Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition, angående anslå//

1868-04-22 · 15 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:85, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition, angående anslå//

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stuts-Ut skottets Utlåtande N:o 85,

i

M:o 85.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 21 April 1868, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Majds nådiga Proposition, angående

anslå// (ill fortsättande af Statens jernvägsbyggnaderj

dels enskilde -motionärers framställningar angående slaf sanslag,

låneunderstöd eller räntegaranti för ifrågasatta järnvägsanläggningar,

äfvensom omgående anslag till bestridande af

un der sälaningskostnader i afseende å föreslagna jernvägslinier.

(E. A.)

Efter att uti ofvanberörda nådiga Proposition (införd under N:o 12 i lista

Samlingen Af Bihang©! till Riksdagens protokoll) hafva erinrat, att de anslagsbelopp,

som vid do två sednast© riksdagarne hlifvit beviljade, anvisats uteslutande till

fortsättning af nordvestra stambanan samt att, ehuru två andra för landet vigtiga

stambanor, hvilka hvar för sig till eu del redan ä ro utförda, nemligen den östra

och den norra, till följd häraf ännu icke hlifvit fullföljda till för dem afsodda anslutningspunkter

på do redan färdiga liniema, Kongl. Maj it likväl, vid öfvervägande

af de politiska, militära och ekonomiska skäl, hvilka tala för ett-så skvndsamt fullbordande

af den nordvestra stambanan, som later sig förenas med tillbörligt- afseende

å do finan sida förhållandena, ansett, att äfven år 1869 inga medel skäligen

kunna för någondera af de andra båda jerhvägssträcknifagärne afses, har Kongl.

Maj:t yttrat sig hysa den tillförsigt att, om ett någorlunda tillräckligt anslag för

jernvägsarbetena under nämnda år beviljas, nordvestra stambanan icke skall för år

1870 kräfva större tillskott, än att under samma år början må kunna göras med

fortsättande af Statens jemvägar äfven i andra rigtningar.

Beträffande den kostnad, som, efter afräknande af de vid sednasto riksdag

beviljade anslag, återstodo för fullbordande af nordvestra stambanan, utgjorde

densamma 9,270,000 Reta; och med anledning af infordrad upplysning från Styrelsen

öfver Statens jernvägsbyggnader angående lämpligaste fördelningen af detta belopp

X>å olika tider efter särskilda alternativ, hade Styrelsen, meddelat följande beräkningar

öfver hvad som hvarje år erfordrades, nemligen:

Bill. till Eiksd. Prot. 1868. 4 Sand. 1 Afd. 40 Haft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

l:o för fullbordande af hela Union under loppet af år 1870, utan afseende å namn

viss dels fardiqblifbände förr än det öfriga:

under år 1869 ...........Rall'' 6,180,000: —

„ 1870 ............. 3,090,000: —

Summa R:dr 9,270,000

2:o för fullbordande af hela linien år 1871, utan afseende å någon viss dels färdiqblifvande

förr än det öfriga:

under år 1869 ...........Rall’ 3,090,000:

„ 1870 ........... „ 4,635,000: —

„ 1871 ........... * 1,545,000: —

hamn
-

Summa Rall- 9,270,000: —

3:o för hela liniens fullbordande år 1870 och färdigbyggande af linien Chnstine-

Carl stad redan år 1869:

under År 18(59...........R:dr 6,180,000:

..... 1870 ........... „ 3,090,000

hamn
-

Summa R:d# 9,270,000: —

4:o för hela: liniens fullbordande år 1871 och,, färdigbyggande af linien Chnstine-Carlstad

år 1869:

under år 1869 ...........R:dr 4,635,000:

„ „ 1870 „ 3,090,000

„ 1871........... „ 1,545,000

Summa R:dr 9,270,000

hvarjemte, beträffande de under punkterna Kris 1 och 3 gjorda förutsättningar af

hela''banans fullbordande år 1870, Styrelsen upplyst:

att på bandclen mellan Starsäter och Arvika, eller på 4 mil, icke allenast

två tminclar af tillsammans 2,800 fota längd och bankfyllningen öfver sjön Wermelen

af 19,800 kubikstänger, utan äfven många högst betydliga bergsprängningar och

jordfyllningar samt flera, brobyggnader förekomma;

att, då under år 1868 endast det redan beviljade anslaget af 2,000,000

Riksdaler vore att påräkna, största delen af dessa arbeten skulle komma att utföra»

under åren 1869 och 1870 och dertill vara så tidigt fullbordade glinder år

1870, att hanans ballastning och skenläggning äfven under samma år kunde

verkställas;

att så betydliga arbeten, som de ofvannämnda, icke kunde på så kort tid

fullbordas, utan under de mest gynnsamma väderleksförhållanden under åren 1869

och 1870;

samt att, i anseende till jordmånens beskaffenhet, man hade att befara för

trafikerande menliga sättningar å de höga bankarne, ifall trafiken derå skulle börja

straxt efter deras fullbordande och således innan de erhållit nödig fasthet; — på

grund af hvithet allt Styrelsen ansett, att banans fullbordande i sin helhet redan

under år 1870 icke vore med säkerhet att påräkna, med mindre än att ett med

1,00Q.,000 å 1,500,000 Riksdaler ökadt anslag för år 1868 kunde åstadkommas,

hvarigenom äfven arbetena till icke ringa besparing i kostnad skulle kunna ändamålsenlig;)

ro anordnas och de olägenheter undvikas, som från ett forcerad! arbete

äro oskiljaktiga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande Nio 85,

8

Yid öfvervägande af de sålunda från Byggnads-styrelsen framställda särskilda

alternativ, och då hela nordvestra stambanans färdigblifvande år 1870 icke

skulle på ett ändamålsenligt sätt kunna åstadkommas, utan att ett ganska betydligt

tillskott för år 1868 blefve tillgängligt, men detta icke kunde under nuvarande

förhållanden ifrågasättas, har Kongl. Maj:t funnit det alternativ, som afser hela

liniens fullbordan år 1871 och färdigbyggande af linien Christinehamn—Carlstad

år 1869, böra läggas till grund för Ivongl. Maj:ts nådiga framställning till Riksdagen

i detta ämne; och med hänvisning, i fråga om anskaffandet af de för ändamålet

erforderliga medel, till livad som i sådant hänseende blifvit föreslaget i sammanhang

med Kongl. Majds nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,

har Kongl. Maj:t alltså äskat, att för fortsättning år 1869 af jernvägsarbetena å

nordvestra stambanan mellan Christinehamn och Arvika måtte af Riksdagen beviljas

i rundt tal 4,650,000 Riksdaler.

