Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vadda motioner om gästgifveri-, håll-, reservoch postskjutsens skiljande från jordbruket m. rn.

1868-04-07 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 11,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:64, Utlåtande, angående vadda motioner om gästgifveri-, håll-, reservoch postskjutsens skiljande från jordbruket m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

1

N:o 64.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 April 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående vadda motioner om gästgifveri-, håll-, reservoch

postskjutsens skiljande från jordbruket m. rn.

(l:sta IT. A.)

ITti särskilda, inom Riksdagens Andra Kammare väckta, motioner är

föreslaget:

Ro af Herr Olof Nilsson från Westcrbottcns län. med hvilken Horrar G.

Häggström och L. J. Fahlander instämt, (i motion N:o 52) att Riksdagen måtte till

Kong!. Maj:t ingå med underdånig anhållan om vidtagande af åtgärder, ledande

derhän att gästgifveri-, håll-, reserv- och postskjutsen måtte från jordbruket skiljas

och af Staten öfvertagas, samt att Riksdagen måtte anslå för ändamålet erforderliga

medel;

2:o af Herr Per Ericsson, med hvilken Herr Pehr Pehr sson från Gefleborgs

län instämt, (i motion N:o 70), att gästgifveri-, håll-, reserv-och postskjutsen måtto

skiljas från jordbruket och öfvertagas af Staten samt att erforderliga medel dertill

måtte anslås;

3:o af Herr Jonas Andersson (i motion dST:o 123):

«) att gästgifveri-, håll-, reserv- och postskjutsen måtte skiljas från jordbruket;
b)

att såsom regel måtte bestämmas, att den resande sjelf hetalar fulla

värdet af den skjuts han begagnar, och Statens mellankomst således blott vid särskilda

. undantagsfall må påfordras, samt att vid regleringen af skjutsningsväsendet

den minsta möjliga kostnad såväl för den resande som för Staten’ afses, på samma

gång som ändamålsenliga anstalter för postens och resandes fortskaffande tillvägabringa®

; och

c) att behöfliga medel för ändamålet måtte anvisas; uti hvilken motion följande

ledamöter af Andra Kammaren instämt, nemligen Friherre I. Koskull, Herrar

A. Rejutercrona, Carl Anders Larsson, A. A. Andersson, G. Kolmodin, Nils Andersson,

Arvid Jönsson, O. Hedengren, Per Nilsson i Råbv, Eric Olsson, A. W. Uhr, Anders

Bih. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afä. 34 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

Ericsson, Lisa Olof Larsson, Carl Liljenmark, F. W. Åman, Eric Dofsån, P. U Ljuslin,

P 0 Hörn fädi och H. Hansson;

4:o'' af Herr Carl Anders Larsson (i motion N:<> 278), att 70,000 Riksdaler,

som icke voro behöflig till lindring- för postskjutsskyldige, utan föreslagits till indragning.

måtte i stället tilläggas anslaget för lindring af håll- och reservskjutsskvldigheten

inom landet;

5:o af Herr E. J. Rudberg (i motion N:o 26), att den posthemmanen åliggande

skyldigheten att fortskaffa posten för 40 öre per mil måtto upphöra och all

postskjuts ställas på entreprenad, eller också postskjutslegan, der den ännu utgår

med" 40 öre per mil, förhöjas till hvad den utgör för ro ser v skjuts eu;

0:o af Herr Eric Ersson, med hvilken Herr P. O. Eömfeldt och Herr Pehr

Pehrsson från G-cfleborgs lån instämt, (i motion N:o 124) att posthemmanen, emot

skyldighet att ikläda sig do onora, som åligga andra hemman, måtte befrias från

det dom åliggande onus att för mindre än half ersättning skjutsa posten, och att

postb-éfordringen sedan må verkställas genom af Poststyrelsen antagne entreprenörer,

samt att, för vinnande af detta ändamål, eller på det att, derest detta icke

bjelke bifallet eller ej kunde genast i verket ställas, legan för denna skjuts måtte

höjas till motsvarighet med annan skjuts, ett reservations-anslag af 30,000 Riksdaler

måtte beviljas a tf utgå årligen, så länge behof deraf visade sig och Postverkets

egna inkomster voro otillräckliga; samt

7:o af Herr P. Östman (i motion No 128), att Riksdagen måtte besluta,

att, der posterna icke befordras på jernvägar eller med diligenser, utan genom postföring

af s. k. posthemman, legan måtte höjas till en Riksdaler milen samt att,

derest denna tillökning i legan icke kunde bestridas af Postverkets egna medel,

erforderligt reservationsanslag måtte för detta ändamål beviljas.

