Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion, angående indragning till Statsverket af boställen.

1868-04-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:72, Utlåtande, i anledning af vackt motion, angående indragning till Statsverket af boställen.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 72.

13

handling under förutgångna riksdagar blifvit af dåvarande Stats-Utskott

anförda, tala för den af motionärerne föreslagna åtgärd; men då lösningen

åt åtskilliga på jordvärdet inverkande vigtiga frågor, såsom om grundskatternas

aflösning m. m., torde höra föregå den ifrågasatta försäljningen, hvartill

den närvarande tidpunkten dessutom är synnerligen olämplig, hemställer

Utskottet,

att motionärernes ofvanberörda framställningar nu icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr-.sort Fosse.

N:o T2.

Ant. till Riksd. Km sii d. 7 April 1808, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af vackt motion, angående indragning till

Statsverket af boställen. (I. A.)

Till Stats-IJtskottet har blifvit remitterad en af Herr Per Nilsson i

Espö inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 140), hvaruti

föreslås, det Riksdagen måtte besluta, att, i mån af nuvarande innehafvares

afgång, alla civila likasom militära boställen måtte till Statsverket indragas

och, i likhet med kungsgårdar och andra kronolägenheter, på 20 års tid

utarrenderas, samt att den efterträdande tjenstemannen kunde i kontanta

medel erhålla sin lön; varande af motionären till stöd härför hufvudsakligen

anfördt, att rättvisa och billighet kräfde, det lika arbete erhölle lika

lön, men att sådant icke kunde iakttagas, så länge Statens tjensteman på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskotfets Utlåtande N:o 72.

ett olika sätt aflönades, i det en del hade boställen, andra åter spannmål

eller penningar såsom aflöning, samt boställen ofta nog voro uppskattade

blott till några hundra Riksdalers afkastning, under det innehafvare!! deraf

uppbure tusentals Riksdaler i arrende. Detta vore äfven misshushållning

med Statens egendom, så mycket mera anmärkningsvärd, som Statsverket

behöfde göra besparingar i närvarande tider, då Statens tillgångar vore

hårdt anlitade.

Utskottet får i minnet återkalla, hurusom, i öfverensstämmelse med

de beslut, hvarom Riksdagens båda Kamrar vid nästlidna års riksmöte

kunde sig förena, i fråga om ändringar i landtförsvarets organisation, Riksdagen,

uti underdånig skrifvelse den 13 Maj samma år, hos Kongl. Maj:t,

bland annat, anhållit, att alla till aflöning af indelta arméens befäl och

tjensteman anslagna boställen och räntor m. m. skola ingå till Statsverket,

i den mån sådant författningsenligt kan ske, samt att nämnda befäl och

tjensteman må kontant aflönas. Hvad den del af de åt civila tjensteman

anslagna boställen angår, så hafva Rikets Ständer vid 1862—1863 årens

riksdag, med bifall till derom då gjord nådig framställning, visserligen

medgifvit att i sådana fall, då vederbörande kronofogde, häradsskrifvare

eller länsman förklarade sig villig afträda innehafvande boställe och Kongl.

Maj:t, efter hörande af Dess Befallningshafvande i länet samt Kongl. Kammar-kollegium

och Statskontoret, pröfvade sådant lämpligt, dessa indelningshafvare,

mot boställets indragande til! Statsverket, för att genom Kongl.

Kammar-kollegii försorg utarrenderas och boställsräntans frånträdande till

Kronan, berättigades att efter det belopp, hvartill boställsafkastningen och

räntan i dåvarande stat funnes upptagen och utan rubbning af öfriga förmåner,

från derpå följde statsregleringsperiods början erhålla kontant fyllnad

i förut tillagd aflöning, så att kronofogde finge uppbära tillhopa 2,500 R:dr,

jemte 300 R:dr hyresmedel, häradsskrifvare 2,000 R:dr, jemte lika hyresbelopp,

och länsman 700 R:dr, jemte 150 R:dr hvresersättning; men då,

i följd af detta medgifvande, blott jemförelsevis få civila boställen och

dessa vanligen af sämre beskaffenhet lära hafva blifvit till Statsverket indragna,

får Utskottet, enär emellertid enahanda skäl, som ligga till grund

för Riksdagens beslut rörande indragning till Statsverket af alla åt indelta

arméens befäl och tjensteman anslagna boställen, jemväl tala för en dylik

indragning af samtliga civila boställen, hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det

Kongl. Magt täcktes låta tillse, att samtliga åt civile

embets- och tjensteman upplåtna boställen må, i den

mån sådant författningsenligt kan ega rum, till Stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13.

15

verket indragas, samt att Kongl. Maj:t, efter vederbörandes

hörande, behagade föreslå Riksdagen de vilkor och bestämmelser,

som i sammanhang med indragningen lämpligen

böra iakttagas.

Stockholm den 7 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fv.son Posse.

M:o 73.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 April 1868, kl. 5 e.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående grundskatternas

aflösande rn, in.

(I. A.)

I detta ämne hafva trenne särskilda motioner vid innevarande riksdag

blifvit inom dess Andra Kammare väckta och till Statsutskott^ remitterade.

Herr Cad Larsson har (se motion N:o 137) förnyat sin vid nästlidna års

riksdag gjorda framställning om befrielse för »all jord från alla skatter och

onera af hvad namn de vara må, med undantag att Vika med alla andra

näringar, kapitaler m. m. utgöra bevillning,» Vidare h ar, uti motion N:o

110, Herr L. Ohlin föreslagit, att den grundränta och kronotionde, som

åsatts hemman och lägenheter, men anslagits stater och korpser på lön

eller för annat ändamål anordnats, måtte utbytas mot kontanta årliga an

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.