I sammanhang med den Kongl. Propositionen, hvars hufvudsakliga innehåll,

såvidt densamma angår nordvestra stambanan, Utskottet ofvan uppgifvit, har Utskottet

ansett sig böra till behandling upptaga do inom Kamrarne väckta och till

Utskottet remitterade motioner, som innefatta framställningar rörande jernvägsarbetens

utförande dels på Statens bekostnad och genom dess försorg, dels med

understöd eller garanti af Staten. Dessa framställningar afse:

l:o. Östra stambanan.

Jemte det Kongl. Maj:t rörande denna bana erinrat, att, när densamma till

utförande förekommer, dess hufvudrigtning numera kan anses gifven, har inom

Andra Kammaren blifvit föreslaget:

af Herr A. A . Andersson (uti motion N:o 111), att Riksdagen, för den händelse

något statslån skulle komma att upptagas för jernvagsbyggnader, deraf måtte

anslå en summa 10,609,487 Riksdaler till fullbordande af östra stambanan mellan

Norrköping och Nässjö, samt att Riksdagen, såvida förenämnda yrkande icke skulle

kunna bifallas, villo anslå 500,000 Riksdaler, att skyndsamt utgå, till förberedande

arbeten å ifrågavarande stambana;

af Herr Johan Erickzon (uti motion N:o 84), att, ifall något lån för jerm

vägsbyggnader kommer att upptagas, beköfliga medel måtte upplånas jemväl för

färdigbyggandet af östra stambanan från Norrköping öfver Linköping till Nässjö

jernvägsstation å södra stambanan; samt att, i händelse något lån ej kommer att

upptagas, 500,000 Riksdaler måtte anvisas till företagande af förberedande arbeten

på oftanämnda stambana.

2:o. Norra stambanan.

Beträffande de flera ifrågasatta olika förslag till utläggning af den norra

stambanan i dess fortsättning från Upsala till Gefle—Dala jernväg, har Kongl. Maj:t

uti ofvanberörda nådiga Proposition tillkännagifvit, att Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader,

efter erhållet nådigt uppdrag, låtit anställa undersökningar samt

öfver flera alternativ upprättat kostnadsförslag, hvarjemte Upsala läns landsting uti

särskild! ingifven underdånig skrift uttalat den åsigt, att ifrågavarande bana vid

dess fortsättande från Upsala borde dragas öfver Dalelfven vid Gysinge eller

Söderfors.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 85.

Derjemte har uti ingifna motioner blifvit yrkadt:

af Herr •/. A. Bovin inom Andra Kammaren (uti motion Nio 263), att för

den händelse vid innevarande riksdag några medel, derom motionären anhölle,

komma att anslås för fortsatta arbeten på den norra stambanan, rigtningen af densamma,

i öfverensstämmelse med Friherre Ericsons förslag, måtte bestämmas från

Cpsala till Sala och vidare till någon punkt på G-efLe—Falu-banan;

af Herr B. Benadivks, likaledes inom Andra Kammaren (uti motion N:o 76),

att denna Riksdag måtte bevilja en summa af 500,000 Riksdaler för fortsättning,

så fort sig göra låter, af norra stambanan från Upsala den kortaste vägen till någon

anslutningspunkt på Grolle—Falu-banan, i enlighet med de af Kong!. Jernvägsstyrelsen

upprättade och till Kong!. Maj:t ingifna förslag; -

af Herr Järn Andersson inom samma Kammare (uti motion N:o 277), att

sträckningen af ifrågakomna jernväg från Sala måtte tagas öfver Avesta i stället

för rakt på Storvik, och att i sammanhang härmed'' nödiga medel må anslås till bestridande

af kostnaderna för denna jernväg;

af Grefve Cronstedt, Fr., inom Första Kammaren (uti motion N:o 58), att

Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 500,000 Riksdaler för påbörjande af en stambana,

utgående från Stockholm—Upsala-banan öfver Almarestäk emot Sevalla,

3:o. Stambana mellan Nässjö ocli Oscarsliamn.

Enligt hvad Kong! Maj:ts nådiga Proposition gifver vid handen har denna

bana, hvilken i anläggningskostnad beräknats till 6,893,297 Riksdaler, och om hvars

utförande på Statens bekostnad liera särskilda framställningar inkommit, nu ånyo

blifvit i underdånighet anmäld ej mindre af dertill utsedde särskilda komiterade,

än af Oscarshamns stad och 52 kommuner i Calmar, Jönköpings och Kronobergs

län; men då, på sätt ofvan är anför dt, de ifrågasatta anslagen för år 1869 tilljernvägsbyggnader

icke ens ansetts medgifva fullföljden af vare sig östra eller norra

stambanan, hafva de gjorda framställningarne af Kong!. Maj:t ansetts icke för närvarande

böra till någon åtgärd föranleda.

I afseende å denna bana har Herr C. J. Svensén, uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (Nio 132), deri Herrar Oscar Hedenberg och I). Danielsson instämt,

föreslagit, att Statens stambana från Göteborg öfver Falköping och Jönköping

till Nässjö måtte på Statens bekostnad utsträckas till Oscarshamn, och att

Riksdagen nu må bevilja ett belopp af 500,000 Riksdaler att utgå till förberedande

arbeten å denna bana.

4:o. Stambana mellan Carlskrona, Wexiö och Calmar.

Med erinran, att Kongl. Maj:t uti sin till 1865—1866 års riksdag aflåtna

nådiga Proposition N;o 47 tillkännagifvit, att till stambana mellan Wexiö, Calmar

och Carlskrona fullständiga planer, ritningar och kostnadsförslag äro uppgjorda, och

att “således synes intet hinder möta för vägens påbegynnande11, har Herr G. C.

Witt, uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 213), föreslagit, att Riksdagen

måtte anslå etthundratusen (100,000) Riksdaler att ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, för att, till lindrande af nöden inom Blekinge och närliggande trakter,

gg Våndas för sådana arbeten å stambana mellan Carlskrona, Wexiö och Calmar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

hvarigenom en större arbetsstyrka kan sysselsättas, utan att någon väsentlig del

af beloppet beliöfver utgå för materialier.

5:o. Jernväg mellan Lidköping ocli Håkantorp.

