Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition, angående anslå//
1868-04-22 · 15 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1868:85, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition, angående anslå//
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stuts-Ut skottets Utlåtande N:o 85,
i
M:o 85.
Ank. till Eiksd. Kansli d. 21 April 1868, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition, angående
anslå// (ill fortsättande af Statens jernvägsbyggnaderj
dels enskilde -motionärers framställningar angående slaf sanslag,
låneunderstöd eller räntegaranti för ifrågasatta järnvägsanläggningar,
äfvensom omgående anslag till bestridande af
un der sälaningskostnader i afseende å föreslagna jernvägslinier.
(E. A.)
Efter att uti ofvanberörda nådiga Proposition (införd under N:o 12 i lista
Samlingen Af Bihang©! till Riksdagens protokoll) hafva erinrat, att de anslagsbelopp,
som vid do två sednast© riksdagarne hlifvit beviljade, anvisats uteslutande till
fortsättning af nordvestra stambanan samt att, ehuru två andra för landet vigtiga
stambanor, hvilka hvar för sig till eu del redan ä ro utförda, nemligen den östra
och den norra, till följd häraf ännu icke hlifvit fullföljda till för dem afsodda anslutningspunkter
på do redan färdiga liniema, Kongl. Maj it likväl, vid öfvervägande
af de politiska, militära och ekonomiska skäl, hvilka tala för ett-så skvndsamt fullbordande
af den nordvestra stambanan, som later sig förenas med tillbörligt- afseende
å do finan sida förhållandena, ansett, att äfven år 1869 inga medel skäligen
kunna för någondera af de andra båda jerhvägssträcknifagärne afses, har Kongl.
Maj:t yttrat sig hysa den tillförsigt att, om ett någorlunda tillräckligt anslag för
jernvägsarbetena under nämnda år beviljas, nordvestra stambanan icke skall för år
1870 kräfva större tillskott, än att under samma år början må kunna göras med
fortsättande af Statens jemvägar äfven i andra rigtningar.
Beträffande den kostnad, som, efter afräknande af de vid sednasto riksdag
beviljade anslag, återstodo för fullbordande af nordvestra stambanan, utgjorde
densamma 9,270,000 Reta; och med anledning af infordrad upplysning från Styrelsen
öfver Statens jernvägsbyggnader angående lämpligaste fördelningen af detta belopp
X>å olika tider efter särskilda alternativ, hade Styrelsen, meddelat följande beräkningar
öfver hvad som hvarje år erfordrades, nemligen:
Bill. till Eiksd. Prot. 1868. 4 Sand. 1 Afd. 40 Haft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
l:o för fullbordande af hela Union under loppet af år 1870, utan afseende å namn
viss dels fardiqblifbände förr än det öfriga:
under år 1869 ...........Rall'' 6,180,000: —
„ 1870 ............. 3,090,000: —
Summa R:dr 9,270,000
2:o för fullbordande af hela linien år 1871, utan afseende å någon viss dels färdiqblifvande
förr än det öfriga:
under år 1869 ...........Rall’ 3,090,000:
„ 1870 ........... „ 4,635,000: —
„ 1871 ........... * 1,545,000: —
hamn
-
Summa Rall- 9,270,000: —
3:o för hela liniens fullbordande år 1870 och färdigbyggande af linien Chnstine-
Carl stad redan år 1869:
under År 18(59...........R:dr 6,180,000:
..... 1870 ........... „ 3,090,000
hamn
-
Summa R:d# 9,270,000: —
4:o för hela: liniens fullbordande år 1871 och,, färdigbyggande af linien Chnstine-Carlstad
år 1869:
under år 1869 ...........R:dr 4,635,000:
„ „ 1870 „ 3,090,000
„ 1871........... „ 1,545,000
Summa R:dr 9,270,000
hvarjemte, beträffande de under punkterna Kris 1 och 3 gjorda förutsättningar af
hela''banans fullbordande år 1870, Styrelsen upplyst:
att på bandclen mellan Starsäter och Arvika, eller på 4 mil, icke allenast
två tminclar af tillsammans 2,800 fota längd och bankfyllningen öfver sjön Wermelen
af 19,800 kubikstänger, utan äfven många högst betydliga bergsprängningar och
jordfyllningar samt flera, brobyggnader förekomma;
att, då under år 1868 endast det redan beviljade anslaget af 2,000,000
Riksdaler vore att påräkna, största delen af dessa arbeten skulle komma att utföra»
under åren 1869 och 1870 och dertill vara så tidigt fullbordade glinder år
1870, att hanans ballastning och skenläggning äfven under samma år kunde
verkställas;
att så betydliga arbeten, som de ofvannämnda, icke kunde på så kort tid
fullbordas, utan under de mest gynnsamma väderleksförhållanden under åren 1869
och 1870;
samt att, i anseende till jordmånens beskaffenhet, man hade att befara för
trafikerande menliga sättningar å de höga bankarne, ifall trafiken derå skulle börja
straxt efter deras fullbordande och således innan de erhållit nödig fasthet; — på
grund af hvithet allt Styrelsen ansett, att banans fullbordande i sin helhet redan
under år 1870 icke vore med säkerhet att påräkna, med mindre än att ett med
1,00Q.,000 å 1,500,000 Riksdaler ökadt anslag för år 1868 kunde åstadkommas,
hvarigenom äfven arbetena till icke ringa besparing i kostnad skulle kunna ändamålsenlig;)
ro anordnas och de olägenheter undvikas, som från ett forcerad! arbete
äro oskiljaktiga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 85,
8
Yid öfvervägande af de sålunda från Byggnads-styrelsen framställda särskilda
alternativ, och då hela nordvestra stambanans färdigblifvande år 1870 icke
skulle på ett ändamålsenligt sätt kunna åstadkommas, utan att ett ganska betydligt
tillskott för år 1868 blefve tillgängligt, men detta icke kunde under nuvarande
förhållanden ifrågasättas, har Kongl. Maj:t funnit det alternativ, som afser hela
liniens fullbordan år 1871 och färdigbyggande af linien Christinehamn—Carlstad
år 1869, böra läggas till grund för Ivongl. Maj:ts nådiga framställning till Riksdagen
i detta ämne; och med hänvisning, i fråga om anskaffandet af de för ändamålet
erforderliga medel, till livad som i sådant hänseende blifvit föreslaget i sammanhang
med Kongl. Majds nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
har Kongl. Maj:t alltså äskat, att för fortsättning år 1869 af jernvägsarbetena å
nordvestra stambanan mellan Christinehamn och Arvika måtte af Riksdagen beviljas
i rundt tal 4,650,000 Riksdaler.
