500:
Summa R:dr 1,392,030:
Yid nu upplysta förhållande, och då anledning icke förefinnes att minska
det för ofvanberörda ändamål sedan lång tid tillhaka anvisade årliga anslagsbeloppet,
hemställer Utskottet, .
att Riksdagen måtte för anläggning af nya samt förkättring eller omläggning
af backiga ello,r eljest mindre göda vågar till Kong], Maj:ts disposition för år
1869 anvisa ett anslag af Ettkundrafemtiotusen Riksdaler.
2:o.
Väqanläqq- För anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele
ning i Westerbottens län beviljades vid 1862—1863 års riksdag ett anslag af 100,000 RiksÖhrträsk
till daler, deraf 50,000 Riksdaler anvisades att under åren 1864—1866 utgå, hvarefter i
Fredrika afrä]-’ning- på återstående bidragsbeloppet vid påföljande två riksdagar anslogos
dåre till Åsele Tiugutusen Riksdaler för hvardera af åren 1867 och 1868. Af hela det för detta
i Westerbot- arbete, hvithet enligt antaget kontrakt skall fullbordas till den 1 Oktober 1869,
tens län. peviljade anslagsbeloppet återstå alltså Tiotusen Riksdaler; och har Kong!. Maj:t,
med tillkännagifvande, att den ändring i planen för arbetsföretaget blifvit i nåder
medgifven, att vägen skall byggas icke från Öhrträsk öfver Lögdasund till Fredrika,
utan från Bjurholm öfver Nyland till Lögdasund och derifrån efter äldre pianon
till Fredrika och Åsele, samt att af särskilt anvisade undsättningsmedel beviljats
ett ytterligare anslag af 12,000 Riksdaler, på det arbetet må kunna utföras efter
den sålunda förändrade planen, i nåder föreslagit, att Riksdagen nu må medgifva,
att till arbetet redan anvisade, men ännu icke lyftade medel må användas för den
nya väganläggningen mellan Lögdasund och Bjurholm samt anvisa ofvanberörda
återstod af det beviljade anslaget.
Då den af Kong! Maj:t sålunda beslutade förändring x den först uppgjorda
arbetsplanen onekligen afser en förbättring, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kong!. Maj:t sålunda föreslagit, måtte
medgifva, att de för väganläggningen från Öhrträsk till Fredrika kyrka och
vidare till Åsele inom Westerbottens län redan anvisade, men ännu icke
lyftade medel må användas på väganläggningen mellan Lögdasund och
Bjurholm, samt att återstoden, Tiotusen Riksdaler, af det för förstberörda
väganläggning vid 1862—1863 års riksdag beviljade anslag å
Etthundratusen Riksdaler, måtte anvisas att under år 1869 från Riksgäld
s-kontoret utgå.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
3
3:o.
_ Till väganläggning från Ramsele sockens gräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka Väganlägg
samt
vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län beviljades vid 1865 och ring från
1866 årens riksdag ett statsbidrag af 76,250 Riksdaler, hvaraf till utgående under år ÄoWe„
1867 anvisades ett belopp af 25,000 Riksdaler, hvarefter vid sistförflutna riksdag i ffomF^lh
ytterligare
afräkning derå anvisades 20,000 Riksdaler att lyftas under innevarande ^”hodlvT
år. Af det återstående beloppet 31,250 Riksdaler har Kongl. Maj:t nu äskat, att kyrka samt
20,000 Riksdaler måtte anvisas att utgå under år 1869. vidare deri
Med tillkännagifvande, att detta arbete, enligt det derom upprättade kon
trakt, skall vara fullbordadt till den 1 November 1870, får Utskottet hemställa, ^tir-Norr
att
i ytterligare afräkning å det vid 1865—1866 års riksdag anvisade lands län.
anslag af 76,250 Riksdaler för anläggning af väg från Ramsele sockengräns
genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom
Wester-Norrlands län må till utgående från Riksgälds-kontoret under år
1869 anvisas Tjugutusen Riksdaler.
4:o.
Vid 1865—1866 års riksdag beviljade Rikets Ständer till väganläggning Väganläggmellan
Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län ett anslag af 50,000 Riksdaler, ning mellan
deraf anvisats att utgå 10,000 Riksdaler under år 1867 och 15,000 Riksdaler år Asele w/<
1868; och har Kongl. Maj:t nu äskat, att för år 1869 måtte i ytterligare afräkning
derå anvisas 20,000 Riksdaler. Westerlat
Enligt
hvad det vid Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets till- tens lön.
stånd och behof fogade Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden (bil. 5 sid. 42) innehåller,
skall detta arbete, enligt kontrakt, fullbordas först den 1 Oktober 1872;
men då, med anledning af den inom orten rådande nöd, länsstyrelsen anhållit, att
medel till utförande af allmänna arbeten måtte i möjligaste måtto beredas, och således
antagligt vore, att dessa arbeten lomme att fortskyndas vida mera, än som
under andra förhållanden ifrågakommit, har för år 1869 beräknats af det ifrågavarande
understödet böra utgå det af Kongl. Maj:t nu äskade beloppet.
Yid sålunda upplysta förhållande får Stats-Utskottet hemställa,
att utaf det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg mellan Åsele
och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län beviljade statsunderstöd, 50,000
Riksdaler, må ytterligare anvisas Tjugutusen Riksdaler att från Riksgälds-kontoret
utgå under år 1869.
5:0.
Utaf det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg från sjön Bolmen Väyanläggtill
Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län beviljade statsbidrag af 150,000 Riks- ning från sjön
daler anvisades till utgående under år 1867 ett belopp af 33,333 Riksdaler 33 öre. Bf"jl
Som icke någon andel af detta statsunderstöd blifvit afsatt för år 1868, återstå af
det beviljade beloppet 116,666 Riksdaler 67 öre. Enär företaget, enligt numera tion i Kronoantaget
kontrakt, bör fullbordas till 1870 års utgång-, men detta svårligen skulle berg» lätt.
kunna sko, ^ om icke någon del af det beviljade statsbidraget finge lyftas under år
1868, bar Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemställt, huruvida
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
icke Kongl. Maj:t skulle finna skäligt föreslå, att Riksdagen i ytterligare afräkning
derå måtte anvisa 75,000 Riksdaler att utgå med hälften under år 1868 och hälften
år 1869, hvarefter till sista arbetsåret skulle komma att återstå 41,666 Riksdaler
67 öre; och har Kongl. Maj:t, som äskat att af ifrågavarande anslag nu må anvisas
75,000 Riksdaler, till Riksdagens bepröfvande öfverlemnat, huruvida, på sätt bemälda
Styrelse ifrågasatt, halfva beloppet eller någon del deraf må för arbetets bedrifvande
få lyftas redan innevarande år eller, såsom Direktionen för väganläggningen
begärt, ett ännu högre belopp, eller 50,666 Riksdaler, må göras disponibelt
för arbetet under samma år likasom under år 1869.
I sammanhang härmed har Utskottet till pröfning förehaft en af Herr C. I.
Bengtsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 219), uti hvilken Herr A. Medin
jemväl instämt, innefattande hemställan, att af återstående delen utaf det till ifrågavarande
väganläggning beviljade anslag Direktionen för det s. k. Bolmen-Wieslanda
vägbolag måtte under innevarande år få lyfta 50,666 Riksdaler Riksmynt.
Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, anledningen hvarför icke framställning
till sistförflutna Riksdag gjordes om anvisande för år 1868 af medel för ifrågavarande
arbetsföretag låg deruti, att kontraktet om arbetets utförande icke före riksdagens
början hunnit afslutas, samt svårigheter af flerfaldig art onekligen skulle
möta, om arbetet i följd deraf icke skulle kunna under innevarande år fortsättas,
får Utskottet hemställa, att Riksdagen måtte på det sätt bifalla hvad i ofvanberörda
hänseende blifvit föreslaget,
att i ytterligare afräkning å det för anläggning af väg från sjön Balmen
till Wieslanda jernväg sstation i Kronobergs län vid 1865—1866 års riksdag
beviljade, mot två tredjedelar af den verkliga anläggningskostnaden svarande,
anslag af högst 150,000 Riksdaler må anvisas ett belopp af Sjuttiofemtusen
Riksdaler att från Riksgälds-kontoret utgå med Trettiosjutusen
Femhundra Riksdaler under år 1868 och ett lika belopp under år 1869,
allt med iakttagande af de vilkor i öfrigt, som vid anslagets beviljande
vid ofvanberörda riksdag blifvit af Rikets Ständer föreskrifna.
