Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående grundskatternas aflösande rn, in.

1868-04-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:73, Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående grundskatternas aflösande rn, in.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13.

15

verket indragas, samt att Kongl. Maj:t, efter vederbörandes

hörande, behagade föreslå Riksdagen de vilkor och bestämmelser,

som i sammanhang med indragningen lämpligen

böra iakttagas.

Stockholm den 7 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fv.son Posse.

M:o 73.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 April 1868, kl. 5 e.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående grundskatternas

aflösande rn, in.

(I. A.)

I detta ämne hafva trenne särskilda motioner vid innevarande riksdag

blifvit inom dess Andra Kammare väckta och till Statsutskott^ remitterade.

Herr Cad Larsson har (se motion N:o 137) förnyat sin vid nästlidna års

riksdag gjorda framställning om befrielse för »all jord från alla skatter och

onera af hvad namn de vara må, med undantag att Vika med alla andra

näringar, kapitaler m. m. utgöra bevillning,» Vidare h ar, uti motion N:o

110, Herr L. Ohlin föreslagit, att den grundränta och kronotionde, som

åsatts hemman och lägenheter, men anslagits stater och korpser på lön

eller för annat ändamål anordnats, måtte utbytas mot kontanta årliga an

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utakottetg Utlåtande N:o 73.

slag, motsvarande räntans eller tiondens belopp enligt 1867 års medelmarkegång;

att ifrågavarande grundskatter deremot måtte till Statsverket

indragas och att, sedan Staten sålunda förvärfvat sig fri disposition öfver

grundskatterna, egarne af den skattskyldiga jorden måtte förklaras icke

allenast berättigade, utan äfven ovilkorligen skyldige att inlösa räntan och

kronotionde!!, hvilket kunde ske på det sätt, att jordegaren, utöfver ränta

och tionden enligt medelmarkegång, erlade en tiondel i 39 år, hvilken tiondel,

som jemväl borde debiteras, uppbäras och redovisas af Statens uppbördsmän,

skulle inlemnas till något af de förvaltande verken, som deraf

bildade en fond, hvilken oförryckt bibehölles och fruktbargjordes; börande

denna fond under berörda 39 år, enligt motionärens åsigt, hafva vunnit

den styrka och tillväxt, att räntan deraf kunde motsvara de aflösta grundskatterna,

Indika efter nyssnämnda tids förlopp skulle helt och hållet upphöra.

Slutligen har Herr C. J. Svensén fse motionen N:o 133), jemte

framställande af förslag angående de närmare bestämmelserna i fråga om

aflösning af den hemman och lägenhet åsätta ränta och tionde, gjort framställning

derom, att egare af hemman eller lägenhet måtte berättigas och

förpligtas att med penningar verkställa en sådan aflösning efter vissa af motionären

uppgifven beräkningsgrund; i sammanhang hvarmed motionären

äfven väckt förslag, att frälseränta må, i likhet med annan grundränta, aflösas

med sexton gånger det belopp, hvartill frälseräntan uppgår; dock att

jordegaren, då han vill begagna lösningsrätten, derom underrättade ränteegaren

och inom ett år efter uppsägningen till denne inbetalade kapitalbeloppet.

I anledning af dessa motioner får Utskottet endast erinra, hurusom,

med bifall till Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse den 7 Oktober

1863, derom framställda anhållan, Kongl. Maj:t under den 30 December

1864 i nåder tillsatt en komité för utredande af frågan om grundskatternas

inlösen; att denna komité den 18 Juni 1866 i frågan afgifvit underdånigt

betänkande; att Kongl. Kammar-kollegii och Statskontorets underdåniga

utlåtande i ämnet biifvit infordradt och att Kollegierna nästlidna

höst jemväl dermed till Kongl. Maj:t inkommit, men att under den tid,

som sedermera förflutit, frågan icke hunnit att i vederbörande Departement

beredas till underdånig föredragning så tidigt, att nådig Proposition i ämnet

kunnat till innevarande års Riksdag aflåtas; och då det, enligt Utskottets

tanke, icke kan vara lämpligt, att annorledes än i sammanhang med

den nådiga framställning i ämnet, som Riksdagen har att förvänta, taga

under ompröfning de särskilda förslag, motionärerne i fråga om grundskatternas

inlösen väckt, och de öfriga i flera vigtiga förhållanden djupt

ingripande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 73.

17

ingripande förslag, som af inotionärerne blifvit framställda, dels äro beroende

af frågan ej mindre om grundskatternas inlösen, än äfven om försvarsverkets

ordnande, hvarom nådig framställning äfven är att förvänta, dels

skulle, derest afseende vid dessa framställningar borde fästas, erfordra en så

omfattande utredning, som nu icke är möjligt för Utskottet att åstadkomma,

hemställer Utskottet,

att motionärernes samtliga ofvanberörda framställningar

icke för närvarande må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 7 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Reservation:

af Herr Carl Anders Larsson.

Bill. till Rikta. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afl. 35 Höft.

3

)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.