I sammanhang med den Kongl. Propositionen, hvars hufvudsakliga innehåll,
såvidt densamma angår nordvestra stambanan, Utskottet ofvan uppgifvit, har Utskottet
ansett sig böra till behandling upptaga do inom Kamrarne väckta och till
Utskottet remitterade motioner, som innefatta framställningar rörande jernvägsarbetens
utförande dels på Statens bekostnad och genom dess försorg, dels med
understöd eller garanti af Staten. Dessa framställningar afse:
l:o. Östra stambanan.
Jemte det Kongl. Maj:t rörande denna bana erinrat, att, när densamma till
utförande förekommer, dess hufvudrigtning numera kan anses gifven, har inom
Andra Kammaren blifvit föreslaget:
af Herr A. A . Andersson (uti motion N:o 111), att Riksdagen, för den händelse
något statslån skulle komma att upptagas för jernvagsbyggnader, deraf måtte
anslå en summa 10,609,487 Riksdaler till fullbordande af östra stambanan mellan
Norrköping och Nässjö, samt att Riksdagen, såvida förenämnda yrkande icke skulle
kunna bifallas, villo anslå 500,000 Riksdaler, att skyndsamt utgå, till förberedande
arbeten å ifrågavarande stambana;
af Herr Johan Erickzon (uti motion N:o 84), att, ifall något lån för jerm
vägsbyggnader kommer att upptagas, beköfliga medel måtte upplånas jemväl för
färdigbyggandet af östra stambanan från Norrköping öfver Linköping till Nässjö
jernvägsstation å södra stambanan; samt att, i händelse något lån ej kommer att
upptagas, 500,000 Riksdaler måtte anvisas till företagande af förberedande arbeten
på oftanämnda stambana.
2:o. Norra stambanan.
Beträffande de flera ifrågasatta olika förslag till utläggning af den norra
stambanan i dess fortsättning från Upsala till Gefle—Dala jernväg, har Kongl. Maj:t
uti ofvanberörda nådiga Proposition tillkännagifvit, att Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader,
efter erhållet nådigt uppdrag, låtit anställa undersökningar samt
öfver flera alternativ upprättat kostnadsförslag, hvarjemte Upsala läns landsting uti
särskild! ingifven underdånig skrift uttalat den åsigt, att ifrågavarande bana vid
dess fortsättande från Upsala borde dragas öfver Dalelfven vid Gysinge eller
Söderfors.
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 85.
Derjemte har uti ingifna motioner blifvit yrkadt:
af Herr •/. A. Bovin inom Andra Kammaren (uti motion Nio 263), att för
den händelse vid innevarande riksdag några medel, derom motionären anhölle,
komma att anslås för fortsatta arbeten på den norra stambanan, rigtningen af densamma,
i öfverensstämmelse med Friherre Ericsons förslag, måtte bestämmas från
Cpsala till Sala och vidare till någon punkt på G-efLe—Falu-banan;
af Herr B. Benadivks, likaledes inom Andra Kammaren (uti motion N:o 76),
att denna Riksdag måtte bevilja en summa af 500,000 Riksdaler för fortsättning,
så fort sig göra låter, af norra stambanan från Upsala den kortaste vägen till någon
anslutningspunkt på Grolle—Falu-banan, i enlighet med de af Kong!. Jernvägsstyrelsen
upprättade och till Kong!. Maj:t ingifna förslag; -
af Herr Järn Andersson inom samma Kammare (uti motion N:o 277), att
sträckningen af ifrågakomna jernväg från Sala måtte tagas öfver Avesta i stället
för rakt på Storvik, och att i sammanhang härmed'' nödiga medel må anslås till bestridande
af kostnaderna för denna jernväg;
af Grefve Cronstedt, Fr., inom Första Kammaren (uti motion N:o 58), att
Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 500,000 Riksdaler för påbörjande af en stambana,
utgående från Stockholm—Upsala-banan öfver Almarestäk emot Sevalla,
3:o. Stambana mellan Nässjö ocli Oscarsliamn.
Enligt hvad Kong! Maj:ts nådiga Proposition gifver vid handen har denna
bana, hvilken i anläggningskostnad beräknats till 6,893,297 Riksdaler, och om hvars
utförande på Statens bekostnad liera särskilda framställningar inkommit, nu ånyo
blifvit i underdånighet anmäld ej mindre af dertill utsedde särskilda komiterade,
än af Oscarshamns stad och 52 kommuner i Calmar, Jönköpings och Kronobergs
län; men då, på sätt ofvan är anför dt, de ifrågasatta anslagen för år 1869 tilljernvägsbyggnader
icke ens ansetts medgifva fullföljden af vare sig östra eller norra
stambanan, hafva de gjorda framställningarne af Kong!. Maj:t ansetts icke för närvarande
böra till någon åtgärd föranleda.
I afseende å denna bana har Herr C. J. Svensén, uti en inom Andra Kammaren
väckt motion (Nio 132), deri Herrar Oscar Hedenberg och I). Danielsson instämt,
föreslagit, att Statens stambana från Göteborg öfver Falköping och Jönköping
till Nässjö måtte på Statens bekostnad utsträckas till Oscarshamn, och att
Riksdagen nu må bevilja ett belopp af 500,000 Riksdaler att utgå till förberedande
arbeten å denna bana.
4:o. Stambana mellan Carlskrona, Wexiö och Calmar.
Med erinran, att Kongl. Maj:t uti sin till 1865—1866 års riksdag aflåtna
nådiga Proposition N;o 47 tillkännagifvit, att till stambana mellan Wexiö, Calmar
och Carlskrona fullständiga planer, ritningar och kostnadsförslag äro uppgjorda, och
att “således synes intet hinder möta för vägens påbegynnande11, har Herr G. C.
Witt, uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 213), föreslagit, att Riksdagen
måtte anslå etthundratusen (100,000) Riksdaler att ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, för att, till lindrande af nöden inom Blekinge och närliggande trakter,
gg Våndas för sådana arbeten å stambana mellan Carlskrona, Wexiö och Calmar,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
hvarigenom en större arbetsstyrka kan sysselsättas, utan att någon väsentlig del
af beloppet beliöfver utgå för materialier.
5:o. Jernväg mellan Lidköping ocli Håkantorp.
