Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse åt Landskrona stad af Kronan tillhörig jord derstädes.

1868-03-31 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:56, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtelse åt Landskrona stad af Kronan tillhörig jord derstädes.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56.

\:0 5«J.

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående

upplåtelse åt Landskrona stad af Kronan tillhörig

jord derstädes.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 14 sistlidne Februari till Riksdagen aflåta,

och uti första samlingen af bihanget till dess protokoll under N:o 27 intagna

nådiga Proposition inhemtas, både, uti en till Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse

den 7 Mars *1866, Rikets då församlade Ständer anmält, hurusom hos dem

blifvit väckt förslag derom, att Rikets Ständer måtte för sin del medgifva, att

så stort område af de omkring Landskrona stad befintliga, Kronan tillhöriga

gamla fästningsverk, som efter verkställd undersökning och utredning kunde finnas

erforderligt för stadens utvidgning, finge till staden öfverlåtas; och då af

hvad i ärendet förekommit syntes, att behofvet af ökadt utrymme vore för Landskrona

stad oafvisligt, men en sådan tillökning i utrymme icke kunde ega rum

utan medelst användande af större eller mindre del af fästningsområdet, deraf

åter upplåtelse, om än mot ersättning, ej kunde medgifvas i annan eller vidsträcktare

mån, än marken för fästningens behof kunde undvaras, hade Rikets Ständer,

som jemväl inhemtat att Kongl. Maj:t, med Rikets Ständers medgifvande,

ej allenast genom nådigt Bref den 22 Juli 1858 tillåtit, att tomterna N:is 46—

53 jemte södra hälften af tomten N:o 55 finge på offentlig auktion åt den

mestbjudande med eganderätt försäljas, utan ock till Landskrona—Eslöfs jernvägsbolag

upplåtit en större jordrymd af fästningsverkets område, i underdånighet

anhållit, att, derest Kongl. Maj:t, efter pröfning om och i hvad mån ifrågavarande

egolotter kunde vara för försvarsverkets behof nödvändiga, och sedan vid

ärendets ytterligare utredning sig visat att behofvet af mark i och för Landskrona

stads ändamålsenliga utvidgning ej kunde på annat sätt afhjelpas, skulle

finna lämpligt, att ifrågavarande område antingen helt och hållet eller till en del

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56.

finge, mot beredande af full ersättning åt Staten, till Landskrona stad upplåtas,

Kong]. Maj:t i sådant fall derom ville till Riksdagen aflåta Proposition.

Sedan Kong]. Armé-förvaltningen i anledning häraf erhållit Kongl. Maj:ts

befallning att inkomma med utlåtande, om och i hvad mån de i Rikets Ständers

skrifvelse omförmälda egolotter kunde vara för försvarsverkets behof nödvändiga

både nämnda embetsverk den 29 December 1866, jemte eget utlåtande, öfverlemnat

ett af Chefen för Fortifikationen afgifvet yttrande i ämnet, hvaraf hufvudsakligen

inheintades:

att Chefen för Fortifikationen, som på stället tagit kännedom om förhållandena,

ansåge något hinder för den ifrågavarande upplåtelsen icke möta, såvidt

frågan rörde de yttre fästningsverken; dock som inkomsten af Kronans ifrågavarande

mark och tomtedelar vore anslagen dels till Ingeniörkorpsens enskilda

besparingskassa, dels till kommendanten och fortifikations-redogöraren på stället,

ansåge Fortifikations-chefen vissa vilkor böra vid upplåtelsen fästas;

att de Kronans vall-lotter, som alltså skulle komma i fråga att till Landskrona

stad öfverlåtas, innefattades under N:is 41 — 47, N:o 63, en del af N-o

65 samt N:o 66, jemte den s. k. plantagelyckan, som på en bifogad karta funnes

utmärkt med Litt. A q; utgörande tillhopa en areal af 685,626 qvadratfot

eller 12 tunnland 7,78 kappland; af Indika vall-lotter inkomsten tillhörde Ingeniörkorpsens

besparingskassa, med undantag af plantagelyckan eller kommendantsängen,

deraf Kommendanten åtnjöte den årliga inkomsten af 200 R:dr;

att Fortifikations-chefen således ansåge, att vall-lotterna N:is 41_47 K-0

63, en mindre del al N:o 65 samt N:o 66, innehållande eu areal af 547 132

qvadratfot, eller 9 tunnland 24,64 kappland, borde öfverlåtas emot en årlig afgäld

till omförmälda besparingskassa af 815 R:dr 40 öre, utgörande den nuvarande

inkomsten deraf, likväl sålunda att detta belopp förvandlades i spannmål i

likhet, med och efter samma grunder, som vore föreskrifna uti det med Landskrona—Eslöfs

