Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

1868-02-10 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:8, Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o H.

\

\tO §•

Ank. till Eiksd. Kansli d. 10 Eebr. 1868, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

(I. A.)

Enligt 53 § Regerings-formen och 39 § Riksdags-ordningen åligger det

Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens

tillstånd, förvaltning och behof. Detta åliggande, i hvad det afser beräkningen

af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu att fullgöra, och får, efter tagen

kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och

behof jemte Kongl. Statskontorets i detta ämne afgifna underdåniga berättelse

samt andra frågan rörande handlingar, härigenom till Riksdagens pröfning abnfva

förslag till beräkning i Riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu

förestående statsreglering, omfattande år 1869.

Härvid har Utskottet, på sätt tillförene öfligt varit, låtit utreda beloppen

af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till Statsverket influtit under trenne

föregående år. Denna utredning omfattar i allmänhet åren 1863, 1864 och

1865, de sednaste för hvilka Rikshufvudboken hunnit afslutas, och äro resultaten

deraf dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels ock, för beredande

af lättare öfversigt, sammanfattade uti bifogade tabell.

Innan Utskottet företager denna beräkning, har Utskottet, på sätt tillförene

egt rum, funnit sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan om förslagspriset

å Kronans spanmål. Detta pris, som vid de sednaste fem riksmötena, eller

från och med 1 856—1858 årens riksdag, blifvit bestämdt till 2 R:dr för kubikfoten,

har, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Statskontoret hemställt,

Kongl. Maj:t ansett böra äfven för nu förestående statsreglering bibehållas vid

oförändradt belopp, eller 2 R:dr för kubikfoten. Härvid förekommer emellertid,

att medeluppbördspriset å Kronans rånte-, tionde-, arrende- och hästvakans-spanmål

Bill. till Kiksd, Prat. Ufb''ft. 4 Sami. 1 Afd. 4 ljuft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stals-Utskottets Utlåtande N:o S.

för

deruti

enligt

ingående qvantiteter af råg,

verkställd utredning uppgått

korn. enkel och dubbel hafre samt bland
-

och

för

till

för år 1859 till 2 R:dr 10

„ 1860 „ 2 „ 14

1861 ., 2 „ 19

1862 2 23

1863 „ 2 21

1864 2 „ 17

- det sista för hvilket sådan

ore

utredning kunnat åvägabringas

W O c?

årsmarkegångsprisen för de olika

ingå i medelmarkegångspriset för

ar 1865

2 R:dr 13 öre för kubikfoten, samt att

länen för de sednare åren 1866 —1867, hvilka

statsregleringsåret, i allmänhet öfverstiga de förutgångna årens, äfvensom att innevarande

års ovanligt höga spån målspris, hvaraf årsmarkegången är beroende, jemväl

komma att inverka på medelmarkegångspriset för nästkommande åf. Med

hänsyn härtill, och oaktadt riksmarkegångspriset, grundadt å den uti länens markegångstaxor

under litt. a) upptagna särskilda årsmarkegång, hvilken icke ingår i

det tioåriga medelmarkegångspriset, hvarefter Kronans uppbörd beräknas, och faststäldt

endast för bestämmande af den ersättning, som å allmänna indragningsstaten

utgår till vissa embets- och tjensteman, hvilka före den vid 1840—1841

årens riksdag fastställda statsreglering erhållit löner med derunder inbegripen

spanmål, endast utgjort för år 1865 1 R:dr 71 öre, för 1866 1 R:dr 83 öre

och för år 1867 2 R:dr 7 öre, eller i medeltal för dessa tre år 1 R:dr 87 öre

för kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, anser Utskottet, som finner

angeläget vara, att ifrågavarande förslagspris beräknas i nära öfverensstämmelse

med det belopp, hvartill det kan antagas i verkligheten uppgå, anledning vara

för handen att något höja berörda förslagspris, och detta så mycket heldre som,

med bibehållande af nuvarande statspris, en del indelningshafvare, hvilka utan

afräkning å lönen uppbära forsellönsersättning, dessutom skulle göra en vid lönernas

bestämmande icke afsedd vinst å uppbörden för den indelta spanmålen.