Beträffande posthemmansskjutsen bör Utskottet först anmärka, att en af

Herr P. Östman i sistberörda motion meddelad uppgift, att inom motionärens ort

eu hemmansdel om kj mantal, som fortskaffado posten per år 882 mil, doiför af

Postverket uppbär endast 45 öro för milen, —• hvilket förhållande motionären åberopat

såsom bevis på do uppoffringar, posthemmansinnehafvaro skulle vara underlåta

do — icke torde i denna fråga höra tilläggas något afseende. Genom Kongl.

Brcfvct den 19 November 1858 är nemligen för den postföring, som besörjes _ af

posthemmansmnohafvare, befordringsafgiften fastställd, i fråga om postföring inrättad

före år 1830 och icke öfverstigande 312 mil om året på helt hemman, för

dubbel post till 45 och för enkel post till 40 öve milen, men för postföring utöfver

312 mil om året, äfvensom för postföring, tillkommen från och med år 1830, samt

för extra poster till 80 öre för milen. För en hemmansdel af den storlek, motionären

angifvit, skulle således skjutslogan för all postföring utöfver 117 mil om året

utgå med 80 öre milen. Då ''emellertid Utskottet inhemtat, att motionärens berörda

uppgift skulle afse pa mantal Skullersta i Nora socken af Westcr-Norrlands

län, har Utskottet förskaffat sig dol af 18GG års liqvid öfver logan för don af

nämnda hemman bestridda postskjuts. Vid granskning af denna liqvid, hvilken

härhos bifogas (Bil. lutt. A.), visar sig att missförstånd af liqvidens uppställning

torde hafva legat, till grund för motionärens uppfattning af legans beräkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

3

Redan vid 1859—1800 års riksdag förklarade Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 26 Oktober 1860, att de, i anledning af Kong!. Maj.ts i sammanhang

med vackt fråga om ordnande af skjutsningsbesväret i allmänhet framställda

förslag om postföringsskyldighetens skiljande från jordbruket, funnit godt den nådiga

framställningen på det sätt bifalla, att postföringsskyldigketen måtte, i den män

Kong!. Maj:t funne sådant lämpligen kunna sko, från jordbruket skiljas, emot åliggande

för posthemmanen att fullgöra de onera, från Indika de hittills varit i egenskap

af posthemman befriade och att, såsom följd häraf, posthemmanen tillförbundos

att, i likhet med andra i skjutslag indelade hemman, deltaga i det allmänna skjutsningsbesväret,

såsom det komme att utgöras. För den ökade kostnad, som genom

dymedelst uppkommande förhöjning i postskjutslegan beräknats uppstå, ställde

Rikets Ständer till Kong! Majis disposition ett årligt reservationsanslag af 70,000

Riksdaler Riksmynt, med bemyndigande tillika för Poststyrelsen att använda de

besparingar, som å detta anslag kunde göras, till ordnande å postvågar af gemensam

befordran för post och resande. — Kongl. Maj:t, som vid pröfning af denna

underdåniga framställning ansåg, att något allmännare upphäfvande på en gång öfver

hela riket af postskjutsskyldigheten icke borde för det dåvarande ifrågakomma,

utan den af Rikets Ständer åsyftade förändringen i sättet för postens fortskaffande

under dåvarande förhållanden och till eu början lämpligast böra, i enlighet med

hvad redan till någon del egt ruin, åstadkommas genom inrättande å de mest befarna

postlinicrna af s. k. postdiligenser, afsedda att fortskaffa på eu gång post,

paketer och resande, meddelade i följd häraf, i skrifvelse till General-poststyrelsen

af don 21 Juni 1861, nådig föreskrift om anordnande af ett större antal diligenslinicr,

hvarjemte förordnades, att Postverket i händelse af behof cgde såväl för befordrande

af postdiligenserna, som för förenade bref- och paketposter samt i vissa

fall äfven för vanlig brefpost, anlita gästgifveri-, håll- och reservskjuts mot förhöjd

lega enligt uppgifna grunder. Genom denna anordning blef den postföring, som af

posthemman bestriddes och hvilken intill år 1859 uppgått till 214,119 mil årligen,

ytterligare minskad med 85,000 mil på året, då särskild! räknades den våglängd,

som af hvarje till postföring använd häst tillryggalades. ''

