Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
1868-02-10 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:8, Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Utlåtande N:o H.
\
\tO §•
Ank. till Eiksd. Kansli d. 10 Eebr. 1868, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Enligt 53 § Regerings-formen och 39 § Riksdags-ordningen åligger det
Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens
tillstånd, förvaltning och behof. Detta åliggande, i hvad det afser beräkningen
af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu att fullgöra, och får, efter tagen
kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och
behof jemte Kongl. Statskontorets i detta ämne afgifna underdåniga berättelse
samt andra frågan rörande handlingar, härigenom till Riksdagens pröfning abnfva
förslag till beräkning i Riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu
förestående statsreglering, omfattande år 1869.
Härvid har Utskottet, på sätt tillförene öfligt varit, låtit utreda beloppen
af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till Statsverket influtit under trenne
föregående år. Denna utredning omfattar i allmänhet åren 1863, 1864 och
1865, de sednaste för hvilka Rikshufvudboken hunnit afslutas, och äro resultaten
deraf dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels ock, för beredande
af lättare öfversigt, sammanfattade uti bifogade tabell.
Innan Utskottet företager denna beräkning, har Utskottet, på sätt tillförene
egt rum, funnit sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan om förslagspriset
å Kronans spanmål. Detta pris, som vid de sednaste fem riksmötena, eller
från och med 1 856—1858 årens riksdag, blifvit bestämdt till 2 R:dr för kubikfoten,
har, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Statskontoret hemställt,
Kongl. Maj:t ansett böra äfven för nu förestående statsreglering bibehållas vid
oförändradt belopp, eller 2 R:dr för kubikfoten. Härvid förekommer emellertid,
att medeluppbördspriset å Kronans rånte-, tionde-, arrende- och hästvakans-spanmål
Bill. till Kiksd, Prat. Ufb''ft. 4 Sami. 1 Afd. 4 ljuft. 1
2
Stals-Utskottets Utlåtande N:o S.
för
deruti
enligt
ingående qvantiteter af råg,
verkställd utredning uppgått
korn. enkel och dubbel hafre samt bland
-
och
för
till
för år 1859 till 2 R:dr 10
„ 1860 „ 2 „ 14
1861 ., 2 „ 19
1862 2 23
1863 „ 2 21
1864 2 „ 17
- det sista för hvilket sådan
ore
utredning kunnat åvägabringas
W O c?
årsmarkegångsprisen för de olika
ingå i medelmarkegångspriset för
ar 1865
2 R:dr 13 öre för kubikfoten, samt att
länen för de sednare åren 1866 —1867, hvilka
statsregleringsåret, i allmänhet öfverstiga de förutgångna årens, äfvensom att innevarande
års ovanligt höga spån målspris, hvaraf årsmarkegången är beroende, jemväl
komma att inverka på medelmarkegångspriset för nästkommande åf. Med
hänsyn härtill, och oaktadt riksmarkegångspriset, grundadt å den uti länens markegångstaxor
under litt. a) upptagna särskilda årsmarkegång, hvilken icke ingår i
det tioåriga medelmarkegångspriset, hvarefter Kronans uppbörd beräknas, och faststäldt
endast för bestämmande af den ersättning, som å allmänna indragningsstaten
utgår till vissa embets- och tjensteman, hvilka före den vid 1840—1841
årens riksdag fastställda statsreglering erhållit löner med derunder inbegripen
spanmål, endast utgjort för år 1865 1 R:dr 71 öre, för 1866 1 R:dr 83 öre
och för år 1867 2 R:dr 7 öre, eller i medeltal för dessa tre år 1 R:dr 87 öre
för kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, anser Utskottet, som finner
angeläget vara, att ifrågavarande förslagspris beräknas i nära öfverensstämmelse
med det belopp, hvartill det kan antagas i verkligheten uppgå, anledning vara
för handen att något höja berörda förslagspris, och detta så mycket heldre som,
med bibehållande af nuvarande statspris, en del indelningshafvare, hvilka utan
afräkning å lönen uppbära forsellönsersättning, dessutom skulle göra en vid lönernas
bestämmande icke afsedd vinst å uppbörden för den indelta spanmålen.