Åberopande sin vid sistlidne riksdag inom Andra Kammaren väckta motion
(N:o 94) bar Herr Wilh. Nilson, uti en inom samma Kammare nu ånyo väckt
motion (N:o 226), föreslagit, att Riksdagen till anläggande af en bibana mellan
Lidköping och Håkantorp af lika spårvidd, eller fyra fots, som Uddevalla—HerrIjunga-jernvägen
eger, måtte bevilja ett låneunderstöd af 598,800 Riksdaler Riksmynt
på enahanda vilkor, hvarunder sistnämnda bana vunnit Statens understöd.
6:o. Jernväg mellan Mariestad cell Moliolm.
På de skäl, som Herr A. Grenander anfört uti sin under N:o 84 vid sistlidet
års riksdag väckta motion, har bemälde motionär nu (uti motion N:o 227)
förnyat sin anhållan, att Riksdagen måtte bevilja ett låneunderstöd af 452,000 Riksdaler
Riksmynt, att utgå med 226,000 Riksdaler under hvartdera af åren 1869 och
1870 till det bolag, som bildat sig för anläggande af en jernväg mellan Mariestad
och Moholm, och detta på lika vilkor med dem, hvilka vid 1862 och 1863 årens
riksdag bestämdes för låneunderstöd till jernvägsanläggningen mellan Wexiö och
Alfvestad samt flera andra bibanor.
7:o. Utsträckning af Hudiksvalls jernväg.
För ofvanuämnda jernvägs utsträckning från Porssa station till stranden
vid Forssån har blifvit föreslaget, inom Första Kammaren af Herr L. Landgren
(motion N:o 40) och inom Andra Kammaren af Herr P. Staaff (motion Nio 35), att
Riksdagen måtte såsom lån bevilja två tredjedelar af kostnaden med 156,666 Riksdaler
67 öre, att utgå på möjligen fördelaktigaste rånte- och amorteringsvilkor.
8:o. Jernväg mellan Prov! ocli Falun.
I ändamål att berörda jernvägsanläggning må utan direkt statsbidrag tillvägabringas
har Herr Harald Ericsson, uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 183), föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att åt det bolag, som under en
tid af två år kan varda bildadt för anläggande af en jernväg mellan Frövi och Falun,
bevilja en räntegaranti af 6 procent å det verkliga anläggningskapitalet, dock icke
öfverskridande det belopp, som af Kong!. Maj:t, efter i vederbörlig ordning föranstaltad
granskning af anläggningsplanen, kan varda faststäldt.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
Innan Stats-Utskottet inlåter sig i pröfning af de sålunda dels af Kong].
Maj:t, dels af enskilde motionärer gjorda framställningar, anser sig Utskottet böra
erinra, att Kong!. Maj:t uti sin nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof yttrat den åsigt, att utöfver den upplåning, som erfordras för fyllande
af Riksgälds-kontorets behof, upplåning jemväl måsto ega rum för anskaffande af
de medel, hvilka vid innevarande riksdag varda till jernvägsanläggningar beviljade.
Behofvet af en sådan upplåning är ock numera satt utom allt tvifvel. Af do beräkningar
öfver statsregleringen för år 1869 samt den utredning af Riksgälds-kontorets
kassaställning under innevarande och nästkommande år, som Utskottet
skall uti särskilt Memorial framlägga, inhemtas, bland annat, att Kiksgäldskontorets
utgifter under innevarande år antagits komma att öfverstiga dess nu påräkneliga
inkomster med omkring 13,800,000 Riksdaler, hvartill ytterligare bör
läggas hvad Riksgälds-kontoret kan komma att till Statskontoret utgifva i följd
deraf, att sistnämnda Kontors inkomster för åren 1867 och 1868 sannolikt icke
uppgå till det belopp, som för bestridandet af dess utgifter under samma år är i
Riks-staten beräknadt. Beträffande Kiksgälds-kontorets ställning för år 1869, så
har Utskottet i förberörda Memorial ådagalagt, att äfven för sistnämnda år uppkommer
en brist, som, med afräkning af hvad Utskottet kommer att föreslå för
fortsättande af 1869 års arbeten å nordvestra stambanan, uppgår till mer än
4,000,000 Riksdaler. Yid sådant förhållande, och då Statens tillgångar alltså för
närvarande icke medgifva, att jernvägsarbetena fortsättas i någon större omfattning,
samt det följaktligen vore mindre välbetänkt att på flera arbetsföretag fördela det
belopp, som för jernvägsbyggnader vid innevarande riksdag kan varda anvisadt,
får Utskottet hemställa, att Riksdagen, i likhet med hvad Kong!. Maj:t uti ofvanberörda
nådiga Proposition föreslagit, måtte besluta,
att alla de medel, hvilka vid innevarande riksdag för jernvägsbyggnader
beviljas, uteslutande skola användas till fortsättande af arbetena å nordvestra
stambanan.
I händelse af bifall härtill, lärer
något särskild! yttrande öfver de af enskilde motionärer gjorda, här ofvan
upptagna framställningar, rörande jernvägsarbetons utförande, dels på Statens
bekostnad, dels med direkt understöd af statsmedel, icke erfordras.
Hvad särskildt angår den af Herr Harald Ericsson väckta motion om beviljande
af räntegaranti åt det bolag, som inom två år kan varda bildad t för anläggning
af en jernväg mellan Frövi och Palun, så, enär någon plan för ifrågavarande väganläggning
ännu icke blifvit behörigen fastställd och till efterrättelse antagen, hvadan
Utskottet saknar tillförlitlig grund för bedömandet af omfånget utaf den ansvarighet,
Staten sålunda skulle komma att sig åtaga, samt det i alla händelser torde vara
betänkligt att, under nuvarande förhållanden, i hvilken form som helst för ifrågavarande
ändamål ikläda Staten några förbindelser, hemställer Utskottet,
att Herr Ericssons ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.
Bestämmandet af den summa, som till arbeten å nordvestra stambanan år
1869 bör anvisas, är i hufvudsaklig mån beroende af de grundsatser, som komma
att följas för de återstående stambanornas fortsättning under en följd af flera år.