Härigenom blefvo visserligen en stor del posthemmansinnehafvare befriade

från utgörande af postskjuts, men deremot ernåddes icke i någon mån det ändamål,

Rikets Ständer med anvisande af ofvanberörda anslag afsett, eller postskjutsens

skiljande från jordbruket, då skjutsningen blott öfverflyttades från posthemmanen

till i allmänhet skjutsskyldiga hemman. Anslaget behöfde icke heller anlitas, utan

blef vid påföljande riksdag indraget, men deremot anvisade Rikets Ständer då,

jemlikt underdånig skrifvelse af den 19 November 1863, ett reservationsanslag till enahanda

belopp, 70,000 Riksdaler, för att af Poststyrelsen användas till postdiligensernas

fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungades.

Först genom de åtgärder, som häraf blefvo en följd, bereddes i sjelfva verket jordbruket

lindring, i det sedermera befordringen af all diligenspost samt till större

delen äfven af annan post blifvit ställd på beting. Så utgjorde under nedannämnda

år antalet mil, för hvithet lega blifvit utbetald:

1864.

1865.

1866.

diligenspost.....

. 139,676.

365,697.

352,880.

annan betingad skjuts . .

. 49,774.

104,863.

120,254.

posthemmansskjuts . .

. 76,538.

68,814.

64,554.

gästgifveriskjuts . . . .

. 103,360.

47,409.

41,575.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

sammanlagdt

Posthemmanen i liela riket, som år 1859 utgjorde 746 med

495-| mantal, hafva genom sedermera skedda indragningar minskats:

vid slutet af år 1864 till 400 med tillhopa 2181 mantal

,, 1? 1; ISO''.) „ 331 „ ,, 1791 ,,

„ 1866 ,, 314 „ ,, 167^ „

Det onus, postskyldigheten innebär, är således numera redan till väsendt
ligaste

delen från jordbruket aflyftadt, men de upprepade framställningar om postskjutsskyldighetons

borttagande, som vid riksdagarne blifvit gjorda, antyda, att

äfven den jemförelsevis mindre betydliga posthemmansskjuts, som ännu utgår, i

vissa orter kännes tryckande, och det synes derföre önskvärd!, om detta onus

kunde, utan synnerlig olägenhet för det allmänna, helt och hållet upphöra. Enligt

tillgängliga uppgifter utgjorde under år 1865 medelbeloppet af lega per häst och

mil för postdiligensernas fortskaffande 1 Riksdaler 23 öre, och då den nuvarande

posthemmansskjutsen till en del betalas efter SO öre milen samt vanlig postskjuts

otvifvelaktigt kan betingas till lägre lega än diligensskjutsen, torde do kostnader,

som af de ännu återstående posthemmanens indragning skulle föranledas, icke

kunna antagas blifva så betydliga, att derför skulle med en sådan indragning ytterligare

anstå, helst från dessa kostnader bör afräknas ej mindre don från Postverket

nu med 2,672 Riksdaler 1 öre utgående roteringsersättning till roterade posthemman,

än äfven den godtgörelse, Statsverket kornrne att vinna genom de rotevakansafgifter,

som efter förändringen böra af de nuvarande roteringsfria posthemmanen

erläggas. Utskottet, som föreställer sig, att donna ökade kostnad bör kunna af

Postverket, med dess nu beräknade inkomster utan särskildt anslag bestridas,

tillstyrker alltså,

a) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet dels anhålla, det

Kong!. Maj:t täcktes låta vidtaga sådana åtgärder, att postskjutsskyldigheten

må, så skyndsamt som lämpligen kan ske, från jordbruket skiljas,

emot åliggande för posthemmanen att fullgöra de onera, från kvilka de

hittills varit i egenskap af posthemman befriade, dels ock hemställa, att,

derest, af brist på medel, hinder för hela postskjutsens ställande på beting

skulle möta, Kongl. Maj:t då måtte till Riksdagen göra den nådiga

framställning, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

Vidkommande åter gästgifveri-, håll- och reservskjutsen, får Utskottet erinra,

hurusom vid den pröfning, som under de sednare riksdagarne egnats hithörande

frågor, den åsigt städse gjort sig gällande, att den lämpligaste, om ej enda, vägen