jernvägsbolag år 1865 afslutade kontrakt, rörande öfverlåtelsen af

den Kronans mark, som då till nämnda bolag uppläts; äfvensom att den s. k

kommendantslyckan, på den bifogade kartan utmärkt med Litt. A q, med eu

rymd af 1 .>8,494 qvadratfot, finge till staden upplåtas, emot det att till kommendanten

erlades årligen ett belopp af 200 R:dr;

att, då vall-lotten N:o 45, som för närvarande tjenade till exercisplats för

den i Landskrona förlagda kommendering af Wendes Artilleri-regemente, skulle

enligt hvad ofvanberördt är, till staden öfverlåtas, Fortifikations-chefen ansåge

nödigt att, till ersättning härför, åt nämnda kommendering bereddes ett nytt exercisfält

i närheten af kasernen, hvartill såsom lämplig föreslogs så stor del af valllotten

N:o 68, som på eu bifogad särskild karta innefattades emellan linien"xy

och kasernplanen, utgörande en areal af 35,832 qvadratfot; men enär fortifikayi.

ons-redogöraren i Landskrona åtnjöte eu årlig arrende-inkomst af 200 R:dr för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stata- Utskottets Utlåtande N:o 56.

berörda vall-lott N:o 68, så borde staden ersätta honom för den minskning, som

lotten genom detta utbyte komme att undergå, med 100 R:dr årligen; och

att som vall-lotterna N:is 48, 62, 64 och 65 för närvarande utgjorde

trädgårdsanläggningar, på hvilka de nuvarande innehafvarne nedlagt betydliga

kostnader, billigheten syntes Fortifikations-chefen fordra, att särskild öfverenskommelse

med dessa innehafvare finge af Chefs-embetet vid Fortifikationen afslutas,

så att dem tillförsäkrades antingen någon längre tids besittningsrätt eller ock för

all framtid; och utgjorde dessa lotter tillhopa en areal af 187,474 qvadratfot,

eller 3 tunnland 11,13 kappland, hvaraf arrendeinkomsten tillföll Ingeniör-korpsens

enskilda besparingskassa.

Genom öfverlåtelsen af förenämnda vall-lotter hade Chefen för Fortifikationen

ansett Landskrona komma i besittning af all den mark, som nu skiljde

staden från dess bägge förstäder, eller de s. k. Norra och Ostra Värnerna, samt

följaktligen kunna fritt utvidga sig åt begge dessa håll; hvilket ock vore det

hufvudsakliga ändamål, som med denna öfverlåtelse afsåges. Beträffande åter

vall-lotterna, belägna vester om norra utfarten och hvilka äfven funnos upptagna

i Rikets Ständers skrifvelse såsom åstundade att äfven åt staden öfverlåtas, så

hade Fortifikations-chefen upplyst, att dessa utgjorde delar af citadellets verk

eller dess förvallar och således icke kunde derifrån afsöndras utan skada för försvaret,

hvadan sådant af honom afstyrktes; och då i öfrigt dessa vall-lotter icke

voro lämpliga till byggnadstomter, och staden i denna rigtning aldrig kunde

komma att utvidgas, syntes icke heller något slags behof för staden vara för

handen att deraf komma i besittning.

Kongl. Armé-förvaltningen hade, för sin del, tillstyrkt, att de af Chefen

för Fortifikationen såsom för försvarsverket umbärliga ansedda jordlotterna finge

i uppgifvet ändamål till staden Landskrona öfverlåtas uppå de af bemälde Chef

föreslagna vilkor och förbindelser från stadens sida.

Till utredning huruvida behofvet af mark för Landskrona stads ändamålsenliga

utvidgning kunde på annat sätt afhjelpas hade stadsfullmägtige och magistraten

i Landskrona samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län

blifvit hörde; och hade stadsfullmägtige härvid andragit: att, då staden vore på

tre sidor omgifven af vatten och på den fjerde af fästningsverken, hvilka skiljde

staden från förstäderna och de s. k. värnerna, kunde en ändamålsenlig utvidgning,

hvilken borde afse sammanslutning af stadens olika och nu skiljda delar,

icke verkställas utan på fästningsverkens bekostnad, helst utvidgningen i främsta

rummet afsåge att bereda plats för sådana offentliga byggnader, hvilka borde

hafva ett centralt läge i förhållande till hela stadsområdet; att den ursprungliga,

år 1 755 fastställda, planen för nya staden visserligen afsett, att densamma, genom

af Kronan bekostad utfyllning å de grundare delarne af vestra stranden,

skulle i denna rigtning erhålla en betydlig utsträckning, till ungefär tre gånger

det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 56.