6:o.
VägmilStjg- Uti en inom Andra Kammaren vackt och till Stats-Utskottct remitterad
nimj ''mellan motion (N:o 102) bär Herr Z. Gröpe hemställt, att Riksdagen måtte, till beredande
ml°GeKvara&^ “‘ketsförtjenst åt ortens behöfvande befolkning, för fortsättande af den påbörjade
%/rkor inom väg anläggning en mellan Öfver-Kalix och Gellivara kyrkor inom Norrbottens län anvisa
Norrbot- för den del af vägen, som går genom Gellivara socken, 20,000 Riksdaler för år
tens län. 1868 och en lika summa för år 1869 samt för vägens fortsättning genom Kalix
socken likaledes 20,000 Riksdaler för hvardera af dessa begge år.
Dessutom bär Herr A. Lundström likaledes inom Andra Kammaren (uti
motion N:o 105) föreslagit, att Riksdagen måtte till anläggning af landsväg mellan
Arvidsjaurs kyrka och Afvaoikeu i Norrbottens län för innevarande år anvisa ett belopp
äf 18,450 Riksdaler för att derigenom bereda den fattiga, arbetslösa befolkningen
nödig arbetsförtjenst.
Enligt hvad Kongl. Maj:ts nådiga Proposition (N:o 9) om anvisande af särskildt
anslag för allmänna arbeten under år 1868, till beredande af. arbetsförtjenst åt den
i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet,
innehåller,, hafva, bland andra allmänna arbeten, ifrågakomma följande väganläggpingar
inom Norrbottens län, nemligen:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
5
emellan Färjesundet vid Öfver-Kalix och Gellivara kyrka, hvaraf, sedan 3 mil 29,000
fot mellan Skrafvelis hy vid Skröfelfven och Lejpojerf redan blifvit färdigbyggda
med anslag, som vid 1862—1863 års riksdag beviljats, återstode att uppbryta dels
mellan Gellivara och Lejpojerf inom Gellivara socken en längd af 2 mil 20,800
fot, hvarför kostnaden beräknats till...........K:dr 30,859: —
dels emellan Skröfven och Öfver-Kalix en längd af 6 mil 33,200
fot inom Gellivara och Kalix socknar med en kostnad af tillsammans
..................... „ 111,190: —
och hvartill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet anhållit om
anvisande af anslag, motsvarande hela denna sammanlagda kostnad,
eller ..................R:dr 142,019: —
samt, i fortsättning af den under arbete varande landsvägen mellan Piteå och Arvidsjaurs
kyrka, från sistnämnda ställe till Afvaviken vid sjön Storafvan, 2r3-0 mil,
derifrån den framdeles kunde vidare fortsättas till riksgränsen mot Norge; till
hvilket arbetsföretag, hvarför plan och kostnadsförslag vore under utarbetning,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande begärt anslag till det belopp arbetet komme att
erfordra; och har Kongl. Maj:t Befallningshafvande hemställt, att af de ifrågasatta anslagen
finge årligen, från och med år 1868 intilldess vägarbetena hunnit fullbordas, utgå
20,000 Riksdaler till hvardera af de tre socknarne Gellivara, Öfver-Kalix och Arvidsjaur.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader bland annat anfört, att för anläggningen från Lejpojerf till
Gellivara icke syntes böra beviljas understöd i större proportion, än som år 1863
medgafs för vägsträckan mellan förstnämnda ställe och Skröfven, och således af
det begärda beloppet anvisas endast 27,000 Riksdaler; och att icke heller för den
nu först ifrågakomna nya vägen mellan Skröfven och Kalix statsunderstödet syntes
höra utgå med högre belopp än 96,000 Riksdaler; samt att i öfrig! vore nödigt att,
innan något arbete påbörjades på föreslagna jägeri från Arvidsjaur till Afvaviken,
hela den omförmälda sträckningen derifrån till Norska gränsen blefve undersökt,
planlagd och pröfvad.
Då Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition (N:o 9) i
fråga om anvisande af särskildt anslag för allmänna arbeten till beredande af arbetsförtjenst,
till Kongl. Maj ris disposition för år 1868 särskildt anvisat ett belopp
af 200,000 Riksdaler att användas till anläggning och förbättring af vägar och
andra kommunikationsanstalter, samt de uti ofvanberörda tvänne motioner afsedda
väganläggningar, enligt hvad nu blifvit visadt, ära inbegripna bland de arbetsföretag,
som uti sistnämnda nådiga Proposition finnas omförmälda, får Utskottet, som
i sakens nuvarande skick icke kan ingå i pröfning af de föreslagna väganläggningarnes
nytta och nödvändighet samt derföre icke heller kan tillstyrka Riksdagen
att för desammas utförande bevilja särskildt anslag, hemställa,
att hvad af Herr Z. Grapc och Herr Axel Lundström i ofvanberörda
motioner blifvit föreslaget icke må till någon åtgärd föranleda.
Väg anlag g
Uti
Andra Kammaren har Herr P. O. Hörnfeldt genom en till Utskottet nin,J me}lan
remitterad motion (N:o 242) föreslagit, att Riksdagen måtte för väganläggning mellan km-lVi^WeFredrika
kyrka i Westerbottens och Björna kyrka i Wester-Norrlands län anvisa ett sterbottens och
understöd motsvarande hälften af den beräknade anläggningskostnaden, eller 74,425 Björna kyrka
Riksdaler, att utgå med en-tredjedel innevarande år och med en tredjedel under hvar-» * Wester
JSorrlands
lutt.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
dera af nästföljande tvänne statsrcgleringsperioder, under vilkor att ortens väghållnings
skyldige innevånare utan vidare statsbidrag1 anlägga och för framtiden underhålla
sagdo väg.
Enligt hvad af liandlingarne inhemtas, diar anläggningskostnaden för ifrågavarande
väg beräknats till 148,850 Riksdaler, deraf 80,000 Riksdaler för vägsträckningcn
inom Wester-Norrlands län och återstoden, 68,850 Riksdaler, för vägens
fortsättande från sockengränsen till Fredrika kyrka. På sätt Kong]. Maj:ts
nådiga Proposition N:o 9 innehåller, har underdånig ansökan blifvit gjord, att för
den del af vägen, som skulle sträcka sig genom Wester-Norrlands län, statsbidrag
måtte beviljas till belopp af 53,333 Riksdaler, eller f af den beräknade kostnaden;
och har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti deröfver afgifvet utlåtande
yttrat, att, som den ifrågasatta vägen icke kunde anses för annat än en
lokalväg, hufvudsakligen för Björna socken, dertill borde anvisas endast hälften af
den beräknade kostnaden, eller 40,000 Riksdaler.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, och då Kong!. Maj:t är oförhindrad,
att, derest skal dertill skulle förefinnas, för ifrågavarande vägänläggning till
större eller mindre del bevilja bidrag af de medel, som genom Riksdagens bifall
till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 blifvit ställda till Kongl. Majrts disposition
för beredande af arbetsförtjenst inom vissa delar af riket, hemställer Utskottet,
att Riksdagen för ofvanberörda väganläggningsarbete icke må bevilja
något särskilt anslag.
8:o.
Omläggning Till Stats-Utskottet bär jemväl blifvit remitterad eu af Herrar P. O. Hörn
af
kustvägen feldt, P. U Ljuslin, II. Hansson, P. Östman och P. Lithner inom Andra Kammaren
genom Wc- yäclst motion (N:o 23), att Riksdagen för omläggning af kustvägen genom WesterSlZds°län.