för undanrödjande af skjutsningsskyldighetens menliga inverkan på jordbruket vore

skjut-slogans höjande, så att den resande komma att betala hvad skjutsen under

gynnsamma förhållanden kunde anses vara värd, samt inrättandet af entreprenader

och Statens mellankomst på de ställen, der entreprenadens uppehållande skulle för

de skjutsskyldiga hemmanen blifva alltför tryckande. I enlighet härmed anhöllo

Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 30 November 1863, det Kongl. Maj;t

måtte täckas å alla gästgifvaregårdar i riket låta, såvidt görligt funnes, inrätta

entreprenader, dervid, då sådant af förhållandena nödigt påkallades och entreprenader

ej på annat sätt kunde åvägabringas, en lega af högst 1 R:dr 50 öre

per mil. i stad och 1 R:dr 20 öre per mil på landet finge uppbäras; hvarjemte Rikets

Ständer till Kongl. Maj:ts disposition ställde ett årlig reservationsanslag af

100,000 R:dr Runt, att användas till lättnad för skjutsningstungan i de fall, der

flonsamma genom entreprenad bestriddes och befunnes särdeles tryckande. Vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

5

näst påföljde riksdag förnyades, i underdånig skrifvelse af den 2 Maj 1866, "berörda

anhållan och anslaget höjdes till 125,000 R:dr, vid hvilket belopp det sedermera

blifvit bibehållet. I anledning af dessa Rikets Ständers framställningar har Kong!.

Maj:t, som, med anledning af de ifrån flertalet af landsting och länsstyrelser framställda

anmärkningar emot det af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län väckta förslag om skjutsens ordnande länsvis med ovilkorlig entreprenad vid

alla stationer och lika bidrag från alla skjutsningsskyldiga hemman, ansett frågan

om detta förslags genomförande böra förfalla, genom nådig Kungörelse af don 14

December 1866, bland annat förordnat, att å alla skjutsställen i riket, nemligen

der, hvarest entreprenader ej vore inrättade, så snart omständigheterna det medgåfvo,

samt å de öfriga, der entreprenader nu funnos, i den mån derom ingångna

kontrakt tilländagingo, borde, såvidt överenskommelser derom kunde träffas, genom

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg inrättas entreprenader, med rättighet för

entreprenör att, der icke lägre anbud vid auktion gjordes, uppbära skjutslega af

högst 1 R:dr 50 öre i stad och 1 R:dr ''20 öre å landet, samt att, der entreprenad

icke kunde mot åtnjutande allenast af berörda högsta skjutslega åstadkommas, utan

vederbörande skjutslag nödgades för ändamålets vinnande lemna särskildt bidrag,

skulle skjutslagen, för hvad de till skjutsens bestridande på sådant sätt nödgats

utgifva, undfå af statsmedel, i mån af ofvan omförmälda anslags tillräcklighet, ersättningsbidrag

enligt de grunder, Kongl. Magt i cirkulär till länsstyrelserna af

den 24 Januari 1865 stadgat; varande, i anledning af Täckt fråga om rätt för

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, till underlättande af skjutsentreprenaders

införande, i sammanhang med beslut om dylik entreprenad, äfven meddela föreskrift

om flyttning af skjutsstation, uti berörda cirkulär jemväl förklarad!, att •— då sådan

flyttning befinnes kunna verkställas, utan att angränsande skjutslag förnärmas genom

betydligare utsträckning eller förkortning af deras skjutshåll, och äfven resandes herbergering

och förplägning kan å den föreslagna nya stationen behörigen tillgodoses,

samt flyttningen är utförbar, utan att de friheter, räntor eller andra dylika förmåner,

som blifvit förut varande gästgifverier i laga ordning tillerkända, från dem borttagas,

— förflyttningar få ske för den tid, entreprenadkontraktet är gällande. ,

Innan rcsultatcrna af dessa så nyss meddelade nådiga stadganden hunnit

visa sig, anser sig Utskottet icke kunna tillstyrka några åtgärder till förändradt

anordnande af skjutsväsendet. Dessa resultater kunna först efter några år, då tiden

för de äldre entreprenadkontrakten tilländagått och nya kontrakt hunnit tillvägabringas,

tillförlitligen bedömas. Det bör nemligen kunna antagas, att den rättighet

till förhöjd skjutslega, som då kan entreprenörerne medgifvas, kommer att verka

till ej obetydlig minskning i de bidrag, som nu på många ställen måste af de skjutsskyldiga

hemmanen för entreprenadernas uppehållande utgöras. Emellertid ådagalägga

de för år 1867 från länsstyrelserna inkomna uppgifter, att förrberörda stadganden

kraftigt medverkat till inrättande af entreprenader. Härhos bilagda sammandrag

öfver dessa uppgifter (Bil. Ditt. B.) visar, att entreprenader numera äro

inrättade vid 897 skjutsstationer, och att åtminstone 343 entreprenader grunda sig

på under nästlidet år upprättade kontrakt.