I detta afseende hafva förnämligast tvänne meningar sökt gorå sig gällande. Å
ena sidan har man ansett, att jernvägsanläggningarne borde fortskyndas och särskildt
för sådant ändamål ett större utländskt lån ytterligare upptagas. Å andra
sidan åter förmenar man, att ett något långsammare men stadigt fortskridande vore
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
7
mera förenligt med landets sanna fördel. Utskottet ansluter sig till denna sednare
åsigt. Om det än må kunna sägas att, då eu upplåning i alla händelser, under
närvarande förhållanden, icke kan undvikas för att fylla Statens öfriga behof, det
voro skäl att öka densamma med det belopp, som erfordras för fullbordandet af
den nordvestra stambanan eller åtminstone så, att det af Kongl. ..Maja äskade belopp
må kunna beviljas, så bör dock tagas i betraktande, att Riksgälds-kontoret
till betäckande af ränta och amortering ensamt å do lån, som hittills för bestridande
af utgifterna till jernvägsbyggnader blifvit af Staten upptagna, måste under en lång
följd af år vidkännas en utgift af mera än fyra och en half millioner Riksdaler och
att ett fortsatt anlitande af låneutvägen utöfver det oundgängliga kommer att medföra
ytterligare ansträngningar af landets krafter för att bära den rånte- och amorterings-utgift,
som häraf blir en följd. Under sådant förhållande synes det icke
vara försigtigt, att bedrifva jernvägsarbetcna hastigare, än att den tillökning i nettobehållningen,
som kan väntas af den stigande trafikinkomsten utaf redan fullbordade
jornvägar, till fullo botäcker och öfverstiger annuiteterna för de nya lån, som för
jernvägsanläggningarnc upptagas. Hvad angår beloppet af den upplåning, som nu
skulle kunna ega rum, utan att behöfva för rånte- och amorterings-utgifter öka
beskattningen, så torde böra erinras, att Riksgälds-kontorets för "den närmaste
framtiden till dessa utgifter disponibla tillgångar icke lära medgifva anvisandet af
ränta och amortering å något betydligare lånebelopp utöfver hvad som i allt fall
erfordras till reglering af Riksgälds-kontorets närvarande ställning. Utskottet bär
derföre trott sig höra begränsa 18G9 års anslag till nordvestra stambanan såväl
inom den summa, hvilken betingas af ofvan anförda omständigheter, som äfven med
hänseende till möjligheten att sedermera utan ytterligare utländsk skuldsättning
framgent fortsätta jernvägsbyggnaderna i jemn och stadig, om ock förminskad skala.
I)cn ekonömiska förlust, som i afseende på sjelfva byggnadskostnadon af detta
långsammare tillvägagåcnde möjligen uppkommer, motväges å andra sidan, enligt
Utskottets förmenande, uti icke ringa grad af åtskilliga fördelar. Till dessa kunna
räknas: möjligheten af en önskvärd förenkling i byggnads-administrationen, undvikande
af de olägenheter, som större förändringar i arbetare-personalens antal medföra,
samt säkerhet för den inhemska industrien att kunna beräkna jernvägarnes
årliga behof af nödiga materialier. I alla händelser skulle Statens stambanor på sådant
sätt antagligen kunna blifva färdiga inom en tid af omkring tio år härefter.
Det uppskof af tilläfventyrs fem år, som för stambanornas öppnande i deras helhet
härigenom skulle inträffa, anser Utskottet för Staten utgöra en mindre förlust, än
erläggandet af några och trettio års annuiteter på ett upplånadt byggnad skapital.
Till följd af hvad sålunda blifvit anfördt, anser sig Utskottet nu ej höra för jernvägsarbetenas
fortsättande föreslå ett högre belopp, än som motsvaras af den i
Kongl. Maj:ts Proposition upptagna nettoinkomsten af jernvägstrafiken å Statens
stambanor, och hemställer derföre,
att Riksdagen måtte till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan
för år 1869 till utgående från Statskontoret på extra stat anvisa en summa
af två millioner tvåhundrafemtiotusen Riksdaler.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad tillförene i allmänhet blifvit i
afseende å Statens jernvägsbyggnader bestämdt, har Kongl. Maj:t uti sin först ofvan
anförda Proposition (N:o 12) föreslagit,
8
Stats^ Utskottets Utlåtande N:o 85.
att till Kong!. Maj:t må varda öfverlemnadt att vid jernvägsarbetenas utförande
närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder
beviljadt, skall genomgå, och do ställen, den bör anlöpa; samt
att Kongl. Maj.t må af byggnadsanslaget använda hvad som erfordras till
anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af stambanorna
inom de trakter, der Kongl. Maj:t kan finna skäligt att låta dylika undersökningar
anställa; dock att till detta ändamål icke användas mer än högst 25,000 Riksdaler.
Jemte det Utskottet får upplysa, att dessa bestämmelser varit vid flera
föregående riksdagar meddelade, dock utan begränsning af rättigheten att till undersökningskostnader
af ifrågavarande beskaffenhet använda någon del af byggnadsanslaget,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i förenämnda hänseenden
föreslagit.
I sammanhang härmed får Utskottet anmäla, att Friherre Bildt, G.,
uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 70), föreslagit, att, derest till
följd af derom väckta förslager, Riksdagen finner lämpligt att, vid beviljandet af
det utaf Kongl. Maj:t äskade anslag till jernvägsundersökningar, uttala någon åsigt
eller anhållan om föremålet för dessa undersökningar, dervid företrädesvis måtte
komma i betraktande den af Stockholms Stadsfullmägtiges Berednings-utskott förordade
linie, som, utgående från Thureberg vid Stockholm—Upsala-banan öfver
Almarestäk och Sevallä, går till Norbergs samt vidare öfver Smedjebacken till
Grängesbergs malmfält mot Insjön i Dalarne.
Då motionärens framställning endast afser den händelse, att Riksdagen
finner lämpligt att, vid beviljandet af det utaf Kongl. Maj:t äskade anslag till jernvägsundersökningar,
uttala någon åsigt eller anhållan om föremålet för dessa undersökningar,
men Kongl. Maj:ts dispositionsrätt öfver ifrågavarande anslag icke
torde böra genom uttalandet af en sådan åsigt eller anhållan inskränkas, hemställer
Utskottet,
att Friherre Bildts ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd föranleda.
Slutligen har Utskottet till pröfning förehaft en af Herr Nordenfelt, L.,
likaledes inom Första Kammaren väckt motion (N:o 28), att Riksdagen måtte besluta
att till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett extra anslag af 15,000 Riksdaler med
anhållan, att Kongl. Maj:t behagade dermed låta verkställa en utredning om hvilket
inflytande en jernväg, utgående från jernvägen mellan Örebro och Köping till
sjön Siljan och Falun, dels snart efter dess fullbordande, dels ock i framtiden kan
antagas utöfva på nettoinkomsten af Statens jernvägstrafik och på landets metalltillverkning
och näringsförhållanden i allmänhet, äfvensom om hvilken ränta på
byggnadskostnaden en sådan jernväg kan antagas lemna.