Åberopande sin vid sistlidne riksdag inom Andra Kammaren väckta motion

(N:o 94) bar Herr Wilh. Nilson, uti en inom samma Kammare nu ånyo väckt

motion (N:o 226), föreslagit, att Riksdagen till anläggande af en bibana mellan

Lidköping och Håkantorp af lika spårvidd, eller fyra fots, som Uddevalla—HerrIjunga-jernvägen

eger, måtte bevilja ett låneunderstöd af 598,800 Riksdaler Riksmynt

på enahanda vilkor, hvarunder sistnämnda bana vunnit Statens understöd.

6:o. Jernväg mellan Mariestad cell Moliolm.

På de skäl, som Herr A. Grenander anfört uti sin under N:o 84 vid sistlidet

års riksdag väckta motion, har bemälde motionär nu (uti motion N:o 227)

förnyat sin anhållan, att Riksdagen måtte bevilja ett låneunderstöd af 452,000 Riksdaler

Riksmynt, att utgå med 226,000 Riksdaler under hvartdera af åren 1869 och

1870 till det bolag, som bildat sig för anläggande af en jernväg mellan Mariestad

och Moholm, och detta på lika vilkor med dem, hvilka vid 1862 och 1863 årens

riksdag bestämdes för låneunderstöd till jernvägsanläggningen mellan Wexiö och

Alfvestad samt flera andra bibanor.

7:o. Utsträckning af Hudiksvalls jernväg.

För ofvanuämnda jernvägs utsträckning från Porssa station till stranden

vid Forssån har blifvit föreslaget, inom Första Kammaren af Herr L. Landgren

(motion N:o 40) och inom Andra Kammaren af Herr P. Staaff (motion Nio 35), att

Riksdagen måtte såsom lån bevilja två tredjedelar af kostnaden med 156,666 Riksdaler

67 öre, att utgå på möjligen fördelaktigaste rånte- och amorteringsvilkor.

8:o. Jernväg mellan Prov! ocli Falun.

I ändamål att berörda jernvägsanläggning må utan direkt statsbidrag tillvägabringas

har Herr Harald Ericsson, uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 183), föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att åt det bolag, som under en

tid af två år kan varda bildadt för anläggande af en jernväg mellan Frövi och Falun,

bevilja en räntegaranti af 6 procent å det verkliga anläggningskapitalet, dock icke

öfverskridande det belopp, som af Kong!. Maj:t, efter i vederbörlig ordning föranstaltad

granskning af anläggningsplanen, kan varda faststäldt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

Innan Stats-Utskottet inlåter sig i pröfning af de sålunda dels af Kong].

Maj:t, dels af enskilde motionärer gjorda framställningar, anser sig Utskottet böra

erinra, att Kong!. Maj:t uti sin nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd

och behof yttrat den åsigt, att utöfver den upplåning, som erfordras för fyllande

af Riksgälds-kontorets behof, upplåning jemväl måsto ega rum för anskaffande af

de medel, hvilka vid innevarande riksdag varda till jernvägsanläggningar beviljade.

Behofvet af en sådan upplåning är ock numera satt utom allt tvifvel. Af do beräkningar

öfver statsregleringen för år 1869 samt den utredning af Riksgälds-kontorets

kassaställning under innevarande och nästkommande år, som Utskottet

skall uti särskilt Memorial framlägga, inhemtas, bland annat, att Kiksgäldskontorets

utgifter under innevarande år antagits komma att öfverstiga dess nu påräkneliga

inkomster med omkring 13,800,000 Riksdaler, hvartill ytterligare bör

läggas hvad Riksgälds-kontoret kan komma att till Statskontoret utgifva i följd

deraf, att sistnämnda Kontors inkomster för åren 1867 och 1868 sannolikt icke

uppgå till det belopp, som för bestridandet af dess utgifter under samma år är i

Riks-staten beräknadt. Beträffande Kiksgälds-kontorets ställning för år 1869, så

har Utskottet i förberörda Memorial ådagalagt, att äfven för sistnämnda år uppkommer

en brist, som, med afräkning af hvad Utskottet kommer att föreslå för

fortsättande af 1869 års arbeten å nordvestra stambanan, uppgår till mer än

4,000,000 Riksdaler. Yid sådant förhållande, och då Statens tillgångar alltså för

närvarande icke medgifva, att jernvägsarbetena fortsättas i någon större omfattning,

samt det följaktligen vore mindre välbetänkt att på flera arbetsföretag fördela det

belopp, som för jernvägsbyggnader vid innevarande riksdag kan varda anvisadt,

får Utskottet hemställa, att Riksdagen, i likhet med hvad Kong!. Maj:t uti ofvanberörda

nådiga Proposition föreslagit, måtte besluta,

att alla de medel, hvilka vid innevarande riksdag för jernvägsbyggnader

beviljas, uteslutande skola användas till fortsättande af arbetena å nordvestra

stambanan.

I händelse af bifall härtill, lärer

något särskild! yttrande öfver de af enskilde motionärer gjorda, här ofvan

upptagna framställningar, rörande jernvägsarbetons utförande, dels på Statens

bekostnad, dels med direkt understöd af statsmedel, icke erfordras.

Hvad särskildt angår den af Herr Harald Ericsson väckta motion om beviljande

af räntegaranti åt det bolag, som inom två år kan varda bildad t för anläggning

af en jernväg mellan Frövi och Palun, så, enär någon plan för ifrågavarande väganläggning

ännu icke blifvit behörigen fastställd och till efterrättelse antagen, hvadan

Utskottet saknar tillförlitlig grund för bedömandet af omfånget utaf den ansvarighet,

Staten sålunda skulle komma att sig åtaga, samt det i alla händelser torde vara

betänkligt att, under nuvarande förhållanden, i hvilken form som helst för ifrågavarande

ändamål ikläda Staten några förbindelser, hemställer Utskottet,

att Herr Ericssons ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.

Bestämmandet af den summa, som till arbeten å nordvestra stambanan år

1869 bör anvisas, är i hufvudsaklig mån beroende af de grundsatser, som komma

att följas för de återstående stambanornas fortsättning under en följd af flera år.

