Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående lydelsen af 23 § i lUksgälds-kontorets reglemente, dels erhållen återremiss å Utskottets i Memorial N:o 24 gjorda förslag om förändring af de i sagde § intagna stadaanden.

1868-04-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:84, Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående lydelsen af 23 § i lUksgälds-kontorets reglemente, dels erhållen återremiss å Utskottets i Memorial N:o 24 gjorda förslag om förändring af de i sagde § intagna stadaanden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Betänkande N:o 84.

1

N:o 84.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 25 April 1868, kl. 10 f. m.

Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse,

angående lydelsen af 23 § i lUksgälds-kontorets reglemente,

dels erhållen återremiss å Utskottets i Memorial N:o 24

gjorda förslag om förändring af de i sagde § intagna stadaanden.

(R. A.)

Sedan Kongl. Statskontoret, till följd deraf att den under de tre första månaderna

af innevarande år influtna inkomst af bränvinstillverknings-afgiften betydligt

understigit hvad densamma för berörda månader bort, i förhållande till det

uti Riks-statcn för hela året beräknade beloppet, utgöra, hvadan ett oundvikligt

behof af kassaförstärkning inom kort skulle för nämnda Kontor uppstå, uti skrifvelse

till Fullmägtige i Riksgäl ds-kontoret den 7 dennes begärt upplysning, huruvida

Fullmägtige ansåge sig af gällande föreskrifter oförhindrade att, oaktadt det

slutliga inkomst-resultatet af bränvinstillverkningen för året ännu icke vore kändt,

redan under årets lopp meddela Statskontoret, uppå dess i män af behof skeende

reqvisitioncr, ersättning för större eller mindre del af den brist, som i förhållande

till den beräknade årsinkomsten kunde antagas då vara för handen, samt Fullmägtige

å berörda framställning lemnat det svar, att rättigheten för Fullmägtige

att bevilja utbetalning af den eller de summor, som till betäckande af uppkomna

eller sig visande brister uti statsinkomsternas för innevarande år beräknade belopp

blefvc af Statskontoret från Riksgälds-kontoret reqvirerade, måste bero af det stadgande

angående tiden, sättet och vilkoren för dylika bristers ersättande, som komma

att meddelas i Riksgälds-kontorcts snart förväntade nya reglemente, hvilket genast

efter dess utfärdande, och således antagligen innan Statskontoret komme i behof af den

ifrågasatta kassaförstärkningen, borde vid Riksgälds-kontorets förvaltning tillämpas,

så har Kong]. Maj:t, med anledning af Kongl. Statskontorets härom i underdånighet

gjorda anmälan, uti sin ofvanberörda till Riksdagen den 22 innevarande månad

aflåtna nådiga Skrifvelse (intagen under Ko 34 uti l:a Samlingen af Bikanget till

Riksdagens protokoll) fästat Riksdagens uppmärksamhet på angelägenheten deraf att

Bill. till Riksd. Prat. 18H8. 4 ''Sand. 1 Afd. 39 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Betänkande N:o 84

— då syftemålet med stadgandet i 23 § af det för Riksgälds-kontoret nu gällande

reglemente otvifvelaktigt vore att försäkra Statskontoret om erforderlig tillgång

för bestridande af å detsamma anvisade utbetalningar, men ordalydelsen af detta

stadgande möjligen skulle kunna gifva anledning till den tolkning, att deruti omförmälda

förskotts-ersättning icke må af Statskontoret utbekomma» förr än efter

slutet af det år, hvarunder bristen uppstått — åt ifrågavarande stadgande gifva en

lydelse, hvarigenom Statskontoret försäkrades att, äfven under löpande året, vid

förhållanden sådana som de, hvilka nu inträffat, få, efter behof, i Riksgälds-kontoret

lyfta ersättning för sig visande brister i statsinkomsterna.