Utskottet får alltså hemställa,
att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande statsreglering;
må bestämmas till 2 R:dr 10 öre för kubikfoten.
r5 o
Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af de
Ordinarie eller ständiga inkomsterna.
l:o. Ordinarie räntan, hvilken är antingen indelt på vissa embets- och
tjensteman, stater och inrättningar, eller ock Kronan behållen, uppskattades, såvidt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
3
densamma är indelt, vid nästlidne års riksdag till 2,671,300 R:dr. Härifrån bur
dock, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu afräknas:
a) värdet af åtskilliga, under sjunde hufvudtitelns anslag till Postverket upp
förda
indelta räntor, hvilka numera, i följd af posthemmans befriande från postföringsskyldigher,
ingå till Statsverket....... R:dr 330: 50.
b) värdet af sådana under samma hufvudtitels anslag till jägeri
staten
inbegripna indelningar, som, i följd af jägeritjenstemäns eller
betjentes afgång från sina platser, blifvit indragna.......Kull- 496: —
c) skarprättarens i Gefleborgs län å allmänna indragningsstaten
uppförda lön, hvilken numera Statsverket besparas........R:dr 126: —
d) värdet af åtskilliga afskrifna indelta räntor af mjöl- och såg
-
qvarnar, beräknadt till......................R:dr 931: 64.
e) värdet af de å sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i
länen uppförda räntor af sådana landstatsboställen, från hvilka innehafvarne
afstått emot åtnjutande af boställs- och hyresersättning, och
hvilka derefter blifvit för Statsverkets räkning utarrenderade . . R:dr 617: 41.
S:a R:dr 2,501: 55.
Efter afdrag af denna summa från ofvanstående belopp, 2,671,300 R:dr,
synes alltså den indelta ordinarie räntan, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu böra i
jemnadt tal beräknas till...................Rdr 2,668,800: -—-
Den till Statsverket ingående Kronan behållna delen af ordinarie
räntan, hvilken vid nästlidne års riksdag, i hufvudsalig
öfverensstämmelse med hvad densamma år 1864 enligt räkenskaperna
verkligen utgjort, beräknades till 2,013,700 R:dr, har år
1865 icke inbringat mera än........R:dr 1,996,568: —
Härtill bör dock, på sätt Kongl. Maj:t före
-
slagit, nu läggas:
dels det belopp, hvartill under år 1865
chefslönen vid f. d. adelsfane-regementet och
den för landshöfdingen i Wester-Norrlands län
till utgående af ordinarie räntan förut uppförda
aflöning uppgått; varande detta belopp i den nådiga
Propositionen upptaget till 20,569 R:dr, men
utgör, enligt Utskottet meddelad upplysning, rätteligen
....................R:dr 20,659: —
och dels den ersättning, som från åtskilliga
hemman i Christiansstads läri utgöres för upphörd
hoveri- eller dagsverksskyldighet till de såsom boställen
anslagna kungsgårdar inom länet, hvilken
afgift förut upptagits bland extra medel och upp
Transport.
R:dr 2,017,227: — 2,668,800: —
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
Transport R:dr 2,017,227: — 2,668,800
börder, men nu funnits rätteligen böra debiteras
och redovisas såsom behållen ordinarie ränta R:dr 7,419: —
Vidare böra följande, från den indelta anparten
af ordinarie räntan afräknade poster, hvilka
icke äro inbegripna uti den, enligt 1865 års räkenskaper
beräknade uppbörd af oindelt ordinarie
ränta, men likväl numera till Statsverket in^å, tillläggas
Kronans behållna andel af ordinarie räntan,
nemligen:
a) en del af värdet å de indelta räntor,
hvilka, i följd af posthemmans befrielse från postföringsskyldighet,
numera ingå till Statsverket R:dr 20: —
hvaremot den återstående delen af ifrågavarande
räntors värde eller 310 R:dr 50 öre, såsom
ingående uti den för år 1865 influtna behållna
delen af ordinarie räntan icke kunnat här
särskilt upptagas;
b) värdet af sådana under anslaget till jägeristaten
inbegripna indelningar, som i följd af
jägerifjenstemäns eller betjentes afgång från sina
platser år 1866 blifvit indragna......R:dr 496: —
c) skarprättarens i Gefleborgs län å allmänna
indragningsstaten förut uppförda lön, hvilken
från och med en del af nästlidet år Statsverket
besparats....... R:dr 126: —
tillhopa R:dr 2,025,288: —
Härifrån böra deremot afdragas räntorna af
valk- och stampverk, hvilka räntor från och med
innevarande år icke vidare utgöras och, sammanräknade
uppgående till 7 kubikfot 5,6 kannor
spanmål samt 353 R:dr 17 öre i penningar, samtliga,
med undantag af ett mindre belopp, varit
Kronan behållna.