I detta afseende hafva förnämligast tvänne meningar sökt gorå sig gällande. Å

ena sidan har man ansett, att jernvägsanläggningarne borde fortskyndas och särskildt

för sådant ändamål ett större utländskt lån ytterligare upptagas. Å andra

sidan åter förmenar man, att ett något långsammare men stadigt fortskridande vore

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

7

mera förenligt med landets sanna fördel. Utskottet ansluter sig till denna sednare

åsigt. Om det än må kunna sägas att, då eu upplåning i alla händelser, under

närvarande förhållanden, icke kan undvikas för att fylla Statens öfriga behof, det

voro skäl att öka densamma med det belopp, som erfordras för fullbordandet af

den nordvestra stambanan eller åtminstone så, att det af Kongl. ..Maja äskade belopp

må kunna beviljas, så bör dock tagas i betraktande, att Riksgälds-kontoret

till betäckande af ränta och amortering ensamt å do lån, som hittills för bestridande

af utgifterna till jernvägsbyggnader blifvit af Staten upptagna, måste under en lång

följd af år vidkännas en utgift af mera än fyra och en half millioner Riksdaler och

att ett fortsatt anlitande af låneutvägen utöfver det oundgängliga kommer att medföra

ytterligare ansträngningar af landets krafter för att bära den rånte- och amorterings-utgift,

som häraf blir en följd. Under sådant förhållande synes det icke

vara försigtigt, att bedrifva jernvägsarbetcna hastigare, än att den tillökning i nettobehållningen,

som kan väntas af den stigande trafikinkomsten utaf redan fullbordade

jornvägar, till fullo botäcker och öfverstiger annuiteterna för de nya lån, som för

jernvägsanläggningarnc upptagas. Hvad angår beloppet af den upplåning, som nu

skulle kunna ega rum, utan att behöfva för rånte- och amorterings-utgifter öka

beskattningen, så torde böra erinras, att Riksgälds-kontorets för "den närmaste

framtiden till dessa utgifter disponibla tillgångar icke lära medgifva anvisandet af

ränta och amortering å något betydligare lånebelopp utöfver hvad som i allt fall

erfordras till reglering af Riksgälds-kontorets närvarande ställning. Utskottet bär

derföre trott sig höra begränsa 18G9 års anslag till nordvestra stambanan såväl

inom den summa, hvilken betingas af ofvan anförda omständigheter, som äfven med

hänseende till möjligheten att sedermera utan ytterligare utländsk skuldsättning

framgent fortsätta jernvägsbyggnaderna i jemn och stadig, om ock förminskad skala.

I)cn ekonömiska förlust, som i afseende på sjelfva byggnadskostnadon af detta

långsammare tillvägagåcnde möjligen uppkommer, motväges å andra sidan, enligt

Utskottets förmenande, uti icke ringa grad af åtskilliga fördelar. Till dessa kunna

räknas: möjligheten af en önskvärd förenkling i byggnads-administrationen, undvikande

af de olägenheter, som större förändringar i arbetare-personalens antal medföra,

samt säkerhet för den inhemska industrien att kunna beräkna jernvägarnes

årliga behof af nödiga materialier. I alla händelser skulle Statens stambanor på sådant

sätt antagligen kunna blifva färdiga inom en tid af omkring tio år härefter.

Det uppskof af tilläfventyrs fem år, som för stambanornas öppnande i deras helhet

härigenom skulle inträffa, anser Utskottet för Staten utgöra en mindre förlust, än

erläggandet af några och trettio års annuiteter på ett upplånadt byggnad skapital.

Till följd af hvad sålunda blifvit anfördt, anser sig Utskottet nu ej höra för jernvägsarbetenas

fortsättande föreslå ett högre belopp, än som motsvaras af den i

Kongl. Maj:ts Proposition upptagna nettoinkomsten af jernvägstrafiken å Statens

stambanor, och hemställer derföre,

att Riksdagen måtte till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan

för år 1869 till utgående från Statskontoret på extra stat anvisa en summa

af två millioner tvåhundrafemtiotusen Riksdaler.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad tillförene i allmänhet blifvit i

afseende å Statens jernvägsbyggnader bestämdt, har Kongl. Maj:t uti sin först ofvan

anförda Proposition (N:o 12) föreslagit,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats^ Utskottets Utlåtande N:o 85.

att till Kong!. Maj:t må varda öfverlemnadt att vid jernvägsarbetenas utförande

närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder

beviljadt, skall genomgå, och do ställen, den bör anlöpa; samt

att Kongl. Maj.t må af byggnadsanslaget använda hvad som erfordras till

anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af stambanorna

inom de trakter, der Kongl. Maj:t kan finna skäligt att låta dylika undersökningar

anställa; dock att till detta ändamål icke användas mer än högst 25,000 Riksdaler.

Jemte det Utskottet får upplysa, att dessa bestämmelser varit vid flera

föregående riksdagar meddelade, dock utan begränsning af rättigheten att till undersökningskostnader

af ifrågavarande beskaffenhet använda någon del af byggnadsanslaget,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i förenämnda hänseenden

föreslagit.

I sammanhang härmed får Utskottet anmäla, att Friherre Bildt, G.,

uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 70), föreslagit, att, derest till

följd af derom väckta förslager, Riksdagen finner lämpligt att, vid beviljandet af

det utaf Kongl. Maj:t äskade anslag till jernvägsundersökningar, uttala någon åsigt

eller anhållan om föremålet för dessa undersökningar, dervid företrädesvis måtte

komma i betraktande den af Stockholms Stadsfullmägtiges Berednings-utskott förordade

linie, som, utgående från Thureberg vid Stockholm—Upsala-banan öfver

Almarestäk och Sevallä, går till Norbergs samt vidare öfver Smedjebacken till

Grängesbergs malmfält mot Insjön i Dalarne.

Då motionärens framställning endast afser den händelse, att Riksdagen

finner lämpligt att, vid beviljandet af det utaf Kongl. Maj:t äskade anslag till jernvägsundersökningar,

uttala någon åsigt eller anhållan om föremålet för dessa undersökningar,

men Kongl. Maj:ts dispositionsrätt öfver ifrågavarande anslag icke

torde böra genom uttalandet af en sådan åsigt eller anhållan inskränkas, hemställer

Utskottet,

att Friherre Bildts ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd föranleda.

Slutligen har Utskottet till pröfning förehaft en af Herr Nordenfelt, L.,

likaledes inom Första Kammaren väckt motion (N:o 28), att Riksdagen måtte besluta

att till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett extra anslag af 15,000 Riksdaler med

anhållan, att Kongl. Maj:t behagade dermed låta verkställa en utredning om hvilket

inflytande en jernväg, utgående från jernvägen mellan Örebro och Köping till

sjön Siljan och Falun, dels snart efter dess fullbordande, dels ock i framtiden kan

antagas utöfva på nettoinkomsten af Statens jernvägstrafik och på landets metalltillverkning

och näringsförhållanden i allmänhet, äfvensom om hvilken ränta på

byggnadskostnaden en sådan jernväg kan antagas lemna.