Beträffande de bidrag, som från skjutsskyldige hemman till entreprenadernas

uppehållande utgöras, inhemtas af länsstyrelsernas i sådant hänseende till

Kongl. Maj:t insända uppgifter, att bidraget utgått för hvarje skjutsskyldigt helt

förmedlad! mantal:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

8 gästgifvaregårdar med mindre än

117 „ „ emellan 1 R:dr

67 „ „ „ 10 „

38 „ „ „ 20 „

22 „ „ „ 30 „

23 „ „ „ 40 „

23 „ ,, „ 50 „

17 „ „ „ 60 „

6 „ „ „ 70 „

17 „ „ „ 80 „

3 „ (Skatt
ungbyn

och Grangärde

i Kopparbergs

län samt Simonstorp

i Bråbo

härad af Östergötlands

län) „ „ 90 „

4 gästgifvaregårdar

(Åby i Oalmarlän,

Ärvika köping i

Wermlands län,

samt Krokforss och

Orrnäs i Wester
Norrlands

län) „ „ 100 „

2 gästgifvaregårdar

(Tyngsjön i Kopparbergs

län och

Bjurbäcken i W erm
lands

län) „ „ 110 „

3 gästgifvaregårdar

(Borsna i Kronobergs

län, Stenåsen

i Wermlands län

och Texan i We
-

1 R:dr öfver

och 10 R:dr „

20

33 33 33

» 30 „ „

» 40 „ „

,, 50 „ „

,, 60 „ „

„ 70 „ „

„ BO „ „

„ 90 „ „

16 R:dr mantalet

100

110

120

ster-Norrlands län „

! gästgifvaregårdar

(Böle i Kopparbergs

län och Webomark

„ 120 „

1 QA

33 33 3) 33 33

33

i Wcsterbottons län) „

!. gästgifvaregårdar

(Ofvansjö ochWass- näs i Wcster-Norr-

„ 130 „

140

33 33 33 33 33

33

lands län) „

gästgifvaregård

(Högforss i Örebro

„ 150 „

33 100 „ J) J3 »3

33

län)

* 160 *

170

» v » 35 3» »

S

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

7

vid 3 gästgifyaregårdar

(Bergsäng och. Näs

i Wermlands län

samt Lingbo i Getle
borgs

län) med emellan 170 R:dr och 180 B:dr öfver 16 B:dr mantalet

„ 1 gästgifvaregård

(Råda i Wermlands

län)

1 gästgifvaregård

(Sårna i Kopparbergs

län)

1 gästgifvaregård

(Rårböle i Geilcborgs

län)

1 gästgifvaregård

(Håen i Kopparbergs

län)

2 gästgifyaregårdar

(Brattforshyttan och

Yngshvttan i W ermlands

län)

1 gästgifvaregård

(Triabo i Calmar

län)

1 gästgifvaregård

(Bogerud i Werm
lands

län) „ 352 R:dr 65 öro „

1 gästgifvaregård

(Långbanshyttan i

Wermlands län) „ 1,303 R:dr 27 öre „

„ 190 „ „ 200 „ „

218 R:dr 46 öre på mantalet

240 „--„ „

247 R:dr 97 öre „

256 ,--„

282 R:dr 35 öre _

S:a 369.

Då entreprenadernas antal utgör, förutom de 14 nya skjutsinrättningarne,

som ej äro med skjutslag försedda, 883, förefinnes således vid 514 gästgifyaregårdar

entreprenad, dertill antingen de skjutsskyldige icke lemna något bidrag eller åtminstone

bidraget icke öfverstiger 16 R:dr på helt mantal. Inom Göteborgs och

Bohus län, der, på sätt sammandraget utvisar, 42 gästgifyaregårdar äro försedda

med entreprenad, utgår från de skjutsskyldige icke något bidrag.