Med iakttagande af detta afdrag synes den
till Statsverket ingående ordinarie räntan, hvilken
Kong!. Maj:t föreslagit böra beräknas till 2,024,000
R:dr, här kunna upptagas till något högre belopp,
eller till...........................R:dr
2,025,000:
Transport R:dr 4,693,800:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
5
Transport R:dr 4,693,800: —
2:o. Tiondespanmålen.
Den indelta tiondespanmålen beräknades vid nästlidna års
riksdag till 653,010 kubikfot med ett värde af 1,306,020 R:dr.
Från nämnda spanmålsbelopp kubikfot . . . 653,010 —
bör dock, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
nu afräknas:
a) under sjunde hufvudtitelns anslag
till Postverket uppförd indelt spanmål, som
numera ingår till Statsverket, kubikfot . . .
b) under samma hufvudtitels anslag
till tiondeprofvare uppförd indelt spanmål,
som ej vidare för ändamålet disponeras . .
c) under åttonde hufvudtitelns anslag
till Kleresistaten uppförd indelt spanmål,
som numera blifvit till Statsverket indragen
d) under sistnämnde hufvudtitels
anslag till elementarläroverken för eu
kollega vid Skenninge skola uppförd spanmål,
som numera ingår till Statsverket . .
e) under samma hufvudtitels an
slag
till pedagogier och folkskolor för
f. d. pedagogien i Hofva församling uppförd,
numera till Statsverket indragen
spanmål...................
Efter dessa afdrag utgör den indelta tiondespanmålen
kubikfot...................... 652,041,2.
och upptages härijemnadt tal till 652,000 kubikfot med ett värde
å 2 R:dr 10 öre kubikfoten till.................. 1,369,200: —
Den Kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid nästlidne
års riksdag till 150,000 kubikfot med ett värde af 300,000
R:dr och har utgjort:
år 1863 kubikfot 147,029, värde R:dr 332,626.
„ 1864 „ 150,026, „ „ 335,508.
„ 1865 „ 149,954, „ „ 329,412.
Af de från den indelta tiondespanmålen härofvan afräknade
spanmålsbelopp hafva samtliga posterna, med undantag af 169,8
kubikfot indelt spanmål, uppförd under åttonde hufvudtitelns anslag
till Kleresistaten, redan under år 1865 till Statsverket ingått och
finnas alltså inbegripna i ofvannämnda belopp, hvartill endast
37,8.
538,6.
191.9.
143.9.
56,6. 968,8.
Transport R:dr 6,063,000: —
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Transport R:dr
bör läggas nyssberörda 169,8 kubikfot, med iakttagande hvaraf
förevarande inkomst synes kunna, likasom vid sednaste riksdag,
beräknas till jemna 150,000 kubikfot, men med ett förböjdt värde
af..................................
3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda pris bär under åren
1863—1865 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 46 öre och synes
alltså här, likasom vid de båda sednaste riksdagarne, böra beräknas
till ... ..........................
4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolågenlieter,
hvilka vid 1867 års Riksdag beräknades till 385,000
R:dr, hafva, i följd af indragna landstatsboställens utarrendering,
under de sednaste åren varit i stigande; och anser Utskottet, lika
med Kongl. Maj:t, denna inkomst, som år 1865 utgjort:
Penningar. Spanmål.
R:dr 69,385: — Kubikfot 153,870.
nu böra med tillägg dertill
af arrendeafgifterna
för åtskilliga indragna och
utarrenderade landsstats
boställen.