Under hänvisning i öfrigt till de i fråga om Frövi—-Falu-jernväg utgifna

tryckta afhandlingar, motioner och Stats-Utskottets Utlåtanden från föregående

riksdagar, har motionären till stöd för sitt förslag anfört:

att kommuner och enskilde personer utgifvit tillsammans öfver 30,000

Riksdaler för undersökningar och utredningar för ifrågavarande jernväg;

att den utredning, som derigenom blifvit vunnen, oaktadt det fördelaktiga

resultat den visat, icke synes hafva ingifvit förtroende hvarken hos kapitalister,

emedan tillräcklig aktieteckning ej kunnat erhållas i det bolag, för hvilket Kongb

Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

y

Maj:t den 21 December 1865 fastställt bolagsreglor, eller bos Statsmagterna, emedan

de hittills icke på något sätt bidragit till befrämjande af nämnda jernvägsföretag;

att en officiel utredning angående ifrågavarande ämne borde, om den utfaller

fördelaktigt, ingifva ett sådant förtroende, hvilket voro af vigt för vinnande

af aktieteckning, synnerligen i England;

att, om en jernväg anlägges i ofvannämnda rigtning, det, enligt de uppgifter

motionären från England erhållit, vore högst sannolikt, såväl att de rikare malmerna

med fördel kunna dit exporteras, som ock att cokes och stenkol med fördel kunna

användas för tillverkning af jern och andra metaller hvarsomhelst utefter jernvägen,

hvarigenom Svenska metalltillverkningen skulle höjas mer, än som på något

annat sätt torde kunna åstadkommas;

att de uppgifter, som blifvit samlade angående detta jernvägsföretag och de

delar af landet det skulle gagna, åtminstone torde ådagalägga, att derstädes finnas

så stora tillgångar af malm, skog och vattenkraft, hvilka nu icke kunna tillgodogöras,

att de väl förtjente Statsmagternas uppmärksamhet, och en utredning om

hvilken afkastning dessa nu döda kapital genom en jernvägs anläggande kunna lemna.

Utskottet har, vid bedömandet af förevarande fråga, icke kunnat förbise att

om Staten genom sin försorg och på sin bekostnad låter verkställa eu utredning

af ifrågavarande beskaffenhet, icke för att låta utföra jernvägsanläggningen för egen

räkning, utan endast i ändamål att åt företaget skaffa ett förtroende, som det måhända

icke lyckats enskilde intressenter att åt detsamma bereda, så måste Staten

derigenom anses hafva åtagit sig ansvarighet för utredningens tillförlitlighet samt i

och med detsamma jemväl hafva iklädt sig ett slags garanti för företagets lyckliga

utgång. Denna är dock beroende af en mängd omständigheter och förhållande^

som det icke är möjligt att på förhand med någon visshet beräkna. Tid sådant

förhållande, och då det icke torde vara lämpligt, att Riksdagen nu anvisar medel

till bekostande af undersökningar, som afse enskilda jernvägsanläggningar, då, såsom

ofvan är visadt, tillgångar saknas att bestrida utgifterna för de redan påbörjade

stambanornas skyndsammare fortsättande, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

att Herr Nordenfelts ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd

föranleda.

Stockholm den 22 April 1868.

Arv. Fr:son Posse.

Reservationer:

1 anledning af Utskottets hemställan, angående anslag till fortsättande af arbetena

å nordvestra stambanan:

af Herr C. F. Wcern: “I afseende å det belopp, som för år 1869 bör anvisas;

till fortsättande af nordvestra stambanan, har jag varit af skiljaktig åsigt emot

Bill. till jRiksd. Prof. 1868. 4 Samt. 1 Afl. 40 Höft: 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

Stats-Utskottets pluralitet, i det att jag nemligen anser, att arbetena å denna bana

böra så ställas, att den sednast år 1871 lian blifva fullbordad; och då dertill fordras

ett anslag för år 1869 af minst 3,090,000 Riksdaler, får jag derför tillstyrka, att

detta belopp måtte beviljas. Mina motiver för detta tillstyrkande framgå ur den

promemoria Öfverste Beijer, på min begäran, haft godheten utarbeta öfver de förluster,

Indika genom fördröjd byggnadstid ådragas Statsverket; och jag upptager

derföre denna, härjemte bilagda, promemoria såsom en del af min reservation.11

af Herr Leijonancker, som, med instämmande i Utskottets motiver, dock ansåg

att anslagssumman kunde och borde höjas till 3,090,000 Riksdaler, för att ej försvåra

möjligheten af att få banan färdig år 1871.

af Herr C. A. Larsson.

I anledning af Utskottets yttrande öfver Herr L. M. Nordenfelts motion om

anslag för utredning af det inflytande, anläggningen af en jernväg från Örebro—Köpingbanan

till Falun kan utöfva på Statens jernvägstrafik in. m.:

af Herr C. F. Wcern: “Emot Stats-Utskottets afstyrkande af Herr L. M.

Nordenfelts motion om undersökning af möjligheten och fördelarne af tillgodogörande

utaf den stora mineralrikedom, landet eger uti det distrikt, som genom

Erövi—Ealu-banan skulle bringas i beröring med rikets öfriga delar, får jag mig

reservera och såsom min reservation upptaga Rilisgälds-afdelningens förslag till

utlåtande i denna del, så lydande:

“Yid denna frågas behandling har Utskottet tagit kännedom om den utredning

angående den föreslagna jernvägen mellan Frövi och Ealun, som finnes intagen

uti Stats-Utskottets vid 1866 års riksdag under N:o 80 afgifna Utlåtande

(sid. 46—53), och på grund af hvilken utredning Utskottet uttalat den åsigt, “att

bland alla de vid nämnda riksdag föreslagna enskilda jernvägsanläggningar ingen

synts Utskottet vara af så stor vigt eller kunna i så hög grad medverka till utvidgandet

af Sveriges jernhandtering samt befrämjandet äfven i öfrigt af landets industriel,

! utveckling och ekonomiska välstånd, som den ifrågavarande jernvägsanläggningen.

“ Då likväl, på sätt motionären uppgifvit, den utredning, som genom

verkställda undersökningar vunnits, oaktadt det fördelaktiga resultat de visat, icke

synes hafva ingifvit tillräckligt förtroende i afseende på uppgifternas tillförlitlighet,

men det onekligen är i hög grad önskligt att erhålla full visshet, om och i hvad

mån en jernvägsanläggning i den föreslagna rigtningen kan vara af den vigt och

medföra det gagn, som dessa undersökningar och utredningar haft för ändamål att

ådagalägga, har Utskottet, enär en sådan visshet icke torde kunna vinnas med

mindre, än att officiela undersökningar, på sätt motionären föreslagit, ega rum,

ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte till Kong! Maj:t disposition anvisa ett extra anslag

af femtontusen Riksdaler att från Riksgälds-liontoret utgå, på det Kongl.