Norrlands lön måtte anslå dels hela den i kostnadsförslaget upptagna espropria.
tion s summan, 115,790 Riksdaler, dels -f af den beräknade byggnadskostnaden med
400,914 Riksdaler 66 öro, att utbetalas med eu fjerdedel under hvartdera af åren
1868, 1869, 1870 och 1871, och mot de förbindelser, som Riksdagen för dylika anslags
åtnjutande kommer att bestämma.
Äfven i afseende å en del af ifrågavarande vägomläggningsarbete har Kongl.
Maj:t uti den oftaberörda nådiga Propositionen N:o 9 gjort framställning, och har
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti afgifvet underdånigt utlåtande
hemställt, att för de uti samma Proposition omförmälda omläggningarne å kustlandsvägen
genom "Wester-Norrlands län måtte varda anvisade ungefärligen^- af
beräknade arbetskostnaden, eller för vägsträckningen genom Häggdånger, Kora,
Skogs och Ullångers socknar 91,500 Riksdaler och för vägsträckan genom nässjö
och Högsjö socknar 63,000 Riksdaler.
Hå förevarande fråga vid de tvänne sednaste riksmötena vant underställd
Riksdagens pröfning, anser sig Utskottet höra ånyo erinra om hufvudsakliga innehållet
af Yäo-- och Yattenbyggnads-styrelsens den 13 Januari 1866 afgifna och uti
Stats-Utskottets Utlåtanden N:o 78 af'' den 3 Maj 1866 och N:o 46 af den 18 Mars
1867 intagna underdåniga Memorial, deri Styrelsen yttrat den åsigt att, om på
denna kustvägsträcka nu funnes eller framdeles kunde antagas uppstå någon betydlig
trafik, ifrågavarande företag, oaktadt den dermed förenade stora kostnad,
borde anses särdeles förtjent af uppmärksamhet; men då ångfartygsrörelsen mellan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
7
städerna och en del landthamnar utefter hela kuststräckan under de sednast förflutna
20 åren erhållit en förut icke anad utveckling, och då såväl person^ som
godsrörelsen hufvudsakligen begagnar detta jemförelsevis lättare och mindre kostsamma
transportsätt under don tid af året, då seglationen är öppen, hvartill komme
att under vintertiden styckevis vanligen begagnades de sedan äldre tider befintliga
i kortaste linier öfver sjöar och kärr utstakade vintervägar, funne Styrelsen sig
höra uttala den åsigt, att förbättringars verkställande å kustvägen inom Helsingland,
Medelpad och Ångermanland voro för rörelsen inom Norrlands skiljda orter
af vida mindre vigt än sådana arbeten, som, till bildande af nya vägar eller förbättringars
åstadkommande å gamla, nedläggas å hvilken som helst afkommunikationslinicrna
inifrån landet ned emot kusten,
Då jemväl nuvarande Stats-Utskott biträder den af Yäg- och Yattenbyggnads-styrelsen
sålunda yttrade åsigt, och då Utskottet derjemte, lika med hvad
under sednaste riksdagar blifvit yttradt, anser sig icke böra tillstyrka något partielt
utförande af den ifrågavarande kustvägs-omläggningen, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd föranleda.
9:0.
Bland de vägarbeten, Indika omförmälas uti Kongl. Maj:ts nådiga Propo- Väganläggsition
(N:o 9) om anvisande af särskilt anslag för allmänna arbeten till beredande >>mg genom
af arbetsförtjenst, förekommer v äg anläggning en genom Wester-Dalame till riksgränsen ^
mot Norge, afseende vägens sträckning från grannskapet af Transtrands kyrka till gränsen mot
Fulunås tull och vidare derifrån till riksgränsen i närheten af nya Företal och Riks- Norge,
roset No 124, derifrån väganläggning på Norska sidan i fortsättning af nu föreslagna
äfven är ifrågasatt. Detta arbete bär lämpligen ansetts kunna fördelas i
tre af delningar, nemligen:
a) omläggning och utvidgning af gammal väg från Transtrands kyrka till s. k.
Timmergatan, utgörande 35,960 fot med beräknad kostnad af 18,173: 70.
b) anläggning af ny våg från Timmergatan till Fulu eif, 67,040
fot, med kostnad af............... 38,523: 81.
c) omläggning af bro öfver Fulu eif och ny väg till riksgränsen
af 52,400 fot, med kostnad af............ 34,376: 43.
eller tillsammans B:dr 91,073: 94.
hvaraf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län begärt att för
utförande af arbetet under afdelningen litt. b) ett belopp af 38,500 Riksdaler, eller
ungefärligen hela kostnaden, måtte först anvisas samt derefter för arbetet under
litt. c) ett belopp i rundt tal af 34,500 Riksdaler få under år 1869 utgå.
Uti häröfver afgifvét underdånigt utlåtande bär Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader hemställt, att utförandet af arbetet måtte så ordnas, som
Konungens Befallningshafvande föreslagit, samt, att af Riksdagen måtte beviljas en
viss summa till hela anläggningen, dock icke till högre belopp än som motsvarade
ungefär, fem sjettedelar af kostnädssumman, men för tillfället utgå endast en del
af beloppet, deraf återstoden framdeles, i den mån som arbetet fortsattes, kunde
blifva an visäd.
I anledning häraf har Herr E. Dofsén uti en inom Andra Kammaren väckt
och till Utskottet remitterad motion (N:o 51) hemställt, att Riksdagen på de af
Länsstyrelsen anförda skäl måtte med afseende på Kongl. Maj:ts uti ofvanberörda
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Vägförb alstring
förbi
Alnaryds
brinlcar i
Medelstads
härad af
Blekinge län.
Väganläggning
mellan
Bodö hamn i
Norge samt
Piteå och
Skellefteå.
nådiga Proposition gjorda framställning bestämma, att för ifrågavarande Väganläggningsarbete
må utgå hela kostnads b dop p e t; åt t endast för den händelse det skulle
finnas lämpligt, att vägen blott upparbetades till f af den i kostnadsförslaget utsatta
bredd, — såsom utan tvifvel för don närmaste framtiden tillräcklig för den
blifvande trafiken och såsom nära öfverensstämmande med bredden af de öfriga
allmänna vägarne inom Wester-Dalarne, — anslaget må, såsom Yäg och- Yattenbyggnads-styrelsen
föreslagit, nedsättas till f af beräknade kostnaden; samt att, i
hvilketdera fallet som helst, hela det anslag, som för detta vägarbete kan komma,
att bestämmas, måtte under detta år få utgå och upparbetas, för att såmedelst åt
ortens behöfvande befolkning bereda fullt tillräckligt tillfälle till inkomstgifvande
sysselsättning.
Då motionärens framställning, ehuru den icke synes afse beviljandet af något
särskilt anslag för ifrågavarande vägarbetes utförande, likväl åsyftar att Riksdagen
måtte, i fråga om användningen af ett anslag, som numera blifvit stäldt till
Kongl. Maj:ts disposition, meddela särskilda föreskrifter, hvilkas lämplighet det
således icke längre tillkommer Riksdagen att pröfva, får Utskottet, under erinran
att intet hinder förefinnes för Kongl. Maj:t att, om understöd för ofvanberörda väganläggning
i Nåder anvisas, pröfva under hvilka vilkor understödet må beviljas,
hemställa,
att Herr Dofséns motion icke må föranleda någon åtgärd från Riksdagens
sida.
10:o.
Herr A. F. Brunberg har uti en inom Andra Kammaren väckt och till
Utskottet remitterad motion (N;o 283) föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja anslag
till belopp af 10,000 Riksdaler att användas till vägförbåttring förbi Alnaryds brinlcar
i Medelstads härad af Blekinge län mot behörig redovisning för medlens användande
till ändamålet.
Då det ifrågavarande vägomläggningsarbetet hvarken finnes omförmäldt
uti Kongl. Maj:ts oftaberörda nådiga Proposition (N:o 9) om anvisande af särskildt
anslag till beredande af arbetsförtjenst genom allmänna arbeten, eller särskildt. upptaget
uti Yäg- och Yattenhyggnads-styrelsens generalförslag, får Utskottet, i saknad
af nödiga upplysningar för frågans bedömande, hemställa,
att ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.
ll:o.