........ 600: — 8,636.
*69,985: — 162,506.
men med afdrag: dels
för arrendet af kronosäteriet
Ölstorp N:o 1 i
Skaraborgs län, hvilket
hemman för skatterättsfordran
afträdts till enskild
man........................ 33 7.
och dels för arrendet af
Nyqvarns gamla bro, hvilket
i följd af arrendekontraktets
upphäfvande
ej vidare utgår..... 345: —
hvarefter återstå.....R:dr 69,640: — Kubikfot 162,169.
upptagas till i jemna tal: penningar........ 70,000: —
spanmål 162,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre ... . 340,200: —
5:o. Silf ver tionde, myntarelön och slagskatt beräknades vid
sednaste riksdag till 17,000 R:dr, men har under de tre åren 1863,
6,063,000: —
315,000: —
6,800: —
410,200: —
Transport R:dr 6,795,000: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
7
Transport R:dr
1864 och 1865 i medeltal inbringat 18,992 R:dr och upptages
derföre nu, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, till . R:dr
6:o. Kopparräntan, hvilken beräknades vid 1865—1866
årens Riksdag till 1,100 centner å 69 R:dr eller till 75,900 R:dr
och vid 1867 års riksdag till 1,150 centner å 61 R:dr eller till
70,150 R:dr, har väl under de tre åren 1863,4864 och 1865 i
medeltal inbringat för 1,243 centner 82,795 R:dr, men, då, enligt
hvad Utskottet inhemtat, priset för den under år 1866 och
1867 af Kongl. Statskontoret för Statsverkets rakning försålda
koppar i medeltal uppgått till 5 9 R:dr 64 öre och under det
sednare året nedgått till 57 R:dr för centner, anser Utskottet,
lika med Kongl. Maj:t, kopparräntan här böra beräknas till 1,200
centner efter ett medelpris af allenast 57 R:dr, eller till . R:dr
7:o. Tiondetackjernet. Då inkomsten häraf, hvilken vid
nästlidna års riksdag beräknades till 16,500 centner med ett värde
efter 2 R:dr 50 öre för centnern af 41,250 R:dr under åren 1863,
1864 och 1865 i medeltal utgjort 17,575 centner med ett värde
af 43,211 Ridt-, hvithet motsvarar 2 R:dr 46 öre för centnern,
anser Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, densamma kunna
för 1869 beräknas till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller R:dr
8:o. Svafvelbrukstionden, antogs vid 1867 års riksdag till
endast 2,700 R:dr, men har under åren 1863 — 1865 i medeltal
uppgått till 3,216 R:dr om året och synes således nu böra beräknas
till...........................R:dr
9:o. Mantalspenningar ne, hvilka före år 1864 erlades med
40 öre för person, men från och med nämnda år för qvinna nedsattes
till hälften eller 20 öre, hafva derefter inbringat:
år 1864 .................... 574,491: —
1365 .................... 579,160: —
Och anser Utskottet denna inkomst fortfarande böra, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras med samma belopp, hvartill
den vid sednaste riksdag beräknades eller..........R:dr
10:o Bötesmedlen. Om förhållandet med denna inkomst efter
der nya strafflagens trädande i gällande kraft har, enligt hvad af
den nådiga Propositionen inhemtas, nu vunnits någon erfarenhet
nemligen så till vida att dels Rikshufvudboken för år 1865 ut
-
,795,000:
18,000:
68,400:
40,800:
3,000:
600,000:
Transport R:dr 7,52 5,200:
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
Transport
visade, det ifrågavarande inkomst nämnda år utgjort 161,696
R:dr, dels ock ett på grund af 1866 års summariska räkningar
i Kongl. Statskontoret upprättadt sammandrag öfver Kronans
behållna bötesandelar under sistnämnda år gifver vid handen,
att desamma uppgått till 163,795 R:dr. Med afseende härå
finner Utskottet förevarande inkomst, som vid sednaste riksdag
beräknades till 300,000 R:dr, nu böra, i enlighet med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas betydligt lägre eller till i
jemnad summa hvad den under 1865 och 1866 i medeltal
utgjort...............................
ll:o. Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål, som till
och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakt,
upptages enligt dessa, nu likasom förut, till 140,175 kubikfot,
hvilket efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten gör...........