Maj: t må komma i tillfälle låta verkställa utredning om det inflytande

en jernväg, utgående från jernvägen mellan Örebro och Köping till sjön

Siljan och Falun, dels inom någon kortare tid efter dess fullbordande,

dels ock i framtiden kan antagas utöfva på nettoinkomsten af Statens

jernvägstrafik och på landets metalltillverkning och näringsförhållanden i

allmänhet, äfvensom om hvilken ränta på byggnadskostnaden eu sådan

jernväg kan antagas lemna. “

Häruti hafva instämt: -Herrar Leijonancker och C. A. Larsson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

11

Promemoria

rörande fullbordandet af den återstående delen af Nordvestra stambanan

emellan Christineliamn och Arvika.

Den ännu återstående delen af ifrågavarande stambana utgör en längd af

10 mil 13,721 fot och erfordrar en kostnad utöfver redan dertill beviljade statsanslag

af 9,270,000 Riksdaler. Å denna linie förekomma, isynnerhet på de närmast

Arvika belägna 1 milen af dess längd, högst betydliga jordfyllningar och

bergsprängningar. Förutom banken i sjön Wcrmelen, som ensamt erfordrar ett

fyllningsarbete af omkring 90,000 kubikfamnar, och två tunnelar, hvaraf en af 1,850

och en af 900 fots längd, förekomma derjemte flera större bankfyllningar af från

10,000 ända till 20,000 kubikfamnars innehåll samt åtskilliga bergsprängningar af 1,000

ända till 4,500 kubikfamnar. Med hänsyn till dessa stora arbeten i förening med

den svårarbetade, af så kallad gäslera bestående jordmånen, som hela denna jernvägslinie

med få undantag öfvergår, samt do mycket knappa tillgångarne på tjenligt ballastgrus

i jernvägsliniens närhet, erfordrar oftanämnda stambana för fullbordan i sin

helhet en arbetstid, sträckande sig öfver tre somrar.

Den kortaste tiden, på hvilken nordvestra stambanan kan fullbordas, är

således inom 1870 års utgång, förutsatt att de för arbetets ändamålsenligaste bedrifvande

erforderliga medel vore att på derför lämpliga tider tillgå.

Då nu frågan om anslags beviljande för arbetenas fortsättning å denna bana

snart förekommer till afgörande vid riksdagen, och meningarne tyckas vara delade

om det under nuvarande förhållanden för landet nyttigaste och ändamålsenligaste

sätt att bedrifva ifrågavarande arbeten med afseende å tiden för deras fullbordan,,

har jag ansett mig böra. lemna de upplysningar, som kunna bidraga till bedömande

af denna vigtiga fråga och för detta ändamål låtit uppgöra bifogade tabell,

som utvisar såväl de erforderliga årliga anslagen, som de årliga styrelse- och förvaltningskostnaderna,

äfvensom årliga räntorna för de på byggnaderna använda

anslagen från år 1867, då denna stambanedel påbörjades, till dess fullbordan, under

följande förutsättningar med afseende å tiden, inom hvilken denna sednare kan ske:

l:o) Att stambanan fullbordas redan under år 1870.

2:o) Att stambanan, på sätt Kong!. Maj:t i sin till denna Riksdag allåtna

nådiga Proposition (N:o 12) föreslagit, fullbordas år 1871, och

3:o) Att arbetena endast bedrifvas med ett årligt anslag motsvarande den

öfverblifna behållningen af trafikinkomsten å Statens öfriga stambanor, i hvilket

fall stambanan icke kan fullbordas förr än vid 1872 års utgång.

I denna jemförelsetabell är för alla alternativen ej någon kostnad för år

1867 påförd för Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, emedan byggnadsanslaget

detta år var obetydligt och byggnaden af andra stambanor äfven då pågick,

men deremot är hela nämnda kostnad påförd denna stambana under de återstående

åren.

AfLöningen för arbetsbefälet och öfrige tjensteman samt förvaltningen på

sjelfva arbetslinien är beräknad i procent af årliga anslaget, dels med afseende å

det förhållande, som deri egt rum vid de redan utförda stambanorna, och dels med

hänsyn till det sätt, hvarpå arbetet måste inrättas för att under den för hvarje

alternativ beräknade tid kunna medhinnas. Beträffande de i sjette kolumnerna

upptagna räntor har jag, utgående från den åsigten att för kostnadernas rätta

bedömande för ett allmänt företag, sådant som denna stambana, som utföres

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

med upplånade medel, räntorna på de under byggnadstiden använda medel äfven

böra tagas i beräkning ända till dess företaget blifvit fullbordadt, efter hvilken

tid det måste anses antingen lemna en direkt behållen inkomst eller vinst motsvarande

räntan å alla do derpå nedlagda kostnader, eller också tillskynda landet

indirekta fördelar, motsvarande dessa räntor, påfört för hvarje år C procent ränta

af de föregående årens använda anslag. Men då icke någon ränta är tillagd de

för ett arbetsår successivt använda model, har såsom ersättning härför och för

mera enkelhet i beräkningen ränta blifvit för alla tre alternativen tillagd äfven föråret

efter stambanans fullbordan; och om denna ränteberäkning än icke skulle

vara fullkomligt exakt, inverkar den icke felaktigt på jemförelsen mellan de särskilda

alternativen.

Granskar man de resultat, som beräkningarne för de särskilda alternativen

å bifogade jemförelsetabell angifva, finner man att, om nordvestra stambanan

enligt första alternativet fullbordas år 1870, styrelse och alla öfriga förvaltningskostnader

tillsammans med räntorna för alla de derpå använda kostnader skulle

komma att uppgå till ett belopp af 1,926,900 Riksdaler, och om stambanan enligt

det andra alternativet fullbordas under år 1871, skulle samma kostnader komma

ätt uppgå till 2,481,500 Riksdaler; samt om banan enligt tredje alternativet fullbordas

år 1872 uppgå dessa kostnader till 2,864,290 Riksdaler.