I anledning af väckt fråga om anläggning af väg mellan Bodö hamn i Norge
samt Piteå och Skellefteå hafva följande motioner inom Andra Kammaren blifvit
väckta, nemligen:
af Herr C. Ocklind, som (uti motion N:o 96) föreslagit, att Riksdagen måtte
anvisa erforderliga medel till en förberedande undersökning för utrönande af ändamålsenligheten
af eu väganläggning mellan Skellefteå och Bodö hamn i Norge,
äfvensom hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om föranstaltande af denna undersökning
och upprättande af plan och kostnadsförslag för densamma samt tillika
begära, att Kongl. Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag framlägga resul
laterna
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48. 9
taterna af undersökningen jemte den nådiga Proposition i ämnet, hvartill omständigheterna
må kunna föranleda;
af Herr A. Lundström, som (uti motion Nio 104) föreslagit, att Riksdagen
ville anslå nödiga medel, som skulle hållas Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen
eller Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län tillhanda i och för undersökning
af en väganläggning emellan Bodö i Norge och Piteå samt Skellefteå;
af Herr i. G. Fahlander, som (uti motion N:o 196) föreslagit, att Riksdagen
ville till Kong!. Maj:t ingå med underdånig begäran att undersökningar, så fort sig
göra låter, varda anställda å föreslagna väglinien från Time öfver Stensele till
Ranfjorden i Norge och från Bodö till Skellefteå och Piteå, samt att, sedan sådana
försiggått, Kong!. Maj:t ville till Riksdagen aflåta nådig Proposition i ämnet;
och hafva Herrar Olof Nilsson och Gustaf Ilceggström uti sistnämnda motion
instämt.
Enär till undersökningar och expenser för allmänna arbeten till Kong!.
Maj:ts disposition finnes anvisadt ett extra anslag af 30,000 Riksdaler, samt Kongl.
Maj:t, derest de af motionärerne föreslagna undersökningarne skulle befinnas vara af
den vigt, att desamma anses höra företagas, således icke saknar medel till bestridande
af kostnaderna för deras utförande, hemställer Utskottet,
att förberörda motioner icke må till någon åtgärd föranleda.
B). Hamn- cell brobyggnader.
12: o.
För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar
och farleder har Kongl. Maj:t uti sin nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof (sid. 27) föreslagit, att för år 1869 måtte till Kongl. Maj;ts disposition
anvisas enahanda belopp som tillförene, eller 20,000 Riksdaler.
Med afseende på angelägenheten deraf, att medel för ifrågavarande ändamål
finnas att tillgå, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder till Kongl. Majas disposition för år
1869 på Riksgälds-kontoret anvisa ett anslag af Tjugutusen Riksdaler.
13:o.
Vid 1865—1866 års riksdag beviljade Rikets Ständer för utvidgande af
hamnen vid Ystad ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 63,000 Riksdaler, deraf
25,000 Riksdaler anvisats att utgå under år 1867 och 25,000 Riksdaler under år
1868; och har Kongl. Maj:t för detta arbetsföre tåg, hvithet bör fullbordas till den
1 Oktober 1869, begärt att återstoden af det beviljade anslaget måtte anvisas att
under sistnämnda år utgå med Trettontusen Riksdaler.
Bill. till Rihsd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft.
Anslag till
mindre hamnoch
brobyggnader
samt
upprensning
af åar och
farleder.
Utvidgning
af hamnen
vid Ystad,
9
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Stats-Utskottet hemställer, att Riksdagen, med bifall härtill, måtte besluta,
att återstoden af det staden Ystad vid 1865—1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet
tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler för utvidgande
af hamnen vid nämnde stad må från Riksgälds-kontoret under år
1869 utgå med Trettontusen Riksdaler.
14:o.
Utvidqninq Till utvidgande och fördjupande af liamncn vid Uddevalla blcf vid 1865—1866
och fordjup- års riksdag beviljadt ett statsunderstöd af 79,000 Riksdaler. Häraf hafva 25,000
ning af ham- Riksdaler fått lyftas under år 1867 och till utbekommande under år 1868 äro annen
vid Yjga(je 30,000 Riksdaler. Enär arbetet skall fullbordas till den 1 Oktober 1869,
Ucai.ua
att utgå under sistnämnda år.
På grund deraf tillstyrker Utskottet,
att återstoden af det staden Uddevalla vid 1865—1866 års riksdag utan
återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000 Riksdaler till utvidgande
och fördjupning af hamnen vid nämnde stad må anvisas att under
år 1869 från Riksgälds-kontoret utgå med Tjugufyratusen Riksdaler.
15:o.
Brobyggnad Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion
öfver Ånger- (N:o 139) bär Herr II. Hansson, med hvilken Herrar P. Östman och P. U. Ljuslin
mallef:en vid sig förenat, hemställt, att för lyggandet af en hängbro af jern öfver Angermanelfven vid
Sollefteå i Sollefteå i Wester-JS/orrlands län måtte såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
WlaldsNlänr''beviljas f:delar af den derför till 80,000 Riksdaler beräknade kostnad.
I sammanhang härmed har Utskottet tagit kännedom om innehållet af en
utaf Konungens Befallningshafvande i Wester-Norrlands, län till Kongl. Maj:t i sistlidno
Oktober månad afbiten underdånig skrifvelse, deri uppgifves, att Sollefteå i
följd af sitt läge och öfriga naturförhållanden vore en ort, som beredde det mest
gynnsamma tillfälle till afsättning af kringliggande trakters ocli deribland de å
ömse sidor af elfven varande så kallade fjellsocknarnes produkter; att derstädes äro
boende kronofogde, häradsskrifvare, kyrkoherde, provincialläkare, apotekare, postmästare,
bruksförvaltare, landtmätare, kronolänsman, flere handlande, handtverkare
samt fabriks- och andre näringsidkare, hvarförutan der funnes gästgifveri och den
förnämsta marknadsplatsen i länet; att oaktadt rörelsens ständigt vidgade utsträckning
ett väsendtligt hinder för en ännu närmare samfärdsel mellan de å norra och
södra sidan om elfven belägna kommuner läge uti do bristfälliga kommunikationsmedlen,
, enär trafiken mellan de båda stränderna måste besörjas genom färjrodd,
hvilken icke allenast i anseende till farkostens beskaffenhet, utan äfven i följd af
strömmen, vore, särdeles under flodtiden, verkligen lifsfarlig, så att år efter annat
flera menniskor genom detta kommunikationsmedel omkommit; att den enskilda
företagsamheten visserligen sökt att med betydliga uppoffringar genom anläggning
af en bro öfver elfven förekomma vådorna och underlätta trafiken, men att tv änne
dylika byggnader till följd af vårfloden och timmerflottningen blifvit förstörda, hvarefter
samfärdseln icke annorlunda än genom färjfart blifvit besörjd; att, ehuru de
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 48.
11
öfverklagade farorna och olägenheterna qvar sto de, de enskilda tillgångarno icke
längre yore tillräckliga att hota bristerna; samt att någon annan utväg till deras
afhjelpande icke återstode än att genom Statens understöd åstadkomma en bro af
den beskaffenhet, att den antingen förmådde uthärda eller ock icke blottställdes för
påtryckningen af flod och flottning. Konungens Befallningshafvande hade i följd
deraf låtit föranstalta dels om undersökning och upprättande af ritningar och kostnadsförslag,
dels om sammanträden med sockneombud från Sollefteå, Eds, Multrå,
Resele, Lidens och Junsele kommuner, dervid någon stridighet rörande företagets
nytta och nödvändighet icke försports; och hade Sollefteå, Eds och Multrå socknemän
iklädt sig skyldigheten att, mot erhållande af ett statsbidrag motsvarande -§:delar
af kostnadsbeloppet, verkställa och underhålla ifrågavarande bro- och vägbyggnad,
med förbehåll om lämpliga taxebestämmelser å trafiken samt om befrielse från nybyggnad
i händelse af brons förstörelse genom oförutsedda naturkrafter. På grund
af hvad sålunda blifvit anfördt har Konungens Befallningshafvande, med afseende
jemväl derå att, i närvarande tid, beredandet af arbetsförtjenst åt den fattiga och
arbetslösa befolkningen utgjorde ett behjertansvärdt föremål för Statens understöd,
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes i nådig Proposition hos Riksdagen äska ett anslag
af 57,333 Riksdaler 33 öre, att till Sollefteå, Eds och Multrå kommuner utlemnas
mot skyldighet, att, i öfverensstämmelse med upprättad plan och ritning, uppföra
och underhålla en hängbro af jern öfver Ångermanelfven vid Sollefteå jemte den i
sammanhang dermed föreslagna vägbyggnad.