12:o. Tillfälliga rotevakans-af gifter hafva under åren 1863
—1865 i medeltal uppgått till 7,672 R:dr om året och upptagas
derföre här, likasom i Riksstaten för innevarande år, till
13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord hafva år 1865
utgjort 75,105 R:dr, hvadan och då det icke lärer kunna antagas,
att de 1869 skola komma att nedgå under detta belopp,
ifrågavarande afgifter, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, här beräknas
i jemnad summa till...................
14:o. Rolevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland
beräknades vid de båda sednaste statsregleringarne till 18,000
R:dr, men har 1863—1865 i medeltal inbringat 20,150 R:dr
om året, hvadan denna inkomst, som visat sig vara i stigande,
nu, i enlighet med den nådiga Propositionen^ torde få beräknas
till..............................
15:o. Trosspassevolansafgiften. Denna föga föränderliga
inkomst, som åren 1863 —1865 uppgått årligen till i medeltal
26,521 R:dr, torde derföre här, likasom vid de två sednaste
statsregleringarne, böra beräknas till...............
16:o. Båtsmansvakansafgiften har åren 1863—1865 i medeltal
utgjort 60,7 71 R:dr om året, och synes derföre fortfarande,
likasom vid sednaste två statsregleringar, böra beräknas till
Transport
7,525,200: —
162,700: —
294,367: 50.
7,500: —
75,000: —
20,000: —
26,500: —
60,000: —
8,171,267: 50.
17:o.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
9
Transport
17:o. Kontrollståmpelmedcl hafva väl under åren 1863 —
1865 utgjort i medeltal 19,224 R:dr om året, men, då desamma
derunder visat sig vara i fallande, anser Utskottet, lika med
Kongl. Maj:t, denna inkomst för 1869 icke böra beräknas högre
än till.............................
18:o. Fyr- och båkmedet, eller de förut så kallade “Båkoch
Lotsmedlen“, hafva vid de två sednaste statsregleringarne
beräknats till 600,000 R:dr och utgjort:
år 1864 .......R:dr 551,375: —
„ 1865 ......„ 667,561: —
„ 1866 ....... „ 703,107: —
Ehuru genom Kongl. Kungörelsen den 11 April 1867 lindring
i fyr- och båkafgiften blifvit i viss mån medgifven och ehuru
uppbörden af den uti denna inkomst ingående särskilda afgiften
för underhållet af Landsorts fyrbåk numera upphört, anser Utskottet,
likasom Kongl. Maj:t, inkomsten likväl fortfarande böra
beräknas till............................
8,171,267: 50.
I
18,000: —
600,000: —
19:o. Ohservationsmedel. Denna af tillfälliga omständigheter
beroende inkomst torde här, likasom vid de tvänne sednaste
sfatsrecderingarne, böra beräknas till ............. 3,000: —
20:o. Extra medel och uppbörder hafva, efter afdrag af
Stubböresafgifterna, som från och med 1867 ingått till skogsplanteringskassan,
i medeltal under åren 1863—1865 utgjort
76,686 R:dr om året. Från denna inkomsttitel bör dock numera
afgå här ofvan vid “ordinarie räntan“ omförmälda afgäld
af åtskilliga hemman i Christianstads län för upphörd hoverieller
dagsverksskyldighet. På grund häraf samt med afseende
jemväl å föränderligheten af denna inkomst och densammas beroende
af tillfälliga omständigheter torde den nu icke böra upptagas
högre, än till samma belopp, som 1867 beräknades, eller 63,000: —
2 Do. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan
å Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade fond, hafva under åren 1863—1865 i medeltal
uppgått till 5,482 R:dr och synas derföre, samt för erhållande
af jemn slutsumma, böra upptagas till.............. 5,002: oö.
Bill. till Biksd. Prof. 1868.