Utskottet får alltså hemställa,

att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande statsreglering;

må bestämmas till 2 R:dr 10 öre för kubikfoten.

r5 o

Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af de

Ordinarie eller ständiga inkomsterna.

l:o. Ordinarie räntan, hvilken är antingen indelt på vissa embets- och

tjensteman, stater och inrättningar, eller ock Kronan behållen, uppskattades, såvidt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

densamma är indelt, vid nästlidne års riksdag till 2,671,300 R:dr. Härifrån bur

dock, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu afräknas:

a) värdet af åtskilliga, under sjunde hufvudtitelns anslag till Postverket upp
förda

indelta räntor, hvilka numera, i följd af posthemmans befriande från postföringsskyldigher,

ingå till Statsverket....... R:dr 330: 50.

b) värdet af sådana under samma hufvudtitels anslag till jägeri
staten

inbegripna indelningar, som, i följd af jägeritjenstemäns eller

betjentes afgång från sina platser, blifvit indragna.......Kull- 496: —

c) skarprättarens i Gefleborgs län å allmänna indragningsstaten

uppförda lön, hvilken numera Statsverket besparas........R:dr 126: —

d) värdet af åtskilliga afskrifna indelta räntor af mjöl- och såg
-

qvarnar, beräknadt till......................R:dr 931: 64.

e) värdet af de å sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i

länen uppförda räntor af sådana landstatsboställen, från hvilka innehafvarne

afstått emot åtnjutande af boställs- och hyresersättning, och

hvilka derefter blifvit för Statsverkets räkning utarrenderade . . R:dr 617: 41.

S:a R:dr 2,501: 55.

Efter afdrag af denna summa från ofvanstående belopp, 2,671,300 R:dr,

synes alltså den indelta ordinarie räntan, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu böra i

jemnadt tal beräknas till...................Rdr 2,668,800: -—-

Den till Statsverket ingående Kronan behållna delen af ordinarie

räntan, hvilken vid nästlidne års riksdag, i hufvudsalig

öfverensstämmelse med hvad densamma år 1864 enligt räkenskaperna

verkligen utgjort, beräknades till 2,013,700 R:dr, har år

1865 icke inbringat mera än........R:dr 1,996,568: —

Härtill bör dock, på sätt Kongl. Maj:t före
-

slagit, nu läggas:

dels det belopp, hvartill under år 1865

chefslönen vid f. d. adelsfane-regementet och

den för landshöfdingen i Wester-Norrlands län

till utgående af ordinarie räntan förut uppförda

aflöning uppgått; varande detta belopp i den nådiga

Propositionen upptaget till 20,569 R:dr, men

utgör, enligt Utskottet meddelad upplysning, rätteligen

....................R:dr 20,659: —

och dels den ersättning, som från åtskilliga

hemman i Christiansstads läri utgöres för upphörd

hoveri- eller dagsverksskyldighet till de såsom boställen

anslagna kungsgårdar inom länet, hvilken

afgift förut upptagits bland extra medel och upp
Transport.

R:dr 2,017,227: — 2,668,800: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

Transport R:dr 2,017,227: — 2,668,800

börder, men nu funnits rätteligen böra debiteras

och redovisas såsom behållen ordinarie ränta R:dr 7,419: —

Vidare böra följande, från den indelta anparten

af ordinarie räntan afräknade poster, hvilka

icke äro inbegripna uti den, enligt 1865 års räkenskaper

beräknade uppbörd af oindelt ordinarie

ränta, men likväl numera till Statsverket in^å, tillläggas

Kronans behållna andel af ordinarie räntan,

nemligen:

a) en del af värdet å de indelta räntor,

hvilka, i följd af posthemmans befrielse från postföringsskyldighet,

numera ingå till Statsverket R:dr 20: —

hvaremot den återstående delen af ifrågavarande

räntors värde eller 310 R:dr 50 öre, såsom

ingående uti den för år 1865 influtna behållna

delen af ordinarie räntan icke kunnat här

särskilt upptagas;