Yid föredragning af denna underdåniga skrifvelse har Kongl. Maj:t låtit
öfverlemna densamma jemte dertill hörande handlingar till Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader för att tagas under öfvervägande vid uppgörandet af
generalförslaget rörande allmänna arbeten; och har Styrelsen, med anförande att
den föreslagna broanläggningen syntes erfordra närmare granskning på stället, innan
arbetet företages, såsom understöd för detsamma bland andra klassens arbeten utfört
en summa af 57,000 Riksdaler.
Ehuru Utskottet icke förbisett vigten af de skäl och omständigheter, Indika
sålunda blifvit anförda för erhållande af statsbidrag till ifrågavarande brobyggnad,
har dock Utskottet, vid det förhållande att broanläggningen hufvudsakligen endast
komme att underlätta rörelsen mellan de socknar, som i grannskapet af Sollefteå
äro belägna på hvardera sidan om Ångermanelfven, samt således egentligen afse*- fyllandet af ett lokalt behof, men att densamma icke torde kunna anses vara af
behofvet så oundgängligen påkallad, att för dess tillvägabringande särskildt statsbidrag
under nu varande förhållanden bör beviljas, funnit sig böra hemställa,
att ifrågavarande motion nu icke må af Riksdagen bifallas.
16:o.
I anledning af den skada, sistlidna års utomordentligt täta och starka, ofta Vågbrytarens*
orkanlika stormar förorsakat å vågbrytaren vid Wisby, har Herr C. J. Bergman, vidWisbyföruti
en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 237) uttryckt den åsigt, att vågbrytarens
förstärkning och sammanbyggande med land icke kunde uppskjutas, enärnin„medland.
genom ett uppskof dermed fara uppstode att hvad som för nämnda hamnbyggnad
blifvit åtgjordt dels genom de af Staten dertill anvisade betydliga understöd, dels
genom ännu betydligare bidrag af Wisby stad, kunde under tiden genom nya våldsamma
stormar blifva ödelagdt, hvarigenom mera än eu half million Riksdaler så
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
lunda vore fruktlöst kastade i liafvet. Redan före den af nyss antydda höst- och
vinterstormar förorsakade förstöring hade, på grund af Tåg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
ordres, Ohcferne för södra och östra väg- och vattenbyggnads-distrikten,
Majorerne Rommel1 och G rafström, i Juni månad sistlidet år verkställt undersökning
af hamnen vid Wisby och uti sitt den 1 sistlidne November afgifna betänkande i
ämnet förklarat: “att vågbrytaren vid Wisby i dess nuvarande skick icke kan
motstå den våldsamma sjö, som vid storm med pålandsvind åverka!1 och ofta sönderbryter
både grundkistorna och öfverbyggnaden“, hvarförutan besigtningsmännen
yttrat, att man kommit till full visshet derom, att stormen “äfven orsakade rätt
betänkliga uppgrundningar i den s. k. yttre kamnbassinen.“ Detta sednare förhållande
hade väckt tanken på att sammanbygga vågbrytaren med land tvärsöfver
norra gattet, hvarigenom man hoppades ej allenast kunna förekomma norra pierkufvudets
hittills så ofta påkommande sönderbrytning, äfvensom all ytterligare
uppgrundning af hamnbassinen derinom. Efter att hafva närmare beskrifvit den
skada, stormarno på sednare tiden förorsakat, hvarigenom motionären ådagalagt, att
vågbrytarens tillstånd numera är i vida högre grad oroväckande, än vid den tid
besigtningsmännen undersökte densamma, har motionären ansett, att, med hänsigt
till både vågbrytarens successiva sönderbrytning och den innanför började betydliga
uppgrundningen, fara vore för handen, att Wisby hamn inom kort kunde blifva nära
nog tilltäppt och otillgänglig och Gotlands enda stad förvandlad till en obetydlig
lastageplats. Då de officiela handlingarne rörande ofvannämnda besigtning först
mot förlidet års slut kunde komma stadens fullmägtige tillhanda, och då dessas beslutade
underdåniga anhållan, att genom Kongl. Maj:t få denna Wisby stads lifsangelägenhet
till Riksdagens afgörande framställd, sålunda omöjligen kunde ske vid
den tid, som för dylika ärenden är i nåder föreskrifven, samt enär det för motionären
vore obekant huruvida Kongl. Maj:t efter nämnda tid täcktes handlägga
denna sak, hade ingen annan utväg återstått än att på enskild väg göra framställning
till Riksdagen; och har motionären i sådant afseende hemställt, att Riksdagen
måtte, i enlighet med det af Cheferne för södra och östra väg- och vattenbyggnadsdistrikten
afgifna betänkande samt den förstnämndes arbetsplan och kostnadsberäkning,
anslå till vågbrytarens vid Wisby förstärkning och sammanbindning med land
en summa af 156,500 Riksdaler att utgå antingen på en gång eller på två år, med
hälften hvartdera året; varande af nämnda summa tillsammans 9,000 Riksdaler beräknade
till oundgängliga reparationer å nuvarande vågbrytaren och återstoden,
eller 147,500 Riksdaler, till densammas medelbara förstärkning genom sammanbindningsarmens
utläggande.
Då de af motionären oberopade och till Utskottet aflemnade betänkande
jemte arbetsplan och kostnadsberäkningar icke, såvidt af handlingarne kan inhemtas,
ännu blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade, torde anvisande af det för vågbrytarens förstärkning
och sammanbindning med land erforderliga betydliga belopp nu icke böra
ifrågakomma; och då, hvad särskild! vidkommer behofvet af ett mindre anslag för
ofördröjlig! verkställande af oundgängliga reparationer å nuvarande vågbrytaren,
Kongl. Maj:t, i händelse sådant, efter behörig utredning, skulle finnas behöflig!, icke
saknar medel att för detta ändamål anvisa, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
13
C). Kanaler och andra vattenkonmnmikationer.
17:o.
Såsom "bidrag för åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening Kanal- och
mellan sjöarne Ostra och 1Vestra Silen på Dalsland beviljades vid 1865—1866 års slussanläggriksdag
ett statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler såsom anslag niy emeJfan
utan återbetalningsskyldighet och 51,200 Riksdaler såsom lån. Af dessa belopp äro
anvisade att utgå år 1867 af anslaget 7,000 Riksdaler och af lånet 28,000 Riksdaler Silen.
samt år 1868 af anslaget 3,000 Riksdaler och af lånet 15,000 Riksdaler, så att derefter
återstå af anslaget 2,750 Riksdaler och af lånet 8,200 Riksdaler, eller tillhopa
10,950 Riksdaler, som Kong! Maj:t äskat måtte varda anvisade att utgå under år 1869.
Jemte det Utskottet får upplysa, att ifrågavarande arbetsföretag, enligt antaget
kontrakt, bör fullbordas till den 1 Oktober nästkommande år, hemställer
Utskottet,
att, med bifall till hvad Kong!. Maj:t sålunda äskat, återstoden af det vid
1865—1866 års riksdag för kanal- och slussanlåggning emellan sjöarne
Östra och Westra Silen på Dalsland beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler,
deraf 12,750 Riksdaler såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom
lån, måtte anvisas att under år 1869 från Riksgälds-kontoret utgå med
Tiotusen niohundrafemtio Riksdaler, deraf 2,750 Riksdaler såsom anslag
och 8,200 Riksdaler såsom lån, under iakttagande af de vilkor, som i
afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit vid riksdagarne åren
1866 och 1867 meddelade.