Ehuruväl genom det allmännare inrättandet af entreprenader och det understöd

af statsmedel, som från förberörda å Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag å

125,000 R:dr kommer de skjutslag till del, som till entreprenadernas uppehållande

erlägga å landet utöfver 16 R:dr för mantalet och i stad mera än 24 R:dr för

för hvarje fullt hundratal af stadens innevånare, och hvilket understöd för åren

1865 och 1866, då anslaget utgjorde blott 100,000 R:dr, uppgått till hälften af hvad

do skjutsskyldige utöfver nyssnämnda bidrag tillskjutit, skjut sningstungan kan anses

i allmänhet väsendtligen lättad, qyarstår emellertid likväl det förhållande, att i en

del orter de skjutsningsskyldiges bidrag fortfarande uppgå till så höga belopp, att

de måste anses särdeles betungande, men för att kunna tillförlitligen bedöma, huruvida

särskilda åtgärder lämpligen kunna och böra vidtagas för att. undanrödja de

utomordentliga missförhållanden, som i detta hänseende inom vissa orter ega rum,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

erfordras en speciel utredning af de orsaker, som vid de särskilda skjutsstationerna

betinga svårigheten att anordna entreprenad. En sådan, på noggranna undersökningar

genom kronobetjeningen grundad, utredning är så mycket mera af nöden,

som, enligt hvad upplyst blifvit, entreprenaderna på en del ställen varit endast skenbara

och åstadkommits endast för att bereda de skjutsskyldige, som efter enskild

öfverenskommelse fortfarande uppehållit skjutsningen, dels högre skjutslega och dels

särskild! understöd af statsmedel.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

b) att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att tv orig].

Maj:t täcktes låta genom vederbörande länsstyrelser noggrann! utreda de

förhållanden, som kunna anses betinga de höga bidragen för entreprenadinrättningar

å alla de ställen, der dessa bidrag uppgå till anmärkningsvärd!

höga belopp, eller åtminstone der de öfverstiga 50 R:dr på

hvarje helt hemman, eller för stad enahanda belopp på hvarje fullt hundratal

af stadens innevånare, samt att Kongl. Maj:t ville låta för Riksdagen

framlägga den sålunda åstadkomna utredning, jemte förslag till de

åtgärder, hvilka för undanrödjande af de missförhållanden, som i verkligheten

må ega rum, kunna finnas mest lämpliga; och

c) att förenämnde motionärers framställningar icke må till någon vidare

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Reservation:

af Herr Carl Anders Larsson: “Stats-Utskottets majoritet, soto fattat definitivt

beslut i skjutsfrågan inom några få minuter efter det förslaget blifvit slutligen uppläst,

har i sammanhang med nämnda beslut förordnat: att Betänkandet skalle omedelbarligen

aflemnas till tryckning, utan afvaktande af de reservationer man deremot

ville afgifva. Pöljden häraf blifver den, att man måste skrifva sin reservation på

fri hand, utan att ega tillgång till Betänkandet, hvars motivering man eljest vore

i tillfälle att vederlägga. Skjutsningsskyldighetens skiljande från jordbruket har

under de sednare riksdagarne varit ett stående thema, som gifvit anledning till

många

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

9

många olika variationer, allt efter hvar och ens olika intressen. Under det den

jordbrukare klassen ansett rättvist, att hvar och en sjelf betalar de tjenstbarheter

han begär, har deremot ett ännu mägtigare intresse funnit det med sina fördelar

öfverensstämmande att få resa land och rike omkring på den jordbrukande klassens

bekostnad. Uti alla andra fall vill man gerna hylla den satsen, att hvarje

sak får gälla hvad den kan; men då fråga är om gästgifvareskjuts, då söker man

göra gällande en helt annan lära. Här ställer man den hjelpande parten rättslöa

emot den hjelpte. Man fastställer en taxa, hvarefter man tvingar jordbrukaren

att, mot sin vilja, ställa sig till den resandes förfogande. Den skjutsande, som måhända

sjelf behöfde företaga eu vida angelägnare resa, ålägges genom lag, vid högt

äfventyr, att uppskjuta sin egen resa för att i stället fortskaffa en för honom högst

främmande person. Kan det ligga någon rättsgrund uti ett sådant förhållande?