En skilnad i dessa kostnader af 554,600 Riksdaler förefinnes således mellan

det första och andra alternativet, det första till fördel, och en skilnad af icke mindre

än 937,390 Riksdaler emellan det första och tredje alternativet, det första till fördel,

samt en skilnad af 382,790 Riksdaler emellan det andra och det tredje alternativet,

det andra till fördel.

Men äfven om man vid jemförelsen emllan dessa tre alternativ skulle helt

och hållet åsidosätta do i sjette kolumnen upptagna ränteberäkningarne och endast

fästa sig Arid de i tredje och fjerde kolumnerna å bifogade tabell upptagna kostnader,

så finner man deraf, att dessa kostnader sammanräknade uppgå för första

alternativet till 460,700 Riksdaler, för det andra alternativet till 551,900 Riksdaler,

samt för det tredje till 711,490 Riksdaler, och att således eu besparing eller skilnad

äf 91,200 Riksdaler uppkommer emellan det första och andra alternativet, samt af

250,790 Riksdaler emellan det första och tredje, det första alternativet till fördel,

och att en skilnad i dessa kostnader af 159,590 Riksdaler uppkommer emellan

det andra och tredje alternativet, det andra till fördel.

Det framgår tydligen och klart häraf att, antingen man fäster afseende på

under byggnadstiden upplupna räntor å anläggningskostnaderna eller icke, så är

det ändamålsenligast och mest ekonomiskt att så skyndsamt som möjligt fullborda

nordvestra stambanan, äfvensom att detta förfaringssätt är det bästa och

mest praktiska medlet att till det minsta möjliga reducera styrelse- och förvaltningskostnaderna;

ty äfven om sjelfva styrelsekostnaderna för Statens jernvägsbyggnader,

på sätt Styrelsen i siu till Kongl. Civil-departementet afgifna och i

Kong! Maj:ts ofvan omförmälda nådiga Proposition åberopade skrifvelse föreslagit,

reduceras till 35,000 Riksdaler årligen, så uppgår den besparing, som derigenom

skulle kunna vinnas för alla åren 1869.—1872, till endast 60,000 Riksdaler, och då

den i fjerde kolumnen i jemförelsetabellen upptagna kostnaden för förvaltningen på

arbetslinien icke kan minskas, så blifver i alla fall skilnaden emellan första och

tredje alternativet 190,790 Riksdaler.

Då man sökt framhålla att styrelse- eller administrationskostnaderna för

Statens jeynyägsbyggnader varit höga i jemförelse med desamma å de under de

sednare åren utfärda enskilda jernbanorna, anser jag mig i detta hänseende böra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

13

upplysa, att, enligt livad Styrelsen i sin till Kong!. Civil-departementet den 23

sistlidne December afgifna skrifvelse visat, kostnaderna för sjelfva Styrelsen öfver

Statens jernvägsbyggnadcr under åren 1863—1866 uppgått por medium till 0,77 procent

af de under åren lyftade statsanslagen. Läggas ''härtill kostnaderna för aflöningen»

för ingeniörcr och öfrige tjensteman samt för förvaltningen å arbetslinierna, Indika

efter gjorda beräkningar under samma tid per medium uppgått till 3,2 procent af

medeltalet af årligen använda statsanslag, så uppgå samtliga styrelse- och förvaltningskostnaderna

till 3,97 procent af anslagen.

Skulle nordvestra stambanan fullbordas år 1870 enligt det första alternativet,

komma merberörda kostnader att uppgå till endast 3,91 procent af hela anslaget

11,770,000 Riksdaler.

Enligt mig meddelade tillförlitliga uppgifter, hafva motsvarande kostnader

å Landskrona-banan, för hvilken vid 1865 års slut utbetalts 1,501,950 Riksdaler

80 öre, vid samma tid uppgått till 66,123 Riksdaler 41 öre, eller således till 4,4»

procent. Skulle för de öfriga bibanorna lika tillförlitliga uppgifter rörande ifrågavarande

kostnader meddelas, skall det sannolikt befinnas, att dessa kostnader uppgått

till ej ringare procent af anläggningskostnaderna.

Då man härjemte tager i öfvervägande, att Statens jern vägsbyggnader omfattat

sex särskilda från hvarandra skiljda stambanor, att Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader

under tiden haft att ombesörja så väl ganska omfattande undersökningar

som flera andra uppdrag, kvilka icke ifrågakomme vid enskilda smärre

jern vägsanläggningar, samt att eu strängare kontroll och ett mera noggrann! och»

detaljoradt redovisningssätt måste vid Statens banor iakttagas, än som vid enskilda,

jernvägsbyggnadcr är bedröfligt, så torde man finna, att detta omdöme rörande förvaltningskostnaderna

vid Statens jernvägsbyggnader icke grundar sig på en rigtig

jemförelse mellan de olika förhållanden, som vid dessa särskilda jern vägsanläggningar

ega ruin.

Men utom dessa ekonomiska skäl, som tala för ett skyndsamt fullbordande

af ifrågavarande stambana, finnas andra ganska afsevärda och på sjelfva arbetskostnaderna

inverkande förhållanden, som vid denna frågas bedömande enligt min

åsigt icke böra lomnas utan afseende. Allt sedan Statens jernvägsbyggnader år

1855 påbörjades har ej någon för sjelfva jernvägsarbetena så gynnsam konjunktur

som den nuvarande egt rum, då tillgången på arbetare, i besittning af genom flerårig

vana högt uppdrifven arbetsskicklighet, varit så stor som under den närvarande,

eller då prisen på för byggnaderna erforderliga materialier af alla slag varit

så billiga som nu; och då dertill kommer, att Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader

nu är i tillfälle att disponera öfver en befälspersonal med mångårig

erfarenhet och bepröfvad skicklighet, samt dessutom har till sitt förfogande ganska

betydliga förråd af inventarier från de redan fullbordade stambanorna, hvilka icke

utan kännbar förlust skulle kunna genom försäljning realiseras och hvilka, om de

obegagnade få qvarligga, icke allenast årligen försämras, utan äfven medföra icke

ringa förvaringskostnader, så synes det som om man borde draga fördel af denna

konjunktur, som, ehuru för landet i allmänhet mindre gynnsam, är för jernvägsarbetena

fördelaktig, och hvilken sannolikt blifver af kort varaktighet, men, rätt begagnad,

kan medföra icke obetydliga besparingar i de beräknade anläggningskostnaderna.