b) värdet af sådana under anslaget till jägeristaten

inbegripna indelningar, som i följd af

jägerifjenstemäns eller betjentes afgång från sina

platser år 1866 blifvit indragna......R:dr 496: —

c) skarprättarens i Gefleborgs län å allmänna

indragningsstaten förut uppförda lön, hvilken

från och med en del af nästlidet år Statsverket

besparats....... R:dr 126: —

tillhopa R:dr 2,025,288: —

Härifrån böra deremot afdragas räntorna af

valk- och stampverk, hvilka räntor från och med

innevarande år icke vidare utgöras och, sammanräknade

uppgående till 7 kubikfot 5,6 kannor

spanmål samt 353 R:dr 17 öre i penningar, samtliga,

med undantag af ett mindre belopp, varit

Kronan behållna.

Med iakttagande af detta afdrag synes den

till Statsverket ingående ordinarie räntan, hvilken

Kong!. Maj:t föreslagit böra beräknas till 2,024,000

R:dr, här kunna upptagas till något högre belopp,

eller till...........................R:dr

2,025,000:

Transport R:dr 4,693,800:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

5

Transport R:dr 4,693,800: —

2:o. Tiondespanmålen.

Den indelta tiondespanmålen beräknades vid nästlidna års

riksdag till 653,010 kubikfot med ett värde af 1,306,020 R:dr.

Från nämnda spanmålsbelopp kubikfot . . . 653,010 —

bör dock, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

nu afräknas:

a) under sjunde hufvudtitelns anslag

till Postverket uppförd indelt spanmål, som

numera ingår till Statsverket, kubikfot . . .

b) under samma hufvudtitels anslag

till tiondeprofvare uppförd indelt spanmål,

som ej vidare för ändamålet disponeras . .

c) under åttonde hufvudtitelns anslag

till Kleresistaten uppförd indelt spanmål,

som numera blifvit till Statsverket indragen

d) under sistnämnde hufvudtitels

anslag till elementarläroverken för eu

kollega vid Skenninge skola uppförd spanmål,

som numera ingår till Statsverket . .

e) under samma hufvudtitels an
slag

till pedagogier och folkskolor för

f. d. pedagogien i Hofva församling uppförd,

numera till Statsverket indragen

spanmål...................

Efter dessa afdrag utgör den indelta tiondespanmålen

kubikfot...................... 652,041,2.

och upptages härijemnadt tal till 652,000 kubikfot med ett värde

å 2 R:dr 10 öre kubikfoten till.................. 1,369,200: —

Den Kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid nästlidne

års riksdag till 150,000 kubikfot med ett värde af 300,000

R:dr och har utgjort:

år 1863 kubikfot 147,029, värde R:dr 332,626.

„ 1864 „ 150,026, „ „ 335,508.

„ 1865 „ 149,954, „ „ 329,412.

Af de från den indelta tiondespanmålen härofvan afräknade

spanmålsbelopp hafva samtliga posterna, med undantag af 169,8

kubikfot indelt spanmål, uppförd under åttonde hufvudtitelns anslag

till Kleresistaten, redan under år 1865 till Statsverket ingått och

finnas alltså inbegripna i ofvannämnda belopp, hvartill endast

37,8.

538,6.

191.9.

143.9.

56,6. 968,8.

Transport R:dr 6,063,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Transport R:dr

bör läggas nyssberörda 169,8 kubikfot, med iakttagande hvaraf

förevarande inkomst synes kunna, likasom vid sednaste riksdag,

beräknas till jemna 150,000 kubikfot, men med ett förböjdt värde

af..................................

3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda pris bär under åren

1863—1865 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 46 öre och synes

alltså här, likasom vid de båda sednaste riksdagarne, böra beräknas

till ... ..........................

4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolågenlieter,

hvilka vid 1867 års Riksdag beräknades till 385,000

R:dr, hafva, i följd af indragna landstatsboställens utarrendering,

under de sednaste åren varit i stigande; och anser Utskottet, lika

med Kongl. Maj:t, denna inkomst, som år 1865 utgjort:

Penningar. Spanmål.

R:dr 69,385: — Kubikfot 153,870.

nu böra med tillägg dertill

af arrendeafgifterna

för åtskilliga indragna och

utarrenderade landsstats
boställen.

........ 600: — 8,636.