'' Innan Stats-Utskottet, till hvars handläggning denna nådiga Skrifvelse blifvit

remitterad, öfver den deri gjorda framställning meddelar yttrande, får Utskottet i

Riksdagens minne återkalla, att Utskottet, uti sitt under N:o 21 afgifna Memorial,

i sammanhang med frågan om extra statsregleringens öfverflyttande från Riksgälds-kontoret

till Kongl. Statskontoret, hos Riksdagen anmält behofvet deraf, att

sådana föreskrifter blefve meddelade, att Statskontoret, i händelse af behof, må

kunna hos Riksgälds-kontoret erhålla ersättning för den dol af sina uti Riks-staten

beräknade inkomster, som tilläfventyrs icke under årets lopp ingått, för hvilket

ändamål Utskottet, enär de stadganden, som i sådant afseende finnas införda i 23

§ af Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente, icke torde vara tillfyllestgörande,

uti samma Memorial hemställt, att, i stället för berörda §, uti det blifvande reglementet

för Riksgälds-kontoret må införas en så lydande

§• *

“I händelse Statsverkets inkomster icke under året till Kongl. Statskontoret

influtit till det belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten blifvit af

Riksdagen beräknade, bör den brist, som härigenom uppkommer i tillgångarno för

statsutgifternas bestridande, uppå reqvisition, Statskontoret af Riksgälds-kontoret

ersättas, under förbehåll att, så snart genom afslutad rikshufvudbok sig visar, det

sagda inkomster uppgått till det i Riks-staten upptagna belopp, Statskontoret godtgör

Riksgälds-kontoret för hvad det sistnämnda verket sålunda förskottsvis utgifvit,

äfvensom att uppkommande öfverskott å inkomsterna af Statskontoret till Riksgälds-kontoret

aflemnas.11

Enligt Utskottet tillkandakomna protokoll sutdrag har denna hemställan

blifvit af Första Kammaren gillad, hvaremot densamma blifvit af Andra Kammaren

till Utskottet återförvisad.

Enär denna fråga står i omedelbart sammanhang med Kongl. Maj:ts i ofvanberörda

nådiga Skrifvelse gjorda framställning, har Utskottet desto, heldre ansett

sig böra taga densamma under förnyad ompröfning, som de omständigheter, hvilka

legat till grund för Kongl. Maj:ts nådiga framställning, icke kunde vara för Utskottet

kända, då Utskottet den 25 sistlidnc Februari afgaf sitt ofvan intagna förslag.

Yid sådant förhållande, och då ämnet nu otvifvelaktigt fordrar ytterligare

utredning, har Utskottet ansett sig. med anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga

framställning, dels den från Andra Kammaren erhållna återremissen, vara oförhindradt

att en sådan företaga.

Då Utskottet uti Memorialet N:o 24 föreslog, att Statskontoret först efter

årets utgång borde ega rätt att i Riksgälds-kontoret lyfta ett belopp, motsvarande

lyvad som af Statsverkets inkomster icke under året influtit,, utgick Utskottet från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Betänkande. N:o 84.

3

den åsigt, att Statskontorets grundfond, hvilken för närvarande uppgår till 4,983,638

R:dr, borde vara tillräcklig att bestrida den del af utgifterna, som under årets lopp

icke kunde med de influtna inkomsterna bestridas. Utskottet hade nemligen föreställt

sig, att då, hvad beträffar innevarande år, de till Statsverket inflytande stats
-

inkomsterna i Riks-staten för samma år upptagits till . . . Rall- 36,861,270: —

men de från Statskontoret utgående ordinarie utgifterna endast

utgöra................. „ 33,543,000: —

så att ett öfverskott, beräknadt såsom bidrag för

Riksgälds-kontorets utgifter, skulle uppstå af icke

mindre än................R:dr 3,318,270: —

så kunde för. Statskontoret icke uppstå någon brist i och för bestridande af dess egna

utgifter, så framt icke de dit ingående inkomsterna komrne att understiga det beräknade

beloppet med mera än berörda 3,318,270 R:dr. .Au en så stor brist i inkomsterna

för året skulle -uppkomma har Utskottet ansett mindre sannolikt; och då dertill

kommer, att Statsverkets grundfond, såsom ofvan är nämndt, för närvarande uppgår

till närmare 5 millioner R:dr, hvaremot den del af de ordinarie inkomsterna,

som först efter årets slut till Statsverket inflyter, icke torde kunna uppskattas till

fullt 4 millioner R:dr, ansåg sig Utskottet ega grundade skäl för den åsigten, att