Under hänvisning i öfrigt till de i fråga om Frövi—-Falu-jernväg utgifna
tryckta afhandlingar, motioner och Stats-Utskottets Utlåtanden från föregående
riksdagar, har motionären till stöd för sitt förslag anfört:
att kommuner och enskilde personer utgifvit tillsammans öfver 30,000
Riksdaler för undersökningar och utredningar för ifrågavarande jernväg;
att den utredning, som derigenom blifvit vunnen, oaktadt det fördelaktiga
resultat den visat, icke synes hafva ingifvit förtroende hvarken hos kapitalister,
emedan tillräcklig aktieteckning ej kunnat erhållas i det bolag, för hvilket Kongb
Maj:t
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
y
Maj:t den 21 December 1865 fastställt bolagsreglor, eller bos Statsmagterna, emedan
de hittills icke på något sätt bidragit till befrämjande af nämnda jernvägsföretag;
att en officiel utredning angående ifrågavarande ämne borde, om den utfaller
fördelaktigt, ingifva ett sådant förtroende, hvilket voro af vigt för vinnande
af aktieteckning, synnerligen i England;
att, om en jernväg anlägges i ofvannämnda rigtning, det, enligt de uppgifter
motionären från England erhållit, vore högst sannolikt, såväl att de rikare malmerna
med fördel kunna dit exporteras, som ock att cokes och stenkol med fördel kunna
användas för tillverkning af jern och andra metaller hvarsomhelst utefter jernvägen,
hvarigenom Svenska metalltillverkningen skulle höjas mer, än som på något
annat sätt torde kunna åstadkommas;
att de uppgifter, som blifvit samlade angående detta jernvägsföretag och de
delar af landet det skulle gagna, åtminstone torde ådagalägga, att derstädes finnas
så stora tillgångar af malm, skog och vattenkraft, hvilka nu icke kunna tillgodogöras,
att de väl förtjente Statsmagternas uppmärksamhet, och en utredning om
hvilken afkastning dessa nu döda kapital genom en jernvägs anläggande kunna lemna.
Utskottet har, vid bedömandet af förevarande fråga, icke kunnat förbise att
om Staten genom sin försorg och på sin bekostnad låter verkställa eu utredning
af ifrågavarande beskaffenhet, icke för att låta utföra jernvägsanläggningen för egen
räkning, utan endast i ändamål att åt företaget skaffa ett förtroende, som det måhända
icke lyckats enskilde intressenter att åt detsamma bereda, så måste Staten
derigenom anses hafva åtagit sig ansvarighet för utredningens tillförlitlighet samt i
och med detsamma jemväl hafva iklädt sig ett slags garanti för företagets lyckliga
utgång. Denna är dock beroende af en mängd omständigheter och förhållande^
som det icke är möjligt att på förhand med någon visshet beräkna. Tid sådant
förhållande, och då det icke torde vara lämpligt, att Riksdagen nu anvisar medel
till bekostande af undersökningar, som afse enskilda jernvägsanläggningar, då, såsom
ofvan är visadt, tillgångar saknas att bestrida utgifterna för de redan påbörjade
stambanornas skyndsammare fortsättande, har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att Herr Nordenfelts ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd
föranleda.
Stockholm den 22 April 1868.
Arv. Fr:son Posse.
Reservationer:
1 anledning af Utskottets hemställan, angående anslag till fortsättande af arbetena
å nordvestra stambanan:
af Herr C. F. Wcern: “I afseende å det belopp, som för år 1869 bör anvisas;
till fortsättande af nordvestra stambanan, har jag varit af skiljaktig åsigt emot
Bill. till jRiksd. Prof. 1868. 4 Samt. 1 Afl. 40 Höft: 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
Stats-Utskottets pluralitet, i det att jag nemligen anser, att arbetena å denna bana
böra så ställas, att den sednast år 1871 lian blifva fullbordad; och då dertill fordras
ett anslag för år 1869 af minst 3,090,000 Riksdaler, får jag derför tillstyrka, att
detta belopp måtte beviljas. Mina motiver för detta tillstyrkande framgå ur den
promemoria Öfverste Beijer, på min begäran, haft godheten utarbeta öfver de förluster,
Indika genom fördröjd byggnadstid ådragas Statsverket; och jag upptager
derföre denna, härjemte bilagda, promemoria såsom en del af min reservation.11
af Herr Leijonancker, som, med instämmande i Utskottets motiver, dock ansåg
att anslagssumman kunde och borde höjas till 3,090,000 Riksdaler, för att ej försvåra
möjligheten af att få banan färdig år 1871.
af Herr C. A. Larsson.
I anledning af Utskottets yttrande öfver Herr L. M. Nordenfelts motion om
anslag för utredning af det inflytande, anläggningen af en jernväg från Örebro—Köpingbanan
till Falun kan utöfva på Statens jernvägstrafik in. m.:
af Herr C. F. Wcern: “Emot Stats-Utskottets afstyrkande af Herr L. M.
Nordenfelts motion om undersökning af möjligheten och fördelarne af tillgodogörande
utaf den stora mineralrikedom, landet eger uti det distrikt, som genom
Erövi—Ealu-banan skulle bringas i beröring med rikets öfriga delar, får jag mig
reservera och såsom min reservation upptaga Rilisgälds-afdelningens förslag till
utlåtande i denna del, så lydande:
“Yid denna frågas behandling har Utskottet tagit kännedom om den utredning
angående den föreslagna jernvägen mellan Frövi och Ealun, som finnes intagen
uti Stats-Utskottets vid 1866 års riksdag under N:o 80 afgifna Utlåtande
(sid. 46—53), och på grund af hvilken utredning Utskottet uttalat den åsigt, “att
bland alla de vid nämnda riksdag föreslagna enskilda jernvägsanläggningar ingen
synts Utskottet vara af så stor vigt eller kunna i så hög grad medverka till utvidgandet
af Sveriges jernhandtering samt befrämjandet äfven i öfrigt af landets industriel,
! utveckling och ekonomiska välstånd, som den ifrågavarande jernvägsanläggningen.
“ Då likväl, på sätt motionären uppgifvit, den utredning, som genom
verkställda undersökningar vunnits, oaktadt det fördelaktiga resultat de visat, icke
synes hafva ingifvit tillräckligt förtroende i afseende på uppgifternas tillförlitlighet,
men det onekligen är i hög grad önskligt att erhålla full visshet, om och i hvad
mån en jernvägsanläggning i den föreslagna rigtningen kan vara af den vigt och
medföra det gagn, som dessa undersökningar och utredningar haft för ändamål att
ådagalägga, har Utskottet, enär en sådan visshet icke torde kunna vinnas med
mindre, än att officiela undersökningar, på sätt motionären föreslagit, ega rum,
ansett sig böra hemställa,
att Riksdagen måtte till Kong! Maj:t disposition anvisa ett extra anslag
af femtontusen Riksdaler att från Riksgälds-liontoret utgå, på det Kongl.