*69,985: — 162,506.

men med afdrag: dels

för arrendet af kronosäteriet

Ölstorp N:o 1 i

Skaraborgs län, hvilket

hemman för skatterättsfordran

afträdts till enskild

man........................ 33 7.

och dels för arrendet af

Nyqvarns gamla bro, hvilket

i följd af arrendekontraktets

upphäfvande

ej vidare utgår..... 345: —

hvarefter återstå.....R:dr 69,640: — Kubikfot 162,169.

upptagas till i jemna tal: penningar........ 70,000: —

spanmål 162,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre ... . 340,200: —

5:o. Silf ver tionde, myntarelön och slagskatt beräknades vid

sednaste riksdag till 17,000 R:dr, men har under de tre åren 1863,

6,063,000: —

315,000: —

6,800: —

410,200: —

Transport R:dr 6,795,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

7

Transport R:dr

1864 och 1865 i medeltal inbringat 18,992 R:dr och upptages

derföre nu, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, till . R:dr

6:o. Kopparräntan, hvilken beräknades vid 1865—1866

årens Riksdag till 1,100 centner å 69 R:dr eller till 75,900 R:dr

och vid 1867 års riksdag till 1,150 centner å 61 R:dr eller till

70,150 R:dr, har väl under de tre åren 1863,4864 och 1865 i

medeltal inbringat för 1,243 centner 82,795 R:dr, men, då, enligt

hvad Utskottet inhemtat, priset för den under år 1866 och

1867 af Kongl. Statskontoret för Statsverkets rakning försålda

koppar i medeltal uppgått till 5 9 R:dr 64 öre och under det

sednare året nedgått till 57 R:dr för centner, anser Utskottet,

lika med Kongl. Maj:t, kopparräntan här böra beräknas till 1,200

centner efter ett medelpris af allenast 57 R:dr, eller till . R:dr

7:o. Tiondetackjernet. Då inkomsten häraf, hvilken vid

nästlidna års riksdag beräknades till 16,500 centner med ett värde

efter 2 R:dr 50 öre för centnern af 41,250 R:dr under åren 1863,

1864 och 1865 i medeltal utgjort 17,575 centner med ett värde

af 43,211 Ridt-, hvithet motsvarar 2 R:dr 46 öre för centnern,

anser Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, densamma kunna

för 1869 beräknas till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller R:dr

8:o. Svafvelbrukstionden, antogs vid 1867 års riksdag till

endast 2,700 R:dr, men har under åren 1863 — 1865 i medeltal

uppgått till 3,216 R:dr om året och synes således nu böra beräknas

till...........................R:dr

9:o. Mantalspenningar ne, hvilka före år 1864 erlades med

40 öre för person, men från och med nämnda år för qvinna nedsattes

till hälften eller 20 öre, hafva derefter inbringat:

år 1864 .................... 574,491: —

1365 .................... 579,160: —

Och anser Utskottet denna inkomst fortfarande böra, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras med samma belopp, hvartill

den vid sednaste riksdag beräknades eller..........R:dr

10:o Bötesmedlen. Om förhållandet med denna inkomst efter

der nya strafflagens trädande i gällande kraft har, enligt hvad af

den nådiga Propositionen inhemtas, nu vunnits någon erfarenhet

nemligen så till vida att dels Rikshufvudboken för år 1865 ut
-

,795,000:

18,000:

68,400:

40,800:

3,000:

600,000:

Transport R:dr 7,52 5,200:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

Transport

visade, det ifrågavarande inkomst nämnda år utgjort 161,696

R:dr, dels ock ett på grund af 1866 års summariska räkningar

i Kongl. Statskontoret upprättadt sammandrag öfver Kronans

behållna bötesandelar under sistnämnda år gifver vid handen,

att desamma uppgått till 163,795 R:dr. Med afseende härå

finner Utskottet förevarande inkomst, som vid sednaste riksdag

beräknades till 300,000 R:dr, nu böra, i enlighet med hvad

Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas betydligt lägre eller till i

jemnad summa hvad den under 1865 och 1866 i medeltal

utgjort...............................

ll:o. Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål, som till

och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakt,

upptages enligt dessa, nu likasom förut, till 140,175 kubikfot,

hvilket efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten gör...........