Transport 8,860,270: —
4 Sami. 1 A/d. 4 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Transport 8,860,270: —
Vidare och då inkomsten af Statens järnvägstrafik numera
stigit till sådant belopp, att ett väsendtligt bidrag till bestridande
af Statens utgifter bör vara att årligen deraf påräkna,
har Kongl. Maj:t, som till Riksdagen, i enlighet med dess begäran,
förklarat sig vilja årligen framlägga förslag å samtliga
med trafiken å Statens jernbanor förenade kostnader och utgifter,
föreslagit, att bland Statsverkets ordinarie inkomster hädanefter
borde upptagas jemväl bruttobeloppet af
22:o. Jernvägstrajikmedlen. Dessa medel utgjorde, enligt
den nådiga Propositionen:
år 1866 R:dr 5,064,370: 73.
och beräknades af Trafik-styrelsen
hafva utgjort.......„ 1867 „ 5,900,000: —
samt antagligen komma att uppgå „ 1868 till 6,200,000: —
och „ 1869 „ 6,400,000: —
till hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande
trafikmedel här borde beräknas.
Utskottet, som inhemtat, att trafikmedlen för år 1867
influtit med ett belopp af 5,996,062 R:dr 65 öre, har hvarken
i afseende å den föreslagna åtgärden att här upptaga ifrågavarande
inkomst, eller beträffande beräkningen af densammas belopp,
funnit något att erinra, hvadan detsamma här utföres-med 6,400,000: —
Summa ordinarie inkomster R:dr 15,260,270: —
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum, framdeles,
vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning att vidtaga
sådana dispositioner, som kunna i någon ringare mån inverka på inkomsternas
beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner
Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning
kommer att meddela, icke må utgöra hinder för
Stats-Utskottet att framdeles, efter det de särskilda utgiftstitlarne
blifvit fastställda, få iakttaga den jemkning af en
eller annan inkomsttitels belopp, som vid Riksstatens uppgörande
kan finnas nödig.
Extra ordinarie Inkomster.
Som det tillkommer Bevillnings-Ufskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet, utan
Stals- Utskottets Utlåtande N:o 8.
11
att nu ingå i pröfning af beloppen, bär endast uppföra de särskilda summorna,
hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna, nemligen:
a) Tullmedel........................
b) Postmedel........................
c) Stämpelpappersmedel...................
d) Bränvinstillverkningsafgift................
Summa extra ordinarie inkomster R:dr
14,000,000: —
2,300,000: —
1,300,000: —
9,800,000: —
27,400,000: —
Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie
inkomster utgöra.......................R:dr 15,260,270: —
Extra ordinarie dito................. „ 27,400,000: —
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr 42,660,270: —
Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna
till................. 8,861,270: —
och de extra ordinarie inkomsterna till . 28,000,000: —
hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregleringsår
skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af
36,861,270: —
5,799,000: —
Stockholm den 10 Februari 1868.
ARVID FR:SON POSSE.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell öfver Statsverkets Inkomster.
Ordinarie Inkomster.
t Ordinarie ränta
i Tionde-spanmål............... .
I
| Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser
; Arrendemedel .................
Indelt . . .
Behållen .
Indelt . . .
Behållen .
års Kiks-stat.
653,010 kubikfot å 2 K: dr .
150,000 kubikfot å 2 R:dr .
161,000 kubikfot å 2 B:dr . . .
| Penningar
^ Spannmål .
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.......................j...................
Koppar-ränta......................................| 1,150 centner å 61 B:dr . . . .
Tionde-tackjern....................................! 16,500 centner å 2 B:dr 50 öre
Svafvelbruks-tionde..................................!...................
Mantalspenningar.......................................................
Bötesmedel..........................................................
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål....................1 140,175 kubikfot å 2 K: dr . . .
Tillfälliga rotevakans-afgifber............................1...................
Vakans-afgifter af ny roterad jord..........................|...................
Botevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland.............j...................
Trosspassevolans-afgift................................s...................
Båtsmansvakans-afgift.................................|...................
Kontroll-stämpel-medel ...............................i...................
Fyr- och Båk-medel.................................|...................
Observations-medel..................................|...................
Extra medel och uppbörder................................................
Intresse-medel........................................................
Jernvägstrafik-medel........ . . ......................;...................
S:gr ordinarie eller ständiga Inkomster
Bxtra-ordinarie Inkomster.