9

det nuvarande omfånget af den egentliga staden, men denna bestämmelse hade

förändrats genom den plan för staden, som den 29 Oktober 1865 fastställdes

och ännu vore gällande, och det torde, enligt stadsfullmägtiges tanke, i hvarje

fall numera icke kunna ifrågasättas att genom utfyllning i Sundet vinna det erforderliga

utrymmet, enär ett dylikt arbete skulle kräfva alltför dryga kostnader

och alltför lång tid; samt att staden väl erhållit Kongl. Maj:t,s tillstånd att till

byggnadstomter indela den utom fästningsverken belägna s. k. Damhagen, men

att den del deraf, som läge närmast staden och som hufvudsakligen utgjordes af

sidländ äng och kärrmark, icke utan betydligare fyllnadsarbeten kunde till nämnda

ändamål användas och dessutom icke erbjöde någon lämplig plats för de offentliga

byggnader, hvaraf* staden vore i behof. Såsom ytterligare stöd för behöfligheten

af ökadt utrymme för staden anfördes af stadsfullmägtige den omständigheten,

att folkmängden, som år 1865 utgjorde 6,598 personer, redan nu ökats

till ett antal af 7,327. För öfrigt hade stadsfullmägtige fästat uppmärksamheten

derå, att det skulle vara af stor vigt för staden att, af vall-lotterna vester om

norra utfartsvägen, åtminstone erhålla det ringa område, som erfordrades för att

i rak linie utlägga denna utfartsväg, hvilken i dess närvarande skick vore sär
deles

vanprydlig och hinderlig för trafiken; hvarjemte, och med anledning af de

i Fortifikations-chefens yttrande förekommande undantagsvilkor för vall-lotterna

N:is 48, 62, 64 och 65, stadsfullmägtige framhållit, att eu särskild, direkte till

enskilde skedd upplåtelse af dylika spridda lotter kunde i betydlig mån försvåra

områdets ändamålsenliga indelning; anseende Stadsfullmägtige dessutom vidmagthållandet

i möjligaste måtto af de å ifrågavarande vall-lotter befintliga anlägg
JO

o o Do

ningar och bestämmandet af vilkoren för desammas möjliga afstående till innehafvarne

kunna med full trygghet öfverlåtas till stadsmyndigheterna.

Magistraten hade på anförda skal anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes bifalla,

hvad Rikets Ständer angående denna angelägenhet framställt; samt

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade, under åberopande af hvad Stadsfullmägtige

och Magistraten härutinnan anfört, vitsordat det af dessa myndigheter

uppgifna förhållande, att behofvet af mark för Landskrona stads ändamålsenliga

utvidgning icke lämpligen kunde afhjelpas på annat än det i förevarande

mål afsedda sätt.

Och då, efter hvad nu upplyst blifvit, behofvet af mark för Landskrona

stads ändamålsenliga utvidgning ej kunde på annat sätt afhjelpas än genom upplåtelse

dertill af en del utaf Landskronas fästnings område, har Kongl. Maj:t i

nåder föreslagit Riksdagen, att de af Chefen för Fortifikationen, såsom för försvarsverket

numera icke behöfliga, uppgifna och å den handlingarne i målet bifogade

karta under N:is 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47 och 48, samt i62, 63, 64,

65 och 66 upptagna vall-lotter, jemte den å samma karta med Litt. Aq utmärkta

s. k. plantagelyckan, utgörande tillsammans en areal af 873,100 qvadratBili.

till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 51.

fot, finge för ifrågavarande ändamål, med samma rätt hvarunder Kronan dessa

jordlotter innehaft, till staden Landskrona öfverlåtas emot betalning till Kronan,

efter det pris Kongl. Maj:t, sedan tomtreglering i behörig ordning skett, kunde

finna skäl att, med afseende å tomternas värde i förhållande till priset å de af

Kronan under sednare åren i Landskrona gamla stad försålda, bestämma, och

med rättighet för staden att, i den mån hinder ej mötte af nu gällande arrendekontrakter

med enskilde personer, tillträda jordlotterna.

Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande nådiga framställning blifvit

remitterad, får, efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar

och karta samt med hänsyn till hvad i frågan förekommit, tillstyrka,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

hänseende behagat föreslå.

Stockholm den 31 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

t?

Arv. Frsson Posse.

Ht:0> *V#.

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående

jordafsöndring från underofficersbostållet vid Skånska

Husar-regementet N:is 13 och 15 Norra Möinge för

inrättande af en skola i Asmunstorps socken af Malmöhus

län.

(I. A.)

Sedan Asmunstorps socken inom Rönnebergs härad och Malmöhus län

vunnit Kongl. Maj:ts tillstånd att af sockenkyrkans behållna medel få använda

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:35 Skrifvelse, angående upplåtelse åt Landskrona stad af Kronan tillhörig jord derstädes. s. 21 i texten