12:o. Tillfälliga rotevakans-af gifter hafva under åren 1863

—1865 i medeltal uppgått till 7,672 R:dr om året och upptagas

derföre här, likasom i Riksstaten för innevarande år, till

13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord hafva år 1865

utgjort 75,105 R:dr, hvadan och då det icke lärer kunna antagas,

att de 1869 skola komma att nedgå under detta belopp,

ifrågavarande afgifter, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, här beräknas

i jemnad summa till...................

14:o. Rolevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland

beräknades vid de båda sednaste statsregleringarne till 18,000

R:dr, men har 1863—1865 i medeltal inbringat 20,150 R:dr

om året, hvadan denna inkomst, som visat sig vara i stigande,

nu, i enlighet med den nådiga Propositionen^ torde få beräknas

till..............................

15:o. Trosspassevolansafgiften. Denna föga föränderliga

inkomst, som åren 1863 —1865 uppgått årligen till i medeltal

26,521 R:dr, torde derföre här, likasom vid de två sednaste

statsregleringarne, böra beräknas till...............

16:o. Båtsmansvakansafgiften har åren 1863—1865 i medeltal

utgjort 60,7 71 R:dr om året, och synes derföre fortfarande,

likasom vid sednaste två statsregleringar, böra beräknas till

Transport

7,525,200: —

162,700: —

294,367: 50.

7,500: —

75,000: —

20,000: —

26,500: —

60,000: —

8,171,267: 50.

17:o.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

9

Transport

17:o. Kontrollståmpelmedcl hafva väl under åren 1863 —

1865 utgjort i medeltal 19,224 R:dr om året, men, då desamma

derunder visat sig vara i fallande, anser Utskottet, lika med

Kongl. Maj:t, denna inkomst för 1869 icke böra beräknas högre

än till.............................

18:o. Fyr- och båkmedet, eller de förut så kallade “Båkoch

Lotsmedlen“, hafva vid de två sednaste statsregleringarne

beräknats till 600,000 R:dr och utgjort:

år 1864 .......R:dr 551,375: —

„ 1865 ......„ 667,561: —

„ 1866 ....... „ 703,107: —

Ehuru genom Kongl. Kungörelsen den 11 April 1867 lindring

i fyr- och båkafgiften blifvit i viss mån medgifven och ehuru

uppbörden af den uti denna inkomst ingående särskilda afgiften

för underhållet af Landsorts fyrbåk numera upphört, anser Utskottet,

likasom Kongl. Maj:t, inkomsten likväl fortfarande böra

beräknas till............................

8,171,267: 50.

I

18,000: —

600,000: —

19:o. Ohservationsmedel. Denna af tillfälliga omständigheter

beroende inkomst torde här, likasom vid de tvänne sednaste

sfatsrecderingarne, böra beräknas till ............. 3,000: —

20:o. Extra medel och uppbörder hafva, efter afdrag af

Stubböresafgifterna, som från och med 1867 ingått till skogsplanteringskassan,

i medeltal under åren 1863—1865 utgjort

76,686 R:dr om året. Från denna inkomsttitel bör dock numera

afgå här ofvan vid “ordinarie räntan“ omförmälda afgäld

af åtskilliga hemman i Christianstads län för upphörd hoverieller

dagsverksskyldighet. På grund häraf samt med afseende

jemväl å föränderligheten af denna inkomst och densammas beroende

af tillfälliga omständigheter torde den nu icke böra upptagas

högre, än till samma belopp, som 1867 beräknades, eller 63,000: —

2 Do. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan

å Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgälds-kontoret

öfverlemnade fond, hafva under åren 1863—1865 i medeltal

uppgått till 5,482 R:dr och synas derföre, samt för erhållande

af jemn slutsumma, böra upptagas till.............. 5,002: oö.

Bill. till Biksd. Prof. 1868.