Maj: t må komma i tillfälle låta verkställa utredning om det inflytande
en jernväg, utgående från jernvägen mellan Örebro och Köping till sjön
Siljan och Falun, dels inom någon kortare tid efter dess fullbordande,
dels ock i framtiden kan antagas utöfva på nettoinkomsten af Statens
jernvägstrafik och på landets metalltillverkning och näringsförhållanden i
allmänhet, äfvensom om hvilken ränta på byggnadskostnaden eu sådan
jernväg kan antagas lemna. “
Häruti hafva instämt: -Herrar Leijonancker och C. A. Larsson.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
11
Promemoria
rörande fullbordandet af den återstående delen af Nordvestra stambanan
emellan Christineliamn och Arvika.
Den ännu återstående delen af ifrågavarande stambana utgör en längd af
10 mil 13,721 fot och erfordrar en kostnad utöfver redan dertill beviljade statsanslag
af 9,270,000 Riksdaler. Å denna linie förekomma, isynnerhet på de närmast
Arvika belägna 1 milen af dess längd, högst betydliga jordfyllningar och
bergsprängningar. Förutom banken i sjön Wcrmelen, som ensamt erfordrar ett
fyllningsarbete af omkring 90,000 kubikfamnar, och två tunnelar, hvaraf en af 1,850
och en af 900 fots längd, förekomma derjemte flera större bankfyllningar af från
10,000 ända till 20,000 kubikfamnars innehåll samt åtskilliga bergsprängningar af 1,000
ända till 4,500 kubikfamnar. Med hänsyn till dessa stora arbeten i förening med
den svårarbetade, af så kallad gäslera bestående jordmånen, som hela denna jernvägslinie
med få undantag öfvergår, samt do mycket knappa tillgångarne på tjenligt ballastgrus
i jernvägsliniens närhet, erfordrar oftanämnda stambana för fullbordan i sin
helhet en arbetstid, sträckande sig öfver tre somrar.
Den kortaste tiden, på hvilken nordvestra stambanan kan fullbordas, är
således inom 1870 års utgång, förutsatt att de för arbetets ändamålsenligaste bedrifvande
erforderliga medel vore att på derför lämpliga tider tillgå.
Då nu frågan om anslags beviljande för arbetenas fortsättning å denna bana
snart förekommer till afgörande vid riksdagen, och meningarne tyckas vara delade
om det under nuvarande förhållanden för landet nyttigaste och ändamålsenligaste
sätt att bedrifva ifrågavarande arbeten med afseende å tiden för deras fullbordan,,
har jag ansett mig böra. lemna de upplysningar, som kunna bidraga till bedömande
af denna vigtiga fråga och för detta ändamål låtit uppgöra bifogade tabell,
som utvisar såväl de erforderliga årliga anslagen, som de årliga styrelse- och förvaltningskostnaderna,
äfvensom årliga räntorna för de på byggnaderna använda
anslagen från år 1867, då denna stambanedel påbörjades, till dess fullbordan, under
följande förutsättningar med afseende å tiden, inom hvilken denna sednare kan ske:
l:o) Att stambanan fullbordas redan under år 1870.
2:o) Att stambanan, på sätt Kong!. Maj:t i sin till denna Riksdag allåtna
nådiga Proposition (N:o 12) föreslagit, fullbordas år 1871, och
3:o) Att arbetena endast bedrifvas med ett årligt anslag motsvarande den
öfverblifna behållningen af trafikinkomsten å Statens öfriga stambanor, i hvilket
fall stambanan icke kan fullbordas förr än vid 1872 års utgång.
I denna jemförelsetabell är för alla alternativen ej någon kostnad för år
1867 påförd för Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, emedan byggnadsanslaget
detta år var obetydligt och byggnaden af andra stambanor äfven då pågick,
men deremot är hela nämnda kostnad påförd denna stambana under de återstående
åren.
AfLöningen för arbetsbefälet och öfrige tjensteman samt förvaltningen på
sjelfva arbetslinien är beräknad i procent af årliga anslaget, dels med afseende å
det förhållande, som deri egt rum vid de redan utförda stambanorna, och dels med
hänsyn till det sätt, hvarpå arbetet måste inrättas för att under den för hvarje
alternativ beräknade tid kunna medhinnas. Beträffande de i sjette kolumnerna
upptagna räntor har jag, utgående från den åsigten att för kostnadernas rätta
bedömande för ett allmänt företag, sådant som denna stambana, som utföres
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
med upplånade medel, räntorna på de under byggnadstiden använda medel äfven
böra tagas i beräkning ända till dess företaget blifvit fullbordadt, efter hvilken
tid det måste anses antingen lemna en direkt behållen inkomst eller vinst motsvarande
räntan å alla do derpå nedlagda kostnader, eller också tillskynda landet
indirekta fördelar, motsvarande dessa räntor, påfört för hvarje år C procent ränta
af de föregående årens använda anslag. Men då icke någon ränta är tillagd de
för ett arbetsår successivt använda model, har såsom ersättning härför och för
mera enkelhet i beräkningen ränta blifvit för alla tre alternativen tillagd äfven föråret
efter stambanans fullbordan; och om denna ränteberäkning än icke skulle
vara fullkomligt exakt, inverkar den icke felaktigt på jemförelsen mellan de särskilda
alternativen.
Granskar man de resultat, som beräkningarne för de särskilda alternativen
å bifogade jemförelsetabell angifva, finner man att, om nordvestra stambanan
enligt första alternativet fullbordas år 1870, styrelse och alla öfriga förvaltningskostnader
tillsammans med räntorna för alla de derpå använda kostnader skulle
komma att uppgå till ett belopp af 1,926,900 Riksdaler, och om stambanan enligt
det andra alternativet fullbordas under år 1871, skulle samma kostnader komma
ätt uppgå till 2,481,500 Riksdaler; samt om banan enligt tredje alternativet fullbordas
år 1872 uppgå dessa kostnader till 2,864,290 Riksdaler.