18:o.
För anläggning af Kinda kanal, eller utsträckning af Kinda båtled från sjön Utsträckning
Rengen till Linköpings hamn, beviljades vid 1862—1863 års riksdag ett statsbidrag af Kinda
af 875,000 Riksdaler, deraf 437,500 Riksdaler såsom anslag och 437,500 Riksdaler båtled.
såsom lån, hvaraf för tiden till 1866 års slut finge lyftas 235,000 Riksdaler af anslaget
och 235,000 Riksdaler af lånesumman. Sedermera äro anvisade för år 1867
af anslaget 60,000 Riksdaler och af lånet likaledes 60,000 Riksdaler samt för år
1868 af anslaget 60,000 Riksdaler och af lånet 60,000 Riksdaler. Af det beviljade
bidraget äro således ännu oanvisade 82,500 Riksdaler anslag och 82,500 Riksdaler
lån. Enär företaget, enligt antaget kontrakt, bör fullbordas till 1870 års slut, har
Kongl. Maj:t föreslagit att för dess fortsatta bedrifvande under år 1869 måtte anvisas
af anslaget 50,000 Riksdaler och af lånet 50,000 Riksdaler.
Med stöd af hvad sålunda blifvit upplyst, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som vid
1862—1863 års riksdag beviljades för utsträckning af Kinda båtled från
sjön Rengen till Linköpings hamn, till utgående från Riksgälds-kontoret
under år 1869 anvisa af anslaget Femtiotusen Riksdaler och af lånet
likaledes Femtiotusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratusen Riksdaler,
att af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på
detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Anslag till
myrutdikningar
och
vattenajtappningar
i de
norra länen.
B). Sjösänkningar och andra yatienaftappningsföretag.
19:o.
Till Kongl. Maj:ts disposition hafva under de tre sednast förflutna rilcsdagarne
blifvit anvisade särskilda medel att såsom anslag utan återhetalningsskyldighet
iitgå till understöd för sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Geflelorgs och Stora Kopparbergs lån samt
Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands lån, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd icke i
något fall finge öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
och enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordrades, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar
och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda, med rättighet för Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses
vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas. De för detta ändamål anvisade medel hafva
utgjort för hvartdera af åren 18G4, 1865 och 1866 Etthundratusen Riksdaler samt
för hvartdera året 1867 och 1868 Ettliundratjugutusen Riksdaler.
Med intygande såväl att de hittills för omförmälda ändamål anvisade medlen
af jordegarne varit mycket eftersökta, som ock att de verkställda aftappningarne
allmänt befunnits uträtta det betydliga gagn, att vanliga partiela frostskador upphört
i närmaste granskapet af de torrlagda förut frostledande myrtrakterna, har
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti det afgifna generalförslaget
upplyst, att ansökningar om bidrag till utdikningar af förevarande beskaffenhet,
åtföljda af utarbetade planer, ännu äro, sedan 1S68 års fond blifvit till fullo använd,
hos Styrelsen hvilande för
7 särskilda frostafledande utdikningar i Norrbottens län, med begärdt stats
-
bidrag ....................R:mt 9,427: 50.
82 d:o i Westerbottens län, d:o d:o.......... „ 242,280: 75.
3 d:o i Wester-Norrlands län, d:o d:o......... „ 2,272: 50.
29 d:o i Jemtlands län, d:o d:o............ „ 103,601: 75.
4 d:o i Gefleborgs län, d:o d:o........... » 17,761: 75.
6 d:o i Stora Kopparbergs län, d:o d:o......... „ 9,105: 50.
1 d:o i Jösse härad af Wermlands län, d:o d:o...... „_280: —
Summa Runt 384,729: 75.
Kongl. Maj:t har ock uti sin nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof (sid. 27) föreslagit Riksdagen, att fortfarande till Kongl. Maj:ts
disposition för ofvanberörda ändamål för år 1869 anvisa ett belopp af 120,000
Riksdaler.
Härförutan har uti särskilda till Stats-Ktskottet remitterade motioner blifvit
föreslaget:
af Herr August Danielsson inom Andra Kammaren (motion N:o 306), att
Riksdagen ville till beredande af arbetsförtjenst för den af missväxt och arbetslöshet
nödlidande befolkningen i Norrbottens län anvisa för år 1868 en summa af 50,000
Riksdaler samt för år 1869 likaledes 50,000 Riksdaler att användas till afdikning
af sådana sänka trakter, som nu förorsaka frostskada å den växande grödan;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
15
af Herr Olof Nilsson, likaledes inom Andra Kammaren (motion N:o 53), att
Riksdagen ville besluta, att ett anslag- utan återbetalningsskyldighet för ofvannämnda
sju län måtte varda bestämdt att utgå med 300,000 Riksdaler, eller 84,729 Riksdaler
75 öre mindre än det belopp, som de bos Väg- oeb Vattenbyggnads-styrelsen
bvilande ansökningarne upptaga;
af Herr E. V. Almqvist inom Första Kammaren (motion N:o 12), att till
utdikning och torrläggning af frostledande myrar och vattensjuka odlingsmarker
inom de Norrländska länen och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermland för år 1869 måtte anvisas en summa
af 500,000 Riksdaler, hvilken för det angifna ändamålet borde ställas till Kong!
Maj:ts nådiga disposition, och med bestämmande derjemte, att en lika summa fortfarande
borde för samma ändamål årligen anvisas ; att denna summa efter Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning skulle tilldelas egare och innehafvare af jordbruksfastighet
inom berörda orter såsom räntefria lån att för det bestämda ändamålet användas,
hvilka lån endast borde tilldelas sådana byalag och innehafvare af enstaka hemman,
öfver hvilkas egor fullständig plan till afdikning och torrläggning blifvit upprättad
af någon Statens landtbruksingeniör eller annan skicklig agronom och af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader godkänd, och hvilka lån icke finge lemnas
till högre belopp än två tredjedelar af den för arbetets utförande beräknade kostnaden;
att lånen, som utlemnades utan ränta, mot säkerhet i den fastighet, till
hvars bearbetande och förbättrande de skulle användas, och med enahanda betalningsskyldighet
som för andra från hemmanet till Kronan utgående afgälder, de
fem första åren skulle få innehafvas utan återbetalning, men derefter med återgäldande
af T^idel årligen under hvartdera af de tio närmast följande åren; att i afseende
å lånens fördelande å de särskilda hemmansnummerna inom byalag, skuldförbindelsernas
afgifvande, amorteringsbeloppens utdebitering, uppbörd och redovisning m. m.
Kongl. Kungörelsen den 13 Juni 1S45 borde lända till efterrättelse; samt slutligen
att enahanda vilkor i öfrigt måtte stadgas säväl för lånens erhållande och tillgodonjutande,
som för kontrollen ej mindre öfver arbetenas utförande enligt fastställda
planer, än för de verkställda afdikningsarbetenas framtida underhåll, som nu finnas
bestämda för erhållande af bidrag utan återbetalning för dylika arbetens utförande;
samt
af Herr Pehr Staaff inom Andra Kammaren (motion N:o 37), att vid beviljandet
af understöd för sådana utdikningar och aftappningar i Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt vissa härader af Wermlands län, som hufvudsakligen afse att småningom
förminska frostländigheten, hädanefter det vilkor måtte fästas, att sådant understöd
icke må i något fall öfverstiga tredjedelen af den för arbetets utförande enligt fastställd
plan beräknade kostnad.