Yid förutnämnda jemförelse af fördelarne emellan ett skyndsammare eller

mera långsamt tillväga gående med nordvestra stambanans fullbordande har afseende

icke blifvit fästadt vid de stora och allmänna fördelar, som desto förr tillskyndas

landet, ju tidigare denna stambana fullbordas. För bedömande häraf måste

man taga i betraktande, att den nordvestra stambanan, hvarpå redan icke obetydliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

kostnader blifvit nedlagda ej utgör någon isolerad jernbana, utan en förbindelse

emellan de öster om dess nuvarande ena ändpunkt, Christinekamn, redan för trafik

öppnade jernvägar med de vester om dess andra ändpunkt, Arvika, utgående och

inåt Norge sig sträckande jernbanor. De förra utgöras af stambanor och dermed omedelbart

förenade bibanor, för närvarande en sammanräknad längd af icke mindre än

135 mil, och de sednare en sammanräknad längd af 36,83 (Svenska mil, hvaraf 33,03

mil inom Norge. Den sammanräknade längden af jernbanor, som genom den återstående

delen af nordvestra stambanans fullbordande skulle komma i omedelbar

förbindelse med hvarandra, kommer således att utgöra 182,16 Svenska mil.

Att på förhand uppställa tillförlitliga beräkningar öfver den inverkan, som

eu sådan förbindelse skulle komma att utöfva på trafikinkomsterna å våra öfriga

stambanor, är icke möjligt, men den erfarenhet, som vunnits vid våra redan trafikerade

stambanor, tror jag lemnar den säkraste ledningen för bedömande häraf.

Så utvisar Kongl. Trafikstyrelsens underdåniga berättelser, t. ex. att år 1863,

eller året efter det då den vestra stambanan i sin helhet fullbordades, stego trafikinkomsterna

på alla Statens då trafikerade stambanor med mer än 5,000 Riksdaler

per banmil, och under år 1865, eller året efter det då södra stambanan fullbordades

och sattes i förbindelse med den vestra stambanan, med ytterligare mer än

7,000 Riksdaler per banmil, och att inkomsterna sistnämnda år, per banmil räknadt,

stigit sedan år 1858 med mer än femtio procent, under det utgifterna för en

lika banlängds underhåll och trafikerande föga varierat utan varit något mindre

år 1865 än under år 1858. Detta högst fördelaktiga resultat var icke en följd af

lokaltrafiken från do mellanliggande bandolarne, som blefvo fullbordade, ty denna

var jemförelsevis ganska ringa, utan af stambanornas derigenom blifna större utsträckning

och förbindelse med hvarandra.

Om man derföre å ena sidan än icke är berättigad att antaga, att ett lika

fördelaktigt förhållande i trafikinkomsternas tillväxt skall uppstå genom nordvestra

stambanans fullbordan, så kan man å andra sidan svårligen förneka, att icke den

lättnad i kommunikationen, som derigenom beredes emellan tvänne med hvarandra

förenade länder med så skiljaktiga näringsfång och hvars hufvudstäder och folkrikaste

trakter äfven ingå i den vidt utgrenade jernvägsförbindelsen, måste framkalla

en trafik å de öfriga delarne af våra stambanor, som på inkomsterna måste

komma att utöfva ett stort inflytande, äfven om man icke vill tillerkänna sjelfva

lokaltrafiken emellan de båda nuvarande ändpunkterna någon särdeles stor betydelse.

Det kan derföre icke vara för vårt land likgiltigt, om ett sådant resultat

framkallas ett par år förr eller sednare, och detta tidigare framkallande af en

gifven fördel kan i och för sig väl vara värdi en ganska stor uppoffring, men

måste hafva så mycket större skäl för sig, då, såsom ofvanföre är visadt, oftanämnda

stambanas fullbordan år 1870 kan ske för mindre kostnad, än om den

fördröjes till år 1872.

Slutligen anser jag mig böra nämna, att det i bifogade jemförelsetabell upptagna

första alternativet icke i annat afseende skiljer sig från det i Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition under N:o 3 upptagna, än att, på det stambanan med visshet

skall kunna påräknas färdig år 1870, ett anslag redan för innevarande år af 1,000,000

Riksdaler är deri upptaget, utöfver hvad som redan för detta år är beviljadt, samt

att denna summa icke är för arbetenas bedrifvande nödvändig förrän efter nästkommande

Juni månads utgång.

Stockholm den 7 April 1868.

Carl G. Beijer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 85.

15

N:o 1. Hela Stambanans fullbordande 1870.

År.

Årligt

statsanslag.

Aflönings-

m. fl.

och förvaltnings- kostnader:

Fjerde kolumnens ^

af den andra.

Ränta å 6 ^

å föregående

årens stats- anslag.

Summa af

tredje, fjerde

och sjette

kolumnerna.

för Styrelsen

öfver Statens

Jernvägs- byggnader.

på arbets-

Iinier.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

1867

500,000

25,000

K 0/

ok nnn

° 70

1868

3,000,000

—

50,000

—

90,000

—

3 %

30,000

—

170,000

_

1869

5,180,000

—

50,000

—

103,000

—

2 %

210,000

—

363,000

_

1870

3,090,000

—

50,000

—

92,700

—

3 %

520,000

—

662,700

_

706,200

—

706,200

—

lS:a

11,770,000

—

150,000

—

310,700

—

1,466,200

—

1,926,900

—

N:o

9

2. Hela Stambanans fullbordande 1871.

1867

500,000

25,000

nnn

° 70

zo,uuu

1868

2,000,000

—

50,000

—

80,000

—

4 %

30,000

—

160,000

_

1869

4,650,000

—

50,000

—

93,000

—

2%

150,000

-''

293,000

_

1870

3,090,000

—

50,000

—

92,700

—

3 %

429,000

_

571,700

_

1871

1,530,000

—

50,000

—

61,200

—

4 %

614,400

—

725,600

_

706,200

—

706,200

—

i3:a

11,770,000

—

200,000

—

351,900

—

1,929,600

—

2,481,500

—

N:o

3. Hela Stambanans fullbordande 1872.

1867

500,000

25,000

ok nnn

° JO

1868

2,000,000

—

50,000

—

80,000

—

4 %

30,000

—

160,000

_

1869

2,250,000

—

50,000

—

90,000

—

4 %

150,000

—

290,000

_

1870

2,250,000

—

50,000

—

90,000

—

285,000

—

425,000

__

1871

2,360,000

—

50,000

—

87,320

—

3,7 %

420,000

--

557,320

_

1872

2,410,000

—

50,000

—

89,170

—

3,7 %

561,600

—

700,770

—

706,200

—

706,200

—

S:a

11,770,000

—

£50,000

—

461,490

—

—

2,152,800

—

2,864,290

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.