Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af återremiss d Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS, i fråga om upplåtelse till Westerds stad af Kronans dervarande spanmälsmagasinstomt jemte dertill hörande utmarkslott.

1868-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:55, Memorial, i anledning af återremiss d Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS, i fråga om upplåtelse till Westerds stad af Kronans dervarande spanmälsmagasinstomt jemte dertill hörande utmarkslott.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

tilats-Utskottets Memorial N;o 55,

3

i

!%ä« »£!»•

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1868, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af återremiss d Stats-Utskottets Utlåtande

N:o IS, i fråga om upplåtelse till Westerds stad af

Kronans dervarande spanmälsmagasinstomt jemte dertill

hörande utmarkslott.

(I- A.)

Vid behandling af Kong!. Maj:ts till Riksdagen i ämnet aflåtna nådiga

Proposition (N:o 19) har Stats-Utskottet tillstyrkt Riksdagen att, med hufvudsakhgt

bifall till hvad Kong!. Maj:t i ämnet behagat föreslå, medgifva, att ifrågavarande

kronomagasinstomt, sedan derå nu varande byggnader^ äfvensom den

till tomten hörande utmarkslott, den sistnämnda med den rätt hvarunder densamma

af Kronan innehafves, blifvit för Kronans räkning försålda, må för all

framtid öfverlåtas till Westerås stad, emot vilkor dels att berörda tomt användes

till anläggande derå af en stadsträdgård eller promenadplats för allmänhetens

begagnande, men ej till bebyggande, dels ock att staden ej mindre till

Kronan med full eganderätt uppläte annat magasin med tillhörande tomt, hvilken

. efter föregången syn, befunnes vara i fullgod! skick, med för ändamålet

tjenlig! läge och rymde minst 1,000 tunnor onåd spanmål, än äfven förbunde

sig att derutöfver, när deraf behof genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till.

kännagåfves, kostnadsfritt för Kronan tillhandahålla annan lämplig magasinslokal,

inrymmande ungefär den qvantitet onåd spanmål, som uti de nuvarande kronomagasinshusen

kunde utöfver 1,000 tunnor förvaras eller omkring 1,500 tunnor.

Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har, på grund af gjorda an
-

\

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Siats-Utskottets Memorial N:o 55.

märkningar, Riksdagens Första Kammare till Utskottet återremitterat berörda

Utlåtande, hvilket deremot blifvit af Riksdagens Andra Kammare bifallet. Berörda

återremiss synes hafva skett i syftemål att erhålla utredning, huruvida

ifrågavarande utmarkslott finge särskildt försäljas. För en sådan utredning har

Utskottet ock fått sig tillställd en vid frågans föregående behandling icke tillgänglig

tryckt skrift, benämnd: “Särskilda komiterades till Stadsfullmägtige i

Wcsterås år 1863 afgifna Utlåtande om Ostra Utmarkens återvinnande till staden

och Stadsfullmägtiges beslut, äfvensom underdåniga erinringar afgifna under

frågans äldre behandling emot Kongl. Kamtnar-kollegii Utlåtande år 1845 i

samma fråga.“ Af denna skrift, jemförd med en talares yttrande vid återremissen,

synes framgå, att ifrågavarande utmarkslott skulle tillhöra stadens donerade

jord, hvilken donation ursprungligen uppkommit på grund af Konung Carl IX:s

såsom Rikets Arffurste och Föreståndare aflåtna nådiga Bref af den 14 Februari

1597, hvilket han genom öppet Bref af den 6 Maj 1598 ytterligare bekräftat.

I donationsbrefvet heter det, att jorden blifvit “efterlåten dem allena, som stadens

tunga och rättighet göra, till hjelp och utrymmd.“ Uti Kongl. Resolutionen

den 21 Mars 1775 förklarades, att jorden vore öfverlåten till Borgerskapet

och gemene man samt vore en Wettcrås stad lemnad nådig förläning, som ej

kunde eller finge förändra sin krononatur och således ej tålde uti sig någon

proprietet. Under den 13 November 1805 beslöto stadens gårdsegare och borgerskap,

att utmarken skulle fördelas på alla denna stad tillhöriga skattdragande

gårdar och tomter, eller sådana, hvilka höllo väg samt till fullt belopp betalade

brandkasse- och prestgårdsbyggnadsafgift, med vilkor, att tomten tillfallande utmarksandel

icke finge derifrån afsöndras. I anledning af häröfver förd klagan

förklarade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Magistraten uti gemensamt

Utslag den 13 Oktober 1845, att, enär den omtvistade utmarken egentligen

blifvit staden förlänt dem allena, som stadens tunga och rättighet gjorde och

äfven till någon del särskildt åt borgerskapet i staden, den på tomterna verkställda

fördelningen deraf, såsom stridande mot donationsbrefvets innehåll, borde

upphäfvas och ogiltig anses, hvadan stadens borgerskap och öfriga innevånare,

som stadens tunga och skyldighet gjorde, egde att ofördröjligen om ett annat

användningssätt deraf sig emellan öfverenskomma, för att behörigen fastställas,

eller derest de sig derom icke kunde i godo förena, afgörandet deraf till Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande och Magistraten hänskjuta. Af en del husegare anfördes

häröfver i underdånighet besvär och uti nådig Resolution den 20 Juni

1848 förklarade Kongl. Maj:t, med upphäfvande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

och Magistratens nyssnämnda gemensamma beslut, att, innan frågan

om den verkställda fördelningens upphäfvande och utmarkens användande på

annat sätt kunde hos vederbörande embetsmyndigheter förekomma till afgörande,

verkan af de i besvärshandlingarne uppgifna och åberopade fastebrefven borde

af domstol pröfvas. Huruvida sådan pröfning ännu blifvit slutligen verkställd,

s. 5 Kontrollera mot PDF

k

Stats- Utskottets Memorial N:o 56. 5

eller hvartill en sådan pröfning ledt, upplysa icke handlingarne, men vid återremissen

har en talare uppgifvit, att en sådan pröfning skett, och att “ domstolen

“ förklarat, att fastebrefven icke hide något hinder i vägen för jordens återgång

till staden enligt donationsbrefven. Huruvida åter detta domslut vunnit

laga kraft, om jorden för stadens gemensamma nytta användes eller fortfarande

är fördelad, derom saknas all uppgift, men enär Kong!. Maj:ts Befallningshafvande,

då förevarande fråga om upplåtelse af magasinstomten af denna myndighet

först behandlades, alternativt tillstyrkt, att vid tomtens upplåtande Kro
nan

tills vidare måtte behålla utmarkslotten, hemtade Utskottet deraf anledning

för det antagande, dels att jorden fortfarande vore mellan tomtegarne fördelad,

dels att hinder icke mötte för utmarkslottens skiljande från magasinstomten.

Jemte tillkännagifvande att Utskottet, med ledning af tillgängliga handlingar,

icke kan åstadkomma någon vidare utredning i ämnet, får Utskottet

hemställa,

att Riksdagens Första Kammare behagade i frågan fatta

beslut.

Stockholm den 31 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frsson Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.