Yisst icke! Tvärtom, det ligger häruti den mest himmelsskriande orättvisa. Ån

mer, det ligger ett uppenbart hån emot den personliga och den medborgerliga

friheten. Efter Utskottets förslag skulle dock detta onaturliga slafveri fortfarande

komma att exsistera, ty den halfmesyr Utskottet föreslår tjenar endast att

för en längre tid undanskjuta frågans ändamålsenliga lösning. Det visar sig af

de fjorton nya gästgifverier, som blifvit inrättade på den basis att den resande får

betala skjutsen sjelf, aft en sådan anordning låter sig verkställas, utan förnärmande

af enskild persons rätt. Hvarföre icke då genomföra en sådan reform vid

äfven do gamla gästgifverierna? Det lider icke det ringaste tvifvel att skjutsen

skulle kunna ordnas på alla våra gästgifverier så, att de skjutsande finge betala

hela kostnaden sjclfve. Om gästgifverierna vore flyttbara, så skulle de resande

blifva fortskaffado mot ännu billigare skjutslega, än den fastställda, på en del gästgifvaregårdar,

fastän det möjligen kunde inträffa, att skjutslega stegrades något

öfver taxan på en mindre del af gästgifvaregårdar; men detta bevisade ingenting''

annat än att skjutstjenstbarheten hade ett högre värde på olika orter.

Det enda motiv Utskottet åberopat som skäl för dess knapphändiga förslag

består t deri: att Utskottet ville erfara verkningarne af stadgandena uti

Kong!. Maj:ts nådiga Cirkulär den 24 Januari 1865. Utskottet antyder sjelft att

verkningarne af högstberörda nådiga Cirkulär icke visa sig förrän efter flera års

förlopp.

Häruti ligger sålunda det löftesrika hopp att missförhållandet icke skall

fortfara till evig tid. Om en eller annan generation ytterligare skulle hinna att

multna i jordens sköte, innan den lyckliga perioden kan inträffa, detta anser Utskottet

ingenting betyda, då orättvisan hunnit vinna en hundraårig häfd! Det beror

nu på den nya Riksdagens tvänne Kamrar, att trycka sitt insegel på detta Utskottets

förslag, så kan man vara förvissad, att denna fråga, för framtiden, kommer

i lika goda händer som under den tid då de fyra Riks-Ståndcn hade landtmannens

väl eller ve i sina händer.

Att begära en sådan utredning som den af Utskottet föreslagna, har naturligtvis

ingen annan verkan än den: att man vid kommande riksdagar åberopar sig

på den väntande utredningen för att undvika ingå i hufvudsakligt besvarande af

nya motioner i ämnet. Om någon ekonomisk fråga varit undersökt och vunnit

utredning så är det denna. Uti fyrfaldiga Komité- och ITtsko! ts-botänkanden har

man tillförlitliga uppgifter om skjutstungans tillkomst och utveckling sedan hundradetals

år tillbaka. Man behof ver således icke vidare forska i häfderna för att

Bill. till liiksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 34 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64-

rinna upplysning om denna qvarlefva från våldsgästningens tidehvarf, ty alla upplysningar

härom äro öfverflyttade till vår tid.

Må man derföre gripa det onda i roten och göra ett slut på de otaliga klagomål,

som häremot framkommit hvarenda riksdag under närvarande århundrade;

man må icke tro att den orättvist lidande delen af Svenske medborgare nu längre

låter spela gäck med sig i en angelägenhet, der man vet att man ställt sig på rättvisans

ståndpunkt.

Det är med anledning af såväl hvad jag härutinnan anfört, som ock hvad

de afslagna motionerna innehålla, jag vördsammast yrkar:

att Riksdagen ville, med ogillande af hvad Utskottet föreslagit uti punkterna

b och c, för sin del besluta:

Ro att gästgifveri-, håll- och reserv-skjutsen skiljes från jordbruket; samt

2:o att såsom regel bestämmes, att den resande sjelf betalar fulla värdet

af den skjuts han begagnar. Detta värde utrönes genom entreprenad för

hvarje gästgifveri.. Om legan skulle öfverstiga 1 R:dr 50 öre per mil

för en häst, lemnas entreprenör ersättning af statsmedel till halfva beloppet

samt af dem, som förut haft åliggande att skjutsen uppehålla, till

andra hälften;

S:o till bestridande af möjligen uppkommande kostnader anvisar Riksdagen,

utom redan beviljade 125,000 Rall-, ett ytterligare anslag af Sjuttiotusen

Riksdaler Riksmynt.11

Uti ofvanståendo reservation förena sig

P. J. Ilörnfeldt.

Erio Ersson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

11

Bil. Lätt. _A_.