Transport 8,860,270: —

4 Sami. 1 A/d. 4 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Transport 8,860,270: —

Vidare och då inkomsten af Statens järnvägstrafik numera

stigit till sådant belopp, att ett väsendtligt bidrag till bestridande

af Statens utgifter bör vara att årligen deraf påräkna,

har Kongl. Maj:t, som till Riksdagen, i enlighet med dess begäran,

förklarat sig vilja årligen framlägga förslag å samtliga

med trafiken å Statens jernbanor förenade kostnader och utgifter,

föreslagit, att bland Statsverkets ordinarie inkomster hädanefter

borde upptagas jemväl bruttobeloppet af

22:o. Jernvägstrajikmedlen. Dessa medel utgjorde, enligt

den nådiga Propositionen:

år 1866 R:dr 5,064,370: 73.

och beräknades af Trafik-styrelsen

hafva utgjort.......„ 1867 „ 5,900,000: —

samt antagligen komma att uppgå „ 1868 till 6,200,000: —

och „ 1869 „ 6,400,000: —

till hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande

trafikmedel här borde beräknas.

Utskottet, som inhemtat, att trafikmedlen för år 1867

influtit med ett belopp af 5,996,062 R:dr 65 öre, har hvarken

i afseende å den föreslagna åtgärden att här upptaga ifrågavarande

inkomst, eller beträffande beräkningen af densammas belopp,

funnit något att erinra, hvadan detsamma här utföres-med 6,400,000: —

Summa ordinarie inkomster R:dr 15,260,270: —

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum, framdeles,

vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning att vidtaga

sådana dispositioner, som kunna i någon ringare mån inverka på inkomsternas

beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner

Utskottet sig föranlåtet hemställa,

att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning

kommer att meddela, icke må utgöra hinder för

Stats-Utskottet att framdeles, efter det de särskilda utgiftstitlarne

blifvit fastställda, få iakttaga den jemkning af en

eller annan inkomsttitels belopp, som vid Riksstatens uppgörande

kan finnas nödig.

Extra ordinarie Inkomster.

Som det tillkommer Bevillnings-Ufskottet att uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet, utan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stals- Utskottets Utlåtande N:o 8.

11

att nu ingå i pröfning af beloppen, bär endast uppföra de särskilda summorna,

hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna, nemligen:

a) Tullmedel........................

b) Postmedel........................

c) Stämpelpappersmedel...................

d) Bränvinstillverkningsafgift................

Summa extra ordinarie inkomster R:dr

14,000,000: —

2,300,000: —

1,300,000: —

9,800,000: —

27,400,000: —

Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie

inkomster utgöra.......................R:dr 15,260,270: —

Extra ordinarie dito................. „ 27,400,000: —

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr 42,660,270: —

Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna

till................. 8,861,270: —

och de extra ordinarie inkomsterna till . 28,000,000: —

hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregleringsår

skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af

36,861,270: —

5,799,000: —

Stockholm den 10 Februari 1868.

ARVID FR:SON POSSE.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell öfver Statsverkets Inkomster.

Ordinarie Inkomster.

t Ordinarie ränta

i Tionde-spanmål............... .

I

| Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser

; Arrendemedel .................

Indelt . . .

Behållen .

Indelt . . .

Behållen .

års Kiks-stat.

653,010 kubikfot å 2 K: dr .

150,000 kubikfot å 2 R:dr .

161,000 kubikfot å 2 B:dr . . .

| Penningar

^ Spannmål .

Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.......................j...................

Koppar-ränta......................................| 1,150 centner å 61 B:dr . . . .

Tionde-tackjern....................................! 16,500 centner å 2 B:dr 50 öre

Svafvelbruks-tionde..................................!...................

Mantalspenningar.......................................................

Bötesmedel..........................................................

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål....................1 140,175 kubikfot å 2 K: dr . . .

Tillfälliga rotevakans-afgifber............................1...................

Vakans-afgifter af ny roterad jord..........................|...................

Botevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland.............j...................

Trosspassevolans-afgift................................s...................

Båtsmansvakans-afgift.................................|...................

Kontroll-stämpel-medel ...............................i...................

Fyr- och Båk-medel.................................|...................

Observations-medel..................................|...................

Extra medel och uppbörder................................................

Intresse-medel........................................................

Jernvägstrafik-medel........ . . ......................;...................

S:gr ordinarie eller ständiga Inkomster

Bxtra-ordinarie Inkomster.

