Memorial, i anledning af återremiss d Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS, i fråga om upplåtelse till Westerds stad af Kronans dervarande spanmälsmagasinstomt jemte dertill hörande utmarkslott.
1868-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:55, Memorial, i anledning af återremiss d Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS, i fråga om upplåtelse till Westerds stad af Kronans dervarande spanmälsmagasinstomt jemte dertill hörande utmarkslott.
Dokumentets text
tilats-Utskottets Memorial N;o 55,
3
i
!%ä« »£!»•
Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1868, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af återremiss d Stats-Utskottets Utlåtande
N:o IS, i fråga om upplåtelse till Westerds stad af
Kronans dervarande spanmälsmagasinstomt jemte dertill
hörande utmarkslott.
(I- A.)
Vid behandling af Kong!. Maj:ts till Riksdagen i ämnet aflåtna nådiga
Proposition (N:o 19) har Stats-Utskottet tillstyrkt Riksdagen att, med hufvudsakhgt
bifall till hvad Kong!. Maj:t i ämnet behagat föreslå, medgifva, att ifrågavarande
kronomagasinstomt, sedan derå nu varande byggnader^ äfvensom den
till tomten hörande utmarkslott, den sistnämnda med den rätt hvarunder densamma
af Kronan innehafves, blifvit för Kronans räkning försålda, må för all
framtid öfverlåtas till Westerås stad, emot vilkor dels att berörda tomt användes
till anläggande derå af en stadsträdgård eller promenadplats för allmänhetens
begagnande, men ej till bebyggande, dels ock att staden ej mindre till
Kronan med full eganderätt uppläte annat magasin med tillhörande tomt, hvilken
. efter föregången syn, befunnes vara i fullgod! skick, med för ändamålet
tjenlig! läge och rymde minst 1,000 tunnor onåd spanmål, än äfven förbunde
sig att derutöfver, när deraf behof genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till.
kännagåfves, kostnadsfritt för Kronan tillhandahålla annan lämplig magasinslokal,
inrymmande ungefär den qvantitet onåd spanmål, som uti de nuvarande kronomagasinshusen
kunde utöfver 1,000 tunnor förvaras eller omkring 1,500 tunnor.
Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har, på grund af gjorda an
-
\
4
Siats-Utskottets Memorial N:o 55.
märkningar, Riksdagens Första Kammare till Utskottet återremitterat berörda
Utlåtande, hvilket deremot blifvit af Riksdagens Andra Kammare bifallet. Berörda
återremiss synes hafva skett i syftemål att erhålla utredning, huruvida
ifrågavarande utmarkslott finge särskildt försäljas. För en sådan utredning har
Utskottet ock fått sig tillställd en vid frågans föregående behandling icke tillgänglig
tryckt skrift, benämnd: “Särskilda komiterades till Stadsfullmägtige i
Wcsterås år 1863 afgifna Utlåtande om Ostra Utmarkens återvinnande till staden
och Stadsfullmägtiges beslut, äfvensom underdåniga erinringar afgifna under
frågans äldre behandling emot Kongl. Kamtnar-kollegii Utlåtande år 1845 i
samma fråga.“ Af denna skrift, jemförd med en talares yttrande vid återremissen,
synes framgå, att ifrågavarande utmarkslott skulle tillhöra stadens donerade
jord, hvilken donation ursprungligen uppkommit på grund af Konung Carl IX:s
såsom Rikets Arffurste och Föreståndare aflåtna nådiga Bref af den 14 Februari
1597, hvilket han genom öppet Bref af den 6 Maj 1598 ytterligare bekräftat.
I donationsbrefvet heter det, att jorden blifvit “efterlåten dem allena, som stadens
tunga och rättighet göra, till hjelp och utrymmd.“ Uti Kongl. Resolutionen
den 21 Mars 1775 förklarades, att jorden vore öfverlåten till Borgerskapet
och gemene man samt vore en Wettcrås stad lemnad nådig förläning, som ej
kunde eller finge förändra sin krononatur och således ej tålde uti sig någon
proprietet. Under den 13 November 1805 beslöto stadens gårdsegare och borgerskap,
att utmarken skulle fördelas på alla denna stad tillhöriga skattdragande
gårdar och tomter, eller sådana, hvilka höllo väg samt till fullt belopp betalade
brandkasse- och prestgårdsbyggnadsafgift, med vilkor, att tomten tillfallande utmarksandel
icke finge derifrån afsöndras. I anledning af häröfver förd klagan
förklarade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Magistraten uti gemensamt
Utslag den 13 Oktober 1845, att, enär den omtvistade utmarken egentligen
blifvit staden förlänt dem allena, som stadens tunga och rättighet gjorde och
äfven till någon del särskildt åt borgerskapet i staden, den på tomterna verkställda
fördelningen deraf, såsom stridande mot donationsbrefvets innehåll, borde
upphäfvas och ogiltig anses, hvadan stadens borgerskap och öfriga innevånare,
som stadens tunga och skyldighet gjorde, egde att ofördröjligen om ett annat
användningssätt deraf sig emellan öfverenskomma, för att behörigen fastställas,
eller derest de sig derom icke kunde i godo förena, afgörandet deraf till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och Magistraten hänskjuta. Af en del husegare anfördes
häröfver i underdånighet besvär och uti nådig Resolution den 20 Juni
1848 förklarade Kongl. Maj:t, med upphäfvande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
och Magistratens nyssnämnda gemensamma beslut, att, innan frågan
om den verkställda fördelningens upphäfvande och utmarkens användande på
annat sätt kunde hos vederbörande embetsmyndigheter förekomma till afgörande,
verkan af de i besvärshandlingarne uppgifna och åberopade fastebrefven borde
af domstol pröfvas. Huruvida sådan pröfning ännu blifvit slutligen verkställd,
k
Stats- Utskottets Memorial N:o 56. 5
eller hvartill en sådan pröfning ledt, upplysa icke handlingarne, men vid återremissen
har en talare uppgifvit, att en sådan pröfning skett, och att “ domstolen
“ förklarat, att fastebrefven icke hide något hinder i vägen för jordens återgång
till staden enligt donationsbrefven. Huruvida åter detta domslut vunnit
laga kraft, om jorden för stadens gemensamma nytta användes eller fortfarande
är fördelad, derom saknas all uppgift, men enär Kong!. Maj:ts Befallningshafvande,
då förevarande fråga om upplåtelse af magasinstomten af denna myndighet
först behandlades, alternativt tillstyrkt, att vid tomtens upplåtande Kro
nan
tills vidare måtte behålla utmarkslotten, hemtade Utskottet deraf anledning
för det antagande, dels att jorden fortfarande vore mellan tomtegarne fördelad,
dels att hinder icke mötte för utmarkslottens skiljande från magasinstomten.
Jemte tillkännagifvande att Utskottet, med ledning af tillgängliga handlingar,
icke kan åstadkomma någon vidare utredning i ämnet, får Utskottet
hemställa,
att Riksdagens Första Kammare behagade i frågan fatta
beslut.
Stockholm den 31 Mars 1868.
På Utskottets vägnar:
Arv. Frsson Posse.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.