En skilnad i dessa kostnader af 554,600 Riksdaler förefinnes således mellan
det första och andra alternativet, det första till fördel, och en skilnad af icke mindre
än 937,390 Riksdaler emellan det första och tredje alternativet, det första till fördel,
samt en skilnad af 382,790 Riksdaler emellan det andra och det tredje alternativet,
det andra till fördel.
Men äfven om man vid jemförelsen emllan dessa tre alternativ skulle helt
och hållet åsidosätta do i sjette kolumnen upptagna ränteberäkningarne och endast
fästa sig Arid de i tredje och fjerde kolumnerna å bifogade tabell upptagna kostnader,
så finner man deraf, att dessa kostnader sammanräknade uppgå för första
alternativet till 460,700 Riksdaler, för det andra alternativet till 551,900 Riksdaler,
samt för det tredje till 711,490 Riksdaler, och att således eu besparing eller skilnad
äf 91,200 Riksdaler uppkommer emellan det första och andra alternativet, samt af
250,790 Riksdaler emellan det första och tredje, det första alternativet till fördel,
och att en skilnad i dessa kostnader af 159,590 Riksdaler uppkommer emellan
det andra och tredje alternativet, det andra till fördel.
Det framgår tydligen och klart häraf att, antingen man fäster afseende på
under byggnadstiden upplupna räntor å anläggningskostnaderna eller icke, så är
det ändamålsenligast och mest ekonomiskt att så skyndsamt som möjligt fullborda
nordvestra stambanan, äfvensom att detta förfaringssätt är det bästa och
mest praktiska medlet att till det minsta möjliga reducera styrelse- och förvaltningskostnaderna;
ty äfven om sjelfva styrelsekostnaderna för Statens jernvägsbyggnader,
på sätt Styrelsen i siu till Kongl. Civil-departementet afgifna och i
Kong! Maj:ts ofvan omförmälda nådiga Proposition åberopade skrifvelse föreslagit,
reduceras till 35,000 Riksdaler årligen, så uppgår den besparing, som derigenom
skulle kunna vinnas för alla åren 1869.—1872, till endast 60,000 Riksdaler, och då
den i fjerde kolumnen i jemförelsetabellen upptagna kostnaden för förvaltningen på
arbetslinien icke kan minskas, så blifver i alla fall skilnaden emellan första och
tredje alternativet 190,790 Riksdaler.
Då man sökt framhålla att styrelse- eller administrationskostnaderna för
Statens jeynyägsbyggnader varit höga i jemförelse med desamma å de under de
sednare åren utfärda enskilda jernbanorna, anser jag mig i detta hänseende böra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
13
upplysa, att, enligt livad Styrelsen i sin till Kong!. Civil-departementet den 23
sistlidne December afgifna skrifvelse visat, kostnaderna för sjelfva Styrelsen öfver
Statens jernvägsbyggnadcr under åren 1863—1866 uppgått por medium till 0,77 procent
af de under åren lyftade statsanslagen. Läggas ''härtill kostnaderna för aflöningen»
för ingeniörcr och öfrige tjensteman samt för förvaltningen å arbetslinierna, Indika
efter gjorda beräkningar under samma tid per medium uppgått till 3,2 procent af
medeltalet af årligen använda statsanslag, så uppgå samtliga styrelse- och förvaltningskostnaderna
till 3,97 procent af anslagen.
Skulle nordvestra stambanan fullbordas år 1870 enligt det första alternativet,
komma merberörda kostnader att uppgå till endast 3,91 procent af hela anslaget
11,770,000 Riksdaler.
Enligt mig meddelade tillförlitliga uppgifter, hafva motsvarande kostnader
å Landskrona-banan, för hvilken vid 1865 års slut utbetalts 1,501,950 Riksdaler
80 öre, vid samma tid uppgått till 66,123 Riksdaler 41 öre, eller således till 4,4»
procent. Skulle för de öfriga bibanorna lika tillförlitliga uppgifter rörande ifrågavarande
kostnader meddelas, skall det sannolikt befinnas, att dessa kostnader uppgått
till ej ringare procent af anläggningskostnaderna.
Då man härjemte tager i öfvervägande, att Statens jern vägsbyggnader omfattat
sex särskilda från hvarandra skiljda stambanor, att Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader
under tiden haft att ombesörja så väl ganska omfattande undersökningar
som flera andra uppdrag, kvilka icke ifrågakomme vid enskilda smärre
jern vägsanläggningar, samt att eu strängare kontroll och ett mera noggrann! och»
detaljoradt redovisningssätt måste vid Statens banor iakttagas, än som vid enskilda,
jernvägsbyggnadcr är bedröfligt, så torde man finna, att detta omdöme rörande förvaltningskostnaderna
vid Statens jernvägsbyggnader icke grundar sig på en rigtig
jemförelse mellan de olika förhållanden, som vid dessa särskilda jern vägsanläggningar
ega ruin.
Men utom dessa ekonomiska skäl, som tala för ett skyndsamt fullbordande
af ifrågavarande stambana, finnas andra ganska afsevärda och på sjelfva arbetskostnaderna
inverkande förhållanden, som vid denna frågas bedömande enligt min
åsigt icke böra lomnas utan afseende. Allt sedan Statens jernvägsbyggnader år
1855 påbörjades har ej någon för sjelfva jernvägsarbetena så gynnsam konjunktur
som den nuvarande egt rum, då tillgången på arbetare, i besittning af genom flerårig
vana högt uppdrifven arbetsskicklighet, varit så stor som under den närvarande,
eller då prisen på för byggnaderna erforderliga materialier af alla slag varit
så billiga som nu; och då dertill kommer, att Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader
nu är i tillfälle att disponera öfver en befälspersonal med mångårig
erfarenhet och bepröfvad skicklighet, samt dessutom har till sitt förfogande ganska
betydliga förråd af inventarier från de redan fullbordade stambanorna, hvilka icke
utan kännbar förlust skulle kunna genom försäljning realiseras och hvilka, om de
obegagnade få qvarligga, icke allenast årligen försämras, utan äfven medföra icke
ringa förvaringskostnader, så synes det som om man borde draga fördel af denna
konjunktur, som, ehuru för landet i allmänhet mindre gynnsam, är för jernvägsarbetena
fördelaktig, och hvilken sannolikt blifver af kort varaktighet, men, rätt begagnad,
kan medföra icke obetydliga besparingar i de beräknade anläggningskostnaderna.
