Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående laxfisket i den s, k. Pukaviksfjorden.

1868-04-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:67, Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående laxfisket i den s, k. Pukaviksfjorden.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.

X:o 67.

Ank. til! Hiksd. Kansli flen 7 April 1868, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående laxfisket i den

s, k. Pukaviksfjorden.

(I. A.)

Till Stats-Utskottets behandling har blifvit öfverlemnad en af Herr

N. S. von Kock, inom Riksdagens .Första Kammare väckt motion (N:o 67),

hvaruti hufvudsakligen anföres, hurusom, efter i Högsta Domstolen den 18

Februari 1867 företagen omröstning, eu tvist blifvit sålunda afgjord, att

icke allenast en talrik befolkning af fiskare i Gammalstorps och Ysane

församlingar, utan äfven strandegare vid den s. k. Pukaviksfjorden blifvit

förbjudet att på ett vidsträckt område idka det laxfiske, hvartill de ansett

sig ega rätt och hvilket de ock opåtaldt skola fått begagna under en tid,

då arrendet af Mörrums kronofiske innehafts af andra arrendatorer. Högsta

Domstolens flesta ledamöter hade, lika med Underrätt och Hofrätt, ansett

Kronan och några enskilda skattlagda fiskens egare, på grund af urminnes

häfd, berättigade, att uteslutande fiska lax på det omtvistade området.

Minoriteten både deremot funnit sådan häfd icke vara styrkt, och

att strandegarne följaktligen vore berättigade, att i Pukaviksfjorden idka

fiske äfven efter lax. Af handlingar, Indika riksdagsmannen för Listers

härad komme att, jemte motion i ämnet, till vederbörligt Utskott ingifva,

visade sig emellertid att föga eller intet vunnes för kronofisket vid Mörrum

medelst tillämpning af de tid efter annan utfärdade förbud mot laxfiske,

men att en talrik befolkning af fiskare lede genom ifrågavarande inskränkning.

Med hänsyn härtill och då, enligt motionärens tanke, Högsta

Domstolens minoritet uttalat den rigtiga åsigten i saken, har motionären

föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att, efter det nu gällande

arrendekontrakt angående Mörrums kronofiske upphörde, Staten

icke, på grund af eganderätten till detta fiske, för sig eller blifvande arrendatorer

ville påyrka annan inskränkning uti [idkandet af laxfiske i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 67. 7

Pukaviksfjorden, från utloppet af Mörrums ström till linien emellan Listers

hufvud och Sternö udde, än som i 2 och 11 §§ af Fiskeristadgan den 29

Juni 1852 föreskrifves.

Herr Ola Månsson har inom Riksdagens Andra Kammare vid innevarande

riksdag jemväl i ämnet väckt motion (N:o 303), som blifvit till

denna Kammares Tillfälliga Utskott N:o 4 hänvisad, och hvaröfver samma

Utskott under N:o 22 afgifvit utlåtande. Häraf inhemtas, bland annat, att

under fragans handläggning i nämnda Utskott blifvit ådagalagdt, att uti

Morrums ström funnes, utom Kronans till arrendatorer upplåtna laxfisken,

atven sadana tillhöriga enskilda personer; att strandegare vid Pukaviksfjorden

uti stämning till vederbörlig domstol å egarne till fiskerätt uti

Mörrums ström yrkat upphäfvande af förbudet att under viss tid af året

fiska lax uti Pukaviksfjorden, men att Konungens Högsta Domstol under

den 27 Mars 1867 fastställt Härads- och Hofrätts dom, hvarigenom stämmngspåståendet

ogillats.

Då frågan således äfven rörer enskilda personers rätt, hvaröfver Riksdagen

ej kan förfoga, får Utskottet, i öfverensstämmelse med det beslut,

Riksdagens Andra Kammare, i anledning af Herr Ola Månssons ofvanberörda

motion, redan fattat, hemställa att

äfven Herr von Koclis i ämnet gjorda framställning icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.