Statskontoret icke borde under årets lopp från Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse

för minskningen i sina inkomster, helst det är omöjligt att före årets slut

bestämma, om någon sådan brist verkligen egt rum, enär inkomsterna i Riks-staten

äro beräknade för helt år, men icke för månad eller qvartal. Som emellertid Kongl.

Maj:t, enligt hvad ofvanberörda nådiga Skrifvelse gifver vid handen, finner anledning

befara, att statsinkomsterna under innevarande år komma att så betydligt understiga

deras i Riks-staten beräknade belopp, att för Statskontoret tilläfventyrs möter

svårighet att fullgöra de utbetalningar, som äro på Kontoret anvisade, torde skäl

vara för handen att berättiga Statskontoret att redan under löpande året få i Riksgälds-kontoret

lyfta hvad som för utgifternas bestridande oundgängligen erfordras.

Utskottet anser dock, för sin del, att, om en sådan rättighet beviljas, dervid bör

göras förbehåll, dels att densamma icke må begagnas förr, än behofvet deraf för

hvarje särskildt fall blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, dels att Statskontoret bör, så

snart tillgångarne det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit.

Då i öfrigt 51 § i Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente, hvilken § fortfarande

lärer böra bibehållas, innefattar föreskrifter om Statskontorets skyldighet

att till Riksgälds-kontoret aflemna uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster,

torde icke vara behöfligt att i den §, hvilken skall motsvara 23 §'' i det nu

gällande reglementet, meddela några föreskrifter, som afse öfverskotten å statsinkomsterna,

hvadan Utskottet anser, att hvad derom i 23 § af nu gällande reglemente

förekommer, kan från paragrafen uteslutas.

På grund häraf får Utskottet, under förutsättning att det beslut Första

Kammaren, med anledning af Utskottets i Memorialet N:o 24 i förevarande ämne

gjorda framställning, fattat, af Kammaren frånträdes, och hvarom Utskottet härmed

får göra hemställan, föreslå,

att Riksdagen måtte besluta att, i stället för de föreskrifter, hvilka innefattas

i 23 § af Riksgälds-kontorets nuvarande reglemente, i det nya

reglemente för nämnda Kontor, som vid innevarande riksdag kommer

att utfärdas, måtte införas cn så lydande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Betänkande N:o 84.

§•

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå

till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats,

hör Kong! Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse

för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de

för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande

året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande

af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl.

Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för

dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Ivongl. Maj:t för

sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret.

att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret

sålunda förskjutit.

Stockholm den 25 April 1868.

Arv. Fr: so ii Possf

Rättelse:

Uti Stats-Utskottets Utlåtande R:o 85, sid. 9, rad. 2—5 nedifr.

står:

Reservationer:

I anledning af Utskottets hemställan,

angående anslag till fortsättande af arbetena

å nordvestra stambanan:

af Herr C. F. Wairn: I afseende

å etc.

läs:

Reservationer:

I anledning af Utskottets hemställan,

angående anslag till fortsättande af arbetena

å nordvestra stambanan:

af Grefve Posse, A. F.

af Herr C. F. Wairn: I afseende

å etc.

Stockholm, tryckt hos 0. Wilh. Hagman, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1868:46 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Häfta nådiga Skrifvelse, angående lydelsen af 23 § i Riksgäld s-kontorets vid sednaste riksdag utfärdade Reglemente. a1 i texten