Beträffande härvid först Herr August Danielssons yrkande, att till beredande
af arbetsförtjenst för den nödlidande befolkningen i Norrbottens län måtte
anvisas för år 1868 en summa af 50,000 Riksdaler till afdikning af sänka trakter,
så, enär Riksdagen, vid behandlingen af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition (N:o 9)
angående anvisande af särskildt anslag för allmänna arbeten under år 1868 till beredande
af arbetsförtjenst, redan tagit under öfvervägande i hvad mån sådant anslag
må för innevarande år beviljas, lärer
Herr August Danielssons framställning i denna del icke påkalla vidare
åtgärd. tf
-
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Hvad derefter angår Herr Almqvists förslag, så och ehuru Utskottet icke
förbisett, att dermed afses icke blott att genom utdikning^!- af frostländig^ trakter
söka förbättra klimatet, utan ock att genom torrläggning af dertill lämplig jord
befrämja afkastningen af jordbruket inom Norrland samt såmedelst gifva åt denna
näring inom berörda vidsträckta del af riket den utveckling, att framtida missväxter
tilläfventyrs kunde i någon betydligare mån förekommas, anser dock Utskottet,
att Statens hårdt anlitade tillgångar nu icke medgifva att för detta ändamål
anvisa ett så betydligt belopp, som eldigt berörda förslag skulle vara erforderligt;
och Utskottet hemställer derföre,
att Herr Almqvists ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.
Beträffande sedermera Kong! Maj:ts nådiga framställning samt Herrar Olof
Nilssons och August Danielssons förslag om anvisande för år 1869 af medel för
sådana utdikning^, som afse att minska frostländigheten, så, och enär dylika utdikningar
obestridligen kunna utöfva ett välgörande inflytande på det kringliggande
området samt sålunda verka till förekommande af missväxt inom ett vidsträckt
område, får Utskottet, som, med afseende derpå att don närvarande ställningen
påkallar all möjlig sparsamhet med Statens medel, anser sig icke kunna tillstyrka
beviljandet af medel för ifrågavarande ändamål till högre belopp, än Kong!. Maj:t
härtill äskat, hemställa,
att Riksdagen måtte till Ivongl. Maj:ts disposition för år 1869 anvisa ett
belopp af Etthundratjugutusen Riksdaler att från Riksgälds-kontoret utgå
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs lån samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten.
Hvad slutligen angår de vilkor, hvarunder ifrågavarande anslag må beviljas,
får Utskottet, enär, på sätt i Herr Staaffs motion finnes anmärkt, anslaget hlir
tillräckligt för långt flera arbetsföretag, om sådant understöd icke i något fall får
öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande beräknade kostnad, desto heldre
tillstyrka bifall härtill, som understödet, äfven med denna inskränkning, i allt fall,
såsom motionären jemväl erinrat, utgör en ren och tillräckligt verkande hjelp.
Med iakttagande af denna förändring i de hittills gällande föreskrifterna, hvilka i
öfrigt synts Utskottet böra äfven för framtiden blifva gällande, hemställer Utskottet,
att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga eu tredjedel af den
för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, samt att
vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse
att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de
afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som
med statsbidrag blifvit understödda; egande Ivongl. Maj:t att i de fall,
der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon
del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;
hvarjemte Riksdagen behagade föreskrifva,
att för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd skola i öfrigt lända
till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen, med anledning
af det Memorial Utskottet derom särskildt skall afgifva, kommer
att fastställa.
20:o.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o i
IT
20:o.
Vid sednaste riksdag- anvisades till Kong! Maj:ts disposition för år 1868 Lön till myren
summa af 50,000 Riksdaler, eller samma årliga belopp, som sedan längre tid utdikningar
tillbaka varit beviljadt, att utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och af-oc!1 vatt_enaftappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga rfy.et
delar; och har Kongl. Maj:t för samma ändamål äskat, att för år 1869 måtte an- med undantag
visas enahanda belopp, eller 50,000 Riksdaler. af de norra
Enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens generalförslag omfatta de hos Iane,L
Styrelsen Infilande aftappningsplaner — deraf dock åtskilliga numera torde behöfva
efter föregångna lokalgranskningar omarbetas — 29 arbetsföretag inom åtta särskilda
län, för hvilka arbetens utförande kostnaden är beräknad till 255,120 Riksdaler
69 öre och bidraget upptaget till 122,300 Riksdaler.
Då skäl synes vara förhanden att fortfarande bevilja medel för ifrågavarande
ändamål, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för år 1869 på Riksgälds-kontoret
anvisa en summa af Écmtiotusen Riksdaler att utgå såsom
'' lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och
sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar; samt att för
erhållande af lån utaf ifrågavarande medel skola lända till efterrättelse
de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen, med anledning af det Memorial
Utskottet derom särskilt skall afgifva, kommer att fastställa.
21:o.
Vid 1862—1863 års riksdag beviljades till rensningar för sänkning af Lida- Lån för sänkans
vattenyta ett låneunderstöd af 126,000 Riksdaler att utgå med 46,000 Riksdaler ning afLidaunder
näst derpå följande statsregleringsperiod, hvarefter vid riksdagarne årenans vatten2/ta1866
och 1867 anvisades 30,000 Riksdaler för hvardera af åren 1867 och 1868; och
har Kongl. Maj:t föreslagit, att af återstående beloppet, 20,000 Riksdaler, för år
1869 må anvisas 10,000 Riksdaler.
Jemte meddelande af upplysning, dels att detta arbete enligt antaget kontrakt
skall vara fullbordadt inom den 1 Oktober 1870, dels att Rikets Ständer
medgifvit, att ränteinbetalningen och kapitalamorteringen för det dertill beviljade
lån få taga sin början först tre år från slutet af det år, hvarunder hela lånesumman
från Riksgälds-kontorct utbekommits, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning
och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å
126,000 Riksdaler, till utgående från Riksgälds-kontoret år 1869 anvisa
Tiotusen Riksdaler, på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda.
22:o.
Till Bergforssens rensning i Ume eif för att freda derofvanför belägna låg- Anslag för
ländta egor för öfversvämningar beviljade Rikets Ständer vid 1865—1866 års riks- rensningar i
dag ett anslag af 11,000 Riksdaler, hvaraf blifvit anvisade 5,000 Riksdaler att utgå Um> elf''
Bill. till Riksd. Prof. 1868.. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
under år 1867 och 2,000 Riksdaler under år 1868. För detta arbete, som skall
fullbordas till don 1 Oktober 1870, bar Kong!. Maj:t begärt, att af återstående anslagsbeloppet,
4,000 Riksdaler, under år 1869 må utgå 2,000 Riksdaler; och hemställer
Utskottet,
att Riksdagen, mod bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, måtte, i
ytterligare afräkning å det vid 1865—1866 års riksdag till rensningar för
flodvattnets afledande i en del af Ume eif utan åtcrbetalningsskyldighet
beviljade anslag af 11,000 Riksdaler, för år 1869 anvisa Tvåtusen Riksdaler
att under stadgade vilkor från Riksgälds-kontoret utbetalas.
23:o.