Post-medel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader.
Stämpelpappers-medel......................
S:gr extra-ordinarie Inkomster
S u m m a
1868
Enligt räkenskaperna för:
Kongl.
Stats-
kontorets
förslag.
Kongl.
Maj:ts
Nådiga
Proposition,
Stats-Utskottets förslag.
1863.
1864.
1865.
1866.
1867.
Medium.
K:dr.
R:dr.
Ö.
9 fi71 900
2 668 800
2 668 800
:
2,668,800:
2,013,700
—
2,013,709
1,996,568
—
--!
2,005,138
2,024,000
2,024,000
2,025,000.
1,306,020
—
—
——
—
—
1,304,080
1,304,080
652,000 kubikfot å 2 B:dr 10 öre
1,369,200
—j
300,000
332,626
335,508
329,412
—
—
332,515
300,000
300,000
150,000 kubikfot å 2 B:dr 10 öre
315,000
—
6,800
6,800
6,800
6,800
—
—
6,800
6,800
6,800
6,800
—
63,000
68,370
56,277
69,385
-—
—
64,677
70,000
70,000
70,000
—
322,000
298,163
254,615
296,045
—
—
282,941
324,000
324,000
162,000 kubikfot å 2 JK:dr 10 öre
340,200
—
17,000
19,843
16,797
20,336
—
—
18,992
18,000
18,000
18,000
—■
70,150
87,303
84,222
76,859
—
82,795
68,400
68,400
1,200 centner å 57 B:dr.....
68,400
—
41.250
39,086
47,318
43,228
—
43,211
39,600
40,800
17,000 centner å 2 R:dr 40 öre
40,800
—
2,700
3,731
2,833
3,085
—
—
3,216
3,000
3.000
3,000
—
600.000
—
574,491
579,160
—
576,825
600,000
600,000
600,000
—
300,000
—
—
161,696
163,795
—
162,745
160,000
162,700
162,700
—|
280,350
317,412
302,558
298,978
—
306,316
280,350
280.350 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre
294,367
50
7.500
8,346
8,028
6.641
—
__
7,672
7,500
7,500
7,500
—
65.000
63,885
71,889
75,105
—
.
70,293
68,000
75,000
75,000
—
18,000
18,251
20,299
21,900
- —
—
20,150
20,000
20,000
20,000
—
26.500
26,514
26,518
26,532
26,521
26,500
26,500
26,500
—
60,000
60,724
61,394
60,194
—
60,771
60,000
60,000
60,000
—
19,000
20,646
18,782
18,243
—
—
19,224
18,000
18,000
18,000
—
600.000
—
5olj3 i c
667,561
i 703,107
—
640,681
600,000
600,000
600,000
3,000
3,633
5,844
5,749
—
—
5,075
3,000
3,000
3,000
—
63,000
66,653
56,445
!
106,961
—
—
76,686
63,000
63,000
63,000
5,000
5,399
5,687
5,360
—
—
5,482
5.000
5,000
5,002
50
—
!;--
|--
; 5,064,370
5,996,062
5,530,216
—
i 6,400,000
i 6,400,000
8,861,270
i
—
|
—
''
8,738,030 15,148,930 ...................
15,260,270
På framtida beslut beroende:
14,000,000
13,861,860
13,999,556 13,214,937
—
13,692,118
14,000,000 14,000,000
............! 14,000.000
2,000,000
2,128,820
2,279,187
2,331,443
—
—
2,246,483
2,300,000
2,300,000
............ 2,300,000
1,500,000
—
1,445,851
1,405,727
1,341,273
—
1,397,617
1,300,000
1,300,000
............i 1,300,000
i ’ ’
:
j
10,500,000
—
9,015,187j 10,069,645
9,280,000
—
9,454,944
9,800,000
9,800,000
1............! 9,800,000
1
1
28,000,000
---
—
—
—
27,400,000
27,400,000
S:gr i27,400,000|
86,861,270
—
■--
—
----
i"
36,138,030
42,548,930
i_ 1
r
42,660,270.
Hör till Stats- Utsk. Utlåtande, 1868, N:o 8.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1868:69 Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster. s. 29 i texten