Post-medel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader.

Stämpelpappers-medel......................

S:gr extra-ordinarie Inkomster

S u m m a

1868

Enligt räkenskaperna för:

Kongl.

Stats-

kontorets

förslag.

Kongl.

Maj:ts

Nådiga

Proposition,

Stats-Utskottets förslag.

1863.

1864.

1865.

1866.

1867.

Medium.

K:dr.

R:dr.

Ö.

9 fi71 900

2 668 800

2 668 800

:

2,668,800:

2,013,700

—

2,013,709

1,996,568

—

--!

2,005,138

2,024,000

2,024,000

2,025,000.

1,306,020

—

—

——

—

—

1,304,080

1,304,080

652,000 kubikfot å 2 B:dr 10 öre

1,369,200

—j

300,000

332,626

335,508

329,412

—

—

332,515

300,000

300,000

150,000 kubikfot å 2 B:dr 10 öre

315,000

—

6,800

6,800

6,800

6,800

—

—

6,800

6,800

6,800

6,800

—

63,000

68,370

56,277

69,385

-—

—

64,677

70,000

70,000

70,000

—

322,000

298,163

254,615

296,045

—

—

282,941

324,000

324,000

162,000 kubikfot å 2 JK:dr 10 öre

340,200

—

17,000

19,843

16,797

20,336

—

—

18,992

18,000

18,000

18,000

—■

70,150

87,303

84,222

76,859

—

82,795

68,400

68,400

1,200 centner å 57 B:dr.....

68,400

—

41.250

39,086

47,318

43,228

—

43,211

39,600

40,800

17,000 centner å 2 R:dr 40 öre

40,800

—

2,700

3,731

2,833

3,085

—

—

3,216

3,000

3.000

3,000

—

600.000

—

574,491

579,160

—

576,825

600,000

600,000

600,000

—

300,000

—

—

161,696

163,795

—

162,745

160,000

162,700

162,700

—|

280,350

317,412

302,558

298,978

—

306,316

280,350

280.350 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre

294,367

50

7.500

8,346

8,028

6.641

—

__

7,672

7,500

7,500

7,500

—

65.000

63,885

71,889

75,105

—

.

70,293

68,000

75,000

75,000

—

18,000

18,251

20,299

21,900

- —

—

20,150

20,000

20,000

20,000

—

26.500

26,514

26,518

26,532

26,521

26,500

26,500

26,500

—

60,000

60,724

61,394

60,194

—

60,771

60,000

60,000

60,000

—

19,000

20,646

18,782

18,243

—

—

19,224

18,000

18,000

18,000

—

600.000

—

5olj3 i c

667,561

i 703,107

—

640,681

600,000

600,000

600,000

3,000

3,633

5,844

5,749

—

—

5,075

3,000

3,000

3,000

—

63,000

66,653

56,445

!

106,961

—

—

76,686

63,000

63,000

63,000

5,000

5,399

5,687

5,360

—

—

5,482

5.000

5,000

5,002

50

—

!;--

|--

; 5,064,370

5,996,062

5,530,216

—

i 6,400,000

i 6,400,000

8,861,270

i

—

|

—

''

8,738,030 15,148,930 ...................

15,260,270

På framtida beslut beroende:

14,000,000

13,861,860

13,999,556 13,214,937

—

13,692,118

14,000,000 14,000,000

............! 14,000.000

2,000,000

2,128,820

2,279,187

2,331,443

—

—

2,246,483

2,300,000

2,300,000

............ 2,300,000

1,500,000

—

1,445,851

1,405,727

1,341,273

—

1,397,617

1,300,000

1,300,000

............i 1,300,000

i ’ ’

:

j

10,500,000

—

9,015,187j 10,069,645

9,280,000

—

9,454,944

9,800,000

9,800,000

1............! 9,800,000

1

1

28,000,000

---

—

—

—

27,400,000

27,400,000

S:gr i27,400,000|

86,861,270

—

■--

—

----

i"

36,138,030

42,548,930

i_ 1

r

42,660,270.

Hör till Stats- Utsk. Utlåtande, 1868, N:o 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:69 Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster. s. 29 i texten