Yid förutnämnda jemförelse af fördelarne emellan ett skyndsammare eller
mera långsamt tillväga gående med nordvestra stambanans fullbordande har afseende
icke blifvit fästadt vid de stora och allmänna fördelar, som desto förr tillskyndas
landet, ju tidigare denna stambana fullbordas. För bedömande häraf måste
man taga i betraktande, att den nordvestra stambanan, hvarpå redan icke obetydliga
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
kostnader blifvit nedlagda ej utgör någon isolerad jernbana, utan en förbindelse
emellan de öster om dess nuvarande ena ändpunkt, Christinekamn, redan för trafik
öppnade jernvägar med de vester om dess andra ändpunkt, Arvika, utgående och
inåt Norge sig sträckande jernbanor. De förra utgöras af stambanor och dermed omedelbart
förenade bibanor, för närvarande en sammanräknad längd af icke mindre än
135 mil, och de sednare en sammanräknad längd af 36,83 (Svenska mil, hvaraf 33,03
mil inom Norge. Den sammanräknade längden af jernbanor, som genom den återstående
delen af nordvestra stambanans fullbordande skulle komma i omedelbar
förbindelse med hvarandra, kommer således att utgöra 182,16 Svenska mil.
Att på förhand uppställa tillförlitliga beräkningar öfver den inverkan, som
eu sådan förbindelse skulle komma att utöfva på trafikinkomsterna å våra öfriga
stambanor, är icke möjligt, men den erfarenhet, som vunnits vid våra redan trafikerade
stambanor, tror jag lemnar den säkraste ledningen för bedömande häraf.
Så utvisar Kongl. Trafikstyrelsens underdåniga berättelser, t. ex. att år 1863,
eller året efter det då den vestra stambanan i sin helhet fullbordades, stego trafikinkomsterna
på alla Statens då trafikerade stambanor med mer än 5,000 Riksdaler
per banmil, och under år 1865, eller året efter det då södra stambanan fullbordades
och sattes i förbindelse med den vestra stambanan, med ytterligare mer än
7,000 Riksdaler per banmil, och att inkomsterna sistnämnda år, per banmil räknadt,
stigit sedan år 1858 med mer än femtio procent, under det utgifterna för en
lika banlängds underhåll och trafikerande föga varierat utan varit något mindre
år 1865 än under år 1858. Detta högst fördelaktiga resultat var icke en följd af
lokaltrafiken från do mellanliggande bandolarne, som blefvo fullbordade, ty denna
var jemförelsevis ganska ringa, utan af stambanornas derigenom blifna större utsträckning
och förbindelse med hvarandra.
Om man derföre å ena sidan än icke är berättigad att antaga, att ett lika
fördelaktigt förhållande i trafikinkomsternas tillväxt skall uppstå genom nordvestra
stambanans fullbordan, så kan man å andra sidan svårligen förneka, att icke den
lättnad i kommunikationen, som derigenom beredes emellan tvänne med hvarandra
förenade länder med så skiljaktiga näringsfång och hvars hufvudstäder och folkrikaste
trakter äfven ingå i den vidt utgrenade jernvägsförbindelsen, måste framkalla
en trafik å de öfriga delarne af våra stambanor, som på inkomsterna måste
komma att utöfva ett stort inflytande, äfven om man icke vill tillerkänna sjelfva
lokaltrafiken emellan de båda nuvarande ändpunkterna någon särdeles stor betydelse.
Det kan derföre icke vara för vårt land likgiltigt, om ett sådant resultat
framkallas ett par år förr eller sednare, och detta tidigare framkallande af en
gifven fördel kan i och för sig väl vara värdi en ganska stor uppoffring, men
måste hafva så mycket större skäl för sig, då, såsom ofvanföre är visadt, oftanämnda
stambanas fullbordan år 1870 kan ske för mindre kostnad, än om den
fördröjes till år 1872.
Slutligen anser jag mig böra nämna, att det i bifogade jemförelsetabell upptagna
första alternativet icke i annat afseende skiljer sig från det i Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition under N:o 3 upptagna, än att, på det stambanan med visshet
skall kunna påräknas färdig år 1870, ett anslag redan för innevarande år af 1,000,000
Riksdaler är deri upptaget, utöfver hvad som redan för detta år är beviljadt, samt
att denna summa icke är för arbetenas bedrifvande nödvändig förrän efter nästkommande
Juni månads utgång.
Stockholm den 7 April 1868.
Carl G. Beijer.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.
15
N:o 1. Hela Stambanans fullbordande 1870.
År.
Årligt
statsanslag.
Aflönings-
m. fl.
och förvaltnings- kostnader:
Fjerde kolumnens ^
af den andra.
Ränta å 6 ^
å föregående
årens stats- anslag.
Summa af
tredje, fjerde
och sjette
kolumnerna.
för Styrelsen
öfver Statens
Jernvägs- byggnader.
på arbets-
Iinier.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
1867
500,000
25,000
K 0/
ok nnn
° 70
1868
3,000,000
—
50,000
—
90,000
—
3 %
30,000
—
170,000
_
1869
5,180,000
—
50,000
—
103,000
—
2 %
210,000
—
363,000
_
1870
3,090,000
—
50,000
—
92,700
—
3 %
520,000
—
662,700
_
706,200
—
706,200
—
lS:a
11,770,000
—
150,000
—
310,700
—
1,466,200
—
1,926,900
—
N:o
9
2. Hela Stambanans fullbordande 1871.
1867
500,000
25,000
nnn
° 70
zo,uuu
1868
2,000,000
—
50,000
—
80,000
—
4 %
30,000
—
160,000
_
1869
4,650,000
—
50,000
—
93,000
—
2%
150,000
-''
293,000
_
1870
3,090,000
—
50,000
—
92,700
—
3 %
429,000
_
571,700
_
1871
1,530,000
—
50,000
—
61,200
—
4 %
614,400
—
725,600
_
706,200
—
706,200
—
i3:a
11,770,000
—
200,000
—
351,900
—
1,929,600
—
2,481,500
—
N:o
3. Hela Stambanans fullbordande 1872.
1867
500,000
25,000
ok nnn
° JO
1868
2,000,000
—
50,000
—
80,000
—
4 %
30,000
—
160,000
_
1869
2,250,000
—
50,000
—
90,000
—
4 %
150,000
—
290,000
_
1870
2,250,000
—
50,000
—
90,000
—
285,000
—
425,000
__
1871
2,360,000
—
50,000
—
87,320
—
3,7 %
420,000
--
557,320
_
1872
2,410,000
—
50,000
—
89,170
—
3,7 %
561,600
—
700,770
—
706,200
—
706,200
—
S:a
11,770,000
—
£50,000
—
461,490
—
—
2,152,800
—
2,864,290
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.