Liqvid för posthemmanet Sknliersta i Nora socken öfver postskjutslegan

m. m. för år 1866.

Mil.

Lega för

milen.

Riksmynt.

Summa

Riksmynt.

Ordinarie posten...........

341-1

0,45

153

56-1

Ökadt hästantal . . . ,.......

162

0,45

72

90

Extra poster . . . ........ .

---

—

—

Tillökning för postföring öfver hemmantalet

3791

0,35

132

911

Postföring efter gästgifveriskjutslega....

—

---

—

—

Väntningspenningar för året.......

---

—

—

Särskild vedergällning för postens fortskaffande

med egen farkost öfver Angermanelfven

enligt skrifvelse don 26 April 1866 . .

---

—

86

25

445

621

Enligt qvittens af den 7 Juli 1866 är utbetaldt

Återstoden, som nu betalas, utgör ....

—

—

233

212

621

445

621

Hemösands Postkontor den 2 Januari 1867.

C. V. TJlfsparre.

Förestående Tvåhundratolf Rall- 62J,- öre qvittens.

N. P. Rumström.

Att föreskrifne postförare tillstå sig hafva bekommit förbemälta 212 It;dr

621 öre intygas på begäran.

P. Berg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

Bil. Bitt. B.

Sammandrag af de från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen för

år 1867 insända uppgifter å skjuts-entreprenader m. m.

1

Ch

“ CD

£. B

Antal gästgifverier, der entre- prenad är inrättad.

Gästgifve-

CO

p

p. <

m. '' CfQ

2 § T

I städerna.

Ä landet.

treprenad.

3

P

p. <-t- er

CO

£

5

CO

? (9 P

p £■.

Pg 2

lega p

er mil.

lega per

mil.

M

1*-

Ul

p

3

1 i

r-+-

3

§ ?

högre

3

p

p:

fP

p"

p

3

P

fP -»

1: 50.

1: 40.

1: 20.

I: —

än

1: 20.

1: —

2

P

der

är

1: 20.

6

p

CD

p

3

Upsala län

_

2

4

20

26

2

2

28

Stockholms län

*2

2

—

2

—

—

21

15

42

2

11

13

55

Södermanlands län

2

—

—

2

—

—

1

18

23

4

28

32

55

| Östergötlands „

—

1

—

4

—

—

21

27

53

16

16

69

f Gotlands „

—

—

—

1

—

—

—

12

13

—

45

45

58

I C alm ar .

—

—

—

3

—

—

25

10

38

2

64

66

104

Blekingo

—

2

—

1

—

—

G

3

12

—

10

10

22

Jönköpings *

—

1

•—

1

—

—

30

7

39

1

33

34

73

1 Kronobergs „

—

1

—

—

—

—

31

6

38

—

31

31

69

Ohristianstads „

1

1

—

1

''-

—

14

2

19

1

19

20

39

I Malmöhus „

—

3

—

2

—

i

8

10

24

1

12

13

37

1 Hallands

—

—

—

4

—

—

12

4

20

1

15

16

36

Göteborgs och Bohus län

—

—

—

2

—

—

26

14

42

3

49

52

94

i Elfsborgs

—

—

—

1

—

—

9

2

12

4

104

108

120

Skaraborgs ,,

—

—

1

5

—

—

20

39

65

—

17

17

- 82

Örebro

1

—

-

O

1

—

6

38

49

2

2

51

Wermlands „

—

1

—

2

—

—

6

21

30

—

115

115

145

Westmanlands

—

1

—

3

—

—

8

18

30

—

4

4

34

Kopparbergs „

—

2

—

1

—

6

27

33

69

—

3

3

72

Gefleborgs

—

1

—

2

—

—

6

33

42

—

2

2

44

Wester-Norrlands „

—

1 ,

—

1

—

—

4

51

57

—

21

21

78

Jemtlands „

—

_ 1

—

1

—

1

—

56

58

—

—

—

58

Westerbottens „

—

—

—

1

—

—

12

32

45

1

12

13

58

Norrbottens „

—

—

— 1

3 1

—

—

20

28

Öl

—

2

2

53

Summa ]

6 i

tv 1

i !

48 j

1 1

8

317

499|

897|20|617|637| 1,534

Stockholm, tryckt hos O. Wilh. Hagman, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.