Upprensning Sedan undersökningar blifvit verkställda med afseende på ifrågasatt upp
af
Olands-ån rensning af Olands-ån och dess sidogrenar inom Stockholms och Upsala lån, hvarigeoch
dess sido- nom jc]{e mindre än 9,042 tunnland öfversvämmad eller af syra besvärad mark,
^Stockholms belägen inom 5 socknar af Upsala och 5 socknar af Stockholms län, skulle kunna,
och Upsala till gagn för egarne af sammanräknadt 250 hela hemman, befrias från vatten mot
län. en kostnad af tillhopa 245,885 Riksdaler, beviljade Rikets Ständer vid 1862—1863
års riksdag för detta arbetsföretag ett låneunderstöd af 137,500 Riksdaler, hvilket
derefter år 1864 blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt. Detta arbete, hvarmed
afsågs upprensning af nämnda å från sjön Grinningen till Walde qvarn, tog sin
början sistnämnda år och har sedermera fortfarande bedrifvits. Som likväl upprensningsarbetet
icke utsträcktes till den del af Olands-ån, som är belägen mellan
Walde qvarn och hafvet — enär jordegarne omkring denna del af vattendraget
funnit kostnaden för upprensningens utförande både vara större än don vinst företaget
kunde dem bereda och öfverstiga de tillgångar, hvaröfver de för ett sådant
arbete kunde förfoga •— så inträffade, efter det upprensningen kommit till utförande,
att dess verkningar på trakten kring Hedra delen af ån blefvo för strandegarne
skadliga, enär ån blef otillräcklig att upptaga det vid inträffande nederbörd hastigare
tillströmmande vattnet. Öfvertygade att, ju närmare arbetet uti öfra delen af
ån hann sin fullbordan, den skada öfvers v ämningarne förorsakade skulle ytterligare
förstoras, hade jordegarne låtit verkställa nya undersökningar och kostnadsförslag
för utrönande af lämpligaste sättet att verkställa rensningen af ån nedanför Walde
qvarn till hafvet; och hafva strandegarne derefter genom utsedd direktion till
Kongl. Maj:t låtit inlemna alternativa planer och kostnadsberäkningar, utvisande
under litt. A. att kostnaden för blott upprensning, tillräcklig att afleda det ofvanifrån
tillströmmande vattnet, men af hvilken ingen förbättring af kringliggande
mark crhölles, skulle uppgå till 93,897 Riksdaler, eller nära 26 Riksdaler 50 öre
för hvarje tunnland, hvaremot, enligt förslaget litt. B., vattenytan kundo sänkas
omkring 3 fot för en kostnad af 153,655 Riksdaler, hvarigenom tillfälle till odling
af åtminstone en del af marken vunnes, mot en utgift af 43 Riksdaler 24 öre tunnlandet
i medeltal, eller för den jord, som af arbetet droge större fördel till möjligen
dubbelt detta belopp; och hafva egarne af jorden, hvilken med undantag af omkring
750 tunnland, som lyda under Gimo och Forssmarks bruk, till sin återstående areal
2,800 tunnland till större delen besittes af en mängd smärre hemmansegare, hvilka
sakna medel till arbetets utförande, uti en genom den utsedde direktionen till
Kongl. Maj:t iugifven underdånig ansökan anhållit, att Kongl. Maj:t, med fastställande
af den utaf intressenterne antagna planen, ville till Riksdagen aflåta nådig
19
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Proposition om låneunderstöd af statsmedel till två tredjedelar af den beräknade
kostnadssumman.
A id föredragning af denna underdåniga ansökning bär Kongl. Maj:t beslutat,
att handlingarne skulle öfverlemnas till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
för att tagas under öfvervägande vid uppgörandet af dess generalförslag;
och bär Styrelsen i berörda förslag, under anförande att denna vattenaftappning
vore särdeles förtjent af uppmärksamhet, bland första klassens arbeten antecknat
halfva kostnadsbeloppet att såsom låneunderstöd utgå med 76,800 Riksdaler.
Derjemte har iiti eu inom Andra Kammaren af Herr Pehr Pehrsson väckt
och till Utskottet remitterad motion (Nio 292) blifvit föreslaget, att Riksdagen
måtte till verkställande af ifrågavarande upprensning utaf den nedanför Walde
qvarn belägna delen af Olands-ån bevilja ett låneunderstöd af 102,400 Riksdaler
motsvarande ungefär j:delar af den beräknade kostnaden, under vilkor att, i likhet med
hvad som medgifvits vid beviljande af låneunderstödet för upprensning af öfra delen
utaf ifrågavarande å, under arbetstiden, som antagits till fyra år, icke någon ränta å
lånet beräknades eller afbetalning å kapitalet borde ega rum, men att efter nämnda
tid låntagarnc skulle vara skyldige att årligen inbetala 8 procent af lånesumman,
deraf 5 procent såsom ränta och 3 procent såsom amortering å kapitalet.
Ehuru Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, på sätt ofvan är
uänmdt, för den ifrågavarande årensningen, såsom särdeles förtjent af uppmärksemhet,
bland första klassens arbeten föreslagit ett låneunderstöd af 76,800 Riksdaler,
eller halfva kostnadsbeloppet, har dock Utskottet, med afseende å Statsverkets
närvarande ställning, ansett sig böra hemställa,
att något låneunderstöd för ifrågavarande årensningsarbete nu icke må
af Riksdagen beviljas.
Jemte det Utskottet till upplysning om de i detta Utlåtande af Utskottet
tillstyrkta anslags- och lånesummors belopp härjemte bifogar ett deröfver uppgjordt
sammandrag, får Utskottet slutligen anmäla, att särskildt Utlåtande skall afgifvas
i anledning af Iierr C. E. Casparssons inom Första Kammaren väckta motion (Ko 41),
angående beviljandet af ett låneunderstöd å 500,000 Riksdaler årligen under tre
års tid för befrämjande af vattenskadade markers afdikning samt den odlade jordens
fullständigare grunddikning.
Stockholm den 24 Mars 1868.
Arv. Fr:son Posse.
<r
Reservationer:
mot Utskottets hemställan i 16:de punkten, angående hamnbyggnaden vid Wisby:
af Herr 11 rcem: “Då behofvet af snar reparation af vågbrytaren vid Wisby
tyckes vara ögonskenligt och frågan blifvit så tillvida ytterligare utredd, sedan
motionen afgafs, som det numera är kändt att Styrelsen för allmänna väg- och
20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48,
vattenbyggnader förordat det af Ohoferne för södra och östra väg- och vattenbyggnads-distrikten
afgifna förslag i hvad detsamma angår reparationer å nuvarande
vÄvtaren, så anser jag Utskottet hafva bort vid motionen fästa det afseende, att
Utskottet borde hafva tillstyrkt Riksdagen att till Kongl. Maj:ts disposition ställa
ett extra anslag af 9,000 Riksdaler för att, i händelse Kongl. Maj:t prof v ar repaiationer
å vågbrytaren vid Wisby redan innevarande är vara oundgängligen bohöfliga,
kunna för ändamålet användas.11
Häruti hafva Herr Leijonancker och Friherre Funck instämt.
Herr Hörnfeldt ville hafva antecknadt, att han icke hos Utskottet öfvervarit
behandlingen af de första 18 punkterna i detta Utlåtande.
%
Stockholm, tryckt hos C. Wilh. Hagman, 1868.
opaginerad Kontrollera mot PDF
bammandrag af de uti btats-Utskottets Utlåtande N:o 48 tillstyrkta statsbidrag för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,
kanaler och andra vattenkommnnikationer samt yattenaftappningsföretag.
A). Väganläggningar och vägförbättringar.
Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vågar......................
För väganläggning från Öhrträsk till Fredrika kyrka och ridare till Åsele inom Wester
bottens
län.........................
» väganläggning från Ramsele sockens gräns till Tåsjö kyrka inom Westcr-Norr
lands
län..........................
» väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län . . . .
„ väganläggning från sjön Bolmen till Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län (att
utgå under 1868 med 37,500 Tf:dr och under 1869 med 37,500 R:dr)......
B). Hamn- och brobyggnader.
Till fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar
och farleder.......................
„ utvidgande af hamnen vid Ystad...................
„ utvidgande och fördjupning af hamnen vid Uddevalla...........
C). Kanaler och andra vattenkommunikationer.
För kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Östra och Westra Silen på Dalsland . .
„ utsträckning af Kinda båtled....................
B). Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
Till fond för myrutdikningar och vattenaftappningar inom de sex nordligaste lånen jemte
fyra härader af Wermlands län...................
„ fond för understödjande af utdikningar och aftappningar af sänka traktor och sjöar
i öfriga delar af riket.....................
„ sänkning af Lida-ån...................
„ rensningar i Ume eif.....................
Anslag.
Lån.
Summa.
Summa
anslag.
Summa
lån.
Summa
anslag och lån.
150,000
—
—
150,000
—
10,000
—
—
10,000
—
20,000
—
_
20,000
_
20,000
—
—
20,000
—
75,000
_
75,000
275,000
275,000
20,000
20,000
13,000
—
—
13,000
—
24,000
—
—
24,000
—
57,000
57,000
2,750
8,200
10,950
50,000
—
50,000
—
100,000
—
52,750
_
58,200
110,950
120,000
120,000
—
50,000
_
50,000
_
—
10,000
—
10,000
—
2,000
— 1
—
2,000
—
122,000
_
60,000
182,000
Summa R:mt
506,750 |
-1
118,200 |
— [ 624,950 j —
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1868, N:o 48.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1868:42 Skrifvelse, angående statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanäler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. ji. dyli s. 12 i texten